D. 1 Stora Ulunda år 1884 - 1897

Stora Ulunda får ny färdigställd mangårdsbyggnad vid bröderna Petterssons köp 1884 - påbörjad av J. A, Jungner -  färdigbyggd av bröderna - relativt nytt hus på bilden

Från digitala arkivet; A. 4 (1) Vid en förstoring av fotot kan man se att mangårdshuset till Stora Ulunda nyligen har ombyggts och trädgårdens träd ser relativt nyplanterade ut, liksom nylagd stenmur. Fotot borde vara taget under 1880-talet. Mannen som håller i hästen är troligen Pehr August Pettersson och han var son till en föregående ägare till Ulunda, Petter Andersson. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster Märta Carlsdotter och svågern Jonas Andersson.Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.

Från DigitalaArkivet;
Åren 1885-87 ägdes Ulunda av fabrikör Nils Lundberg. Hans dotter Hedvig Lundberg, som då var i 10-årsåldern skickade fotot till hembygdsföreningen 1961 med följande upplysningar: "Mannen som håller i hästen är Pettersson och var bror till en föregående ägare till Ulunda. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster och svåger Jonas Andersson."

Familjen Carl Johan Pettersson i Stockholm spelar en central roll för Stora Ulundas utveckling + Fiskaregården

Bild tillhanda av Ancestrymeedlem Joyce Bant Bild tillhanda av Ancestrymeedlem Joyce Bant

Familjen Carl Johan Pettersson med hustru och barn - foto tidigt 1890-tal.
Fr vä bakre raden; Sonen Henning född 1876-02-26, dottern Edla född 1873-07-15, sonen Albin född 1869-07-04, och sonen Manne född 1870-09-20
Fr vä främre raden; Hustrun Sofia Albertina född Lindhe 1843-07-01, Carl Johan född 1841-09-19 och dottern Märta född 1872-02-21.

Vid en förstoring av fotot kan man se att mangårdshuset till Stora Ulunda nyligen har byggts och trädgårdens träd ser relativt nyplanterade ut, liksom nylagd stenmur.  Fotot borde vara taget under mitten av 1880-talet.

Obs! Huset hade spåntak och tre skorstenar.
Mannen som håller i hästen är troligen Pehr August Pettersson och han var son till föregående ägaren till Ulunda, Petter Andersson. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster Märta Carlsdotter och svågern Jonas Andersson. 1885 står Pehr August som nämndeman i Fiskaregården.

Två av Petter Anderssons barn;
Dtr Märta Carlsdotter, f. Varnhem 1831-11-26 - lysning 29/9 1854 - ut med son till Fiskaregården 1855
        sonen; Carl Gustaf, född i Varnhem 1855-07-12 - Märta var gift med Jonas Andersson.
Son Pehr August, född i i Varnhem 1838-12-07 - in från Prästgården 1865 - ut igen 1867 - hem igen 1878

Byggnadernas placering karta 1837 kvarstår till nybyggnad år 1884 - då mangårdsbyggnaden flyttas österut (hö på kartan)

De gulmarkerade husbyggnaderna är markerade som planerade kvar efter utflytt och nedmontering av övriga byggnader. Detta är gården 3/4 mantal Ulunda som är den större av ägardelarna inom Ulunda by. Kom senare att kallas Stora Ulunda. J. A. Jungner bor på 'Stora Ulunda' och bygger ny mangårdsbyggnad som inte blir färdig innan försäljning 1884. Färdigställs 1885.

J. A. Jungner säljer 1/2 mtl till bröderna Pettersson
- som i sin tur 'tranporterar'* 1/4 mtl till en av bröderna
- Carl Johan Pettersson i Stockholm - allt under år 1884

Jungner Petterssons köp - klicka på bilden för att läsa bättre! Jungner Petterssons köp - klicka på bilden för att läsa bättre!
Sammanfattning:
J.A. Jungner
fick lagfart på sitt köp av Ulunda 1880. Han hade kanske från början för avsikt att bara köpa de industriella delarna som fanns inom fastigheten och sålde 1884 jordbruksdelen till  bröderna Pettersson, vars fader  var en tidigare ägare Petter Andersson. J. A. Jungner köpte också Hammars kvarn och flyttade in 1884 för att driva det som nu kallades Hammars Grynkvarn och kalkbrotten. Han köpte också en del av Sörgårdens mark närmast bäcken och nära Bille kvarn. Det som motsäger att han från början kanske endast ville åt industrimarken, är att han påbörjade bygget av det stora mangårdshuset, som inte var riktigt färdigt vid försäljningen 1884. Kanske förbyggde och förköpte han sig med alla affärer med främst Grynkvarnen.

*Transport av köp;
Transportköp innebär att köparen inom tre månader från sitt förvärv på oförändrade villkor överlåter den del av fastigheten/tomträtten som förvärvats till en ny köpare. Under förutsättning att vidareförsäljningen avser hela köpet, att överlåtelsen sker på oförändrade villkor och att lagfart söks för samtliga köp inom tre månader från första köpets fullbordande, ska stämpelskatt betalas endast för det senaste köpet.

De för Ulunda 1 fastställda skatterna år 1885 efter avsöndring av industrimarken

Texttolkning;
"De skatter och onera, hvilka härvid böra tagas i beräkning, utgöra årligen i medeltal för Ulunda 1/2 mantal N.o 1 (Stora Ulunda):
Ränta                                                                                    kr              0:50
Kronotionde                                                                      kr             14:63

Hästvakansandel                                                             kr             46:42
Trosspassevolansavgift*                                               kr                1:88
Soldathållet efter afdrag af augementsränta        kr              12:50
Aflöning till presterskapet                                           kr              26:07
dito - " -  till klockaren                                                   kr                0:80
Underhåll af allmänna vägar                                      kr              32:00
dito  - " -   - " -  - " - byggnader                                      kr                6:00
                                                                                            ===============
                                                                                 Summa Kr          140:80
*trosspassevolansavgift =
Avgift som rusthållarna erlade till kronan för att befrias från skyldigheten att svara för en berustad ryttares utredningspersedlar och tross.

I princip finns ingen formell fördelning av ägorna utförd mellan Ulunda 1 och Ulunda 2
- däför skrivs beteckningen Ulunda 1- 2
- men ägarna själva har delat upp ägorna emellan sig

Ur text vid förslag till afgäld i samband med afsöndringen av industrimarken 1885;
"Förslag till afgäld mm å en från 3/4 mtl Skattehemmanen Ulunda N.o 1. och 2. .....
Om ofvannämnde hemman; af hvilka enligt jordebok och mönsterverk hela N.o 1. och 1/4 mantal af N.o 2. anslagits till rustningshemman N.o 9 vid Gudhems kompani af Westgöta regemente och återstående halfva mantalet ordinarie roteradt till 7 (25 andel i roten N.o 8 vid Höjentorps kompani af Skaraborgs regemente, har af tillgängliga handlingar och efter undersökning å stället inhemtats, att någon fördelning mellan de särskilda hemmansnumren af de dem tillhörande egor icke, vare sig vid det år 1837 derstädes verkställda laga skiftet eller sedermera förekommit, samt att egarna sinsemellan af ålder sålunda fördelat de hemmanen åtföljande rättigheter och skyldigheter, att hvarje hemmanslott ansetts bestå till 2/3 af berustad och till 1/3 af roterad jord, efter vilka grunder lagfart derå äfven meddelats."

Stora Ulunda säljs i delar om och om igen - nu 1885!

1885 säljs 1/2 mtl av C. J. Pettersson till bröderna Nils & Per Lundberg

I Riksarkivet finns denna träff - folkräkningen 1880;
Namn:  Lundberg, Nils
Hemförsamling: Lidingö
Hemort: Städet Kv. N:o 20
Kontrakt: Östra Roslags
Län: Stockholm
Födelseår: 1851
Födelseförsamling: Köpinge Kristianstads län
Yrke: Fabrikör
Civilstånd: Gift
Kön: Man
Famstkod: Far/man

Om hushållet:
Personer i hushållet:
Lundberg, Nils, f. 1851 i Köpinge Kristianstads län, Fabrikör
Olsson, Malena, f. 1854 i Färlöv Kristianstads län
Lundberg, Hedvig Elvira Magdalena, f. 1877 i Maria Magdalena Stockholms stad 
- detta är alltså vår brevskrivare 1961 med fotot på Ulunda 1885 - dottern Hedvig då 84 år gammal
Sundberg, Frida Ellida, f. 1879 i Maria Magdalena Stockholms stad
Sundberg, Ebba Cecilia, f. 1882 i Maria Magdalena Stockholms stad

1887 säljs 1/2 mtl av bröderna Nils & Per Lundberg till rektor Ernst Jungner, Skara

1887 säljs 1/4 mtl av Ernst Jungner till Per August Pettersson och avlidna änkan Kajsa Bengtsdotter får lagfart genom arvskifte 1893 - och tar på så sätt över 1/8 av Stora Ulunda från sin son som fortfarande har kvar 1/8.

J. A. Jugner har 1884 - 1891 stora planer för verksamheten inklusive jordbruket - innan hustruns död 1891 och sin död 1894

Överenskommelse 1884 J A Jugner och O A Pettersson om ny mark nere vid Ulunda närmare fallet dit kvarnen flyttas

Utbyte mark Hammars kvarn m fl 1884 Utbyte mark Hammars kvarn m fl 1884

Ägaren av Hammars kvarn flyttar in med familj 1884 i bostadsdelen av Hammars kvarn och beräknar att därifrån bygga ett imperium!

Herr Jonas August Jungner, född i Härene 1843-05-15, gift 1872-05-20, inflyttad från Ulunda 1884
Hustru Matilda Svensson, född i Hyringa 1852-07-12, - död 1891-10-03
Son Ernst Samuel, född i Hyringa 1874-01-14
Dotter Walborg Maria, född i Varnhem 1883-12-15
Son Torsten August, född i Varnhem 1884-11-25
Dotter Anna Kristina Matilda, född i Varnhem 1886-08-11 - död 1889
Dotter Vilhelmina Magdalena, född i Varnhem 1888-08-15
Dotter Tyra Elisabet, född i Varnhem 1890-08-31

Han genomför en rad fastighetsaffärer för att bygga upp en stor kvarnverksamhet för gryntillverkning och planerar ännu större!!

**************************************************************************************************
Efter barns och särskilt hustruns död gick säkert kraften ur J. A. Jungner som själv dör 1894 och brodern Ernst Jungner i Skara får ta ansvar för mycket av verksamheten - se här!


Före sin hustrus död år 1891 - presenterar han mycket stora planer för sin verksamhet - se nedan! Han tycks räkna med egendomen Ulunda, trots att han enligt lagfartsregistret inte äger den.

Avsöndrad industrimark 1885 från 'Stora Ulunda'

I samband med försäljningen av Ulunda 3/4 mtl 1884 undantar J. A. Jungner mark enligt ovanstående karta. Man kan se att marken består av 1. Åker, 2. Kalkstensbrott och 3. och 4. Vägar. Här ser man att platsen för grynkvarnen kallas Hammars qvarn, vilken mark J. A. Jungner äger sedan 1884.

Ett imponerande bygge blev kvarndammen, som kunde fånga upp stora mängder vatten i Munkabäcken.

Sveriges största och unika grynkvarn säljer på hela Sverige - är väldigt eldfängd och brinner ner totalt 3 gånger - slutligen 1923

Ulunda ångkvarn Lidköpings tidning 1886-12-08 Ulunda ångkvarn Lidköpings tidning 1886-12-08
1886 - annons införd i samma tidning som berättar om den förödande branden - se nedan!
Ulunda ångkvarn Lidköpings tidning 1886-12-08; Ulunda ångkvarn Lidköpings tidning 1886-12-08;

1886 - "Nedbrunnen ångkvarn.
Ulunda qvarn i Warnhems socken nedbrann natten mellan onsdag och torsdag.
Elden säges hafwa uppkommit därigenom att något lätt antändbart ämne af eldaren, som emellertid slumrat in, instuckits i ett hål å wäggen alltför nära pannan. Eldaren wäcktes af den utbrutna elden, som då ej stod att släcka.
Qvarn med inventarier och lager uppgifwes hafwa warit assurerat för omkring 20 000 riksdaler, men egaren Jungner anses göra betydlig förlust.
Huruwida en del swin, som hittills sakans, bliwit innebrända eller blott lupit bort, är ännu ej kändt; man lyckades få ut samtliga en gång, men det kan ju tänkas att någre i willerwallan åter fått tillfälle att rusa in i den brinnande byggnaden."

Lån Lidköpings tidning 1887-04-16 Lån Lidköpings tidning 1887-04-16

1887, Jungner tog stora lån för sitt företag - här en notis angående manufaktur-lånefondens lån om 10 000 kr till Ulunda qvarn- och grynwerk i föreningen med kalkstensbrott året efter branden.

Malmö Allehanda 1889-11-30 Malmö Allehanda 1889-11-30

1889 - Efter blott tre år brann grynkvarnen åter ner den 29 november 1889, men kom att åter byggas igen upp  - mycket större.

Söderhamns tidning 1889-12-02 Ulunda Söderhamns tidning 1889-12-02 Ulunda
Jungner manufakturförlagslån 1895-03-27 Jungner manufakturförlagslån 1895-03-27

1894 - Jugner får anstånd med att återbetala manufaktorlån till Kungli Maj:t.

Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015 Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015

Ulunda Ångqvarn 1890-1923; ställde också ut på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 - i  en skrift från tiden står följande; "Sedan vi besett den af Ulunda kvarnbolag, Axvall, utställda samlingen af prof på ångpreparerade hafreprodukter, gryn och mjöl, så ....."

Industriellt framställt mjöl i stor skala var en specialitet för Ulunda kvarn;
I E-boken; Skaras Byggnader och Verksamheter presenteras följande av 
© Sven Wallén 2019—2020 www.sawa.se - du hittar pdf-en här - vi har lånat följande textavsnitt:

J. Mellgrens Diversehandel;
Handel med den svängda skylten på Skolgatan 7. J. Mellgren med kompanjon J. G. Bladh flyttade in på Skolgatan 1 i början på 1900-talet när gamla Spritbolaget flyttat ut, möjligen 1903.

I tomt n:r 7, Skolgatan, startade Mellgrens mjölaffär. Mellgren hade i många år varit vaktmästare vid Stora seminariet och hade bl.a. rest i hela Sverige som representant för Ulunda kvarn i Varnhem, som ägdes av seminarierektor Ernst Jungner i Skara. Denne hade uppfunnit en metod att pressa havregryn. Kvarnen i Varnhem var alltså den första kvarn i Sverige, som började med denna metod som nu är så vanlig.

Det berättas, att då Mellgren presenterade sig i affärerna, yttrade han: ”Ja reser i grun”. Mjölaffären övergick snart nog till fullständig speceriaffär. Mellgren tog som kompanjon en yngre man, som just genomgått Lantmannaskolan i Skara, J. G. Blad. Affären utvecklades ytterligare och flyttade över till tomt n:r 1 vid Skolgatan och Bommagatan, när Spritbolaget flyttat därifrån.

Efter Mellgrens död övertog Blad helt och drev den i många år tillsammans med sina söner. Vid hans död övertogs den av sonen Thorsten, som år 1958 överlät den till nuvarande innehavaren, Erik Eriksson.

Några sidor ut broschyren med Jungners extremt stora planer för verksamheten i Ulunda kvarn, mm

I denna skrift för inbjudan att teckna aktier i ett stort kvarn-, bageri- och jordbruksföretag tänker sig J.A. Jugner kvarnen kompletterat med ett stort bageri och att jordbruket utgör en del av företaget.



Jugner visar på att grynkvarnen i Ulunda troligen är den som redan producerar mest i hela Sverige med en produktion av 500 000 kilogram per år!!

Den inom egendomen rikt förekommande alunskiffern gör, menar Jugner, att kostnaderna för bränsle blir så låga att ett bargeri kan konkurrera med bagerierna i Stockholm och förse storstaden med stora kvantiteter bröd!

Han beskriver hur marknaden i Stockholm är särskilt gynsam att nå, då hans produktionskostnader kan hållas låga och har en produkt med hög kvalitet och hög hälsoeffekt!

150 år senare visar forskningen ånyo på havren som ett särskilt hälsosamt livsmedel.

Här beskriver han de tänkta delarna av det nya Bolaget

Hela broschyren med hans framtidsplaner kan du läsa som PDF-fil - ladda ner avsnitt för avsnitt här nedan:

Jungner manufakturförlagslån 1895-03-27 Jungner manufakturförlagslån 1895-03-27

1895 - sterbhuset beviljas ånyo manufaktorlån 1895 med 20 000 kronor. Nu under ledning av brodern Ernst Jungner, Skara.

Ulunda kvarn runt 1930. Ruinen av Ulunda kvarn. Kvarnen byggdes 1884 och ägdes först av J A Jungner och sedan av hans bror Ernst Jungner, Skara.
Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Bron från Ulunda Kalkbrott över till Grynkvarnsplatsen (jmfr kartan!)

1893 och efter urarvagörelsen (konkursen 1857) uppstår ett 36 års försenat arvskifte, efter Petter Andersson, som gör Stora Ulundas mantalsdelar till ett kaos att följa!

Beskrivning av begreppt urarva

Arvsskifte Petterssons 1893 Arvsskifte Petterssons 1893

Vem som slutligen äger vad är svårt att följa med den här försenade arvsskiftescirkusen! Troligen komplicerat också för inskrivningsmyndigheten!

1897  blir Kalkföretaget ägare till 1/4 mtl Stora Ulunda, då rektorn, Ernst Jungner säljer till sitt eget bolag

Nu ägar Ulunda Qvarn- och Kalk-Aktiebolag fr om 1897 både industriverksamheten och större delen av 'Stora Ulunda'.

Boende på 'Stora Ulunda' 1884 - 1897 enl kyrkböckerna

Husförhörslängd
Varnhem AI:12
(1880-1895) AID v17797.b89.s81
Ulunda 1½ mtl

Ägare 1885 - 1887 herrar Nils och Per Lundberg i Stockholm


Arrendator;
Gustaf Adolf Johansson och Viktor Adolfsson i Ulunda - dvs ägare av Ulunda gård

Tjänstefolk Stora Ulunda;
Statkarl Gustaf Johansson
, född i L. Vedum 184-54-07-03, gift 1878-11-07, in m. fam. Björsgården 1888,
Hustru Eva Kristina Pettersdotter, född i Dala 1842-02-14
Dotter Hulda Josefina, född i Dala 1880-02-19
- utflyttad med familj till Lundby 1890

Dräng Adolf Johansson, född i N Lundby 1867-09-16, inflyttad från N Lundby 1886, ut Vad 1887
Dräng Johan Sanfrid Fast, född i Berg 1864-09-24, inflyttad från N Lundby 1886, utflyttade till Berg 1887
Piga Anna Kajsa Johansdotter, född i N Lundby 1858-01-03, utflyttade till N Amerika med döttrar 1890
          oäkta dotter Ester Maria, född i Bolum 1887-02-02
           oäkta dotter Hilda Carolina, född i Varnhem 1888-06-28

Hos patron Lundberg;  piga Maria Stina Svensdotter, född i Väring 1845-06-12, in Ulunda (Aug. Nilsson) 1885, ut Ullehof 1887
Dräng Alfred Pettersson, född i Lundby 1855-04-07, inflyttad från Lundby 1885, ut Hammarsqvarn 1886

- i övrigt skrivs tjänstefolket på arrendatorerna på Ulunda gård