Rosenstigen 1-en historiestig runt Kyrkan

Stigen är markerad på pålar med rosen Alba rosa minette, Gudhems-rosen  ritad av Ebon Lundgren Stigen är markerad på pålar med rosen Alba rosa minette, Gudhems-rosen ritad av Ebon Lundgren

Den 2 km långa stigen hittar sig fram i en vid båge runt Klosterkyrkan med klosterruiner och dess föregångare Kata Gård med gårdskyrka.

Tänk på att stigen har vissa något brantare partier och kan bli lerig vid regn!

I området kan man följa spåren efter järnålderns begravningssätt, bronsåldersrösen med sina dungar på fälten, Klosteromgivningarna under 1100 - 1500-tal, 1600-1700-talsgårdarnas placering med rester av byggnaders placering såsom dagens Sörgården, delar av äldre tiders Skara Hospitals ägor med trädgård i kyrkparken och kvarnar vid Bille, följt av Gustafsbergs kvarn från 1800-tal med sin vackra valvbro, följande den gamla stigen för Pilgrimsvandring till Klostret över berget utmed Ulundabäcken ner till Ulunda kvarn byggd 1880-tal, rester av vattentrumma med sina revsbenslika järnringar fortfarande synliga i marken går stigen fram till Ulundas äldsta kalkstensbrott på väg in i Hammaren - Hammarsbacken - på forna Hammars kvarns marker, förbi platsen för Klosters kvarn och upp till Kata Gård och slutligen åter genom Klosterruinerna.

Tack till de ursprungliga intitativtagarna till Rosenstigen ur guide-gruppen vid Varnhems Klosterkyrka och Magnus Gunnarsson för framtagande av broschyr och medgivande till publicering på Skarke-Varnhems Hembygdsförenings hemsida.


Blå markeringar i texter är länkar till andra delar av hemsidorna www.varnhemshistoria.se, www.ljungstorpshistoria.se samt www.saj-banan.se

Klicka på bilden för att se den större!
Rosen Alba rosa minette, Gudhems-rosen tecknad av Ebon Lundgren - planterad vid Klostermuseets norra gavel i Varnhem.

Rosen finns idag planterad vid Klostermuseets norra gavel och kan beskådas i slutet av Rosenstigen.
Du hittar en beskrivning med foto och bl a nedastående text kring den verkliga rosen från Öbergs på den här länken - Gudhemsrosen


På 1980-talet upptäckte Rieno Korhonen Gudhemsrosen på en ödetomt där en folkskola tidigare legat. Detta var norr om Falköping nära byn Gudhem, känt för sitt nunnekloster som grundades 1161. 1529 eldhärjades klostret och är sedan dess i ruiner. Enligt en sägen ska nunnor fört rosen från Tyskland till klostret i Gudhem. Den vita rosen ska ha helgat jungfru Maria

Karta över Rosenstigen med några utmärkta objekt, samt markering för de 25 historiska skyltar som finns utmed stigen

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Ladda ner kartan/brochyren för eget bruk här nedan som pdf

- finns också att hämta på INFO-point Ryttaregården, i kyrkan och på Klosterkaféet!

Historiebilder vid promenad på stigen - från start till mål - scrolla gärna nerför sidan!

Områden med historiska foton och text;

- RUNT STARTPLATSEN FÖR ROSENSTIGEN
- ROSENSTIGEN UTMED PARKEN UT PÅ TIDIGARE LANDSVÄG SKARA - SKÖVDE
- ROSENSTIGEN PÅ BILLE- ÖBERGSVÄGEN
- ROSENSTIGEN I TREVÄGSKORSNINGEN - I SYDOST FINNS BILLE KVARN & ÖBERGS
- ROSENSTIGEN I TREVÄGSKORSNINGEN - GÅ SYDVÄST MOT GUSTAFSFORS KVARN
- ROSENSTIGEN UTMED MUNKABÄCKEN - ULUNDA KVARN
- ROSENSTIGENS FORTSÄTTER PÅ NY SIDA - KLICKA HÄR! (Nedanstående rubriker väntar!)
                - ROSENSTIGEN VÄNDER ÅT HAMMAREN - ÅT SÖDER LÅG ULUNDA KALKBRUK
                - ROSENSTIGEN VÄNDER ÅT HAMMAREN - HÄR LÅG ULUNDA KALKBROTT
                - ROSENSTIGEN UPP MOT KATA GÅRD
 

Klosterkyrkan, klostret och Kata gård porträtteras inte utförligt här, då den informationen finns lättillgänglig på annat håll! För närmare källhänvinsingar, fotoursprung, textformuleringar, research, mm - hänvisas vidare till respektive hemsida de är hämtade från, dvs www.varnhemshistoria.se, www.ljungstorpshistoria.se samt inte minst www.saj-banan.se

RUNT STARTPLATSEN FÖR ROSENSTIGEN

RUNT STARTPLATSEN OCH UTMED KYRKOGATAN
 

Kartan bearbetad av Margareta Dahli, Varnhem..
Kartan bearbetad av Margareta Dahli, Varnhem..

Följande platser har kommenterats med bild och text vid startplatsen för Rosenstigen;
(Klickbara foto-rubriker! - men scrolla gärna ner för sidan för att se bilderna!)


RUNT STARTPLATSEN OCH UTMED KYRKOGATAN
- platserna beskrivs i den ordning skyltarna utmed stigen dyker upp!


RYTTARGÅRDEN
Ryttargården- 1870
Ryttargården - 1955
Ryttargården - Karl och Astrid Blixt arrendatorer mellan 1955 och 1971
Ryttargården - 2017 med stort intresse för framtiden

                       Du hittar kopia på den historiska skylten för Rtyttargården här; Klostret Ryttaregården

Du hittar allt om Ryttaregården här; A. 2 Ryttaregården/Sven Michaelsgård            

KYRKAN
Kyrkan på etsning från 1600-talet (Bild ur och länk till Suecia antiqua et hodierna)

KLOSTERGÅRDENS KAFÉ
Klostergården - innan köpet av mark och bygget
Klostergården - det ursprungliga bygget 1925 (Klostergården köps fri från Ryttaregården)
Klostergården - genom köp av en källa i Överbo fick man rinnande vatten 1927! (Överbo 12:14)
Klostergården - utvecklas snabbt till ett välordnat Café för sin tid - foto 1930 (Elsa Rosander)
Klostergården byggs på och blir bostad 1935
Klostergården - togs över av Ester Smedberg 1947
Klostergården - idag Varnhems Klosterkafé (Tidigare Klostergårdens Café)

                                 Du hittar kopia på den historiska skylten för Klostergården här; Klostergården

                                    Du hittar allt om Klostergården på denna länk; Klostergården och Rosanders


KLOCKAREBOHLET

Klockarebohlets plats på 1700-talets plats för Gästgiveriet (Hästskjuts-, boende- och restaurangverksamhet under 1700-talet)

Du hittar allt om Björsgården/Gästgiveriet på denna länk; Gästgifvaregården Nr 7

Klockarejorden (Markbit till klockarens bruk - 1700-tal - 1853)
Klockarebohlet (Klockarens bostad 1853 - 1876 - senare småskola och kantorshus)
Småskola under 1920-talet (I samma byggnad som tidigare Klockarebohl)

INHYSESSTUGA  KYRKOGATAN
Kyrkogatans boningshus (Byggt av Ryttargården 1879 snett emot Klockarebohlet på Kyrkogatan)

                                   Du hittar om husets Ferma-Tilda här under 1890-talet och hennes far kyrkväktaren
                                  Sven Ferm här på dessa länkar; Livssagan om Ferma-Tilda + Sven Ferm i Vadet

KYRKSTALL
Kyrkstall senare kyrkobesökstoalett

KLOSTERGÅRDENS VANDRARHEM
Borregårdens mangårdsbyggnad (Idag Klostergårdens Vandrarhem)
Boregårdens mnagårdsbyggnad - sedan Klosterdahl under Junkragården
Borregårdens mangårdsbyggnad - 1917 Folkskolan
Borregårdens mangårdsbyggnad - idag Klostergårdens Vandrarhem

KLOSTRET TRÄDGÅRDEN

Trädgårdens byggnader - mangårdsbyggnad foto 1910

Trädgårdens byggnader - mejeri och senare bageri

Tillkommit - läggs snart in;
Björkelund
Smedjan
Timbelund


      Ryttargårdens byggnader 1870 efter flytt vid laga skifte

Ett av de tidigaste foton som finns från Varnhem!


Taget 1870 enligt notering av Västergötlands Museum., dvs endast 10 år efter det uppfördes. Troligen är det virke från de tidigare rivna  byggnaderna från den ursprungliga platsen för Ryttaregården, som inte behövts för uppbyggnaden, som ligger i en rak linje från ladugården åt sydost - ungefär i den riktning och plats som den framgrävda yttre klostermuren har synlig idag.

Ryttaregården med hus, uthusbyggnader och ladugård fotograferad från motsvarande senare stickspår ner till Ulunda kalkbrott.

Fotot finns i 'storman' G V Hoflings samling vid Västergötlands Museum - lektor i Skara, veterinär som fotograferade mycket mellan 1850 och 1890 enligt Västergötlands Museums klassificering. Han var en av bygdens första fotografer.

Ryttaregårdens byggnader 1955

Rosenstigens start ligger i nedre högra hörnet av bilden! Arrendator blev då paret Axel och Astrid Blixt.

Karl och Astrid Blixt arrendatorer mellan 1955 och 1971

Se fotosida med Bo Ramvikens foton på Karl och Astrid Blixt som arrendatorer av Sörgården - 130 foton!

Du hittar fotosidan genom att -
klicka här!
 
Karl och Astrid Blixt blev arrendatorer 1970 efter att Vingstrands lämnat gården. De var dessförinnan arrendatorer av Ryttaregården, Varnhem från 1955.

Formalia;
Karl Johan Evert Blixt, född 1913-10-16, gift 1952-05-03 - han dog i Axvall (Norra Ving) den 15/10 2004.
Astrid Maria Blixt, född 1904-10-03 - hon dog  på Sörgården 13/12 1995

Ryttaregården - 2017 med stort intresse för framtiden

Ryttaregårdens sal rymde inte den folkskara som dök upp för att lyssna och se bilder från Varnhems historia 2017-07-12 arrangerat av Skarke-Varnhems Hembygdsförening. 75 personer bänkade sig istället i den svala sommarkvällen utomhus för att se och höra Kent Friman berätta om Varnhems historia med utgångspunkt i Ryttaregården med hjälp av kartor och bilder. Delar av föredraget finns samlat här!

Kyrkan på etsning från 1600-talet

VARNHEMS KYRKA I TRYCK - UR "SUECIAN" Erik Dahlberg (1625 - 1673)
Tack Karin Bergman som visat var de historiska bilderna nu finns att titta på och ladda ner om man önskar! Det finns två helbilder av kyrkan och ett 10-tal interiörbilder! Alla från slutet av 1600-talet - fantastiskt att materialet nu är fritt tillgängligt för alla - klicka på följande direktlänk: Suecia antiqua et hodierna

Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Det utarbetades främst av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh och bekostades av staten.
Bild 1.Teckning Erik Dahlberg, Gravör Reitz, Erik, ca 1660-1696 - bilden trycktes 1691
Bild 2. Reitz, Erik, ca 1660-1696 (Gravör) Dahlbergh, Erik, 1625-1703 (Kommissarie)Tryckt 1694 med titeln i svensk övers. : Varnhems klosterkyrka efter restaureringen

Kommentar; Det norra Rosettfönstret som ses på bilderna sattes igen vid restaureringen och återskapades inte förrän 1890-tal på initiativ av kyrkoherden David Holmgren. Det finns en söderport på teckningen, som i övrigt ger en romtantiserad bild av området, där norra kyrkogården går längre norrut än vad den gjorde vid den här tiden enligt kartor. Men västra porten finns utritad mitt för kyrkans västra torngavel.

KLOSTERGÅRDENS CAFÉ OCH BOSTAD

Klostergårdsmarken 1919 innan köp av mark och bygget

Foto Kurt Andersson           Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145048:3469 Foto Kurt Andersson Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145048:3469

Markbiten framför kyrkan granne med Ryttare-gården inköps av Otto Rosander för bygget av ett Café, Klostergården.


1919 ser just den marken ut som på bilden innan köpet 1925. Bilden tagen från Kyrkstigen med bäcken tvärs över bilden.

Det ursprungliga bygget 1925

Bild från 1925 och det nyss uppförda Café Klostergården - inte ännu målat! Dottern Elisabeth från familjen Rosander på trappan.

Det var alltså dåvarande stationsinspektören i Varnhem Otto Rosander som lät uppföra byggnaden och frun Elsa Rosander som drev serveringen fr o m 1925. Hon drev konditoriet med servering fram till 1947Ester Smedberg övertog fastigheten och rörelsen.

Under en lång följd av år var Klostergården platsen för ”Stilla dagar” för stiftets präster och även mot slutet för lekmän. När Ester Smedberg upphörde med caférörelsen 1968 förlades dessa ”Stilla dagar” istället till Flämslätt. När Ester Smedberg valde att flytta från Varnhem 1975 köptes Klostergården av dåvarande Varnhems församling. Köpeskillingen var då 135 000 kronor.

Genom köp av en källa i Överbo fick man rinnande vatten!

VATTENRESERVOAR
FÖR KLOSTERGÅRDEN 1927


Stationsinspektor Otto Rosanders köper tillsammans med Carl Pettersson i Sven Mikaelsgården/ Ryttaregården mark för vatten-reservoar för självtrycksvatten till de båda fastigheterna år 1927!

Då marken ligger avsevärt högre upp än själva Klostergården nås ett bra tryck för vattenledningarna. Tidigt inomhus rinnade vatten i Caféet och till springbrunnarna - se bild ovan! En ovanlig och tidig teknisk bedrift av stationsinspektorn.

Köpekontraktet mellan Otto Rosander/Carl Pettersson och Elin Vestlind i Överbo Smedsgården undertecknas den 30 mars 1927 och avser ett 42 kvadratmeter stort område som en rektangel på Smedsgårdens mark vari en vattenreservoar innesluts.

Markbiten ligger alltså i hög terräng och reservoaren finns kvar ännu idag (2017) söder om förra landsvägen mellan Skara och Skövde i kurvan mitt emot Timbelund.

I köpeavtalet ingår att för 300 kr får köparen tillgodogöra sig de källor som är belägna i närheten och särskilt dem som finns sydost om jordområdet genom framragande av ledningar och även beträffande avlopp från vattenreservoaren samt nödigt tillträde till densamma.

Säljaren skall också få vatten fritt från reservoaren och för de abonnenter som möjligen kommer att ansluta sig till den ifrågavarande vattenledningen skall köparna till säljaren betala för en var 100 kr, det nu utgrävda Klosterområdet räknas som två abonenter.

 

Utvecklas snabbt till ett välordnat Café för sin tid - här 1930

Byggnaden några år senare med uppväxta klängväxter och praktfullt iordningställd trädgård med springbrunnar! Vattnet hämtades då sedan 1927 från en egenbyggd vattenreservoar på en högre mark, 40 m2 av Öfverbo Smedsgården, en bit från Klostergården. Mark inköpt för ändamålet av stationsinspektorn Otto Rosander och Ryttaregårdens ägare gemensamt.
 
(Bild från Skarke-Varnhems Hembygsförenings arkiv, 2013 -U ppgifter från Margartha Dahlin, Varnhem, 2013 - sondotter till Otto Rosander)

Klostergården blir familjen Rosanders bostad 1935

Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander

Under 1930-talet påbyggdes en våning för att också kunna utgöra boende för Otto och hans hustru efter hans pensionering 1935. Huset fick ett Villa-liknande utseende med anslående yttre.

Ester Smedberg tar över 1947

Bild från Margareta Dahlin, dotter till Iris, Varnhem, 2013. Bild från Margareta Dahlin, dotter till Iris, Varnhem, 2013.

Ester Smedberg tar över Klostergården 1947 och här finns hon på balkongen (tv) hos familjen Rosander med förklädet på! Klosterkyrkan i bakgrunden. Paret Rosander flyttar till Skövde. Främst i bilden är också Ottos dotter Iris med dottern Margareta.

Idag Varnhems Klosterkafé

KLOSTERKAFÉ KLOSTERKAFÉ

Det som var Klostergårdens Café och tidigare ägares bostad är idag Varnhems Klosterkafé.

Klockarejorden/Klockarebohlet - Småskola - Kantorsbostad + inhysestuga & kyrkstall

Kartan 1781 visar läget norr om kyrkogården för Gästgiveargården under Björsgården just på platsen för ingången till kyrkoparken - markerad med grönt.

Platsen är identisk med platsen för Klockarjorden som blev till efter att Gästgiveriet tvingats flytta till 'Piskapung' ('Öglundakorsningen') efter en förödande brand 1780 och man kan på kartan också se 'Klåckarns ägor' gränsa mitt mitt emot på andra kyrkogatan innan de flyttades hit.

'Trädgården' finns även markerat på kartan smed nedbrunnen mangårdsbyggnad norr om Gästgiveriet, vilken fick lov att uppföras igen efter branden, då den låg tillräckligt långt från kyrkan och fick då samma läge som bostadshuset 'Trädgården' har idag.

På andra sidan Kyrkogatan ligger Borregårdens mangårdsbyggnad och ytterligare en byggnad väster om denna.  Mangårdsbyggnaden är idag Klostergårdens Vandrarhem och har sin 1900-talshistoria som folkskola efter 1917 med lärarbostäder och nu alltså vandrarhem.

Småskolan vid Varnhems klosterkyrka. Foto: S. Welin 29/8 1924. Digitalt Mueum.

Klockarebohlet som småskola under 1920-talet - bild 1924

Bild från mellanskolan 1924 med Kyrkogatan i bakgrunden.

Mellanskolan
i kyrkparken i Varnhem blev senare kantorsbostad innan den revs 1965. Lärarinnan bakom till höger är Alicia (Alice) Mattson, extra ordinarie folkskolärarinna mellan 1924 och 1929, då hon bodde i Folkskolan alldeles nära.

Lägg märke till bostadshuset på Kyrkogatan mitt emot, där Trumfa-Karlssons bodde strax före den här tiden. Han hyrde denna stuga som jordbruksarbetare för Trädgården mellan 1910 och 1918 under tiden de fem barnen med den 2:a hustrun föddes. Den låg vid Kyrkoallén i Varnhem som då kallades för Kyrkegatan i husförhörslängderna. Här bodde också 'Ferma-Tilda' med sina söner under ett antal år. och det gamla stallet med offentliga toaletter (och skoltoalett). Hennes far Kronofjerdingsman Sven Ferm bodde då i  'Klockarebohlet' som tillfällig kyrkväktare - se huset nedan!


Harald Persson i Varnhemsbygden 1991:
Tredjeoch fjärde klass i 'Varnhems gamla skola' sommaren 1924. Fröken Matsson var då lärare.
Främre raden från vänster;
Erik Andersson, Erik Fredén, Sven Sandin, Gustav Haakon, pojke från Ulehof, Harald Persson, Sven Rosander, Allan Falck, Otto Jonsson, Holger Kjellén, Hildur Persson, Sonja Andersson, Ingrid Pettersson, Stina Berner, Gerda Krantz, okänt namn, och Aina Karlsson.
Bakre raden från vänster;
Elof Pettersson, okänt namn, Einar Andersson, Birger Hagström, okänt namn, Olle Lindahl, okänt namn, Britta Holmqvist, Greta Timberg, okänt namn, lärarinnan Alice Mattsson

Kantorsbostad 1950-1960-tal

Klockarejorden utanför norra kyrkogårdsmuren, nära Kyrkogatan. Huset byggt 1853 och revs 1967 - endast vattenpumpplatsen kvar.

Huset låg alldeles till vänster innanför muren på Kyrkogatan från dagens startstolpe för Rosen-stigen och hade en egen öppning i muren mitt för ingången till huset som port ett tiotal meter längre mot norr från dagens ingångsport och Rosenstigsstart räknat.

På karta 1844 benämnt Klockarejorden, dvs klockarens jord. Dit flyttades också själva Klockarebohlet (Klockarebostaden) efter Laga skiftet 1853. Klockarebohlet hade dessförinnan legat på Gästgifveriets kyrktomt mitt för Västra porten till kyrkan i dagens trädgård för Ryttaregården. Huset fanns beläget strax norr om kyrkogårdsmuren för Varnhems kyrka och beboddes av en rad klockare innan det såldes till småskola redan 1876.

Den inköptes redan 1876 av kyrkostämman för att bedriva en småskola. Under en tid på 1920-talet var den också Varnhems mellanskola, så att barnen slapp de långa färderna till Norra Lundby skola, med vilken man delat skolbyggnad och lärare tidigare. 1920 anställdes en biträdande lärare och huset blev alltså en slags mellanskola för klass 3 och 4 fram till 1929.

Därefter var här träslöjd fram till 1951. Efter 1951 tog dåvarande kantor Lönnqvist huset i anspråk som kantorsbostad och bodde här tilslammans med fru Diana Appelqvist (under kriget konservfabrikägare i Varnhem under företagsnamnet 'Diana-fabrikerna') fram till 1967 innan huset revs svårt förfallet.

Kyrkogatan snett emot Klockarebohlet - boningshus byggt av Ryttargården 1879 - inhysesstuga

Fotograf Ludvig Ericson, Skövde - fotograferat 1892 Fotograf Ludvig Ericson, Skövde - fotograferat 1892

Adress 'Kyrkogatan' foto 1892 - uppförd 1879 av Ryttaregårdens ägare Olof August Pettersson efter att han då köpt köpt gården.

Vi har berättat historien om Ferma-Tilda, dvs kyrkväktare och Kronobetjänten Sven Ferms dotter.
Ferma-Tilda flyttar 1895 till ett litet hus vid Kyrkoallén - Kyrkogatan i Varnhem - med sönerna och där bor de i fyra år till 1899 - då hon flyttar vidare med sönerna till Hustru Ingridsgården, Skarke. Troligen spelar hennes fars död 1894 och arvet efter honom in för att göra flytten hit möjlig. Hon blev arvslös efter sin mans död nämndemannen  Anders Anderson i Pickagården, som hade stora skulder.

Kyrkstall blev kyrkobesökstoaletter

Ett kyrkstall fanns beläget här långt fram under 1960-talet, då som kyrkobesökstoaletter, utmed Kyrkogatan norr om Ryttaregården, ganska exakt mitt emot startplatsen. Det kan skönjas på den här förstoringen av foto från 1870.

Klostergården ligger utmed Kyrkogatan och här en bild då även det gamla stallet med nu sina offentliga toaletter ligger kvar som granne. Till höger på andra sidan Kyrkogatan skymtar kantorsbostaden bakom muren. Här i vinterskrud med skidåkande dotter till Otto Rosander, Sigrid, 1940-tal. Julgranen framför församlingshemmet är på plats!

Se mer om familjen Rosander och Klostergården - klicka här!

 

BORREGÅRDENS MANGÅRDSBYGGNAD - KLOSTERGÅRDENS VANDRARHEM

Borregårdens byggnader på karta från 1781!

Gästgiveriet vid Kyrkan red Gästgiveriet vid Kyrkan red

Borregårdens mangårdsbyggnads placering på kartan 1781 är densamma som senare tiders placering av Mangårdsbyggnaden, Klosterdahl, fokskolan och nu idag Vandrarhem. Delar av huset har alltså mycket gamla anor eller åtminstone själva placeringen.

Du hittar hela kartan och dess historia under rubriken;
A. 6 BJÖRSGÅRDEN 1/4 MTL NR 7 - GÄSTGIVERIET VID KYRKA & PISKAPUNG

Klosterdahl

Foto 1892 från Klosterdahl visar August Gustafsson i hatt och kostym, makan Matilda Sofia, sonen Konrad född 1877 (15 år på bilden) samt i dörröppningen dottern Ellen Viktoria född 1882 (10 år gammal på bilden).

Huset från före 1844 håller på att renoveras och visar för tillfället sin liggande timmerkonstruktion på kalkstensgrund. Mot landsvägen norrut kan man se att det fanns en gammal skigärdsgård ett stycke från vägen in mot trädgården och vårbilden visar också påskliljor i väl formad rundel i trädgården med grusgångar. Klosterdahl köptes säkert oavstyckat från Junkragården, då det låg på deras mark, men med friköpta byggnader. August Gustafsson arrenderade för övrigt både Junkragården och Björsgården/Gästgivaregården vid den här tiden.

August med familj hade både drängar och pigor, samtidigt genom åren - förutom handelsbiträden - boende på Klosterdahl fr o m 1894.

Klosterdahl med troligen familjen August Gustafsson på trappan - familjen har otur med fotografer som tar bilder på långt avstånd! Sedan förra kortet taget av Ludvig Ericsson 1892 kan man se att det planterats nya träd utmed kyrkogatan, som kanske är drygt 10 år gamla? Huset är välreparerat och målat och har en uppväxt hög häck vid skigärdsgården en bit in från landsvägen.

Klosterdahl var tidigare mangårdsbyggnad för Borregården, som tvingades flytta ut ur byn i samband med laga skiftet 1853 och Junkragården fick just denna mark. Borregårdens mangårdsbyggnad fick stå kvar på sin plats. 1917 som tillbyggd Folkskola och idag (2017)  i form av ett Vandrarhem - Klostergårdens Vandrarhem.

Varnhems folkskola 1917

1917 VARNHEMS FOLKSKOLA

1917
byggdes Klosterdahl till åt söder av Varnhems församling som nu tagit över byggnaden och skolverksamheten kunde starta sin första hösttermin i en övre skolsal med möjlghet till gymnastik och den stora skolsalen och omklädningsrum nederst.

Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under höstterminen 1917 - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12.

August Gustafsson bodde kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin

Idag Klostergårdens Vandrarhem

Foto lånat från Klostergårdens Vandrarhems facebook-sida Foto lånat från Klostergårdens Vandrarhems facebook-sida

Det som var Borregårdens mangårdsbyggnad (se kartan överst från 1781!) på samma plats sedan 1700-talet, blev efter laga skiftet 1853 Klosterdahl under Junkragården, folkskola 1917 och senare Klostergårdens Vandrarhem.

TRÄDGÅRDENS BYGGNADER

   Trädgårdens byggnader - mangårdsbyggnad foto 1910

Kyrkogatans infart 1910 med Trädgårdens mangårdsbyggnad till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flyttad över landsvägen under 1960-talet).  Mangårdsbyggnaden har slående likheter med Ryttaregården längst in på Kyrkogatan och den ursprungliga mangårdsbyggnaden för Borregården och är troligen uppfört under smama period som dessa i mitten av 1800-talet.

Utanför bild ytterligare till vänster ligger Mejeriet senare Bageriet. Mellanskolan (senare kantorsbostad) syns utmed Kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folkskolan till höger (utanför bild).

Notera den allé som då planterades i början av 1900-talet och som utgör dagens träd utmed Kyrkogatan.

Trädgårdens byggnader -Mejeri vid Trädgården senare Bageri

Trädgårdens mejer 1930-tal. Makarna Anna och Magnus Pettersson drev mejeriet. Inte långt från Klostergården finns denna byggnad på Trädgårdens östra husplatsmark som var uppförd som mejeri, men som under 1940-talet kom att bli bageri efter en brand. Bilden från mejeritidens 1930-tal. Byggnaden finns kvar ännu 2017 utmed muren nära kyrkans "grovhanteringsupplag" och bod i norra delen av Kyrkparken mot gamla landsvägen Skara - Skövde.

Axevalla-Varnhemsslöjds lokaler byggs 1931

Församlingshem Församlingshem

I januari 1931 är en ritning under utarbetning för den planerade utställningslokalen i Varnhem inför turistsäsongen. Länsstyrelsen fastställer att Axevalla-Varnhemsslöjd u p a får tillstånd att förvärva mark ur ett 1/2 mantal Klostret Trädgården Nr 15 i Varnhems socken om 1 046 kvm, vilket föreningen köpt den 12/10 1930 för 1 595 kronor. Det var Knut och Emelia Ohlsson i Runhem som sålde marken de tidigare förvärvat från Trädgården efter köpet av tomten för Runhem.

Klipp från 22 juli 1931 Skara Tidning;
"Utställningsbyggnaden i Varnhem öppnas. För Axevalla- Varnhemsslöjd har under vårens och sommarens lopp efter ritning av arkitekten Axel Forsén, Göteborg, i omedelbar närhet till Varnhems Klosterkyrka och utmed landsvägen Skövde-Skara uppförts en utställnings- och försäljningsbyggnad, som i söndags öppnades för sitt ändamål. Byggnaden, som uppförts av byggmästare Erik Lann, Varnhem, inrymmer en utställnings- och försäljningslokal med så gott som hel glasvägg mot söder. Framför fasaden har ordnats en plantering.

Öppningen ägde rum under stor tillslutning av intresserade från olika delar av landskapet. Bland de närvarande märktes bland annat riksantikvarien Sigurd Curman. Med stort intresse studerade de församlade alstren vid vernissagen. Axvalla folkhögskola representerades av kollektioner av möbeltyg, dukar, draperier, väggbonader, röllakan och mattor i flossa och rya mm. Agda var representerad i utställningslokalen I Varnhem genom Libraria ; AB Libraria, Stockholm, utställde antependium, mässhakar och en del andra kyrkliga utensilier." Redan här fanns Agda Österberg med i utvecklingen för bygden!

Byggnaden som avses är den byggnad som senare blev Varnhems församlingshem innan nuvarande församlingshem byggdes. Axel Forsén och Sigurd Curman ledde också arbetet med kyrkans renovering och klostermuseets anläggning fram till 1927.

Församlingshemmet och branden 1979

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright) (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

Församlingshemmet ligger granne med Runhem och Trädgårdens ladugård har redan brunnit och är här redan borta - trots detta står församlingshemmet kvar!

Församlingshemmet var tidigare utställnings- och försäljningsställe för Axevalla-Varnhemsslöjd, 1931 - 1935

Församlingshemmet - idag snickeri 'Aspelid'

Idag snickeri i de gamla utställningslokalerna och senare församlinghem.

ROSENSTIGEN PÅ TIDIGARE LANDSVÄG SKARA - SKÖVDE - TILL AVFART ÖBERGS

Björkelund - inhysesstuga till Trädgården - senare kyrkvakt-mästarbostad för Ohlssons

Ohlssons i Björkelund, Varnhem med åldersparet Johan och Anna Maria Olsson i mitten - Knuts pappa och mamma. Fotot taget ca 1937. Andra och tredje i bakre raden från vänster står "Meli" och Knut Ohlsson.
Det gamla huset hade sett bättre dagar.
 
Bildbeskrivning;
Stående från vänster: Viktor Larsson gift med Knuts syster Elin, Meli Knuts fru, Knut Ohlsson, Knuts syster Anna gift Johansson, Knuts bror Gösta, Knuts halvsyster Elin Larsson (f. Kyrk), Irma en av Elins döttrar, Knuts syster Ella, Knuts brorson Arne (son till Karl) och längst ut Albin Andersson gift med Knuts syster Ella.

Sittande: okänd man, Knuts mor Anna Kyrk, Knuts far Johan Oskar Olsson. Längst fram: Ulla-Britt Johansson, en dotter till Anna, Knuts syster. Foto John Johansson, Annas man.
(Bild och beskrivning från Jan Ohlson, sonson till Knut Olhlsson, 2013)
(Kompletterande uppgifter Karls dotter, Iris Bromér, via Helena Bromér,)
 

Ett odaterat foto på Johan Ohlsson, kykrvaktmästare och guide för klosterkyrka och kloster. Här framför den västra porten till kyrkan under sin aktiva tid som guide och kyrkvaktmästare.

Lägg märke till de nogsamt sydda och genomtänkta kläderna för att ge auktoritet åt guidningarna i en så högtidlig miljö. En touch av uniform men i ledig stil. Skorna följer stilen och är välputsade och dessutom rejäla, med drag av en kraftigt sulad hältäckande träsko.

Han tog dessutom fram en turistguide i ett litet häfte för att ge en bild av klostrets historia i den alltmer växande turismen kring klostret.

Den andra upplaga utkom 1926 efter en stor renovering av kyrkan, som var klar 1923. Det pågick ännu även uppföjande utgrävning och restaurering av klosterområdet.

Landsvägen Skara - Skövde - avstängd vid riksväg 49 år 1995 - med Smedjan, Timbelund & Hagaberg + lite av Nohlgården

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Strax efter svängen upp på Ljungstorpsvägen längst upp i bild till höger, väster om Nohlgården, låg smedjan i Varnhem på det markområde som kallades Klosterliden - här på flygfoto från 1951.

Den revs i början av 1990-talet. På bilden också fr v Timbelund följt av Hagaberg, båda byggda på Smedsgårdens mark nära Nohlgården.

På gärdet syns Nohlgårdens brygghus placerat på säkert avstånd för brandriskens skull - senare kom brandkårens nedbränning av Nohgårdens ladugård att ödelägga stora delar av Varnhem 1979, då 21 byggnader brann ner - bl. a detta brygghus!


Smedjan brukades från slutet av 1800-talet av smederna Timberg i Varnhem - enligt husförhörslängderna knutna till Överbo Smedsgården.

Den äldre Timberg, gratialisten August Pettersson Timberg, köpte & byggde Timbelund 1917.

Sonen Axel Linus Timberg bosatte sig senare i Hagaberg, som han tillsammans med smedjan sålde till Oskar Johansson 1945.

Den gamle August Timberg dog 1936 - han hade varit soldat N:o 117 vid Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani och ägde tidigare Ulehov. Han blev änkling 1915 och byggde sig alltså ett litet "undantag" på Överbo Smedsgårdens mark för ålderns höst, Timbelund.

Timbelund är det lilla huset som ligger i landsvägskurvan på fotot ovan från 1951 (bakom texten" Äkta fotografi") - alldeles nära Hagaberg (huset t h om Timbelund på fotot) och nära Nohlgården.
 

Timbelund och Hagaberg. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-27

Kyrkväktare Winter i den av honom anlagda kyrkparken - foton tidigt 1900-tal

Winter i kyrkparken 1890-tal. Bild ursprungligen från sonsonen Olle Winter, via Arne Sträng, samlat som pappers-fotokopia i Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014 Winter i kyrkparken 1890-tal. Bild ursprungligen från sonsonen Olle Winter, via Arne Sträng, samlat som pappers-fotokopia i Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014


Carl Winter i kyrkbacken i Varnhem med räfsan.

Winter med barn Winter med barn

Carl Winter med gästande barn-barn i gröngräset under en paus i räfsandet.

Man kan ana att det dåförtiden vid bänk och bord fanns en, med ringar här klädd, midsommarstång uppsatt högst på kullen, möjligen används flaggstången till detta ändamål. Enligt muntlig tradition återberättad av Arne Sträng, så hade Winter tidigt varit med att utveckla och planlägga parken under David Holmgrens tid som präst. Det sades att han grävt upp träd och buskar i Ljungstorp och planterat dem i parken.

Winters runa Winters runa

"Kyrkvaktare" och kyrkparkskötare under 20 år - mellan 1893 och till sin död 1913.

Formalia;
Karl Johansson Vinter, född 13/2 1833 i Varnhem - död den 14/12 1913 i Backen
Inga Maria Winter, född 9/6 1834 i Broddetorp - död 18/11 1905 i Backen

Kyrkparken -  tidigare Hospitalsträdgården - här om Skara Hospital samt senare ägare; Kungliga Serafimer Ordensgillet, de la Gardiska gravkassan & Domkapitlet i Skara/Skara stift

Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293. (Erik Tuneld) Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293. (Erik Tuneld)

Begreppet Hospital
Går man tillbaka till högmedeltid har termen hospital primärt en innebörd som just spetälskesjukhus. Ordet spetälsk, fornsvenska spitælsker, är en bildning till hospital (sjukhus) ofta förkortat spital, och betecknar egentligen den spitälske =den på hospital intagne. Under första halvan av medeltiden var spetälskan/lepran en vanlig sjukdom i Sverige, och den vanligaste hos de på hospitalen intagna. Därför kom termen att överföras på sjukdomen själv, och samtidigt tydligare kopplas till ordet hospital (Dahlbäck 1987:150). Det förefaller alltså som att just hospitalen primärt (anm; vid sin tillkomst) är till för spetälska.


 

Skara hospital omnämns 1:a gången år 1281 - upphör 1832

Hospitalet omnämns för första gången 1281 i biskop Brynolf Algotssons stadga (Sigsjö 1980:16).

Därefter hörs inget nämnvärt om hospitalet förrän 1539 då det får övertaga franciskanerkonventets lösöre (Beckman 1923:54). Inget Helgeandshus förefaller ha funnits i staden.

1318 omtalas dock ett hospital ”för de sjuka prästerna i Skara stift”. Ett hem för fattiga ålderstigna präster brukar istället kallas Infirmaria. Endast ett fåtal sådana är kända i Sverige. Ett i Skara, och ett i Strängnäs (Järpe 1979:13) och ett i Åbo (Pihlman & Kostet 1986:38).

(Hospital och Helgeandshus - En studie av omsorgsväsende i medeltidens Sverige. Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007 Martin Arleskär Handledare: Anders Carlsson, Stockholms Universitet)
 

Till år 1832, då hjonen flyttades till Vadstena, fanns i Skara ett hospital, som i kyrkligt avseende utgjorde också en egen församling, Skara hospitalsförsamling. Till denna hörde dels själva hospitalet, dess hjon och tjänstepersonal och dels de på hospitalsgården bosatta. De på hospitalsgården bosatta skrevs efter hospitalsförsamlingens upphörande i Skara landsförsamling, annex till Skara stadsförsamling.
 

Före 1791 var Skara hospitalsförsamling eget pastorat. Under åren 1791 fram till införlivandet med landsförsamlingen 1832 var Skara hospitalsförsamling annexförsamling i Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling, Skara hospitalsförsamling, Härlunda, Bjärka och Händene församlingars pastorat. Stift: Skara Härad: Skånings                                                                                                                                                           (www.ArkivDigital.se)

Olof Rödholm skriver i sitt manuskript; Försök till en korrt Beskrifning om Skara Stift;

"Redan i Katolska tiden var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital." - se kartor nedan öster om Kyrkan.
 

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;

"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital.

Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a till Hospitalet i Mariestad.


I Skara vid eldsvådan år 1712 utplånades alla spår af Stadens fordna byggnader. Ett Helga Andshus Domus Spi Sancti eller Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 af Herr Magnus Johansson , den 5 Febr 1З14 af Hr Birger Peclersson Lagman i Upland samt genom Hertigarne Erik och Waldeinars testamente d 20 Jan 1318. Ett Hospital för fattiga sjuka och utlefvade Präster har i katolska tiden här äfven varit inrättadt.


Sammanfattning angående Varnhem och Skara Hospital (SH);
SH äger länge i Varnhem en stor trädgård öster om kyrkan (idag "Kyrkoparken")
SH har en tid avkastning från två kvarnar vid Bille i Varnhem - Hospits/"spittes" Qvarnar (arrenderas ut)
SH har också avkastningen från Björsgården 1/2 mantal i Varnhem (arrenderas ut)
SH upphör 1832 och mark och gårdar förs till övergripande ägaren; Kungliga Seraphimer Ordensgillet*

*Anm; Flertalet sjukvårdsinrättningar från 1770 till början av 1870-talet ägdes av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO). Ansvaret övergick sedan till Sundhetskollegium en föregångare till dagens Socialstyrelsen.

KSO fick kunglig instruktion 1791; "Kongl. maj:ts nådiga instruction för det til öfwerstyrelsen wid hospitalen, barnhusen och lazaretterne instiftade seraphimer ordens-gillet. Gifwet Stockholm i ordens-capitlet den 28 april 1791. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ maj:tis. :b Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1791."  (Se http://hdl.handle.net/2077/28044)

Kungliga Seraphimer Ordensgillet säljer under 1880-talet 'Hospitalsträdgården' till de la Gardiska gravskassan genom Varnhems församling och dess kykroherde, David Holmgren. Idag ägs marken av domkapitlet i Skara/Skara stift.

Är du intresserad att veta något mer om Skara Hospital så finns följande bok att låna på Skara Stifts och Landbibliotek; 'Skara hospital - Kort historik.' Welin, Sanfrid, 1855-1954 (författare) Utgiven i Skara: Bergers bokhandel i distribution 1946. Svenska 28 s.

Hospitalsträdgården Hospitalsträdgården

Kyrkparken - karta 1815
Hospitals Trädgården mellan Klosters och Öfverbo byar

Hospitalsträdgårdens namn och markanvändning som trädgård finns med karta 1815 för Överbo by's storskifte. Då fanns fortfarande Skara Hospital som ägare och drev trädgården för grönsaker till Hospitalet i Skara. Detta upphörde 1832.

Olof Rödholm skriver i ett manuskript runt 1800;
"Redan i Katolska tiden (1200-1521) var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital."

Trädgårdsvaktare för Hospitalsträdgården;
1780 dör inhyses vid Öfverbo Trädgårdsvaktaren Anders Lustig, född i Ledsgården 1720. Okänt när han tillträdde denna syssla. Hans änka tar i alla fall över värvet; Trädgårdsvaktare Annika Jonsdoter, född i Öglunda 1727 - hon dör här år 1800. Därefter finns ingen tydlig övertagare av sysslan i Varnhem.

Kloster o Överbo 1853 Kloster o Överbo 1853

Kyrkparken - äga & trädgård i Varnhem 1853 - då hette den  fort- farande "Hospitalsträdgården"

1853 såg den fastställda ägan för Hospitals Trädgård ut som littera Ub på kartan.


Ägd sedan 1832 av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO) efter nedläggning av Skara Hospital.

Kallades här Hospitalsträdgården eller senare helt enkelt "En trädgård".

Ägan säljs under 1890-talet till Varnhems församling som använder de la Gardiska gravkassan som köpare genom kyrkoherden David Holmgren.



 


Holmedal, Klosterlid och Dalhem

Gamla Landsvägen till Skövde med Holmedal i förgrunden av husraddan söder om vägen. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-27

Dalhem - det först byggda huset utmed landsvägen österut

Ur SAJ; När Roland från Skara kom till Varnhem 1949 som tågklarerare och postbiträde bodde han inneboende hos Jenny Berg, Dalhem, Varnhem. På bilden Otto Gustafsson som bodde i lilla stugan vid Dalhem Ur SAJ; När Roland från Skara kom till Varnhem 1949 som tågklarerare och postbiträde bodde han inneboende hos Jenny Berg, Dalhem, Varnhem. På bilden Otto Gustafsson som bodde i lilla stugan vid Dalhem

1933 köper John Dessau 1 110 kvadratmeter mark av Elin Vestlind, som då ägde marken 1/24 mantal ur Smedsgården 12:2.

Den avstyckas 1934, får lagfart 1935 och bebyggs 1937 med villan Dalhem. Adressen är idag; Överbo Dalhem 1, Varnhem.

1941 står fortfarande familjen Dessau som boende på fastigheten.

År 1943-44 sker ett ägoutbyte mellan 12:12, 12:15 och Överbo Sörgården 11:3, som ger dagens tomtgräns.

Jenny Berg köper och flyttar in från Smedsgården 12:4 under 1940-talet.





Bild från Stina Johansson, Gamla Station, Varnhem

Bild från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016 Bild från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016

Jenny Berg på 1960-talet i sitt hus Dalhem med foton man idag så gärna skulle vilja se! Hon var en bygdens kvinna med mycket kunskap om historien, som hon gärna delade med sig!

Rosenstigen svänger av mot Bille & Öbergs - mitt i Överbo by

Vi är nu mitt i den samlade forna bebyggelsen för Överbo by - med Smedsgårdens undantag till höger om oss och Sörgårdens ekonomihus framför oss och alla de andra Överbo gårdarna runt här vid avfarten.

Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings digitala arkiv, 2014 Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings digitala arkiv, 2014


 

Ladugården för Smedsgården 1/24 mtl - Undantaget - torde ha legat på denna sidan om (hitom) och  parallellt med den ladugård för Sörgården som syns på bilden 1923 och sett likadan ut.

Ladugården på bilden var troligen den ladugård som tidigare hörde till Smedsgårdens ena av tre ladugårdar innan den skiftades över på Sörgårdens del 1853. Den revs i samband med renovering av Sörgården påbörjad 1968 och byttes mot en ny ekonomibyggnad på samma plats.

Snöskottning vid Överbo år 1923. Kvarnarrendator Karl Blomkvist, Drängen på Sörgården Erik Thimberg,  Sven Gustafson och Nils Fagerlind.


 

<-- Till sidans rubriker!  

Överbo by's tätt förlagda byggnader på karta 1844

Laga skifteshandlingens karta 1844 av Överbo bys byggnader och vägar. Vägen längst upp på kartan är alltså dagens gamla Ljungstorpsväg, den forna landsvägen mellan Varnhem och Skövde.

Smedsgårdens hemjord, tomt- och ladugårdsplatser är  märkta med gula gränser i själva byn - dessutom är själva tomtplatserna utmärkta med blått. Mellomgårdens ägor märkta med rött och grönt! Sörgårdens hus- och ladugårdsplats omärkt i söder. Nohlgårdens hus- och ladugårdsplats Nr 1361 - 1365.

 

ROSENSTIGEN PÅ BILLE- ÖBERGSVÄGEN

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Smedsgården ett undantag - blir Överbo

Foto ur Ingegerd Hermansson album 2016 Foto ur Ingegerd Hermansson album 2016

Karolina med dotterdottern Greta utanför det äldre huset i Överbo 12:14 år 1916.

Det är inte svårt att föreställa sig att detta hus inom sig har den ursprungliga undantagsstugan för Överbo Smedsgården 1/14 mantal. Troligen höjd med en slags vindsvåning från en ursprungligare stuga och med utbytt tak till tegel från spåntak och nya fönster och dörrar samt ny ytterpanel. Trappen tycks utgöras av stora kalkstenshällar. Ombyggnaden torde vara gjord 1901 -1903, då kvitton för kakelugnar finns. Den unga flickan Greta är född 1912 och är troligen på bilden ca 4 år. Bild tagen ca 1916.

Det är heller inte otroligt att delar av stugan och vissa yttre former är från tiden då Överbo bys alla gårdars hus fanns här i en samlad by, dvs före skiftet 1844 -1853. Karta 1844 visar att läget är detsamma som ett av husen för Överbo Smedsgårdens del 1/4 mtl (Ba) och dess "hus- och tomtmark".

I fastighetsdeklaration för 1945 skriver Elin Vestlind, Karolinas dotter, att huset är byggt 1901.

En förstoring. På balkongen sitter Karolinas dotter Hulda Larsson och hennes make poliskonstapel August Simeon (Lasse) Larsson. De hyrde i Överbo av Huldas syster Elin mellan 1/4 1932 och 7/10 1933. I bakgrunden spetsen på Varnhems Klosterkyrka.

2017 bor här Karolinas dotters Elins sondotter Ingegerd Hermnasson, gift med Bo Hermansson.

Läs allt om Överbo Smedsgården - ett undantag - klicka på länken; Överbo 12:14

Sörgården

       En furstinna och prinsessa äger Sörgården 1650 - 1687

Specialjordeboken 1825 skriver i klartext;
"Har varit helt Hemman men 1/4 förmedlat i anledning av Cavalleri augement Nr 17 af Gudhems Compani. Köpt till skatte 3/8 mtl af Jonas Andersson för 34 riksdaler 36 skilling och 3/8 af Per Svensson för lika summa efter Konglig Kungörelse av Collegie skattebref af den 10 september 1792. Reducerat Militiehemman från framlidne Grefwen Magnus Gabriel dela Gardies Donation som högbörna furstinnan i lifstid bekommit i Rote No 363 med 10 daler riksmynt Taxat".

Maria Eufrosyne av Pfalz - bild från Wikipedia


Kommentarer;
"Högbörna (högborna) furstinnan" ägde Sörgården under livstiden, därefter återbördades gården till Kronan.

"Den högborna furstinna det handlar om är alltså Maria Eufrosyne som var syster till Karl X Gustaf och faster till Karl XI. Hon var gift med Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö. Han hade stora delar av Skaraborg som ett eget "län" med mängder av socknar och gårdar.

Paret drabbades hårt av Karl XI:s reduktion då kronan drog in det mesta av deras gårdsinnehav. De fick bo kvar på Höjentorp och är begravda i Varnhem, liksom dottern Elisabet Oxenstierna som gör en stor donation för framtida skötsel av gravkoren. Det är avkastningen av denna donation kallad Maria Eufrosynes donation  och senare "gravkassa" som blir kyrkoherden David Holmgrens fall."  
              

(Arne Sträng, 2014)

Prinsessan Maria Eufrosyne av Sverige med maken Magnus Gabriel De la Gardie – hennes högre börd markeras genom att maken står ett halvt trappsteg ned (målning: Hendrik Münnichhoven 1653). Prinsessan Maria Eufrosyne av Sverige med maken Magnus Gabriel De la Gardie – hennes högre börd markeras genom att maken står ett halvt trappsteg ned (målning: Hendrik Münnichhoven 1653).

Drottning Kristina gav henne Höjentorp i Västergötland i bröllopsgåva, som förläning, hennes mormor Maria av Pfalz' favoritegendom, samt ett personligt underhåll 3,000 rdr samt under Kristinas regering varje nyår juveler till 2,000 ä 3,000 rdrs värde. Tidens juridik lät Greven dock vara herre över sin fru och han står oftast som ägare av slottet Höjentorp.

Maria Eufrosyne av Pfalz, född 14 februari 1625 på Stegeborgs slott, Östergötland, död 24 oktober 1687 på Höjentorp, Västergötland, var grevinna av Pfalz och prinsessa av Sverige. Hon var dotter till Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Katarina av Sverige, syster till Karl X Gustav och gift med greve Magnus Gabriel De la Gardie.

Vid Karl X Gustavs kröning 1654 fick Maria Eufrosyne titel och status som prinsessa av Sverige. Detta ifrågasattes av en del av adeln. Maria Eufrosyne hade genom äktenskap rätt till titeln grevinnan De la Gardie, men hon titulerades allmänt som "furstinnan" snarare än som "grevinnan".

 

Magnus Gabriel De la Gardie, född 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn), Estland, död 26 april 1686 på Venngarns slott nära Sigtuna, Stockholms län (Uppland), var en svensk greve, riksmarskalk, riksdrots, rikskansler och diktare. Han var son till Jacob De la Gardie och Ebba Brahe. Han ligger begravd tillsammans med hustrun i Varnhems klosterkyrka.

(Wikipedia - bild och text

Kommentar:

Maria Eufrosyne fick 1650 Sörgården m fl gårdar i donation av sin make och ägde alltså personligen Sörgården, som då var en frälsegård inom Höjentorps fögderi, så länge hon var i livet. Därefter återfördes den som de flesta andra gårdar till Kronan i samband med reduktionen vid tiden runt hennes död 1687. Egentligen handlade det om att få tillgodogöra sig uppbörden från gårdarna som frälse. Hon satte troligen aldrig sin fot vid Sörgården! Gården blev sedan en Kronans 'Militiegård'.

(Kent Friman, 2014)



Prinsessan Maria Eufrosynes bildstod invid graven i Varnhem

Kartan från 1895 visar att byggnaderna för Sörgården hade den förläggning de har ännu idag och att husbilden från 1940 (nedan) visar samma huskropp som på kartan. Troligen i grunden det bostadshus som fanns inom Överbo bys hussamling sedan första halvan av 1800-talet.

Lägg märke till att vägen upp mot Hospitalskvarnen (till höger) tog en sväng runt den rundtröska som var byggd utanför ladugårdens östsida.

Sörgården med foto från 1940 - långt före renovering 1968

Foto från Svenska Gods och Gårdar 1942 Foto från Svenska Gods och Gårdar 1942

Följ gärna familjen Ramvikens renovering i en bildserie - du hittar länk här - bara klicka på länken;
Renovering av Sörgården 1968

Sörgården 2017

ROSENSTIGEN PÅ BILLEVÄGEN MED JÄRN- OCH BRONSÅLDERSGRAVAR

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doter-dotter.

Mot öster ett bälte med stora forngravar på samma höjdkurva som slutar i en boplats Knifvaledet från 500 fKr - 1050 eKr

Riksantikvarieambetets fornsök - gravar o boplats Riksantikvarieambetets fornsök - gravar o boplats
Det är slående att se det bälte av forngravar med stora stensättningar och boplats som finns i en vid båge över åkrarna bort mot Knifvaledet. Några har hamnat i trädgårdarna utmed gamla Sködevägen (idag Axevallavägen)

Söder om Sörgården ett järnåldersgravfält med många gravar

Överbo by hade föregångare i forntid av storgård(ar) och deras gravfält finns välbevarat söder om Sörgården.

Ur Västergötlands Museums - Innan munkarna kom

ROSENSTIGEN I TREVÄGSKORSNINGEN
-I SYDOST BILLE KVARN OCH ÖBERGS

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Bille kvarnverksamhet -  tillhörde tidigt Skara Hospital; Spetarskvarna /(Ho)spits-kvarn/= Hospitalskvarn

Foto Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem.

Bille kvarn 1930.

Den södra sidan av Bille Kvarn 1930 med den dubbla stenvalvsbron, inbyggt kvarnhjul och med stenunderbyggd kvarnränna och damm.

I dagligt tal kallad "Spetarskvarna", en dialektal form av "Hospitals kvarn". I 1699 års jordebok är anteknat "En kvarn vid Klostrets by" som 1684 är taxerad och anslagen Skara Hospital (sjukhus). I 1726 års jordebok redovisas även "Bille kvarn", anslagen "Skara Hospital".

Det har funnits två kvarnar vid platsen, vilket även anges i kartbeskrivningen 1864; "Norra Qvarn" och "Södra Qvarn".

I 1825 års jordebok är antecknat att häradshövding Jonas Lundin låtit uppbygga Billekvarn som år 1726 blev Skara Hospital anslagen, vidare att kvarnarna gå med ett par stenar vardera höst och vår, samt att Klostrets kvarn och Bille kvarn sammanbyggts 1823. Båda kvarnarna drevs som tullkvarnar.

Sannolikt är kvarnhuset på bilden från 1823. 1916 såldes fastigheten med kvarn av Domänverket till dess arrendator Otto Gustafsson som drev den med 2 par stenar. Sista förmalningen skedde 1 november 1942, då fstigheten sålts till en man Karlsson från Edsvära, vilken sedan rev kvarnen. 1945 uppförde bröderna Rask ett spinneri på platsen.

Bille kvarn från bäcksidan (söder), Varnhem. Otto Gustavsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
Bille Kvarn rakt söder ifrån med del av bostadshuset till vänster. Foto Nils Lann, 1930. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
Mjölnaren Otto Gustafsson, född 1875 och sonhustrun Inga-Britt vid Bille Kvarn i Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!

Kvarnen rivs 1942 och ett spinneri byggs vid Bille

Foto Alf Hansson

Bille kvarn och dammen 1995.

Syskonen Rask från Marum köper Bille Kvarn av Otto Gustafsson 1942. Syskonen utgjordes av Karl, Tage, Nils, Astrid och Ingrid Rask. De flyttade in i bostadshuset vid kvarnen och byggde ett spinneri på platsen. Det producerade stick- och yllegarn från lump. Allmänheten kunde lämna in lump för rivining i den stora maskin som rev isär tygerna som sedan processadesoch spanns till garn.

Riksväg 49:ans vägbygge uppströms vid Tre Bäckar och längre upp mot Billingen ändrade bäckens läge för att få bäst plats för vägen. Bäcken flyttades på flera sträckor och detta resulterade i att bäckens flöde förändrades till det sämre, enligt kvarnägarna. Därför behövde de mer kraft till spinneriet. De sänkte bäcken nedströms vattenfallet för att få så stor fallhöjd som möjligt och uppnådde en fallhöljd på 7 meter sammanlagt. Utifrån detta byggde de också ett el-verk för att producera den kraft de behövde för spinneriet. Den gamla vattenkvarnens hjuldrift var en saga all. Samtidigt bedrev de jordbruk på Bille Kvarns-marken och dit hörde Pickabackens gamla torpmark.

Det var mest Nils Rask som stod för jordbruksskötseln. Karl och Tage var "fabrikörer" och skötte spinneriet. Systrarna Astrid och Ingrid Rask skötte hushållet och de sågs enligt muntlig tradition sällan ute och sades av den anledningen vara "ljushyade".

På 1960-talet bedravs här möbelrenovering några år. 

Smedsgården Bc 12:4 - blir senare Öbergs plantskola

Foto från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016. Klicka på bilden för att se den större! Foto från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016. Klicka på bilden för att se den större!

Överbo Smedsgården Bc 12:4. 1930-tal med ägaren Anders Petter Johansson Berg. Utomordentligt 'prydligt' hållen gård med vällagda stenmurar. Huset står som nybyggt 1909, men på samma plats som det allra första huset som byggdes på ägan under 1850-talet, liksom ladugården.

Anders Petter Johansson Berg kom hit med hustrun Gustafva Kristina år 1890. Köpte alltså gården samma år som de gifte sig och 1909 hade de alltså möjligheter att fullständigt renovera eller bygga helt nytt hus där det gamla stått. Deras dotter Jenny Berg kom att ärva gården efter deras död.

Foto från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016. Klicka på bilden för att se den större! Foto från Ingegerd Hermanssons samling, Överbo, Varnhem, 2016. Klicka på bilden för att se den större!


År 1937.

Nu har hemmansägare Berg dottern Jenny Berg till höger och systern till nya arrendatorn Gustaf Georg Olsson, född 1903 - Matilda Olsson, född 1906 -  han tog över driften 30/8 1935 och hon flyttade dit året efter.

Smedsgården - idag Öbergs plantskola

Foto lånat från Öbergs Plantskolas hemsida Foto lånat från Öbergs Plantskolas hemsida

Du hittar Öbergs plantskola på nätet genom att klicka på; http://obergs.se/start

ROSENSTIGEN I TREVÄGSKORSNINGEN
- GÅ SYDVÄST MOT GUSTAFSFORS KVARN

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Blomsdal heter bostadshuset - Gustafsfors heter kvarn/sågen

Blomsdal och Gustafsfors kvarn.

Blomsdal N:o 1 blev en lägenhet om 0,0574 hektar som bebyggdes med bostadshuset 1914. Marken inköpt av Karl Rickard Blomqvist, kommunordförande, som då också var kvarnägare av Gustafsfors kvarn och såg. Han gav huset namnet Blomsdal.

Gustafsfors hörde ursprungligen under Överbo Sörgården med från 1878 olika ägare separat för kvarnen/sågen.

Kvarnen tycks ha kommit till 1878, då en Anders Gustaf Andersson, född i Lyrestad 1824-08-23 skrivs som ägare på kvarnen med sin dotter Augusta Charlotta, född i Skarke 1864-05-04. Troligt gav han den namnet Gustafsfors!

Den övertas av Sergeant Alfred Lundström, Överbo Smedsgården som med familj skrivs här fr o m 1890 och som lämnar för N. Lundby 1893.

Senare ägd av  bl a J. A. Jugner i Ulunda och därefter av Ulunda Qvarn- och kalkaktiebolag innan Blomqvists köp 1914. Arrendator blev A. Sjöström med familj och siste mjölnaren var Martin Blomkvist. Kvarnen var i drift 1945, men lades ner något år senare. Vid kvarnen fanns även sågverk och hyvelverk.
Del av uppgifterna ur Alf Hanssons artikel i Varnhemsbygden 1995, samt husförhörslängder.

Gustavsfors kvarn 1995. Delvis riven, bl a hjulhuset. Foto Alf Hansson.

Rosenstigen passerar över en vackert välvd stenbro

Välvd stenbro vid Gustafsfors

ROSENSTIGEN UTMED MUNKABÄCKEN

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doter-dotter.

Vid inspelningen av filmen om Arn 2007 baserad på Jan Guillos berättelser byggdes det upp en hel by som spelplats utmed Munkabäcken till höger när man passerat träbron

- bilder från Gudrun Ramviken

Ulunda kvarn byggs 1884 längre nedströms Munkabäcken

Ulunda kvarn runt 1930. Ruinen av Ulunda kvarn.


Kvarnen byggdes i slutet av 1884 och ägdes av Ernst T. Jungner i Skara tillsammans med nämndemannen August Pettersson i Fiskaregården.

Brodern J. A. Jugner hade som specialitet att driva havregrynstillverkning. Som ägare stod senare Ulunda kvarn- och kalkaktiebolag. Här framställdes havregryn bland annat. Kvarnen drevs med vattenturbin i ett fall om 15 meter och med 40 hk turbin, men vid liten vattentillgång användes ångkraft. Ångpannan eldades med skiffer i två tolvtimmarskift. Som reservkraft fanns en fotogenmotor på 15 hk.
Kvarnverket bestod av 4 par stenar, 2 siktar, 2 grynverk med större torkplåtar. Huvudproduktionen var ångprepareade havregryn, sundhetsmjöl och fodermjöl. 1903 uppgick produktionen till 15 0900 kg i veckan. Kvarnen brann ner
1923.

Uppgifter via Alf Hanssons artikel i Varnhemsbygden 1995

Vid bäcken syns allra först själva resten av dammbygget - dämmet

Kopia av foto i Varnhemsbygden 1995. Foto Fritiof Olsson 1897! Kopia av foto i Varnhemsbygden 1995. Foto Fritiof Olsson 1897!

På foto ses det stora dämme som gjordes i Munkabäcken för att förse Ulunda kvarn med vatten.

Idag syns rester av detta imponerande bygge i och runt bäcken.

Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015 Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015

Ulunda Ångqvarn 1890-1923; ställde också ut på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 - i  en skrift från tiden står följande; "Sedan vi besett den af Ulunda kvarnbolag, Axvall, utställda samlingen af prof på ångpreparerade hafreprodukter, gryn och mjöl, så ....."
 

Järnringar från en äldre trätrumma med järnringar som löper ut från Ulunda kvarns dämme högre upp utmed Munkabäcken.

På kartan från 1883 kan man se hur Ulunda kvarn placerats ett stycke från Munkabäcken och fått en trumma för sin vattentillförsel från det stora dämmet. Bron över till senare kalkbruksområdet är också utmärkt - se nedan! Det gör att det än idag är lätt att lokalisera kvarnens läge mitt för och norr om denna och utmed järnringarna i marken.

Den välvda stenbron över till Ulunda Kalkbruks område

Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Bro Ulunda Kalkbrott nära Grynkvarnen lite längre ner nedströms Munkabäcken.

ROSENSTIGENS FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA - KLICKA HÄR!