På platsen för senare gårdsbildningar finns ovanligt många rester av fornminnen med gravplatser och andra utmärkta forntida kulturarvsminnen.

Detta tyder på att gårdsbildningar i senare tid har föregåtts av boende under årtusenden på de här markerna.

Vid Ulunda gård finns en gång­grift och på Fiskaregårdens ägor ytterligare två. Vidare finns flera bronsåldershögar och gravfält med rösen och stensättningar.

Fornnordisk namngrund;
Ull, Uller, ("glans", "härlighet", Wulþuz på urgermanska) är en gud inom nordisk mytologi. Inom mytologin anses han vara son till Siv och styvson till Tor. Hans boning heter Ydalir. Trots att Ull sällan omnämnes i eddorna, så vittnar svenska och norska ortnamn om att Ull en gång haft en mycket omfattande kult, och sannolikt tillhör ett äldre skikt av förkristna nordiska gudomar. (Wikipedia)

Ulunda stavas tidigt Ullunda och har tillhörande namnformer för olika boställen;
Ullstorp (har med tiden blivit Ulfstorp)
Ullshov
och inte minst deras Ryttare/Soldater som kallas Ullberg

Ulunda gård C. utmärkt i Laga skiftet 1837. Denna del kom att senare kallas Ulunda Gård. Här har också Himmelskällans badhustomt F. och väg blivit utmätta och man ser hur byggnaderna låg vid den här tiden.

Den urgamla genvägen utmed Billingskanten gick in från Falköpingsvägen just innan den gamla skolan - numera Rosenhill - om man kommer från Bolumshållet. En liten del av den i hörnet mot Ulunda gård är fortfarande fornminnesmärkt och ritad med blått en kort träcka på Riksantikvarieämbetets karta ovan.

Här en bild från 2019 av den gamla genomfartsvägen från Bille kvarn till Bolumsvägen (Falköpingsvägen) förbi Lilla Ulunda och här nära platsen för den gamla Ahnstugan/Ryttarbostället i den södra ändan av den blåmarkerade linjen på kartan på Ulundas mark.

Vägen har en fortsatt sträckning upp mot Redsvenstorp och vidare till soldattorpet Stenslund och tidigare gården Stenhammaren förbi hemmanet Sten och över bäcken upp fägatan till den gamla landsvägen mellan Skara - Skövde (Ljungstorpsvägen). Den var den första vägen längs 'Sörbillingens' kant ner mot landsvägen till Bolum (Falköping).

Så här skriver Riksantikvarieämbetet:
"1) Hålväg, "fägata", ca 300 m l (90-290cg). Belamrad med ris och ställvis en stor mängd odlingssten. Där fägatan är besiktningsbar är den 2-4 m br och 0,2-0,7 m dj samt löper mellan stensträngar 0,5-3 m br och 0,2-0,5 m h. 200 m NÖ om nr 1 på andra sidan odlad mark.
2) Fägata, omväxlande med väg mellanstenmurar, 450 m l. Enligt uppgift från ortsbeforlkningen skall detta vara den äldsta vägen längs billingskanten. Detta är möjligt.

Ulunda står i Jordebokens utdrag 1825 som 1 1/2 mantal
Textolkning;
"Har warit helt Hemman med 1/4 förmedlat i mantalet och 1/2 i Jordeboksräntan, Cavalleri Stam Nr 9 af Gudhems Companie Reducerat expectaner Hemman från Kongl Drotden Hans Höghet Grefven Magnus Gabriel de la Gardie med 1681 års Ränta, efter Kongl Reduchtions Commissions Resolution af den 8 juni och 14 augusti 1681.

Köpt till Skatte 1/4 af åboen Enkan Stina Jonsdotter för 60 Dbh Silfvermynt och 1/8 af Sigge Påfwelsen, 1/8 af Pehr Kjellman hwardera 1/8 delen för 10 Db 4./. som enligt Kongl Kammar Collegie Skattebref af den 22 Mars 1772, 1/4 af Anders Carlsson enligt Kongl Kammar Collegie Skattebref den 20 April 1826."

Åboer = boende å (på) - Åboende

Kartan följs av denna text:
 

"År 1751 den 16 Maje infant Sig till Ödmjukt föllje av respektive Höga Landshöfdinge Ämbetets Höggunstlige Ordres den 25 januari sistlidne, undertecknad Landsmätare uti Ulunda By i Skaraborgs Lähn, Walla Härad och Skarke socken att, företaga afmät till delning öfwer bemätte Byes ägor, så uti Åker och Äng, som tomteplatsar; Warandes derwid å Konglig Majts och Krones wägnar närwarande Kronobefallningsmannen Wälbetrodde herr Lars Hedberg jämväl å Regements Lieutnanten Wälborne herr Gustaf Earlström, å kiärande Sidan woro Lars Olufsson, Lars Larsson och Anders Larsson tillstädes, samt å Swarande Sidan Petter Larsson och Oluf Olufsson.

Sedan wederbörande herrar fullmäktige med samtelige deltagarne församlade woro, uplästes förromnämnde Höga Ordrees om Sielfva Giöromålet; Husar efter Tomteplatserna togos uti Ögnasikte och wid efterseendet att mangårdshusen på norra delen i gården alt förnära in på Ladugårdshusen äro bebyggde, des utan så oredigt öfwer hela Byen att den som äger Norra delen i Mangården har södra delen i Ladugården,

Swarandena protesterade wäl i förstone emot den anbefallte mätningen, men blefwo dock efter någon föreställning samt herrar fullmäktigernas påstående slutat att alla ägor i anledning af förr åberopande Höga Ordes; som till Byen finnas skulle afmätas och till des begrepsbeskriwas, samt delningsproject till Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingens vidare om pröfvande insändas.

Hwarefter mätningen företogs öfwer ägorne och som Ulunda By består af ett helt Krono Rusthåld med 1/2 dito augement och bebos nuförtiden av fyra Åboer, whilka hwardera innehafva Tre åttondels hemman, så att affattades hwaren Åboer förr hafde åkerskieften uti alla tre gierderna och tecknades Lars Olufssons åkrer med Äng 1., Petter Larssons med N: 2, Lars Anderssons med N.3 och Oluf Olufssons N.4

Sedan project till Högwälborne herr Baron Landshöfdingen och Riddaren ingifwit war härledes ägorna beqwämligen jämkas och delas, så uti Åkerjorden som uti följskifte sig ligger utan wisssa Åkertegar, till hvarje lott, känna i anseende till belägenheten ej vidare ändras, ej heller bristen tagas uti husart och skifte från den ena och till den andra läggas, utan hwad enthem mister eller får till tages på ett ställe, som ock att ängarna whilka till Åkerskifte hittills brukats böra enligt Kongl förordningar ute till wissa tegar till hwarje lott läggas, på det ängens skiötsel derigenom iacktagas må.

Byens Byggningstomter äro till Mangårdshusen in på ladugården, anska tätt samman byggde i synnerhet på Norra halfdelen, att fara för eldswåda är, och som ofvanfö förmält om hwarannan lagde så att den som hafwer sin Mangårdsplats Norr har deremot Södra ladugården och icke ringaste utrymme hwarpå de kunna flytta, mindre bygga ringaste hus, i anseende till föregående skiäl som och att den Norraste delen i gården eller N:2 bör flytta sine hus längre uti Norr och sedan 1. och 3. derefter hvarigenom Mycken Kostnad å ömse sidor förorsakades besynnerligen för N. 2. och 3. som sine Mangårds hus icke länge sedan å nyss uppbyggda hafwa, företogs till undvikande af samma kostnad:

Tomterna med räta linjier blifwa uti fyra lotter lagde och hvar en sin lott bekommit
N.1 som först tränger ombygga sine hus utflytter på den plats N:2 mista bör, Här respective Höga Landshöfdinge Ämbetet genom utslag den 27 April 1752 samma delningsproject för giltigt ärkiändt och stadsfäst.

Till Ödmjukt följe hwar af Undertecknad efter förut skiedde behörige Kungörelser den 14 Maj derpå följande uti Ulunda infant att å de ägor som bemälte By tillhöra delägarne emellen jämk och delning företaga. Närwarande å Kongl Majts och Kronans Wägnar efter ordres den 7 dennes Krono Länsmannen Wälacktad Lars Otter, å Regements wägnar Liutnanten Wälborne herr Gustaf Karlström, kiärande Lars Olufsson och Lars Andersson tillstädes, samt Svarandarne Petter Petter Larsson och Oluf Olufsson; Sedan inlästes det upprättade delnings project som till hwar och en widare kostnads undvikande syntes beqwämligast, med derå Höga Landshfdinge Ämbetets Stadsfästelse. Dervid Krono fullmäktigen är hindrade att att som gården är af Krono Natur och 3 Åboer allenast böra flytta, bör den fjärde lägga någon ersättning i penningar till de trenne åboers huseflyttnings Kostnad, men hwad projectet till delningen widkommer så har han deremot intet att påminna, utan äger sin fulla kraft.

Herr Regements fullmäktigen påstod att höga Landshöfdinge Ämbetets resolution på ingifne jämk och delnings projectet skall till alla delar fullföljas efter det är det bästa och Lindrigaste till onödig Kostnads undvikande för delägarne.

Petter Larsson protesterade emot det fastställde delnings projectet öfwer Tomteplatserna giordt war, med utlåtande att sig willja hellre flytta sine hus både uti man- och ladugården, fast än det skulle falla honom något Kostsamt icke begiärandes någon Kostnads Ersättning med penningar af sin granne efter Kronofullmäktigens yttrande.

Olof Olufsson tillika med Sökande parten woro nögde med delningssättet, men är hindrades likwäl af den senare att wägen till wattukiellan uti Skogs gierdet samt wägen genom Ladugården på södra och norra sidorna till Skogsgierdet ej må ingenstängas utan som tillförende öppen wäg wara jämväl ock att de till sine hus flyttning icke någon wedergälning åstunda ity företogs delningen. Således hvar efter alla ägorna under föregående Nummer igen:

Därefter följer uppräkningen och numreringen av markerna som var och en får sig tilldelade - följande kan noteras:
A. Norra gierdet eller Skogsgierdet med Södra Åkerlyckan - Sandmylla, Björcklera
B. Södra gierdet eller Högsgierdet - Mull och Sandmyllejord vid Lundby
C. Brogierdet
D. Lillängen - hårdwall
Man pratar om särskilda Kalfhagar och Kålgårdar

a. Lars Olufsson
b. Petter Larsson
c. Lars Andersson
d. Oluf Olufsson

Textolkning;

"Byens Ladugårds Tomter.
Hwardeti brister för c. och d. 81 quadratalnar, åter ther emot bör d. af des Kålgård till a:b:c: afstå 3/4 Kappeland, blef derföre therom beslutadt att som ladugårdarna till hela Byen icke i then läga ligga att de gementsamt kunna jämkas, delägarna sins emellan jämväl öfwerens kommit, att Ladugårdarna blifwa till hwar halfdel i byen som then äro och kålgårdarna theremot lika ansedde fastän något skulle proportion öwferskrida och hur i hänseende häraf har:
1. Petter Larsson
2. Lars Olufsson
3. Lars Andersson
4. Oluf Olufsson" .... (fått lite olika delar enligt ovan)

Kort om dessa tidiga åboer:
1. Peter Larsson född 1704, död 1759   - gift med Lena Jonsdotter 1737-09-25, - hade en dotter Inga
    Petersdotter, född i Ulunda 1739-11-11 - gift med Sigge Paulsson (Påfwelsen) (vars moder Lena omgift
     med Jonas Andersson Rusthållare på Hålltorp 1763-01-30)
2. Lars Olufsson, född omkr 1668, död 1754-04-09, gift 1727-10-22 med Annika Andersdotter  
3. Lars Andersson fr Överbo, född omkr 1702, död 1773-05-20, gift 1728-11-03 med Maria Larsdotter, var
     far till Petter Larsson nedan.
4. Oluf Olufsson, död 1762-03-20, gift 1730-05-20 med Stina Jonsdotter som i sin tur var dotter till Jon
      Jonsson begravd 1734
     - fick också dottern Stina Olufsdotter född 1739, Wettergren (Christina Bagge)
     - Christina Olofsdotter var gift med Eric Wettergren, trumpetare/corporalen wid Kongl. Lif;gardet i
       Stockholm som dog i november 1770 och testamenterade sin kvarlåtenskap enbart till henne.
 
3b Petter Larsson - född 1733-03-04 – gift 1763-12-28 med Annika Andersdotter        

Vi har markerat de platser gårdbyggnaderna och tomterna hade innan Laga skiftet 1837. I stort sett bör det ha sett ungefär likadant ut sedan lantmäterimätningen 1751 och troligen var husen grupperade ungefär så här för de 4 åbofamiljer som bott här så långt vi kan se tillbaka - dvs  till mantalslängderna 1642!

Textolkning;
"Trompetaren Eric Wettergren, som dödt den 20 sistlidne november (1770) har igenom testamente bibehållet dess efterlämnade Enka Christina Olufsdotter, wid dess Qvarlåtenskap så löst som i fast, samt, i följe deraf, förvägrat de arfvingar som finnas i lifwet efter dess aflidne Broder, Corporalen wid Kongliga Lif;gardet i Stockholm, alldeles för arfflösa; whilket till bemälte Arfwingars undeerrättelse härigenom 2:dra gången kungöres."

Mindre detaljerad karta än ovan - annars samma kartunderlag.

Nr 91 = Qvarnalyckan
Nr 93: = Skarpmans boställe och Stadigs soldatboställe = N.o 327 (Bäckefors)+ N.o 329 (Vassbacken)
                 I Skarpmans boställe: Wäberga Nohlgården, Ledsgården och Ryttaregården för 1/4-del,
                 I Stadigs soldatbost: Späckatorp med stugu-utrymme, Trädgården med utrymmet vid stugu wäggen,
                 Ulfsgården för 1/4-del, Junkragården för 1/4-del,
Nr 95: = L = Wallgrens intäkt som behålles till största delen av Hospitalsqvarnen
                  (Ulunda får ett litet streckat hörn!)
Nr 96: = Lundbergstorpet under Ulunda - idag Wassängen
Nr 97: = Smedsgårdens Ryttaretorp

På allmänningen finns också Fjellet/Fjället t v om Smedsgårdens Ryttaretorp - lite förvirrande är att hela detta område vid allmänningen kallades för Fjället.

Ulunda tilldelas mark från Kronoparken ovanför den röda markeringen;
85 = Lundahls intäkt
86 = Ryttarägor - Ullbergs intäkt
87 = Ulunda Ryttarelycka
91 = Qvarnlyckan - jmfr kartan ovan!

"För Ulunda by, Ägarna däraf, Qvartermästaren Wälborne Herr E. Bagge, Anders Karlsson, Jan Davisson och Jonas Andersson. - fortfarande 4 olika 'ägare'/åboer.

Texttolkning;
År 1819 den 15 dennes Aprill Infant sig undertecknad Landtmätare uti Ulunda By, af SkaraborgsLän, Walle Härad och Warnhems socken, att till följe af Konungens Respektifve Befaningshafvandes den 29:de Januari sistlidne; utfärdade Förordnande, Fördela Skogen, Storängen samt Torpeställena till samma By.

Efter härom förut skedd lagl: Kungörelse infunno sig härmed utom Nemndemannen Sven Håkansson i Amundtorp och Jonas Jonsson uti Klostret som komma att biträda Förrättningen, Vice Pastorn Wärdige och Wällärde Herr magister Anders Landblom ägare af 3/8 delar, Riksdagsmannen Anders Carlsson ägare af 3/4 delar och Bonden Jan Pehrsson ägare av 3/8 dels mantal allt efter helt Räknadt.

Här ser man att det nu bara finns 3 ägare till Ulundagårdarna. Två av gårdarna har slagits samman till en gård med 3/4 dels mantal  (3/8 + 3/8 = 1/4) nu 1819 ägd av riksdagsmannen Anders Carlsson.

Sammanställning gårdsägare 1819 för Ulunda bys 1 1/2 Mtl:
3/8 Mtl      vice pastorn Anders Landblom *
3/4 Mtl     riksdagsmannen Anders Carlsson
3/8 Mtl      bonden Jan Pehrsson
 

*Landblomska Stipendiet, inrättat år 1826 af v .Pastor L. Landblom, 2000 Rdr; räntan tillfaller 4 behöfvande, flitiga och dygdiga studerande vid Skara Trivial-Skola**, företrädesvis testators slägtingar, 28 Rdr hvardera. (Hämtat från skiften; SKARA STIFT Ett Statistiskt Bidrag Jo/t. W. Warholm , Lärare vid Skara Elementar Läroverk )

**Trivialskolor, av latin: trivium, var en skolform som från 1600-talet och fram till 1905 bedrevs bland vissa "lägre" lärdoms- och latinskolor som erbjöd primärutbildning för ungdomar i trivium; det vill säga ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Skolformen kvarlevde till 1905, då den ersattes med realskola.

Översättning av indelningen till fastighetsregistrets senare beteckningar.

Utgångspunkten för Ulunda har alltid varit: Ulunda 1 - 2

Förteckning över gårdarnas storlek i mantal 1837 samt ägare:

A. = 3/8 mtl       Sergant E Bobeck
B. = 3/16 mtl     Jan Perssons omyndiga barn
C. = 3/16 mtl     Adolfh Andersson
D. = 3/8 mtl      Petter Andersson - kvarbo
E. = 3/8 mtl       Louis & Doris Uggla - kvarbo

Här ser man att två gårdar fick ha kvar sina mangårdsbyggnader på sina nya tilldelade ägor.

A = kommer att förbli en obebyggd del
B = kommer att bli Mossen
C. = kommer att bli Ulunda gård (Ulunda 1⁷)
D. = kommer att bli 'Stora Ulunda'
E. = kommer att bli 'Lilla Ulunda'

Vid laga skiftet delas alltså en 3/8 äga upp i två 3/16 delars mantal

På kartan från Laga Skiftet 1837 ser vi två mangårdsområden markerade med gula byggnader - Mangård D. och E.  Troligen de byggnader som skulle vara kvar på sina ägor efter skiftet. Det finns dessutom icke gulmarkerade byggnader runt dessa, som troligen skulle rivas eller flyttas till övrig äga.

Det fanns enligt Husförhörslängden tre huvudsakliga ägare 1837;
3/4 Ulunda ägare   Petter Andersson, född i Broddetorp 1804-09-29
3/8 Ulunda ägare   Johan Törner, född i Stockholm 1806-09-04,
3/8 Ulunda ägare   Sergeanten Emanuel Bobeck, född i Fågelås 1803-27

Från grundkartan som underlag för Laga skifteskartan ser man de olika delägorna också fördelade bland husen. De utgör fyra olika ägor med byggnader - ladugårdarna ligger på en lång rad utanför tomteplatserna - se renritade kartor nedan!

Med både de gul- och rödmarkerade husen ser man hur tätt det var mellan ladugårdarna och andra byggnader innan Laga skiftet. (rödmarkering gjord av KF)

Troligt var några av dessa rödmarkerade byggnader boningshus som skulle rivas eller flyttas till ny äga inom ägorna A. - E. - nu alltså fem delar av Ulunda by som blev egna 'fastigheter' - men med bara 3 ägare

De gulmarkerade husbyggnaderna är markerade som planerade kvar efter utflytt och nedmontering av övriga byggnader. Dett är gården 3/4 dels mantal Ulunda som är den större av ägardelarna inom Ulunda by. Kom senare att kallas Stora Ulunda.

Ulunda gård E. med de byggnader osm markerats med gult för kvarstående. Detta hus med två flyglar, ladugård och ekonomihus kommer senare att kallas Lilla Ulunda. Man kan se att några hus som inte är gulmarkerade planeras för rivning eller flytt.

Ulunda gård C. utmärkt i Laga skiftet 1837. Denna del kom att senare kallas Ulunda Gård. Här har också Himmelskällans badhustomt F. och väg blivit utmätta och man ser hur byggnaderna låg vid den här tiden.

Ägan A. kom inte att bebyggas, utan köptes direkt upp av ägaren till ägan D. - Petter Andersson.
Här ser man att en del vid bäckens norra del överläts/byttes bort till Klostrets by. Antagligen hade man redan planer på att flytta Fiskaregården från Klostrets by hit.

Här kan man nu 1877 se hur Stora Ulunda, Lilla Ulunda, Ulunda Gård och Mossen etablerats med hus och ekonomibyggnader, liksom man ser torpen.
Se mer i underrubrikerna till vänster om de olika delarna av Ulunda och deras utveckling.

´´´´SCB sammanförde alla boende på Ulunda 1940 - 33 personer!