G. Solberga gård med torp - startsida

Solberga - en gammal frälsegård på den soliga sidan av berget - registerad från 1500-talet tills det rivs 1869 uppköpt av Backas ägare 1848

Ur Ortsnamnen i Valle härad - professor Ivar Lundhal;
Solberga
 — Solberga 1564,  1566 Solbergh, 1570 Solberg, 1578-1685 Sohlbergia, 1715 1725 Solbärga, 1795 Sohlberga, 1825 Solberga,  I jordeboken — Solberg(h)a 1546, 1566 So (o)lberg(h)a

I Jordaboken 1566 upptages två hela frälsehemman. Jordaboken 1570 upptager ett helt frälsehemman. Första ledet är ordet Sol. Sista ledet är gammal pluralform av berg. Namnet Solberg, betyder  'det  solbelysta berget '. Gården ligger på Nordbillingens västra sluttning.

Solbergas alla ägor inköptes av ägaren för Backa gård 1848 och mangården revs 1869.

Solberga gårds alla torp och stugor - klicka gärna direkt på länken;
G 1. Solberga mangården

G 2. Solberga Gårdstorpet
G 3. Soldattorp Nr 328 - Billdal
G 4. Backstuga på soldattorpet
G 5. Qvarntorpet
G 6. Grönelid - backstuga på Qvarntorpet
G 7. Sandlid
G 8. Nyhem
G 9. Nytorp
G 10. Hagen

Inledning kring Solberga av Carl-Arvid Tell, Backa, 2023

Carl Arvid Tell som aktiv ägare & brukare av Backa gård inklusive forna Solberga - foto från urklipp av Ingvor Storm Carl Arvid Tell som aktiv ägare & brukare av Backa gård inklusive forna Solberga - foto från urklipp av Ingvor Storm

Solberga - gården som försvann
-
 ur artikel i Varnhemsbygden 2023 av Carl Arvid Tell
 
"1848 köpte kaptenen Niklas Wetterberg gården Solberga av Jonas Andersson och Caisa Persdotter för 8 500 riksdaler. Niklas Wetterberg ägde sedan tidigare Backa m.fl. gårdar och Solberga kom nu att drivas tillsammans med dessa.
 
Efter 1848 fanns byggnader kvar, men hur länge det bodde människor kvar i gårdens hus eller när husen revs vet vi inte exakt. Av huvudbyggnaden finns delar av grunden kvar, så man kan se hur stort huset varit. Man kan även se var flyglarna legat, samt ana var ladugården låg.
 
En del av torpen under Solberga blev torp under Backa. Torpet Hagen såldes omkring 1920 och torpen avvecklades ett efter ett. De som var i bruk längst var torpen Billdal och Gårdstorpet Solberga. De avvecklades i slutet av 1930-talet.
 
Vad gäller åkermarken blev de mindre åkrarna betesmark. Det blev ett fint område med mycket körsbärsträd och en del annat löv. I slutet av 1940-talet minskade antalet betesdjur och då började det växa upp sly och örter och då dog körsbärsträden. Marken planterades då med skog. Åkermarken som är kvar består av de gamla gärdena, numrerade med 9, 13, 14, 16, 17, 21 och 25 på bifogad karta, och här har man tagit bort alla odlingshinder.
 
Dessutom har man odlat upp områdena mellan de olika gärdena, samt dikat där det behövts. Detta sammanhängande gärde kallar vi idag för Solberga och det är Backas största gärde med 15 ha. Totalt har således den gamla åkerarealen från gården Solberga troligen inte minskat.
 
Den skog som planterades på 50- och 60-talet har till stor del avverkats och ny skog har planterats.
 
Stig Karlsson har hittat en uppgift där Solberga omnämns 1625. Staten upprättade då en förteckning över alla kvarnar i Sverige, då de skulle beskattas. I denna förteckning återfinns kvarnen i Solberga. I ägarlängden förekommer ordet ’hästehemman’, vilket är ett kronohemman vars ränta under indelningsverket var anslagen till underhåll av kavalleriofficerenas hästar och utrustning."

Karta från 1829 med nummermarkeringar för marker omnämnda i artikeln ovan samt alla torp och stugor

"Åkermarken som är kvar består av de gamla gärdena, numrerade med 9, 13, 14, 16, 17, 21 och 25 på kartan, och här har man tagit bort alla odlingshinder."

De tidigare torpen är också utmärkta. Noteras att även här fanns ett Sandlid fram till 1874, inte långt från Sandlid under Backa.


Torpen under Solberga på dess egen mark var från söder till norr;
1. Sandlid
2. Qvarntorpet med Backstugan Grönelid
3. Soldattorp Nr 327
4. Solberga Gårdstorpet
5. Nyhem
6. Nytorp
7. Hagen

Solberga gårds äldre ägor inritade på 1960 års karta

Ägoformen för det gamla Solberga gårds ägor är relativt väl bevarad i gränserna för ägor 1960.
 

Gårdsbyggnaderna och de flesta torpen finns inte längre på kartan, men en markering för gårdstorpet finns. I norr har Noltorp brett ut sig något, in ett stycke på det gamla Solbergas gårdsägor, annars ganska exakta ägor enligt karta 1829. Torpet Hagen har också överlevt som namn och boplats (sommarstuga).


Se också Margareta Brobergs utredning angående Backa gårds ägoutveckling nedan!

Solbergas ursprungliga gård med torp & stugor införlivade helt i Backa gård

Kartan framtagen av Margareta Broberg Gustavsson inom forskargruppen 2023 och har godkänts av Backas alla ägare 2023. Underlagskartan är 1960 års ekonomiska karta från Lantmäteriets historiska kartor.

På karta 1701 för Wäbergia by







Wäbergia by gränsade till Sohlbergia ägor i väster.

På storskifteskartan för Billingeliderna 1794

Kartan vänd så att norr pekar någorlunda rakt upp. Kartan vänd så att norr pekar någorlunda rakt upp.




 

Solberga gränsar till Kronoparkens tilldelningsområde för Billingeliderna på karta 1794.

Man kan se att ladugården måste ha varit imponerande, då kartan visar en långsmal byggnadskropp nära bostads-huset (markerat med röd ring).

Ur specialjordeboken 1825 - gammalt Frälse Hästehemman* köpt till skatte av Assesoren och Lands Kamereraren Herr Magnus Gabriel Palm år 1715

Texttolkning;

"Som dock först med 1681 års Ränta till Kronan blef indragit och till denna Ränta taxerad ifrån helt gammalt frälsehemman som Hästehemman och till Ryttmästaren af Gudhem Compani indelt, samt på Kronoparken Billingen beläget köpt till Skatte af Assesoren och Lands Kamereraren Herr Magnus Gabriel Palm för 100 Db Smt efter Skatte Bref af den 28 Juli 1715 i Tote Nr 328 med 12 Db SmtsTaxation."

*'Hästehemman’ = ett kronohemman vars ränta under indelningsverket var anslagen till underhåll av kavalleriofficerenas hästar och utrustning
(Carl Arvid Tell)

Assesoren & Lands Kamereraren Herr Magnus Gabriel Palm

Magnus Gabriel Palms barndomshem. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Magnus Gabriel Palms barndomshem. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

Om Magnus Gabriel Palm som ägare till Solberga 1715      (delvis framtaget av Margareta Dahlin)


Magnus Gabriel Palm född 1665, kronofogde, borgmästare i Lidköping 1726, död 30 juli 1758 i Jönslunda, Sunnersberg, gift med Anna Håkansdotter.

Var befallningsman år 1700 och kronobefallningshavare i Läckö Fögderi eller i Grevskapet åren 1698–1705, länsbokhållare åren 1711–1715, Landskamrerare åren 1720 - 1729, Assessor år 1736 samt ännu vid sin död 1758.

Var ansvarig i Binneberg den 1 mars 1710 då, vid inskrivningen av krigsfolk som skulle stå mot danskarna, Allmogen gjorde uppror och grymt mördade den i Varnhem begravde kronofogden Warenberg. Kamreren Palm räddade sig genom att hoppa ut genom ett fönster i tingssalen.

Magnus Gabriel Palm rustade för Bredegården och Brunnsgården i Foxerna åren 1701–1736. Var som Landskamrerare bosatt i Mariestad, där dottern " Nora" föddes. Donerade den 19 december 1723, 1/4 mantal Klockaretomten som Klockarebostället till Eggby kyrka. Detta hemman alldeles intill kyrkan hade Palm köpt av Kronan den 28 juli 1715.

Carl XII:s krig i Ryssland kostade stora pengar och enligt ett brev av Kongl. majt. daterat den 20 mars 1701 i huvudkvarteret i Lais på Livland, så måste kronan sälja ut Kronojordar och Rusthåll. Palm köpte samtidigt kronohemmanet Solberga i Skarke socken, Valle härad. Köpeskillingen för dessa två hemman uppgick till 120 daler silvermynt och kvitterade gjorde Landsräntemästaren Magnus Hök.

Palm donerade även 60 silverdaler till utbyggnad av Sunnersberg kyrka år 1709. I jordeboken står han som ägare till Storegården, Otterstad och Jönslunda, Sunnersberg. Han hade även fast egendom i Vadsbro härad, samt skatterättigheter till Mellomkvarn, värde 2000 riksdaler och Översta eller Lilla kvarn, värde 1000 riksdaler. Därtill köpte han år 1719 Späckatorp i Valle härad för 20 riksdaler. (Ur specialjordeboken 1925)

Magnus Gabriel hade tre systrar och två bröder. En broder, Gustaf Adolf Palm nämns år 1728 som Borgmästare i Lidköping, vilket han enligt uppgift skulle ha blivit 1726. Född omkring 1680, död 1746-03-15 i Lidköping. Den andre brodern, Carl Magnus Palm. Kornett. Död 1716-08-12 i Tobolsk, Sibirien Ryssland.

Magnus Gabriel Palm lät trycka en bok med sin broders brev som krigsfånge i Sibirien med titeln:
"En swensk gudfruchtig fångas hiertröriga bref, skrifwit vtur Siberien til sin kiära broder landz cammereraren Magnus Gabriel Palm. För thesz werdighet skul, vtaf tyskan afsatt på swensko, och andra gången af trycket vtgångit, åhr 1726. : vti julii månad./(C. Magn. Palm.)" Skara, tryckt hos konglige gymnasii boktryckiaren; Hermann Arnold Möller - boken finns än idag på bibliotek!

FADERN
Fadern Erik Palm. Född före 1630 i Eskilstuna. Död före 16 Sept. 1692 i Eggby. Erik Palm var befallningsman och Fogde på Höjentorp, Eggby.

Utdrag från släktbok;
(Programmet tillhör: Britt-Marie Kronstrand Wallin)
Erick Eriksson Palm
Befallningsman, Fogde och Trädgårdsmästare. Blev ca 62 år.
Far: Erich Mårtensson (- 1671)
Född: omkring 1630 Eskilstuna (D)
Död: beräknat 1692
Äktenskap med Kristina Ingehlsdotter Dufva (1640 - 1720)
Vigsel:1660
Barn:
Annika Eriksdotter Palm (1661 - 1719)
Magnus Gabriel Palm (1665 - 1758)
Maria Catharina Palm (1669 - 1759)
Maria Euforsyne Palm (1674 - 1730)
Gustav Adolf Eriksson Palm (1681 - 1746)
Erik Palm (- 1716)

Biografi från släktsammanställningen:
(Programmet tillhör: Britt-Marie Kronstrand Wallin)
Trädgårdsmästare. Född omkring år 1630 i Eskilstuna (D). Enlig en del breväxling med de la Gardie så har han varit i holländsk tjänst i ostindienfart i 7 år, före det han på 1660-talet ficktjänst som trädgårdsmästare på Höjentorp, senar blir han Inspecktor ochBefalningsman. År 1678 blir han Fogde på Höjentorp Eggby, efterträdde Sven Hahl. I Eggby inventariebok för kyrka 1687 "En ny kyrkiebook, gifwen af Herr Befalningsmanen Palm". År 1690 Erich Palm gifwet 4:16 till kyrkian, ur Eggbys kyrkas räkenskap. Palm som även kallas Eriksson Palm enligt ett brev av den 10/3 1670. Var troligen trädgårdemästare åren 1673 -78, har den 3/9 1673 som löneboställe ett 1/2 Backa. Fick sedan tjänst som Inspector hos Greve Oxenstierna. I ett brev omkring 1667-69 nämner hansin broder på Läckö (angående en leverans av trädgårdsdetaljer)

I en dombok 1719 kallas dessutom Catharina Danielsdotter Waldon och Magnus Gabriel Palm för syskonbarn (kusiner) varför det är mycket troligt att Daniel ErikssonWaldon är Erik Eriksson Palms broder. Daniel finns för Läcköstaten i Sörmland och Eriks faderhade ägt mark i Eskilstuna (Sörmland). Om de var hel eller halvsyskon är däremot ovissare. Död omkring år 1692. (Anm. Dessa släktforskningsuppgifter har jag tacksamt erhållit frånTagePetrusson) Erik gifte sig med Christina Ingehlsdotter Dufva, dotter till Ingel Dufva och Okänd, under 1660. (Christina Ingehlsdotter Dufva föddes under 1640 och dog den 17 Nov 1720.)

Från andra källor;
Enligt en del brevväxling med Magnus De la Gardie så hade Erik Palm varit 7 år i tjänst på Holländsk Ostindiefart innan han på 1660-talet fick tjänst som Trädgårdsmästare på Höjentorp, senare Inspektor och Befallningsman och år 1678 är han Fogde på Höjentorp.

I mantalslängden (skattelängd) är han införd första gången 1674. I 1691 års generalmönstringsrulla står han som Rusthållare för Fogdegården i Foxerna och enligt jordeboken 1692 som åbo på Bredegården i Foxerna. Den 14/8 1694 är hans änka Christina Ingelsdotter Dufva införd som Rusthållare i mönstringsrullan och likaså i 1695 års mantalslängd under Skattegården i Foxerna, då tillsammans med en dotter och en Dräng.

Palm bevittnade 2/3 1677 ett köpebrev på Hjelmvik, omnämnt i Skånings härads dombok. Vid samma häradsrätt anförde han på tinget i Vånga 1680 att Broke kvarn i Härlunda hade nedbrunnit två år tidigare. 7/2 1687 skänkte Palm till Eggby kyrka en bok han inköpt i Mariestad. Denna bok är Eggbys äldsta kyrkobok, och i densamma har han själv inskrivit var han köpt den, daterat enligt ovan med Höjentorp samt sitt namn. Nästa gång han nämns i boken är en däruti införd kladd från 1684 då han vid påsk lånat 7 Daler av kyrkan och år 1690 giver han 4:14 till kyrkan. Därefter är han dopvittne några gånger, sist år 1691.

Som Trädgårdsmästare vid Höjentorp åren 1673 - 78, har han den 3/9 1673 som löneboställe 1/2 mtl. Backa.

Erik Palm ägde tydligen Sjöboden (1/2 mtl.), Bredegården (3/4 skatte) och troligtvis även Brunnsgården (3/8 skatte) i Foxerna, ty sonen Magnus Gabriel Palm står som Rusthållare för de båda sistnämna gårdarna åren 1701 - 1736. Skattegården är sannolikt endast ett binamn på en av gårdarna, liksom Fogdegården också är. Alla gårdarna ihop torde utgöra Stora Foxerna.

Palm hade sitt namn på Höjentorp gårds räkenskaper fram till 1 maj 1692 och den 16 september samma år, har hans hustru skrivit under räkenskaperna med sitt namn "Cristina Ingelsdotter, en högt bedröfvad Enka" och man kan då sluta sig till att Erik dog innan 16 september 1692.

Man kan senare se kontakten med Erik Palm när grevinnan Maria Euphrosyne De la Gardie drabbades hårt av den älskade makens död (26 apr. 1686). Hennes viktigaste omsorg var att den bortgångne skulle bli på ett hederligt sätt jordad. Hon ålade sin befallningsman på Höjentorp Erik Palm att taga vara på de materiella resurser som härtill fordrades, hon ägnar omtanke åt gravens iordningställande i "Varnhems" kyrka, och hon redigerar inbjudningsbrev till begravningshögtidligheten. Rörande är hennes bön till Olov Rudbeck, att han skulle ordna med musik till begravningsakten, emedan den avlidne »i livstiden varit därav ej ringa liebhaber».

Maria Euphrosyne De la Gardie ordnade med den gravkassa i De la Gardies namn som kom att förvaltas av församlingen i Varnhem. Efter hennes död förs även hennes kista slutligen till graven i Varnhem.

Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt brev av den 10/3 1670. I ett brev omkring 1667 - 69 nämner han sin broder Daniel Eriksson Waldon på Läckö, angående leverans av trädgårdsdetaljer. Daniel Eriksson Waldon, och Erik Eriksson Palms fader har ägt mark i Eskilstuna. Om de är hel eller halvsyskon är däremot ovissare. I en dombok 1719 kallas Catharina Danielsdotter Waldon och Magnus Gabriel Palm för syskonbarn, varför det är mycket troligt att Daniel Eriksson Waldon är Erik Eriksson Palms bror.

Erik Palm är begravd i Eggby kyrka. På Eggby kyrkovägg södra utsida finns en sten med två palmer och initialer inhuggna. Stenen är en del av en s.k. gravtumba, en grav som ligger ovan mark eller golv. Palmerna får väl representera ett slags vapen för släkten Palm. Enligt ett gammalt brev av okänd författare står det under det högra palmträdet en latinsk text och Psaltaren 92:13, vilken lyder: "Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd såsom en ceder på Libanon växer han till". I stenen är en minnesplatta infälld som minne av sonen Magnus Gabriel Palms donation av klockarbostället i Eggby.

MODERN
Modern Christina Dufva, född omkring 1640. Död 1720-11-17 i Prästgården, Ekby i Skaraborgs län. Hennes fullständiga namn, Christina Ingelsdotter Dufva, finns angivet i sonen Magnus Gabriel Palms donationsbrev.

Då hennes namnteckning finns i räkenskapsböckerna på Höjentorps gård har hon som kvinna haft en framträdande roll på Furstinnans och Grevens gård. Hon kan ha varit sällskapsdam eller hovdam hos Maria Euphrosyna, Magnus Gabriel De la Gardies furstliga gemål, på Höjentorp. Denna stora kungsgård, i Valle härad var det enda gods Maria Euphrosyna fick behålla efter den stora reduktionen år 1681.

Någon menar att Christina Dufva växte upp hos den Grevliga familjen De la Gardie. Hur som helst stod hon och maken Erik Palm säkert mycket nära den Grevliga familjen, då deras barn Magnus Gabriel och Maria Euphrosyna fick namnen efter Herrskapet.
 
Slottet Höjentorp brann ner till grunden den 4 september 1722.

Ur Ekby dödbok 1720: "Afsomnade i Herranom H. Christina Dufwa, Sahlig Inspektorn Erich Palm i tijden Kära Maka d: 17 november, sedan Hon tilförne sig mycket gudeligen och wäl beredt Hafwer, och begrofs uti förnäämbt folks närwaro d:18 Maji 1721 af Past: Dro And. Bechio, 80 åhr gammal: Hon hafwer lefwat som en gudfruchtig Siäl ägnat och anstått, upfödt sina barn i gudsfruchtan, sampt låtit them informera i wackra konster och Dögder".

Den 19 september 1723 blev de jordiska kvarlevorna av Christina Ingelsdotter Dufva transporterad från Ekby till makens vilorum i Eggby kyrka och den ursprungliga graven, där huvudstenen med palmerna stod på marken eller golvet. Eggby kyrka reparerades år 1846 och det var möjligen då som graven förändrades och locket från gravtumban med palmerna placerades vid kyrkoväggen.

Solberga gård med torp på karta 1829

Solberga gård 1829 var en omfattande gård med stor mangårdsbyggnad med sadeltak och flygelhus, stor ladugård och en rad uthus och ekonomibyggnader samt 7- 8 torp inom sina ägor varav ett soldattorp, Billdal. Förutom torpen och mangården tycks gården haft en hel del andra stugor och byggnader inom sina ägor, bl a backstugan Gröneberg.

Lantmäteriet Historiska Kartor, Solberga 1829 med torp Lantmäteriet Historiska Kartor, Solberga 1829 med torp

Karta 1829 med Solberga gård, dess ägor och torp. Solberga omgivet av Backa och Wäberga odal i väster och söder, Höjentorps och Torps ägor i norr, Kronoparken Billingen i öster och i sydost "Billingeliderna till öfvriga Hemmanen i Skarke socken".

1829 Solberga gårds alla torp och platser med sina numrera-de markägor - jmfr C.-rubrikerna till vänster

Solberga Mangård
Söderut från mangården:
Backstugan Gröneberg Qvarntorpet - på nr 66
Väderkvarn Qvarntorpet - på nr 65
Qvarntorpet - på nr 65 - 66
Sandlid - på nr 67 - 68
Nordost ut från mangården;
Gårdstorpet - på nr 60 - 61
Soldattorpet Billdal - på nr 63 - 64
Nyhem - på nr 55 - 57
Nytorp - på nr 50 + 52 + 54
Hagen - på nr 43 - 49

Gården Solberga köps av Majoren Wetterberg på Backa gård år 1848

Dokument från Backas gårdsarkiv, via Carl Arvid Tell 2013 Dokument från Backas gårdsarkiv, via Carl Arvid Tell 2013

Fastebrev (lagfart) för Wetterbergs köp av Solberga gård den 14 mars 1848

Texttolkning;

"Walle Häradsrätt gör veterligt i att år 1849 den 28 November, vid lagtima Höste Tinget med nämnda Härad i Skärf, anhöll Herr Kaptenen Niclas Wetterberg om laga fasta å Ett mantal Krono Skatte SOLBERGA, som han, enligt beskrifvna afhandling den 14 Mars 1848, för åttetusen Fem hundra Riksdalen Riksgäldssedlar köpt af Jonas Andersson och hans hustru Cajsa Persdotter; Och emedan upbud varå blifvit meddelade den 1 December sistlidet, samt den 27 Mars och den 7 Juni innevarande år och lagfarten varit behörigen kungjord, utan att något klander inom den nu mera förflutna lagahindertiden försports; ty pröfvas Härads Rättens skäligt genom detta öppna bref förklara, det ställs Herr Kaptenen Niclas Wetterberg, uti för egande rätt till ofvannämnde fastighet, tillgodonjuta den säkerhet, som med lag och laga stadgar omfatta å jord är förenlig.
År och dag som ofvan
På Härads Rättens Vägnar H. Svalander"

Wetterberg löser 1855 ut Solbergas skyldighet att hålla kronoträd

Från Backa gårdsarkiv 2013, via Carl Arvid Tell, Backa Från Backa gårdsarkiv 2013, via Carl Arvid Tell, Backa

Inlösen av Ekeskog år 1855

Genom att betala pengar till "Läns-ränteriet" vid "Skaraborgs Läns Lands-Contoir å Marieholm - den 14 Februari 1855" - kunde "Herr Kaptenen N. Wetterberg" betala lösen för "Solberga No 1 om Ett mantal" -"för å ägorna framledes uppväxande Ekeskog, jemte der befintlige eller framledes uppväxande Maste- och Storverks-träd, äfvensom, enligt inkommen, uppskattnings- och fördelningslängd, lösen för nu befintlig Ekeskog, med Sjutton Rdl - eller tillsammans Sjutton Riksdaler och Trettio skillingar Banko."

"Såsom en följd av häraf, samt på grund av uti 10 § af ofvanåberopade Kongl Förordning, förklarade Konungens befallningshavande, det Kronan nu och för everderliga tiden afstode allt anspråk på den Skog, hvartill Jordägare, genom den erlagde lösen, oinskränkt egande och dispositions-rätt sig förvärfvat; hvaröfver Protocolls-utdrag skulle till bevis meddelas."

Kommentar från Wikipedia;
En form av skogsregale uppkom med Magnus Erikssons landslag, där det i Byggniabalken XVII förbjöds att avverka ekar även i den egna skogen, så länge som inte eken stod i vägen för arbetet på åkern.
Där infördes också ett allmänt förbud mot att fälla ek, bok och andra bärande träd. Gustav Vasa skärpte lagen och efterlevnanden av förbudet, och det betraktades som ett kungligt eller adligt privilegium att avverka dessa träd på alla marker. Kyrkan och prästeståndet omfattades av samma förbud som bönderna. Regalet hade sin grund i att eken var viktig för skeppsbyggnad.
Johan Aron af Borneman inventerade Sveriges samtliga ekar under åren 1819–1825 och vid riksdagen 1828–1830 togs beslut om att avskaffa regalet för de flesta markägare och att istället inrätta statliga ekplanteringar, bland annat på Visingsö. Regalet på ek avskaffades 1830, och ekplanteringarna inleddes under 1831. Det statliga förbudet mot Kyrkan att avverka ek kvarstod dock till 1935.

Ur Vernas anteckningar;
"Det var endast ekeskog mellan Väberga och Solberga, även på det som är gärden idag. Vägen mellan Backa och Solberga gick genom ekekskog."

Karta 1877 där Solberga mangårdskomplex har rivits 1869 och Sandlid flyttats längre ner mot Backa

På kartan 1877 kan man se att alla byggnader för själva gården Solberga har tagits bort.

Solberga gårdsbyggnader och Backstugorna är redan borta när 1877 års karta ritades. Nyttorp och Nyhem är borta, liksom Gröneberg lite längre söderut nära Qvarntorpet. Även Sandlid med sina inhyses är borta och har flyttats närmare Backa gård.

Billdals soldattorp är kvar (ST) och ytterligare något torp har byggts norr om detta sedan 1826 års karta. Här ses Skövde Axvalls Järnväg redan skissad alldeles under den gamla Sandlidsägan och det inritade Solberga med sin karaktäristiska U-sväng ner mot Backa gård. Det var en effekt av en utstakning i fält som gjordes efter beslut i Sköfde stadsfullmäktige 1872. Det kom att dröja 30 år innan banan påbörjades.

Den siste som bodde på Solberga mangård var Rättaren gården Backa, Jonas Larsson, född 1833 med familj. Familjen flyttade över till gårdstorpet 1869, varefter själva gården med alla sina byggnader revs och virket anvädes för uppförande av byggnader på Backa gård, vid tiden ägd av majoren Wetterberg.