G. 2 B Tomten - Amundstorps Folkskola - Rosenhill (Tomten 6:3)

Skolhus på ofri grund -> Skolhus på nyttjanderätt -> Nyberg livstids nyttjanderätt -> Rosenhill, Tomten 6:3 -> Amundtorp 6:3 med adress idag; Norra Lundby Rosenhill

1960 års karta

Lantmäteriet Historiska Kartor. Tomtens tilldelade gränser 1846 i Laga skiftet samt därifrån avstyckade delar markerade med rött. Missionshuset uppfört 1894  syns också på Tomtens mark längst ner vä. Lantmäteriet Historiska Kartor. Tomtens tilldelade gränser 1846 i Laga skiftet samt därifrån avstyckade delar markerade med rött. Missionshuset uppfört 1894 syns också på Tomtens mark längst ner vä.

Tomten blev till som ett hemman genom att en gräsgäld i Lundby sockens utjord bebyggdes i början av 1700-talet.

I ortsnamnsregistret står följande; Tomten, bebyggd utjord i Amundstorps by. Påstås i bygden vara 1/8 mantal. (Lundvall 1928)

I jordregistret kallas marken en gräsgäld* i Lundby sockens utjord - senare bebyggd gräsgäld - ett gräsgäldshemman.

1846-1847 i samband med Laga skiftet, så upplät Jonas Svensson 'Knopp' mark i det norra hörnet av sin nyinköpta mark på Tomten för byggadende av en folkskola. Det var Varnhem - Lundbys Skoldistrikt som arrenderade marken på 10 år i taget och lät uppföra skolhus med tillhörande uthus. Se vidare diskussioner genom åren tills marken slutligen 1927 kom att avstyckas enligt ensittarlagen mot ägaren Märta Blomqvists vilja och vilket krävde beslut i Kungl Majt.


*Gräsgäld = avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete å ödeshemman, dvs obebyggd mar
k.
* Förpantning = köp av en nyttjanderätt genom avtal för mark och ev. byggnader - grundägan kvarstår hos säljarens hemman - här då Tomten.

1877 års karta

Lantmäteriet Historiska Kartor. Tomtens gränser markerade med rött. Lantmäteriet Historiska Kartor. Tomtens gränser markerade med rött.


Tomten här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Marken vid Skolhuset (särskilt marerad) tillhör 1877 också Tomten 1/16 mtl, även om den är bortlämnad med nyttjanderätt för skolhus sedan 1846.

Skolhus för Varnhem - Lundbys skoldistrikt byggs 1846 -1847
Jonas Svensson upplåter mark till Varnhem - Lundbys skol- distrikt på viss tid
- nyttjanderätt genom kontrakt

1875 års fastställelse av avgiftens storlek för nyttjanderätten

Textolkning;
År 1875 den 9 oktober sammanträdde undertecknade utsedde Kompromissarier i Lundby Skolhus, för att bestämma den afgäld som årligen hädanefter bör utgå af Skarke och Lundby socknar till 1/16 mantal Tomten, Amundtorp, för den jord utgörande omkring 16 kappeland, hvarå Skarkes och Lundby socknars gemensamma skolhus är beläget, och funno vi efter övervägande samt med beräkning af utsäde och afkastning å lika med denna jemförlig jord, en afgäld till Egaren af Tomten Amundtorp, årligen från och med detta år, bör utgå med Tjugofem (25) kronor.

Kostnaden för denna förrättningen bör af Skarke och Lundby skolkassa godtgöras:
Till Hjertstedt med 4 kronor, till Edensvärd med 3 kronor och till Annders Johansson med 3 kronor.

Lundby Skolhus som ofvan
M. R. Hjertstedt/Föreståndare för Skaraborgs läns Trädgårdsförening        S. Edensvärd/Lantbrukare
Anders Johansson/ Häradsdomare

Troligen var det Anders August Förberg som tillträtt Tomten som ägare 1872 tillsammans med sin hustru Märta Christina Jonsdotter som inte kom överens med skoldistriktet om avgiften, så att "kompromissarier" fick utses för fastställandet. Detta tillsammans med att skolan också nu hade byggts om med lärarbostad för folkskolläraren
Bergenson som flyttat dit 1872.

En anteckning i gravitationsregistret visar på den form av nyttjanderätt som förelåg för skoltomten mellan 1/16 mtl gräsgäldshemmanet Tomten, Amundtorp och "Warnhem-Norra Lundby skoldistrikt". 1902 förklarades inskrivningen vilande, då troligen inte alla former för nyttjanderätt uppfylldes.

Mycket tidigt skolkort från Lundby skola i Amundstorp

Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015

Ett mycket tidigt foto från Amundstorps folkskolaTomtens mark för Varnhem och Lundbys skoldistrikt som startade 1847.  Fotot är taget med en ung folkskollärare rekryterad från Växsjö framför det relativt nyuppförda första skolhuset 1847.

Kanske gjorde den gemensamma satsningen för Varnhem och Lundby socknar att samma fotograf som fotat Förbergs i Varnhem 1857, också tog vägen om Lundby för denna tidiga bild, troligen G V Hofling, lektor i Skara och fotograf mellan 1850 och 1890-tal ! Bilder från denna tidiga tidsperiod är inte vanliga! Troligen finns någon av barnen i Förbergssläkten med på fotot, då det bevarats på Tomten åt eftervärlden i samma arkiv som de övriga Förbergsbilderna.

1846 i Laga skiftet blir Amundtorp Nederstegården Littera Ea, 1/6 mantal förmedlat till 1/8 mantal Skatte Rusthåll, ägs af Skolläraren och Klockaren C. M. Berginson han får 3 års rätt att bo kvar efter lagakraftbeslutet av skiftet innan han måste flytta byggnaderna som hört till hans tidigare område innan Laga skiftet.

Lundby  förste lärare var C. M. Bergenson från Växsjö - som först kom till Klockaretomten 1844 ( 23 år gammal ) gifte sig 1845 och tog dit hustrun Maria Gustafsdotter född i Rogberga 1826 den 24/10 och som ägare av Nederstegården 1/8 mtl flyttade familjen dit på det nya stället 1859.

Skolan, mitt emot på andra sidan landsvägen, byggs alltså 1846-47 och troligen var Bergenson en medveten rekrytering av socknarna.

Klockare C. M. Bergenson, född i Ljungarum (el. Byarum) i 'Wexiö' 1821 den 30/10, lämnar alltså Klockaretomten 1859 för att bosätta sig på sitt ägande Nederstegården 1/8 mtl  med familj. Då kommer han också väldigt nära sin skola. Han står här som skollärare i husförhörslängd 1867. 1872 flyttar han och makan Maria Gustafsdotter in i skolhuset där han står som lärare de sista åren i tjänst fram till 1877. Han pensioneras 1877 och står då som f.d. skollärare och indelningshafvare och återvänder till Klockaregården som också ägt hela tiden och under tiden hyrt ut.


Han efterträds 1880 av en nygift Carl Johan Nyberg, född i Velinge 1857 den 18/5 gift med hustrun Märtha Christina Jonsson, född i Lundby 1858 den 23/4
som till 1894 fått 8 barn i skolhuset. Se mer om famlijen Nyberg nedan!

Det har alltså bara funnits två lärare som tjänstgjort i den gamla Folkskolan i Amundstorp så länge skolan var aktiv!


 

Ett försök att återge läraren Bergenson en skugga av hans ansikte via retuschering av detalj av fotot ovan.

Han tycks ha polisonger som är svåra att återge då de är otydliga på ursprungsfotot, men finns där svagt vid förstoring. (Kent Friman, 2015)

En bild märkt med Broddetorp kan visa att ovanstående bild är tagen där - jämför fönstren och den senare utformningen av Tomten

Ytterligare en ännu äldre bild av Broddetorps skola ?

Tomtens skola med säkerhet

A. 37 (1) Tomten i Amundstorp, Lundby - skola för Lundby/Varnhem med skollärare Nyberg med böckerna i högsta hugg. Ändrat av Kent Friman 2018-05-12

Skolgården

Foto från Helen Lilja, vars farfar John Lilja är tredje personen från vänster i andra raden utanför skolan i Norra Lundby. 
Till höger i fotot står folkskolläraren Carl Nyberg.
Birgit Larsson, Skövde, skriver;
På andra raden nerifrån sitter två flickor med lite längre hår och med rosett i håret. Det är min mamma Ingeborg och hennes tvillingsyster Ruth. Mamma sitter till höger och Ruth till vänster. De hette Jonsson i efternamn och var uppväxta i Smedjebacken, Ljungstorp (klicka på länken för att läsa mer!). De var födda 1 mars 1906.

1913. Tvillingdöttrarna Rut & Ingeborg Jonsson, Smedjebacken, här markerade med kryss på fotot. Alla Varnhemsbarn delade skola med Norra Lundbys skoldistrikt vid den här tiden, innan småskolan flyttade till Varnhem och Folkskolan i Varnhem startade upp hösten 1917. Bild från Birgit Larsson, Skövde 2015.

Småskolan

Enligt bildtext Tomtens skola 1920-tal - vilket inte är troligt med tanke på två skorstenar och annorlunda fönster och avsaknad av veranda. Dessutom en kvinnlig lärare vid dörren.

Detta är i stället  Lundby nya småskola i Folkskolan - byggd 1917 efter skilsmässan mellan Lundby och Varnhems församlingars gemsamma folkskola vid Tomten - med småskollärarinnan Helena Fredrika Hammar, född i Synnerby 1886-09-19. Hon flyttade in i gamla Småskolan 1907 och följde med till Nya Småskolan inom Folkskolans lokaler och slutade där 1934.

Lärare och från 1872 boende Skolan i Amundstorp 1847 - 1917

Husförhörslängd 1840 - 1849:
Klockaretomten i Lundby - skolan på Tomten byggs 1847

Hit kommer 1844:
Klockaren     C. M. Bergenson, född i Ljungarum i 'Wexiö' 1821 den 30/11 - flyttar in 1844 från Jersnäs i 'Wexiö'
                            - han gifter sig 1845 och tar till sig frun från Roberga,

Hustrun         Maria Gustafsdotter, född i Rogberga 1826 den 24/10
Son                     Pehr Gustaf, född i Lundby 1846 den 24/11
Son                     Aron Victor, född i Lundby 1848 den 2/10

Pigan                 Anna Jonsdotter, född i Broddetorp 1829 den 9/10 - flyttar in 1846 och ut igen 1848
Pigan                 Maja Johannisdotter, född i Rogberga, Öggestorp Jönköpings län 1822 den 30/4

Husförhörslängd 1850 - 1859:
Klockaretomten i Lundby - skolan på Tomten byggd 1847 - Klockaren flyttar till Nederstegården 1959

Kvarboende;
Klockaren     C. M. Bergenson
, född i Ljungarum i 'Wexiö' 1821 den 30/11
Hustrun         Maria Gustafsdotter, född i Rogberga 1826 den 24/10
Son                     Pehr Gustaf, född i Lundby 1846 den 24/11
Son                     Aron Victor, född i Lundby 1848 den 2/10
Dotter                Helena Elisabeth, född i Lundby 1854 den 3/8
Dotter                Anna Sofia, född i Lundby 1856 den 3/11

Pigan                 Maja Johannisdotter, född i Rogberga, Öggestorp Jönköpings län 1822 den 30/4 - flyttar ut 1859

Husförhörslängd 1859 - 1867:
Klockaren flyttar som ägare till Nederstegården 1/8 mtl 1959 (Anm; nära skolan)

Ny ägare Nederstegården 1/8 mtl 1859;
Klockaren     C. M. Bergenson, född i Ljungarum i 'Wexiö' 1821 den 30/11 - in från Klockaretomten 1859 med familj
(Han kvarstår dock som ägare till Klockaretomten under resten av livet, vilken han hyr ut)
Hustrun         Maria Gustafsdotter, född i Rogberga 1826 den 24/10
Son                     Pehr Gustaf, född i Lundby 1846 den 24/11
Son                     Aron Victor, född i Lundby 1848 den 2/10
Dotter                Helena Elisabeth, född i Lundby 1854 den 3/8
Dotter                Anna Sofia, född i Lundby 1856 den 3/11
Son                     Johan Alexander, född i Lundby 1862 den 2/12
Son                     Carl Alberth, född i Lundby 1962 den 2/12

Pigan                  Brita Andersdotter, född i Kinne Klefva 1831 den 23/4 - flyttar in 1859 - ut igen 1860
Dräng                 Olaus Nilsson, född i Lundby 1836 den 7/1 - flyttar in 1859 - ut igen 1860
Pigan                  Maria Charlotta Jonasdotter, född i Lundby 1840 den 11/12 - in 1860 - ut 1861
Pigan                  Inga Maja Brodd, född i Bolum 1840 den 21/11 - flyttar in från Broddetorp 1861 - ut dit igen 1862
Pigan                  Christina Andersdotter, född i Lundby 1844 den 27/3 - flyttar in 1862 och ut till Häggum 1865
Pigan                  Anna Charlotta Johansdotter Kling, född i Lundby 1843 den 30/9 - in 1865 och igen 1866
Pigan                  Emma Christina Fagerberg, född i Marum 1850 den 17/4 - flyttar in från Winköl 1866

Husförhörslängd 1867 - 1872:
Nederstegården 1/8 mtl

Kvarboende ägarfamilj;
Klockaren     C. M. Bergenson, född i Ljungarum i 'Wexiö' 1821 den 30/11
Hustrun         Maria Gustafsdotter, född i Rogberga 1826 den 24/10
Son                     Pehr Gustaf, född i Lundby 1846 den 24/11 - flyttar till Skarke Prästgård 1872
Son                     Aron Victor, född i Lundby 1848 den 2/10
Dotter                Helena Elisabeth, född i Lundby 1854 den 3/8
Dotter                Anna Sofia, född i Lundby 1856 den 3/11
Son                     Johan Alexander, född i Lundby 1862 den 2/12
Son                     Carl Alberth, född i Lundby 1962 den 2/12
Dotter                Blenda Maria, född i Lundby 1870 den 8/12
                            - familjen flytta till lärarbostaden i Folkskolan Amundstorp 1872

Pigan                  Emma Christina Fagerberg, född i Marum 1850 den 17/4 - flyttar in från Winköl 1866
- ut Synnerby 1868
Pigan                  Stina Cajsa Svensdotter, född i Bolum 1842 den 6/9 - flyttsr in från Källby 1868 - ut igen Skarke Prästgård 1871
Pigan                  Emilia Christina Johansdotter, född i Skarke 1850 den 16/3 - in från Storekullen 1871

Husförhörslängd 1872 - 1880:
Nu har skolan byggts om för att få lärarbostad - dit flyttar familjen 1872
Folkskolan Amundstorp Lundby

Boende i lärarbostad i Folkskolan fr o m 1872;
Skolläraren   C. M. Bergenson, född Byarum el. Ljungarum i 'Wexiö' 1821, 30/11
Hustrun         Maria Gustafsdotter, född i Rogberga 1826 den 24/10
Son                     Pehr Gustaf, född i Lundby 1846 den 24/11 - flyttar hem igen 1876 - vidare till Acklinga den 31/10 1877
Son                     Aron Victor, född i Lundby 1848 den 2/10 - flyttar till Stockholm den 22/9 1877 *
Dotter                Helena Elisabeth, född i Lundby 1854 den 3/8 - flyttar ut den 1/11 1877
Dotter                Anna Sofia, född i Lundby 1856 den 3/11 - flyttar ut till Stenum den 2/11 1875
Son                     Johan Alexander, född i Lundby 1862 den 2/12
Son                     Carl Alberth, född i Lundby 1862 den 2/1
Dotter                Blenda Maria, född i Lundby 1870 den 8/12

                            - Bergenson pensioneras och flyttar med resterande familj åter till sitt ägandes Klockarbolet 1/11  1877
                        Han står där som f.d. skollärare och indelningshafvare - makan dör den 4/1 1881 och han själv 24/3 1881
 

* Sonen Aron Bergenson får här en utvidgad biografi

http://runeberg.org/spg/21/0019.html

Aron V BergensonFödd:1848-10-02 
– Norra Lundby församling, Skaraborgs län

Död: 1914-05-18 – Stockholms stad, Stockholms län

Organist, Musiklärare
Meriter

Bergenson, Aron Victor, född 2 okt. 1848 i Norra Lundby församling, död 18 maj 1914 i Stockholm.
Föräldrar: folkskolläraren Karl Magnus Bergenson och Maria Gustavsdotter.
Åtnjöt privat undervisning i musik i Floby 1864; fortsatte musikstudierna för domkyrkoorganisten J. A. Mankell i Skara; avlade organistexamen därstädes 1866; elev vid folkskol-lärarseminariet i Göteborg 28 aug. 1868—febr. 1870; idkade privata musikstudier 1871; elev vid musikkonservatoriet i Stockholm ht. 1872—vt. 1876; avlade examen i musikhistoria 30 apr. 1874, i pianostämning 15 dec. s. å. och organistexamen 31 maj 1875 samt, efter studier för H. Berens, examen i kontrapunkt och komposition 31 maj 1876. Informator i Skövde 1871; meddelade privatundervisning i musik 1876—85; biträdande lärare i harmonilära vid konservatoriet 29 jan. 1885; tillika kantor i slottskapellet 1893—97; ord. lärare (fr. o. m. 26 jan. 1912 professor) 29 apr. 1900; erhöll avsked med pension 24 okt. 1913.
LMA 1895; RVO 1911.

Gift 17 juni 1890 med Amalia Teresia Svensson, f. 16 apr. 1865, d 19 dec. 1895, dotter till banmästaren Bengt Svensson.

Biografi

B: s betydelse för den svenska tonkonsten ligger framför allt inom det musikpedagogiska området, där han gjorde sig gällande både som lärare och läroboksförfattare. Han ägde en vittgående beläsenhet i äldre och nyare musikteoretisk litteratur, och han förstod att i hög grad intressera eleverna för sitt ämne. Till följd av harmonilärans betydelse för färdigheten i preludiering och modulation kom han att utöva ett stort inflytande särskilt på organisternas utbildning. Likaså lade han en god grund för fortsatta högre studier i kontrapunkt och för komposition. Med vid blick och fri uppfattning tillämpade han vid sin undervisning moderna, rationella metoder, bl. a. genom att låta den harmoniska analysen komma till sin rätt. De i hans praktiska lärargärning framträdande synpunkterna behärska även hans lärobok i harmonilära, vilken är den i Sverige mest använda och bl. a. alltjämt brukas vid musikkonservatoriet.

Författare

C. P. Hennerberg.

Sök i Nationella Arkivdatabasen: Tryckta arbetenTryckta arbeten: Harmonilära jämte supplement, innehållande praktiska öfningar. Sthm 1899. VI, (1), 150 s. 3:e genoms, o. tillök, uppl. Sthm 1910. (7), 152 s. [4ve uppl.] Sthm 1916. (7), 152 s. — Musiklära. Sthm 1903. (4), 95 s. 4: e'uppl. Sthm 1920. (3), 95 s. ,— Kyrkotonarternas praktiska användning. Dualer system, Monismus (starkt koncentrerade). Sthm 1906. 12 s. (Bihang till förf: s Harmonilära.) — Musikens första grunder (minimikurs) jämte förklaring öfver de viktigaste musiktermerna. Sthm 1908. 56 s.

Kompositioner i tryck: Albumblad för piano. Sthm [1877]. — Farväl) Romans komp. för piano. Sthm [1882] samt senare uppl. — Vals. Sthm [1882]. (Bil. till Sv. musiktidn.) — Ensamhet. Sthm [1882]. (Bil. till Sv. musiktidn.) — Friskt lif. Sthm [1884], (Instruktiv saml. af klassiska och moderna komp. för piano, 2: a graden, N:ö 11.) — Lyriska stämningar för piano. [N. o 1—8.] Sthm [1884]. — Svärmeri. Komp. för piano. Sthm [1889].Källor och litteraturKällor: K. musik, akademiens handl., särskilt akademiens pensionsmatrikel samt akademiens utgående skrivelser n:o XLII och XLII ¦ c år 1911; T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1916).


Ur Band 03 (1922), sida 464

Källa på webben;
Aron V Bergenson, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18577, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. P. Hennerberg.), hämtad 2015-04-23.
URN-hänvisning:
Aron V Bergenson, urn:sbl:18577, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. P. Hennerberg.), hämtad 2015-04-23.

Huförhörslängdredogörelsen fortsätter .....

Husförhörslängd 1880 - 1894:
Lärarbostaden Folkskolan Amundstorp Lundby

Ny lärare rekryteras 1877 - boende i lärarebostaden;
Folkskollärare Carl Johan Nyberg, född i Welinge 1857 den 18/5 - in från Welinge 1878 (21 år gammal!)
                            - han gifter sig den 20/2 1880 med
Hustrun              Märta Kristina Jonsson, född i Lundby 1858 den 23/4 - flyttar in 1880 från Äspelyckan (Hagen)
                                - hon är sondotter till Jonas Svensson 'Knopp' Dalgrenstorp /Tomten; Äspelyckan = gamla Dalgrenstorp
 
                             på så sätt också borsdotter till Märta Christina Förberg, född Jonsdotter, gift med August Förberg, Tomten
Dotter                     Anna Maria, född i Lundby 1880 den 1/11

Husförhörslängd 1894 - 1922:
Lärarbostaden Folkskolan Amundstorp Lundby

Ny lärare rekryteras 1877 - boende i lärarebostaden;
Folkskollärare Carl Johan Nyberg, född i Welinge 1857 den 18/5
Hustrun              Märta Kristina Jonsson, född i Lundby 1858 den 23/4
Dotter                     Anna Maria, född i Lundby 1880 den 1/11 - hon dör här den 24/1 1898
Son                          Mårten Johannes, född i Lundy 1882 den 8/8 - flyttar till karl Johans församl Göteborg 24/10 1901
Dotter                     Ester Gunhild, född i Lundby 1884 den 12/5 - flyttar till O. Fredr. förs. Göteborg 14/1 1903 - dör 18/4 1913
Dotter                     Märta Ingegerd, född i Lundby 1886 den 13/2 - flyttar till Halland den 3/1 1908
Son                          John Einar, född i Lundby 1888 den 13/2 - sjöman i Göteborg och - dör den 28/11 1911
Son                          Carl Harald, f. i Lundby 1890 den 10/6 - (senare vice Korpral I 9)- ut Skällerud 3/11 1908 - död 9/12 1915
Dotter                     Ebba Kristina, född i Lundby 1892 den 21/6 - sjuksköterska - flyttar till Älvsborgs län  4/10 1921
Son                          Sven Arvid, född i Lundby 1894 den 31/8 - flyttar till Örebro den 4/11 1913 - trädgårdsmästare hem igen 1921
Son                          Johan Ragnar, född i Lundby 1897 den 27/4 - jordbruksarbetare - dör 7/6 1921
Son                          Axel Gunnar, född i Lundby 1899 den 8/11 - dör här den 1/10 1904
Dotter                     Ruth Hildegard, född i Lundby 1904 den 22/2 - dör här den 5/4 1915
                            - Carl Johan Nyberg pensioneras 1917

Inhyses;
F.d. Lägenhetsäg  Johannes Andersson, född i Acklinga 1815 - dör här nu den 28/9 1896

Vikarierande lärare fr o m vårterminen 1918 i den nya skolan;

Vik Folkskollärare  Fritiof Gustafsson Hertzman, född i Örebro 1887 den 30/6 - flyttar in 10/3 1918 (31 år gammal)

Nu byggs nya folkskolan 1918 på en avsöndring från Erik Olofsgården med ägare Norra Lundby Skoldistrikt och Hertzman blir ordinarie folkskollärare, flyttar till nya skolan och gifter sig så småningom den 2/6 1934 med Elsa katarina född Lundberg, i Härjevad 1908 den 10/8 - flyttar in 1934.

Dottern Märta Ingegerd gift Ohlsson, född Nyberg

Foto från Jönköping. Bild från Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Foto från Jönköping. Bild från Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015

Dotter Märta Ingegerd Nyberg - gift Ohlsson

Född född i Lundy 1882 den 8/8


- flyttar till Halland 1908

Husförhörslängd 1894 - 1922:
Före detta Lärarbostaden Folkskolan Amundstorp Lundby

Kvarboende i sina ägandes byggnader;
F.d. Folkskoll.  Carl Johan Nyberg, född i Welinge 1857 den 18/5
Hustrun              Märta Kristina Jonsson, född i Lundby 1858 den 23/4
Dotter                     Ebba Kristina, född i Lundby 1892 den 21/6 - sjuksköterska - hem igen 1922  och ut till Piteå 1922
Son                          Sven Arvid, född i Lundby 1894 den 31/8 - flyttar till Örebro den 4/11 1913 - trädgårdsmästare hem igen 1921
                            - flyttar ut till Mo, Gävleborgs län 9/4 1923

1927-12-09 så bor paret Nyberg äntligen efter hård strid om äganderätt enligt ensittarlagen i sin egen bostad på egen mark, som de nu kallar Rosenhill! Se om striden nedan!
 

Gravitationsbevis visar livstids nyttjanderätt från 1917 för Nyberg med hustru avseende marken på Tomtens ägor

Livstidsutlovande 1917 av nyttjanderätt från Tomtens ägare Carl och Märta Blomqvist.

Blomqvists arrendeavtal med Nybergs 1917

Kyrkostämman beslutar inför skoldistriktets delning skänka husen till makarna Nyberg 1917

Nyberg vill nu friköpa också marken enligt ensittarlagen




 

Bild av Carl Nyberg 1924 (68 år gammal) som extra vikarierande lärare i Varnhems nya folkskola (skapad 1917).


(detalj av skolfoto ur digitala arkivet)

Sid 1 av 2 av avskrift ansökan om förrättning enligt ensittarlagen 1926. Ur Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Sid 1 av 2 av avskrift ansökan om förrättning enligt ensittarlagen 1926. Ur Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015

Textolkning av hela brevet;

Undertecknad, vilken enligt laga kraftvunnet kyrkostämmobeslut av den 31 maj 1917 utav Warnhems-Norra Lundby skoldistrikt såsom gåva vid sin avgång som folkskollärare inom distriktet erhållit dess gemensamma, efter vad man i senare tider funnit, å ofri grund liggande gamla folkskola, med tillhörande uthusbyggnader och som sedan enligt kontrakt av den 4 maj samma år på sin och sin hustrus livstid utav ägarna till gräsgäldshemmanet 1/8 mantal Amundstorp, Tomten i Norra Lundby socken arrenderar den tomtplats utgörande omkring 16 kappland varå omförmälda till 7 500 kronor brandförsäkrade (Brev; del 2:) byggnader äro belägna, får härigenom, sedan någon uppgörelse i godo ej kunnat träffas med jordägarna: änkan Märta Blomqvist å Amundtorp, Tomten, Norra Lundby, Axvall, och Lantbrukaren Samuel Larsson i Törestorp, Varola, den senare i egenskap av förmyndare för Märta Blomqvists tvenne omyndiga barn; Allan och Bertil Blomqvist, härigenom vördsammast anhålla om förordnande för vederbörande distriktslantmätare att med biträde av gode män å tomtplatsen verkställa sådan uppmätning, kartläggning och värdering, som omförmäles i 5 kapitlet utav Ensittarlagen av den 18 juni 1925, på det jag med stöd av samma lag må komma i tillfälle att till densammaförvärva äganderätt.

Gravitationsbevis rörande gräsgäldshemmanet Amundstorp Tomten 1/8 mantal bifogas
Amundtorp
i Warnhem den 18 januari 1926/ Carl Nyberg

Några avsnitt ur förrättningen för ensittarlagsäganderätt

Lantmäteriet Historiska Kartor - förrättningstext sida 1 av 6. Lantmäteriet Historiska Kartor - förrättningstext sida 1 av 6.

Textolkning av delar ur hela förrättningen;
Ur paragraf 3;

att å det område hvarå inlösningsrätt nu sökes, åren 1846-1847 uppförts folkskolebyggnad för Warnhems- Norra Lundby dåvarande skoldistrikt.
att
såsom arrende för skoltomten från omkring år 1867 erlagts 25 kronor årligen.
att skoldistriktet åe 1917 till Nyberg såsom gåfva öfverlämnat Folkskolebyggnaden med lärarbostad jämte uthus, hvilka byggnader efter skoldistriktets delning ej längre användes för sitt ändamål
att Nyberg på lifstid förvärvat arrenderätten till skoltomten från den 1 januari 1918 mot en årlig avgift af 50 kronor.

Paragraf 4;

De Nyberg tillhöriga byggnaderna bestående av boningshus i timmer under tegeltak innehållande 4 rum och kök, samt uthus under spåntak jämte hfvälvd källare, befunnos vid besiktning vara i godt stånd samt lämna nöjaktig bostad för innehafvaren med familj, samt så varit förhållandet jämväl vid 1919 års ingång. Byggnaderna värderades till - boningshuset 7 000 kronor och uthuset 500 kronor.

Paragraf 6:

På framställd fråga förklarade sig Blomqvist bestrida sökandens lösningsrätt; områdets afvskiljande skulle nämligen vålla olägenhet så tilllvida, att fastighetens areal vore ringa och ifrågavarande område väl behöfvligt för åkerjordens utvidgning; därest inlösningsanspråket det oaktat komma att bifallas ville jordägaren påyrka undantagande från inlösen af en del af området, hvaraf framledes skulle kunna uppföras smedja eller verkstadsbyggnader för sönernas räkning hvilka "visade mekniska anlag".


Nyberg påyrkade å sin sida att honoom skulle tillförsäkrad rätt att allt framgent nyttja den nuvarande vattenledningen till tomten, enär tillgång till vatten icke kunde åstadskommas genom brunnsborrning inom området.

Lantmätaren antecknar; "Med anledning af jordägarens yrkande att å stamfastighetens område, som med afvsevärd sträcka angränsar landsvägen finnes god tillgång på lämpliga byggnadsplatser vid denna."

Beslut;
Enligt lag finns skäl för lösningsrätt eftersom det i grunden finns ett livstidskontrakt för nyttjanderätt. Området blev kartlagt och avskiljt med en areal om 2 796 kvadratmeter. Se karta nedan!

Beslutet överklagas både till Ägodelningrätten och slutligen Kungl Majt av Blomqvist!

Kungl Majt avgör ger Nybergs rätt - Tomten fölorar marken

Rosenhill föds så 1927 efter avgörande hos Kungl Majt!

Kartan från 1927 framtagen i samband med inlösen av fastigheten enligt ensittarlagen - men avser den med nyttjanderätt överlämnade marken från Jonas Svensson 1846, för byggande av skolhus för Varnhem - Lundby skoldistrikt på Tomtens 1/8 mantals mark vid Varnhemsvägen i gräsnen tilll Ulunda gård.

Nyberg - vikarierande pensionär i Varnhem 1923

F. 0 (3 a) Finns i gul pärm. Lärare Gabrielsson och Nyberg. Elever vid Varnhems skola 1923. På baksidan finns noterat vilka som betalt skolkortert med 1,50 kr; Anders, Sven Holmberg, Märta Holmberg, Ingrid, Ester Johansson, Astrid Schill, Greta Lindal och Greta Persson. Insatt av Kent Friman, 2014-03-03.

Carl Nybergs dödsruna år 1940

Urklipp från Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Urklipp från Blomqvists samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015