C. 2 a Prästgården t o m 1951

Prästebordet/Prästebolet Skarke -> Prästebolet -> Prästbolet Prostgården -> Prästgården Varnhem -> Skarke Prästgård

Kronogård med Frälsevillkor som biskopens lönegård åren 1718 - 1875 - i Kyrkans ägo från medeltid till 1991

Kyrkebo - den första platsen för prästgård i Skarke

Kartan framtagen av Tommy Nilsson, forskargruppen 2022 Kartan framtagen av Tommy Nilsson, forskargruppen 2022

Skarke bys gårdars mangårdsbyggnaders placering 1795 utmärkta på dagens satellitkarta, med Prästebohlet H.

KLICKBARA RUBRIKER PÅ SIDAN!

- Prästgården flygfoto 1961 med ägor som på kartan
- Prästgården före borttagen skorsten och med glasad veranda

- Arrendebostaden på äldre bild med den stora ladugården

- Prästgården från början placerad nära Skarke kyrka

- Historien kring Svenska Prästgårdars reglering
- Varnhems alla präster i förteckning och prästgravarna
 

- Prästgården & del av Ledsgården Biskopens lönegård 1718 och som 'kapellans-boställe'

- Prästebordet i Specialjordeboken 1825 - 'innehas av Biskopen'
- Prästgården på karta efter storskiftet 1795

- Prästebordets hela tilldelning i storskiftet på kartan 1795

- Prästgårdens byggnader & mark vid Laga skiftet för Skarke by 1839
 

- En miserabel Prästgård som knappt gick att bo i redan vid 1800-talets mitt

- Nya Prästgårdsbyggnader föreslås och uppförs 1880

- Svenska Gods & Gårdar 1942 -  Prästbolet Kyrkoherdebostaden & Prästbolet arrendegård


Prästgårdens 3 torp
- Ett Nybygge till Prästebolet från mitten av 1700-talet - senare Hästhagen som i modernare tid
   blir Rödjan på kartan 1877 - "Kyrkoherde bostaden Hästhagen Torp"

- I första husförhörslängden 1776 hittar vi också  Tilldelnings- Stomm. 1; Ledsgården,  
   tillhörigt biskopen redan 1718 - det utgörs av torpet Kjellehagen - senare Sjöhagen
- Torpet Bocklet el. Bockhult låg vid kullarna på vänster sida om Eggbyvägens första kurva           efter infart från Öglundavägen - torp Prästgården 1792 - 1846 (försvann vid Laga skiftet)

Alla boende vid Prästgården och torpen åren 1779 - 1951
 

- Boende under Prästgården 1779 - 1787 enligt kyrkböckerna
            - Enkefru Silvius, f. Dahla 1732-12-31 - fadern Andreas Silvius, Kyrkoh. i Dala

            - Enkefrun gift med vice pastor Nils Kullberg - död 1773
            - Något om V. Pastor Jonas Odhner, f. 1746, Swedenborg & biskop Swedberg i Skara
            - Några rader om Vice Pastor i Varnhem 1780 Olof Rödholm, född 1749

- Boende på Prästgården 1786 - 1791 enligt kyrkböckerna
              - Några rader om vice Pastor Johan Odelius i Varnhem

- Boende på Prästgården 1792-1800 enligt kyrkböckerna
              - Några rader om 3:e predikant Jacob Themptander, född 1763

- Boende på Prästgården 1800 - 1815 enligt kyrkböckerna

            - Kort om vice Pastor Södergren & Maria Cremer
            - Om Varnhems pastorat 1817 - författare vice Pastor Södergren

            - Kort om vice pastor Lars Andrén, född 1788

            - Kort om prästmannen Johan Blomros, född 1768
            - Kort om prästmannen Lars Wessberg, född 1775

            - Några berättelser om prästmannen Jonas Bornander,född 1781


- Boende på Prästgården 1815- 1836 enligt kyrkböckerna

            - Kort om vice pastor Lars Hendén, född 1790


- Boende på Prästgården 1836 - 1846 enligt kyrkböckerna

           - Pastor C. J. Smedmark, f. 1801 - v. pastor 1837, kyrkoh. i Synnerby 1858 & prost 1868


- Boende på Prästgården 1846 - 1859 enligt kyrkböckerna
- Boende på Prästgården 1854 - 1862 enligt kyrkböckerna

- Boende på Prästgården 1862 - 1869 enligt kyrkböckerna
- Boende på Prästgården 1869 - 1880 enligt kyrkböckerna

            - Vice pastor Carl Bergstrand i Prästgården 1858 - 1874 - med foton av familj
            - Sonen Valdemar Bergstrand blev också präst - gift med Amanda Bergstrand - foto
    
            - Kyrkoherde David Holmgren med familj i Prästgården 1875 - 1902 - vice pastor i 4 år,     
              vald
 Kyrkoherde i 25 år - med foton
            - Lars-Göran Lönnermarks berättelse om David Holmgren

           - David Holmgren utses av biskopen 1875 till vicepastor för Varnhem och flyttar in i
              Prästgården med familj samma år - blir vald till Kyrkoherde i Varnhem 1879

            - Kyrkoherden David Holmgren i Prästgården - med foto
            - Holmgrens hustru Anna Holmgren Holmers - med foto
            - Barnen Gunnar, född 1875 och Gunhild, född 1874 - med foto

            - Den sistfödda dottern Anna Maria (Maja) Holmgren, född 1892 - med foto
            - Vice Pastor Landal i Öglunda blev hans störste antagonist på hemmaplan
            - Politiskt aktiv kyrkoherde - presentation av valet 1897 till riksdagens andra kammare

            - Nära slutet blev han hyresgäst i ett rum på Hålltorp! - med foto

            - Tidningarna skrev många spaltmeter kring David Holmgren

            - 2003 dök han upp i ett nätforum - ett osannolikt urklipp hittat i en farmorskofta i USA

            - Dottern Gunhild blev chef för ett av världens största sjukhus i New York!
- Boende på Prästgården 1880 - 1895 enligt kyrkböckerna

            - Prästgårdskusk Karl Gustaf Hägg, född i Broddetorp 1862- prästgårdsekipage - med foto

- Boende i Prästgården 1895 - 1922 enligt kyrkböckerna

- Boende i Prästgården 1922 - 1938 enligt kyrkböckerna

             - Prästgårdskjutsen vid Varnhems station 1904 - med foto
             - Kyrkoherde Armand von Sydow med familj i Prästgården 1904 - 1931

             - Familjen von Sydow flyttar in i Prästgården 1904 - med foton

             - Äldste sonen på bild på Skara Högre Allmänna Läroverk 1907 - blev senare advokat
 

             - Kyrkoherde Ahlner med familj i Prästgården 1931 - 1951 - med foton
             - Blivande hustruns far var Anders Johan Werner, född på Hålltorp - med foton
             - Blivande hustrun Hulda Werners far dör 1909 - med urklipp
             - Hustrun Hulda Werners mor dör 3 år efter genom drunkning - med urklipp

             - Bild 1917 när den yngsta dottern Gudrun föddes, familjen K. David Ahlner - med foto

             - En son som aldrig fick möjligheten till livet - urklip
             - K. David Ahlner med familj 1920-tal -foto
             - En mycket spridd andaktsbok - 'Medan dagen varar' kom 1925           

             - Kyrkoherde K. David Ahlners installeras i Varnhem - artikelurklipp
             - Något samlat om Ahlner
             - Notiser från familjen Ahlners liv - urklipp
             - Varnhems kyrkliga söndagsskola 1935 med kyrkoherde Ahlner - med foto
             - Prosten Karl David Ahlner - med foto

Arrendatorfamiljen Jonsson i Prästgården hittar du på den här länken!


Kyrkebo på karta 1960 - del runt mangården.

Nedanstående presentation bygger i huvudsak på  - Ortnamn Valle härad, Professor Ivar Lundahl, 1958

Ortnamn för Kyrkebo; 
Prestagårdhenn 1564 i jordaboken
Kyrkebolit 1603 
Kyrckiebooll 1641
Kiörckeboohl 1685
Kyrckebo 1715
Kyrckiebod 1725
Kyrckebo 1795
Kyrkebo 1825 1874- Jordeboken 

Gården Kyrkebo heter Prestagårdhenn i jordeboken 1564 och var alltså den första platsen för en prästgård invid Skarke 1100-talskyrka.

Varnhems äldre namn efter 1540 var alltså Klostrets by och Klosters socken,  'sockenorganisationen' slogs i sin tur ihop med den socken som fanns som en tidigare socken = Skarke. När de båda socknarna slogs ihop efter munkarnas sorti användes de båda namnen ibland var för sig som namn på socknen som Varnhems eller Skarke socken och ofta tillsammans som Skarke-Varnhems socken - detta kom att gälla fram till 1937. Byanamnen behölls däremot som Skarke by och Klosters eller Varnhems by, så länge byarna hade någon verklig betydelse (fram till de olika Laga skiftena för byarna runt 1840 - 1850).

Före 1540 är ortnamnet Varnhem enbart namnet på själva cistencienserklostret med dess ägandes gårdar i närområdet, efter år 1540 blev det namnet på byn, Varnhems by, som också likvärdigt och tidigast kallades Klosters by. Det borde dröjt en tid innan namnen växlade betydelse, eftersom Varnhems Kloster fanns kvar med sina byggnader fram till 1566, då det brändes av danskarna, även om inga munkar fanns kvar så länge.

Socknen, vars äldsta namn alltså är Skarke, lydde enligt prostarnas tionde-räkenskaper 1546 (i KA) under det inom socknen belägna Varnhems kloster (före 1540), klostret som genom avtal med Kungl Maj:t fick bestå en tid efter refomationen 1527. Sockennamnet Varnhem är lånat från detta, vilket i sin tur lånat namnet från Varnhems by (Klosters by). Det äldre sockennamnet Skarke är lånat från byn Skarke.

I o m att Varnhems klosters kyrka var reserverad för munkar och lekbröder fanns där inte urymme för församlingen att hålla gudstjänst. Skarke kyrka lär vara ungefär samtidigt byggd med klostret (1100-tal) och fick då bli församlingskyrka för byarna i området och socknen kallades Skarke socken.


Ortnamnet Skarke  och dess bakgrund - i Skade's rike - från fornnordisk mytologi
Kommentar;
Det borde framgå av nedanstående namnformer genom århundrandena att namnet kommer från ordet/namnet Skade rike.

"Skade = jättinnan som gifte sig med havsguden. Skade är vildmarkens gudinna. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord. Skade är en gåtfull gestalt, med manligt namn och likheter med guden Ull – som i myterna beskrivs som en vacker karl på skidor eller snöskor.
(Kommentar; Jämför guden Ull's namn i Ullunda by/gård - Ulunda).

Skade kom till Asgård, gudarnas boning, för att hämnas sin pappa, jätten Tjatse, som dödats av asagudarna. Hon bar full krigsutrustning – hjälm, brynja och vapen. Gudarna erbjöd Skade skadestånd i stället för hämnd – hon skulle få gifta sig med en av gudarna, men var tvungen att välja genom att se på deras fötter. Skade ville gifta sig med Balder och tänkte att de vackraste fötterna måste vara hans. Men det var fel! De fötterna satt i stället på havets gud, Njord. Skades eget villkor för att inte hämnas var att gudarna skulle få henne att skratta. Loke knöt då ett rep runt skägget på en get och den andra änden vid sin pung. När geten hoppade, Loke skrek och slutligen ramlade rakt i knät på Skade, då skrattade hon! Oden kastade sedan Tjatses ögon upp på himlavalvet, där de blev till stjärnor, vilket gjorde Skade glad." (Text från Historiska museet)


Namnformer före 1540:
parochia Schadrughä 1370
Ecclesia in Scadrugh 1371 ("Kyrkan i Skarke")
Skaderiche Sokn avskr. 1505
Skatrikis sokn 1404
Jordeboksformer fr.o.m. 1564:
Skarricke Socken 1564
Skariicke Socken 1566 1570
Skarik(i)e Socken 1590 samt 1612
Skarickie Socken 1628
Skaricke Socken 1641
Ska-rickie Socken 1685
Skarcke Socken 1715 1725 1795
Skarke Socken 1825
Skarke eller Warnhems Socken 1874
Varnhems socken 1937.
Övriga namnformer:
Skäricke socken 1544 Almquist, 
Skarycke Skadrike socken 1546
Varnumma Socken 1566
Scharicke gell 1575
Skarike Socken 1585

Namnet Kyrkebolit är ursprungligen det fornsvenska 'kirkiubol', 'prästgård', egentligen 'gård på vars mark kyrka står'. Skarke kyrka låg/hade legat på ägorna. (Präst)Gården fick namnet Kyrkebolit en tid efter att danskarna bränt ner Skarke kyrka 1560 (och troligen också Prästgården), eftersom man valde att lägga en ny Prästgård på grannmarkerna. Kyrkebo och Prästgården finns båda utmärkta på karta 1655 - se nedan!
                                                                                                                                                         

Skarke kyrka bränns alltså ner (och troligen också prästgården) av danskarna runt 1560Johan III (Regeringstid 1569–1592) ger order om att riva resterna*, för att ingen ny kyrka skall byggas på platsen. Då hade församlingen redan byggt ny Prästgård på grannmarkerna, säkert i tron på att ny kyrka skulle uppbyggas. Det dröjde sedan till 1695 och kung Sigismund** (regeringsperiod: 1592–1599) innan Kungl Maj:t utsåg Varnhems kyrka som församlingskyrka för socknen av Kung Maj:t genom ett stadgebrev till biskopen i Skara. 

Kungl Maj:t gjorde alltså Varnhems klosterkyrka till moderkyrka i församlingen genom ett bref af d. 23 Febr. 1695, der bland annat förekommer: "Ehuruväl Kungsgården Höjentorp är belägen uti Eggby socken, hafve Wi dock förunt Warnhems socken, enkannerligen för den herrliga kyrkans skull, som ther finnes, förmonen för them alla" (alla i församlingen förunnas alltså tillgång till Varnhems kyrka).

Kuriosa; 
Hoof, Sven Svensson, begrofs 1703 13/ 12 i Varnhems s:n af Skaraborgs län. Omnämnes 1675 — 1679 ss. ”vildtmästare” hos M. G. de la Gardie å Höjentorp i Eggby s:n. Han var Hejderidare i Vadsbo, Kåkinds, Valle och Gudhems härad af Skaraborgs län. Omnämnes 1688—1714. Bodde 1691 på Djäknegården i Lundby s:n, Valle härad. Bodde sedan på Kyrkebol. Han var 1695 gift med Vilhelmina Etting, som begrofs 1715 10/8.


Före 1714 hade församlingen egen Pastor. Biskopen tog sedan över Varnhems församling, som sin prebendeförsamling med vice pastorer fr o m 1713 och Prästgården fick också ge avkastning som prästlön till Synneby, som var Biskopens tidigare prebendeförsamling. Prästgården fungerade också som pastorsbostad för prästerna i Varnhems församling.

Inte förrän 1880 blev David Holmgren den förste självständige Kyrkoherden i Varnhems församling, då var tiden slut för Varnhems församling som prebendeförsamling till biskopen i Skara.
 

*Enligt Messenius - svensk historiker 1579 - 1636 - kommentar nämnd i en "akademisk afhandling om Walle härad 1854"; August Florén
**Kung Sigismund styrde Sverige mestadels från Polen. Han arbetade för att stärka sin och katolicismens ställning i landet. Efter ett
    inbördeskrig avsattes han. 

Prästebolet 1960 Prästebolet 1960

Sydvästra delen av gården Prästebolets ägor 1960 (markerade med rött). Man kan se att pastors-expeditionen är utmärkt på kartan. Den låg i själva mangårdsbyggnaden. Arrendatorsbostaden på samma sida som ladugården. Tidigt kan man läsa Prästebordet senare Prästebolet och i modern tid Prästegården/ Prästgården.

Formell lokalområdeshistoria;
Namnet var före 1937 Skarke - Varnhems socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Varnhems församling och för de borgerliga frågorna bildades Skarke-Varnhems landskommun. Den fick namnet Varnhems landskommun 1837. Landskommunen uppgick 1952 i Valle landskommun som 1971 uppgick i Skara kommun. Församlingen utökades 2006 och uppgick 2018 i Valle församling.

Ortsnamnförteckningen;
1 Prästebolet;

Kallas Pråstegården —
Presta bohlet 1663
Prästebolet 1685
Prästebo(h)lit 1715 1725
Prästebordet 1795 1825
Prestebolet 1874 jordeboken.
Första gången jordaboken 1663 utan angivande av mantal och natur.
Namnet är ursprungligen bestämd singularis av fornsvenska pråstabol 'prästgård'.

På kartan nedan från 1655 kan man se att både Kyrkebo och Prästgården är utmärkta med var sina symboler. Kyrkebo med Kronans symbol och Prästgården med kyrkans symbol.

Karta från Lantmäteriets historiska kartor - Kyrkebo utmärkt längs till vänster ovan Klåsters by, liksom Prästgården något mer till höger
Karta från Lantmäteriets historiska kartor - Kyrkebo utmärkt längs till vänster ovan Klåsters by, liksom Prästgården något mer till höger
Prästgården flygfoto 1961 med ägor som på kartan Prästgården flygfoto 1961 med ägor som på kartan
Prästgården från luften 1961 med SAJ-banvallen i förgrunden.
Prästgården 2 Prästgården 2

Prästgården före borttagen skorsten och med glasad veranda

Från Margita Bjurklos Album, 2020 Från Margita Bjurklos Album, 2020

Prästgården på lite äldre vykort, då med inglasad veranda, tre skorstenar (för alla kakelugnarna) och med mindre stuga i söder - brygghuset  -  i förgrunden på fotot längst ner.


<- åter rubrikerna!

Arrendebostaden på äldre bild med den stora ladugården

Från Margita Bjurklos Album, 2020 Från Margita Bjurklos Album, 2020


Arrendebostaden Prästgården från lite äldre vykort med den stora ladugården.


<- åter rubrikerna!

'Gamla Arrendebostaden' 2020

Foto Gunilla Sköld
Foto Gunilla Sköld

Prästgården från början placerad nära Skarke kyrka

Skarke kyrka 1979 - foto vid provgrävning vid Kyrkebo, Ragnar Sigsjö Skarke kyrka 1979 - foto vid provgrävning vid Kyrkebo, Ragnar Sigsjö

1979 gjorde arkeolog Ragnar Sigsjö en provgrävning vid granngården Kyrkebo, där Skarke kyrka enligt hävd legat. I bakgrunden kan man se ett trädbeväxt område på åkrarna där flera av Skarke gårdar var belägna fram till laga skiftet 1850. Runt ladugården har flera gravar påträffats, flera av den i i murade kalkstenskistor och området betecknas nu som fornminne med Ödekyrkogård.


Ragnar Sigsjö konstaterar efter provgävningen;
Provundersökningen på den utpekade kyrkplatsen har visat att det 'undersökta området;

A. innehåller stora mängder kalksten och kalkbruk som med största sannolikhet utgör rasmassor från en stenbyggnad
B. innehåller bottningar med ovanpåliggande rester av ett första och delvis andra skift kalksten i kalkbruk tillhörande murar
C. varit bebyggt med en stenbyggnad som varit symmetriskt orienterad i väderstrecken och som inom sig hyst en gravläggning orienterad med huvudet i väster
D. i väster, under någon period, begränsats av en (kall)mur.
 
Med ledning dels av det påträffade murverkets orientering, dels av tidigare skelettfynd och dels nu, av ett säkert in situ beläget skelett inuti den påträffade byggnaden, måste det emellertid anses mycket sannolikt att de påträffade konstruktionerna tillhört Skarke kyrka.

Några ord om Skarke från rapporten;

Namnet Skarke möter första gången 1270 i skepnad av sockennamn, par-(ochia) Scadrughä.

En kyrka omtalas första gången i brev av den ll/8 1371 ecclesia in Scadrugh.

Kommenater från annat håll;
Carl d. XI gjorde Varnhems klosterkyrka till moderkyrka i församlingen genom ett bref af d. 23 Febr. 1695, der bland annat förekommer: «Ehuruväl Kungsgården Höjentorp är belägen uti Eggby socken, hafve Wi dock förunt Warnhems socken, enkannerligen för den herrliga kyrkans skull, som ther finnes, förmonen för them alla (alla i församlingen)» 

Skarkes kyrka, som skall hafva varit belägen vid nuvarande rusthållet Kyrkebo och hvilken Johan III lät nedrifva* (regeringstid; 1556–1563 ).
(*enligt Messenius - svensk historiker 1579 - 1636 och båda kommentarerna nämnda i en akademisk afhandling om Walle härad 1854; August Florén)


<- åter rubrikerna!

Historien kring Svenska Prästgårdars reglering

Flygfoto av Prästgården 1930-tal med den 1904 anlagda Skövde Axvalls Järnväg Flygfoto av Prästgården 1930-tal med den 1904 anlagda Skövde Axvalls Järnväg

För att förstå vad som efter hand händer med Prästgården som prästbostad och arrendegård ges här en historiebeskrivning av de lagregler som styrt utvecklingen för Prästgårdar;

Redan de medeltida landskapslagarna föreskrivs skyldigheten att avsätta jord och hålla med byggnader åt sin präst. I Västergötland och Småland skulle det finnas fyra hus i varje prästgård; stuga, härbre, nöthus och lada. Enligt Upplandslagen ålåg det sockenborna att uppföra sju laga hus åt prästen: stuga, stekarhus, lada, sädeslada, visthus, sovstuga och fähus. Bönderna skulle även ansvara för byggnadernas underhåll. Övriga byggnader hade prästen själv ansvar för.

Stadgandet om dessa sju laga hus återkom i Magnus Erikssons landslag på 1350-talet.

1720 kom en kunglig resolution som förtydligade lagarna. Första och andra huset sammanfördes till ett hus som skulle innehålla sätesstuga, två kamrar, ett kök och en förstuga. Det tredje huset var ett brygghus, det fjärde en bod med dubbel botten och loft, det femte ett visthus. Det sjätte och sjunde huset innefattade både fähus och stall. Det handlade främst om en bekräftelse av modifieringar av de äldre lagtexterna som redan genomförts.

1727 kom en ny resolution med ytterligare förtydliganden. Sätesbyggningen borde vara 15,3 meter lång, 7 meter bred och 2,3 meter hög invändigt. Den fastställer också att prästgården borde vara ordnad efter en sexdelad plan. "Mönsterprästgården" i denna resolution liknar mycket den som senare fastslås i 1730 års normalplan för militieboställen för majors och överstelöjtnantsboställena. Resolutionerna lämnade dock ett visst spelrum för kompromisser, där brist på byggnadsmaterial eller fattigdom gjorde möjligheterna att hålla prästgårdar efter de här måtten.

Angående överloppshusen, de hus prästen själv skulle hålla med, fastslog en resolution av 1762 att de skulle bestå av åtta byggnader, nämligen källare, en drängstuga, ett torkhus eller badstuga, ett svinhus, ett vagnshus eller redskapslider, ett hemlighus, ett fårhus och en sädeslada med loge och två golv. Utöver dessa hade prästen liksom tidigare möjlighet att låta bygga ytterligare hus, "för egen bekvämlighets skull".

Sockenprästen var till en början ensam, men efter hand började de större församlingarna skaffa sig en hjälppräst eller kaplan (tidigare 'Kapellan'). Till en början höll kyrkoherden med bostad åt kaplanen i prästgården. Enskilda socknar uppförde dock redan i början av 1600-talet en särskild kaplansstuga. Först under 1680-talet fick kaplanerna som en konsekvens av den nya kyrkolagen ordinarie lön med boställe. Många av kaplansboställena tillkom genom gårdar som indragits till kronan i samband med reduktionen.

1862 förändrades prästernas inkomstförhållanden i och med att en ny prästlöneförordning antogs. Tiondet ersattes med ett system med fasta belopp i spannmål. Samtidigt utfärdades en förordning om utarrendering av prästerskapets jord. I slutet av 1800-talet var ungefär 75% av prästgårdarna utarrenderade helt eller delvis.

I grunden bestod dock de gamla reglerna kring prästgårdens hus. Det blev en affär mellan prästen och den arrenderande bonden att komma överens om vem som skulle hålla med husen. I vissa fall tog drängstugan i bruk som arrendatorsbostad, i andra fall uppfördes en ny arrendatorsbostad, och i ytterligare andra fall övertog arrendatorn en äldre sätesbyggning på prästgården som blivit utdömd men fått stå kvar som överloppshus.

1910 kom den radikala förändringen av systemet i och med att kontantlön nu infördes för prästerna. Prästjorden skiljdes nu helt från prästbostaden och arrenderades ut av församlingen.

För arrendegården infördes begreppet löneboställe. I vissa församlingar uppfördes i samband med detta helt nya prästboställen, skilda från den gamla prästgården som utarrenderades. Med den nya ecklesiastiska boställsordningen 1932 upphörde församlingarnas skyldighet att hålla boställe för prästen. Många församlingar kom dock att behålla sina prästboställen och 1940 kom en viktig komplettering, som gjorde att förändringar av värdefulla prästgårdsbyggnader inte fick vidtas utan vidare.

Nutid
Prästgård är numera beteckningen för det bostadshus som en präst i Svenska kyrkan kan anvisas att bo i under anställningstiden. När anställningen upphör så upphör även hyresavtalet att gälla, med rimlig hänsyn till praktiska flyttmöjligheter.

Vid utannonsering om tillsättning av prästtjänster skall det framgå om det råder tjänstebostadsplikt, annars kan prästen välja att bosätta sig var han/hon vill. Eftersom det är en plikt knuten till anställningen råder särskilda villkor för bostadskostnaderna. Med hänsyn till att många prästgårdar är avsevärt större än ett hushåll kan tänkas vilja bekosta "under tvång" så råder en särskild överenskommelse mellan skattemyndigheterna och Svenska kyrkans församlingsförbund om hyresnivåer i prästgårdar i hela riket. Prästen betalar marknadshyra för maximalt 100 kvadratmeter boyta, och hyran fastställs centralt mellan församlingsförbundet och riksskatteverket.

Till skillnad från mark och egendom runt själva kyrkan som före år 2000 hade en särskild fastighetskaraktär (vardagligt kallat "kyrkjord") så har många prästgårdar under lång tid varit lagfaren egendom för församlingen. I många fall har prästgården ingått i fastighetsbeteckningen för kyrkan och lagfarter skrevs inte då. Detta orsakade en hel del omställningsarbete vid de ändrade förhållandena i relationen mellan kyrkan och staten.

Det finns inget nationellt kyrkligt fastighetsregister där prästgårdar ingår som egen kategori, men Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation registrerar förmånsbeskattade tjänstebostäder för anställda, och de flesta av dem är prästgårdar.

Många prästgårdar ägda av kyrkan har under senare år sålts till privatpersoner. Av de cirka 2 300 prästgårdar som fanns i Sverige omkring 1900 är knappt 400 kvar i Svenska kyrkans ägo. En avyttring av prästgårdarna började redan på 1990-talet och fortsatte under 2000-talet. År 2002 hade antalet registrerade tjänstebostäder minskat till 1 054 stycken och 2008 hade antalet minskat till 588 stycken. År 2012 hade antalet minskat till 367 stycken.

En del prästgårdar som fortfarande ägs av församlingarna syns inte i statistiken över tjänstebostäder, eftersom de används som annat än tjänstebostäder, exempelvis som församlingshem. Kyrkans avyttring av prästgårdar har dels berott på ett minskat behov av ett tjänstebostäder i och med att församlingar och pastorat slagits samman, och dels på ekonomiska orsaker.
Drygt 70 prästgårdar i Sverige är kulturminnesmärkta.
Från Wikipedia


<- åter rubrikerna!
 

Skarke-Varnhems alla präster i förteckning (Alf Hansson)
samt prästgravarna - ur Varnhemsbygden 1998

Prästgården tillsammans med Ledsgården blev lönegård till Biskopen 1718 - och fick användas som 'kapellans-boställe'

Det här betyder att Prästgården även fortsatt skulle fungera som prästgård för de präster (kapellan*) som biskopen utsåg inom Varnhems prebendepastorat. Vi ser också att halva Ledsgården tilldelades Biskopen som lönegård. Jmfr Laga skiftet 1841, där Prästgården tilldelades halva Ledsgården med mark norrut från huvudgården.

*
En kaplan - tidigare kapellan - var i Svenska kyrkan tidigare titeln för kyrkoherdens medhjälpare. Senare motsvarar det en komminister. Kommentar; I det här fallet av Biskopen utsedda medhjälpare då Varnhems församling var ett Prebende, dvs ett 'pastorat' till Biskopen i Skara.

Detta prebendepastorat varade ända till 1875! - i över 150 år!

Varnhem kunde då välja sin första kyrkoherde direkt efter att biskop Butsch i Skara dött den 2 mars 1875, då upphörde Varnhems pastorat att vara prebende och blev ett vanligt pastorat, låt vara ett av de förnämligare i stiftet. David Holmgren var namnet.                                 
                                                                                      (Från Birgitta Rudberg i boken "Dramat kring den de la Gardieska gravkassan")

Utdraget ovan är från Försök till en kort beskrifning om Skara Stift, av P.E. Lindskog, tryckt 1816
- läs- och sökmöjlighet i boken genom scrollning här nedan!


Redan i Rödholms beskrivning 1785 skrivs;
Capellans Boställe har varit tillförne Ledsgården i Höglunda by och socken. 1 mantal förmedlat till 1/2, men år 1717 på lön anslagits till Biskopen i Skara, och efter den resolution som utverkades 1759 kom det at disponeras som Frälse under Brunsbo Biskopssäte, varefter i Varnhems Församling icke funnits något särskilt Capellansbo." (Kommentar; Capellan eller Kaplan var en hjälppräst i större församlingar som t ex biskopens prebende, senare kallad vice pastor och ännu senare komminister. För en sådan präst saknade alltså församlingen vid tiden särskilt boställe.)

"Skarke Prästgård är belägen i Skjarke By 1 mtl. Vederlagen 21 tunnor 12 Kpr tillhörer Pastor i Synnerby, genom särskild Kongl. Resolution af den 13 januari 1717.”
Det innebar att Biskopen lämnat Synnerby som prebende i utbyte mot Varnhem, men Pastoren i Synnerby behöll en del av avkastningen.

<- åter rubrikerna!

Citat från Södergrens berättelse 1817 över Varnhems församling

Prästebordet i Specialjordeboken 1825- 'innehas av Biskopen'

Texttolkning;

"Herr doctorn och Biskopen Weijdeman* innehafwer Prästebordet som Prebende och njuter Prästernas utlagor sjelv."

*Biskop i Skara, Thure Weidman, 1789–1828


<- åter rubrikerna!

Gårdarna i Skarke by 1795:
A. Dunagården (en kaptensbostad som införlivades med Ängerås)
B. Ledsgården
C. Mellangården
D. Hustru Ingridsgården
E. Tåbohlet
F. Tomten(låg alltså mitt emot Prästgården ute på gärdet)
G. Kyrkebo
H. Prästebolet

I. En Byens Tåmark med däruppe befintlige Intäkter, hwaröfwer finns särskild Charta - delning förrättad

Nr 40 = Ett Tobaksland om 20 kappland. Nr 39 = en trädgård. Nr 40 = Ett Tobaksland om 20 kappland. Nr 39 = en trädgård.

H. Prästebolet 1795
 

På kartan 1795 ser vi att mangårdsbyggnaden har två flygelbyggnader (troligen ekonomibyggnader), varav den västra med tillbygge. Utmed vägen på själva Prästgårdstomten finns en ansenlig ladugård och yterligare någon ekonomibyggnad. I söder på andra sidan bäcken ligger också ett mindre hus.

I karttexten står; 
Vid förrättning 1794 - "Vice pastoren Herr Anders Setterholm*; at jemligt Plurimi Venerandi Consitoriis (Anm; Högt Vördad bland Konsitorium) den 26 uti förwarande marti Månad å Högwordige Dom Capitlets wägnar beakta Prästbordets i Skarcke bästa, å Biskopens och Ledamot af Konglige Nordstierneorden Högwördigste Herr Doctor Thure Weidmans** wägnar som innehafver Prästebordet, Vice Pastoren Herr Jacob Themptander***"

Del av beslut;  "Prästebordet - Hustomt, Kål- och Kryddland och Trädgårdar om 1 tunnland 22 Kappland.

* Vice pastoren Herr Anders Setterholm bor vid denna tid i Prästegården, född i Bolum 1762 - han bor här liksom Vice Pastoren Herr Jacob Themptander, som bor här med sin hustru Fru Anna Margareta Themptander, född i Sjogerstad 1773 samt dottern Mertha, född i Kyrkefalla 1791-05-17.

Vice Pastorerna utsågs i Varnhems församling av biskopen som sina företrädande präster då församlingen var s.k. prebende mellan 1713- 1875 (lat; 'gemensamt kosthåll') - de var tre till antalet och tjänade alla kyrkorna inom Varnhems församling. Vid tiden tycks två av dem bo i Prästgården - Setterholm med familj troligen i själva mangårdsbyggnaden. Varnhem var ett s.k. prebendepastorat för biskopen i Skara, ett pastorat vars tionde var avsett att bekosta sådana befattningar. De olika prebendepastoraten hörde till en huvudtjänst, i det här fallet biskopen.

** Biskop Thure Weidman, Skara stift (biskop), Period 1789–1828.    Företrädare: Anders Forssenius
Född 15 december 1744 i Gladsax socken                                                                Efterträdare: Sven Lundblad
Död 15 augusti 1828 i Skara

Formalia;
Thure Weidman, född 15 december 1744 i Gladsax socken, Skåne, död 15 augusti 1828 på Brunsbo biskopsgård, var svensk professor, senare biskop i Skara stift. Weidman blev student i Lund 1756, promoverades där till filosofie magister, med första hedersrummet, 1766, anställdes samma år som biblioteksamanuens och förordnades 1767 till docent först i litteraturhistoria, sedan i moralfilosofi. Han utnämndes 1771 till adjunkt i österländska och grekiska språken vid Lunds universitet och befordrades 1776 till professor i samma ämnen. Tre år senare förflyttades han till en professur i teologiska fakulteten och innehade denna lärostol, tills han 1789 utnämndes till biskop i Skara stift.

*** Vice Pastoren Herr Jacob Themptander - kallas i husförhörslängden för Tredjepräst
- bodde på Prästegården 1795 vid tiden förrättningen liksom vice pastoren Herr Anders Setterholm.


<- åter rubrikerna!

Prästebordets hela tilldelning i storskiftet på kartan 1795

Prästebordets tilldelning 1795 - klicka på bilden för att se bättre! Prästebordets tilldelning 1795 - klicka på bilden för att se bättre!

 






År 1782 är kyrkoherden förargad över hur ägorna splittras av nya olagliga vägar för gårdarna runt Prästgården så att de kan nå sina marker från olika håll;

"Besvärar sig Kyrkoherden Jonas Unge öfver  de ovanlige och skadlige vägar som göras öfver Skarke Prästegårds Åkrar emellan Tåbo och Skarkebyn jämväl mellan Tåbo och Landsvagen på Tåslyckan.
Anhalles att slikt sjelfsvåld med benämnde ovanlige vägars anläggande måtte med ett ansenligt vite förekomnas. Vägarna drar över Prästegårds marker, Kusen kallat, varmedels gärdesgårdar nedrives till förfång och skada.
Uppläst i Varnhems kyrka år 1782 den 26 M a j i"                           (Ur sockenprotokoll 1782, Alf Brage)  
 

<- åter rubrikerna!

Prästgårdens byggnader & mark vid Laga skiftet för Skarke by 1839

Prästgården 1839 - klicka på kartan för att se den större! Prästgården 1839 - klicka på kartan för att se den större!

En stor del av Skarke bys östra marker sammanfördes 1839 i Laga skiftet till den samlade yta som blev Prästgårdens (H.)  

Många av de forna gårdarna hamnade på Prästgårdens mark och var tvugna att flytta sina byggnader till sina nytilldelade ägor västerut. Det gällde gårdarna Tomten, Ledsgården, Mellangården, Hustru Ingridsgården och Tåbolet, som inte längre fick vara kvar på sina platser, då Prästgårdens marker samlades. En ansenlig flyttkarusell av byggnader hade satts igång!

Prästgården 1839 Prästgården 1839

Mangårdsbyggnaden hade framför sig en stor samling ekonomibyggnader med den enorma ladugården med två flyglar som vuxit till sig för jordbruket och djurhållningen, sedan föregående karta 1795.

Den högra av byggnaderna utanför Präsgårdstomten längst ner i bilden har varit 'brukarens' hus/arrendebostaden (låg då på tvärs mot senare tiders arrendebostad på samma plats).

Vice pastorerna var ju inte själva jordbrukare, även om de ansvarade för gården inför biskopen ända till 1875, därefter fick de ett ansvar inför den nu fristående Varnhems församling. Man ser också ett flertal mindre stugor inom den nu tillblivna Prästgårdsmarken.


<- åter rubrikerna!

En miserabel Prästgård som knappt gick att bo i redan vid 1800-talets mitt

Gammalt ofodrat hus där mossa stoppades i springorna - huset är inte Prästgårdens byggnad Gammalt ofodrat hus där mossa stoppades i springorna - huset är inte Prästgårdens byggnad

Text från boken "Dramat kring den De la Gardieska gravkassan eller Sanningen om David Holmgren"; Birgitta Rudberg, Wikströms förlag, Upsala 2001

Hämtat direkt ur boken
 

Gamla prästgården:
Efter att som vice pastor ha bott i den gamla prästgården kände David Holmgren bara alltför väl till dess svagheter.

Redan 1825, när pastor Lars Hendén - enligt eftermälet en redbar man och god sångare, men ingen nykterhetsvän - blev vice pastor, hade den låga timmerbyggnaden med sina tre kamrar, sal och kök och sitt halm- och torvtäckta tak ansetts i stort behov av reparation, men inte hade det blivit av. Nu var själva grunden skadad, taket hade sjunkit ner på flera ställen och ytterväggarna hade stora sprickor.

Bild av gammalt (men i gott skick!) timrat Prästgårdshus Småland (Linnés födelsplats) - klicka här!

För att göra rummen något så när beboeliga hade man varit tvungen att försöka täta med mossa. Det var inte ett hus där man med bibehållen hälsa kunde bo med en växande familj. David mindes bara alltför väl brödernas berättelser om hur de haft det i sin barndom, innan han själv var född. Alla församlingens hus på samma tomt var f ö minst lika illa åtgångna, arrendatorsbostaden, brygghuset, boden, stallet och fähuset. (Jmfr byggnaderna på kartan ovan!)


<- åter rubrikerna!

Nya Prästgårdsbyggnader föreslås och uppförs 1880

Prästgården Varnhem 1918 Prästgården Varnhem 1918

Den nya prästgården:

Med stor energi tar den driftige David Holmgren* omedelbart itu med att låta nybygga både prästgård och arrendatorsbostad i Skarke by.

Han inser att reparationer vore meningslösa och kommer med ett förslag till kyrkostämman: om man omedelbart ser till att bygga en ny prästgård på samma tomt, är han beredd att betala en tredjedel av kostnaden och dessutom villig att på egen bekostnad sätta de övriga husen i stånd och stå för deras underhåll under sin tjänstetid och överlämna dem i fullt laga skick vid sin avgång. I gengäld vill han få rätt att använda sig av allt material från det gamla boningshuset.

Det tar inte lång tid innan församlingsborna inser värdet av det förmånliga anbudet, och stämman beslutar som kyrkoherden önskar. Som ersättning för sina utfästelser garanteras han femtusen kronor som församlingen lånar upp, samt att han får körslor av de i pastoratet byggnadsskyldiga, så att på varje helt hemman i församlingarna fem mil per häst körs från avhämtningsplatsen för teglet till prästgårdstomten. För arbetet med nybyggnaderna får han efter eget gottfinnande använda materialet i de byggnader han låter riva.

1880 står den nya prästgården färdig. Många lass timmer hade forslats på slädar från Billingens skogar till det präktiga bygget i två våningar, med en stor veranda vid ingången och frontespis på övervåningen, som innehöll fyra rum. På nedre botten fanns, förutom förstugan och expeditionen, en salong, två förmak, ett litet kabinett samt matsal, pigkammare och kök. I stallet kom så småningom att finnas vackra hästar, berömda i hela trakten. Kyrkoherden visste att leva flott i sin ståtliga prästgård. Men aldrig hände det att någon fattig stackare gick ohulpen från det hemmet.

* Läs mer om kyrkoherden David Holmgren nedan!


<- åter rubrikerna!

Svenska Gods och Gårdar 1942 - uppdelad i Prästbolet Kyrkoherdebostaden och Prästbolet arrendegård

Ett Nybygge till Prästebolet från mitten av 1700-talet - senare Hästhagen som i modernare tid blir Rödjan
- på kartan 1877 - "Kyrkoherde bostaden Hästhagen Torp"

Klicka på kartan för att se den större! Klicka på kartan för att se den större!

Norr om Vässtorp fick Prästebolet ett Nybygge i mitten av 1700-talet. Här på kartan från 1877 kallas det "Kyrkoherde bostaden Hästhagen Torp". Senare blev namnet Rödjan använt fr o m 1862 i husförhörslängderna.

Man kan se att det mer folkligt möjligen kallades 'Röjorna' - kanske t o m från början - man hittar det namnet tidigare i husförhörslängd som beskrivet  uttfyttningställe, vilket inte verkar ologiskt med tanke på läget uppe i Kronoparken Billingen, där man röjt för att få till ett Torp - ett Nybygge.


<- åter rubrikerna!

I första husförhörslängden 1776 hittar vi också den Tilldelnings- Stomm. 1; Ledsgården, halft,  tillhörigt biskopen redan 1718 - torpet Kjellehagen - senare Sjöhagen


"Tilldelnings-Stomm" i Öglunda 1; Ledsgården 1/2 mtantal, blev alltså en extra mark för att det utöver inkomsterna från Prästgården skulle räcka till lön för Biskopen i Skara. Redan 1718 blev alltså Kjellehagen till som torp under Prästgården med biskopen som innehavare.

Torpet Kjällehagen tycks också användas som Ryttarboställe för rusthållet Kyrkebo med sina augement (hjälpgårdar för Rusthållet). Soldaterna för Kyrkebo före 1811 finna alltså noterade som boende här.

Så här ser markeringen ut för den mark som tilldelades biskopen i Skara 1718 och som på så sätt betecknas Kyrkoherdebostad på kartan 1877. Detta var alltså marken för torpet Kjellehagen fr o m 1718, avkastningen från torpet gick alltså till biskopslön i Skara tillsammans med Kyrkoherdebostaden, Prästgården. Vid Laga skiftet 1841 tilldelas Prästebolet/Prästgården denna del som sin mark.
 

Själva bostaden och ladugården för torpet placerat i själva spetsen på ägan i söder och nära landsvägen mot Eggby.

Gården Ledsgårdens boningshus och ekonomibyggnader kom i Laga skiftet 1839 att placeras nära torpets byggnader, som senare flyttades ned mot den lilla sjön och kallades för Sjöhagen.

Man kan se att det på det här sättet blev det flera små sjöar som kom att höra till torpet och senare kom torpet att flyttas ner på ägan under tidigt 1880-tal mot den närmsta lilla runda sjön på kartan ovan och kallades då för Sjöhagen, vilket det heter ännu idag - Skarke Sjöhagen 1.

En historia ur Varnhemsbygden 1990 om 'Albin i Sjöhagen' av Morgan Johansson berättar en del av historien hur torpet blev Sjöhagen - fritt här nedan berättat som ett sammandrag med hans historia som grund och med dagens kunskap om förhållandena;

Johan Albin Adolfsson, född i Varnhem 1872-06-13, föddes i Kjellehagen i en släkt som i många generationer brukat torpet (Se Husförhörslängderna nedan!) Under Albins barndom, alltså i början på 1880-talet (kartan ovan ritades 1877), flyttades till en plats mitt på ägan en bit från Ledsgården och fick namnet Sjöhagen, vilket får genomslag i nästkommande husförhörslängd från 1895. Där skrivs Sjöhagen - Källehagen. Där växte sedan Albin upp med sin äldre bror Gustaf, född 1870.

Brodern Gustaf gifte sig och övertog torpet, medan Albin gav sig ut på arbete med hela Sverige som arbetsplats, bl a i gruvan i Malmberget. Hemma dog Gustaf av sjukdom och eftersom Albin inte kom överens med änkan om ekonomin, så flyttade hon. Albin trivdes inte ensam i Sjöhagen. 1936 flyttade han till skomakarns i huset Munkedal i Varnhem, sedan vidare till Skärv. Under en tid stod den lilla lägenheten Knifvaledet ledig för hans räkning, men han ville inte bo ensam. 

Under något årtionde efter detta hyrde Samuel Friman, taxichaufför i Varnhem,  Sjöhagen och på så sätt kom hans son Evald att träffa arrendatorn på Ledsgårdens dotter Berit Karlsson, som senare gifte sig 1950! 1951 föddes deras son Kent Friman - ansvarig för denna hemsidas tillblivelse.

Albin hade en egenbyggd stor eka i Ormsjön nära Sjöhagen och han gjorde vassarbeten, som t e x mattor. Han avled på Vallehemmet 1961 - då 89 år gammal.

Här kan man nu se att Källehagen blivit Sjöhagen i husförhörslängd fr om 1895.

Historien ovan bekräftas av  att Adolf Andersson blir änkling 22/4 1907 - man kan i Hfl också se att han själv dör 1913. Även att brodern till sonen Albin, Frans Gustaf, dör 1916 och efterlämnar änkan Emilia Johansson som han gift sig med 1905 och att han levt med tragedin att deras son Karl Gustaf David föddes den 4/2  1907 och dog dagen därpå!


<- åter rubrikerna!

Torpet Bocklet eller Bockhult låg vid kullarna på vänster sida om Eggbyvägens första kurva efter infart från Öglundavägen
- torp för Prästgården 1792 - 1846 (togs bort vid Laga skiftet)

Storskifteskartan 1795 Storskifteskartan 1795

Bockhult eller Bocklet ('Bock-ledet') var placerat väster om Eggbyvägen innan den når Öglundavägen mitt för Prästgårdsvägen. På kartan anges Nr 44 som Torpets Bockhults åker i ängen. Troligt omfång markerat med rött. Den trekantiga Hagen märkt med 41 fördes enligt karttexten till Tåbohlet som kompensation för annan mark vid storskiftet.

Nära siffran 32 finns en rektangel utritad som kan vara markering av själva torpets förläggning. Gårdsvägen nordvästifrån på kartan kan vid utfarten på Eggbyvägen haft ett led som gett namnet 'Bock-ledet' eller 'Bocklet'. Området är fyllt av backar med dungar = hult, så det är heller inget långsökt namn på ett torp i området - 'Bockhult'.

Torpet 'Bocklet' dyker upp i husförhörslängd första gången 1792 under Prästgården, dvs några innan kartan ritades ovan. Det är alltså troligt att det skapades som torp för Prästgården vid tiden innan och i samband med storskiftet 1795.

G. = Kyrkebo och H. = Prästgården - brunmarkering är vägar - korsningen Öglundavägen norr- söderut - Eggbyvägen västerut och Kyrkebo/Prästgårdsvägen österut är tydlig på kartan


<- åter rubrikerna!

Boende under Prästgården 1779 - 1787 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:1 (1779 - 1787)                                               - läs mer om vissa av de boende nedan!
Prästgården Skarke

 
Enkefru Catharina Lovisa Silerius*, född i Dahla 1732-12-31 - död här 1787
Son Jonas Kullberg, född på platsen 1769-11-12 - Not; Studerar i Skara sedan 1780
Dotter Sara Helena Kullberg, född på platsen 1773-10-10
Fruns syster Theodora Silerius, född i Dahla 1734-12-29
 
Vice Pastor Jonas Odhner, född 1746-11-27 - flyttar 1780 till Odensåker
Vice Pastor Olof Rödholm, född 1749-05-05 - flyttar in från Åsarp 1780 - ut 1787
På själva Prästgården fanns ett flertal drängar och pigor

 ********************************************
Inhysesstugor och torp till Prästgården
 
Nybygge till Prästegården (senare Rödjan);
Torpare Peter Esbjörnsson, född i Klostret 1746 - dör här 1780
Hustrun/Enkan Maria Pehrsdotter, född i Wånga 1740
Son Lars, född på platsen 1767-04-29
Dotter Caijsa, född på platsen 1775-06-14
 
Gammal piga Ingeborg, född 1729
 
Ny torpare på Nybygget (senare Rödjan) 1781;
Torparen Lars Jeansson, född på Lille Kullen 1751 - flyttar in 1781 från Prästagården
Hustrun Ingrid Eriksdotter, född under Torp 1757
Son Johannes, född på platsen 1782-09-22
Son Anders, född på platsen 1785
 
********************************************
Torpet Kjällehagen;
Ryttaren Andreas Billberg, född i Skarke 1748
Hustrun Maria Johansdotter, född i Hornborga 1748
Son Jonas, född på platsen 1776
Son Anders, född på platsen 1781-10-25

*********************************************
Inhyses vid Prästegården;
Drängen Jonas Andersson, född i Bjellum 1750
Brodern Esbjörn Andersson, född i Prästegården 1760
 
**********************************************
Inhyses i Kohagen;
Enkan Maria Johansdotter, född i Foglås 1709


<- åter rubrikerna!

*Enkefru Catharina Lovisa Silvius, född i Dahla 1732-12-31 med fadern Andreas Silvius, Kyrkoherde i Dala

Om Tuhn församling; Project Runeberg -  Skara stifts herdaminne /393 (1871) Author: Johan Wilhelm Warholm (http://runeberg.org/skarahe1/0399.html) Om Tuhn församling; Project Runeberg - Skara stifts herdaminne /393 (1871) Author: Johan Wilhelm Warholm (http://runeberg.org/skarahe1/0399.html)

Enkefru Catharina Lovisa Silerius,

född i Dahla 1732-12-31 

Silerius/Silvius/Silvii var tidigt en svensk adelssläkt.



 

Jonas Silerius var släkt till Andreas S. 

Texttolkning;
Från Arkiv Digital (AID; v18152.b232.s503) - "Series pastorum i Dala":
"Hon var dotter till Kyrkoherden i Dala Magister Andreas Silvius (1684-1746), född i Odhs Prästgård 1684-06-27 och  kristnad dagen efter av sin morbroder Magister Svenone Brodd. Fader var Magister Sven Silvius kyrkoherde i Odh, modern var Anna Omoenia - biskopen Omoenii* äldsta dotter.
* Kommentar; Omoenius var son till bonden Ambjörn Andersson och Karin Jönsdotter. Efter skolgång i Skövde fortsatte han skolgången i Skara, Linköping och Nyköping, för att därefter läsa vid Västerås gymnasium. 1628 inskrevs han vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1633 för en tjänst som rektor vid Skövde skola, och kunde då fortsätta studierna utomlands. Han blev magister i Rostock 1637 varpå han tillbaka i Sverige fick en tjänst vid Skara skola. 1642 grundades Skara gymnasium, och Omenius blev då andre teologie lektor, för att 1649 bli förste teologie lektor.
Omoenius utsågs 1653 till domprost i Skara domkyrka. År 1677 blev han enhälligt vald till biskop i Skara stift. Under sina sista år var han sjuklig och sängliggande. Omoenius gifte sig 1641 med en dotter till prosten i Skövde Gunnar Bergin. Hon avled 1658 i samband med förlossning tillsammans med ett tvillingpar. Året därpå gifte han om sig med Helena, dotter till biskop Sveno Svenonis. I första äktenskapet fick han flera döttrar som gifte sig kvar i prästeståndet. Den ende sonen Erik var pastor i Tunhem. 


Som ende son försändes Andreas till Skara att studera 1691 den 1 mars. Anders fader avled den 3/1 1700.
Sedan reste han till Uppsala 1703 den 8 september. Anders moder avled 17/7 1704. Kom i Doctor Palmrots tjänst till att informera barnen. 1706 den 19 juni fick han Kongligt Stipendium och den 28 september hade han hållt sin första Disputation. Gick igenom Examen Theologicum 1708 den 2 juni. Orerade på "Landskapet de adolescentia" 1709 den 7 april och undergick examen Philosophicum 1710 den 26 januari följt av sin gradual Disputation; "De principui mutatio nibs Calendarii Eecksrastici samma år den 9 maj, varpå Promotion följde den 7 juni 1710.

Kom från Doctor Palmroot till Doctor Molin att informera hans söner den följande 12 juli. Sedan uppå sin svågers Kyrkoherden i Rångedal Elid Winges åstundan reste han neder till Västergötland den följande 25 november.

Blev invigd till det heliga Predikoembetet af Doctor och Biskopen Swedberg 1711 den 17 november och fick fullmakt att resa ut till Portugal och Lissabon att der betjäna sin Lutherska tro 1712 den 9 october och ankom dit 1713 den 14 juni. Reste därifrån 1721 den 11 april och ankom till Sverige följande 30 maj.

Anders förfrågades om Dala Pastorat 1723 den 13 september. Blev vigd med sin hustru Helena Fahlström av Biskop Swedberg på Brunsbo 1724 den 18 juni. Följande den 28 var han insatt till Pastor i Dala och följande den 14 juli fick också Prostefullmakt.

Lät uppå givet tillstånd av Högvälborne Commercie Rådet, denna församlingens Patron, Sebastian Tham, alldeles af egen bekostnad mura och förfärdiga sig en grav nederst på stora gången i Kyrkan. Sedan också ingen annan än han och hans kommande med rätta kan sig tillegna. Epitatium bredvid.

Anders avled 1746 den 1 februari och begrofs den 26 samma månad av Kyrkohewrden i Bellefors Herr Magisterr Prosten Silivii son Sebastian, som blev Magister 1755 och sedan Regementspastor 1756 och som kom efter sin svåger Herr Dahl till Saleby Pastorat och blev Kyrkoherde 1775.

Sonen Elias blev Kyrkoherde i Synnerby i Januar 1778 och sonen Andreas blev Apotekare i Skara.
Dottern Lovisa blev gift med Herr Nils Kullberg**- vice Pastor i Skarkje."

Anders Silvius, Född: 1738 - Död: 17 Mars 1788 i Varnhem


<- åter rubrikerna!

**Enkefru Catharina Lovisa Silvius, född i Dahla 1732
- hade varit gift med vice pastor Nils Kullberg som dog 1773

Project Runeberg -  Skara stifts herdaminne /393 (1871) Author: Johan Wilhelm Warholm (http://runeberg.org/skarahe1/0399.html) Project Runeberg - Skara stifts herdaminne /393 (1871) Author: Johan Wilhelm Warholm (http://runeberg.org/skarahe1/0399.html)

Enkefru Catharina Lovisa Silvius, född i Dahla 1732-12-31 - hade varit gift med vice pastor Nils Kullberg som dog 1773 i Prästgården. Själv dog hon här 1787.

Kullberg
, en släkt med många präster härstammande från rusthållaren Nils Torbjörnsson (d 1705, 70 el. 80 år gammal) i Hästekulla, Kvänum, Skara, som var far till prosten Olof Kullberg (1676—1739).

Fadern till Nils, Olof Kullberg, född i Gammeltråvad i Larv 1676-01-24 
- vicepastor i Varnhem 1724, kyrkoherde här 1725 med tillträde 1727 och slutligen Prost boeende i Prästgården - som då kom att kallas Prostgården.

Nils Kullberg, född i Warnhem den 11 juli 1724, son av prosten Olof Kullberg i Segerstad, blev studerande i Uppsala 1743. Han prästvigdes 1754 och blev vice pastor i Warnhem 1759 och genomgick pastorsexamen 1763. Han dog den 23 april 1773 och eftermälet blev. "En redlig och saktmodig man".
Han ägde då Späckatorp, men bodde på Prästgården.

På närliggande Ifwarstorp finns vid tiden brodern till Nils, Anders Kullberg, född 1722, mantalskommissarie. Det är alltså en broder till änkan i Prästgårdens döde man, Pastor Nils Kullberg, som kan ha haft ett vakande öga över gården, innan han dog 1786 - året före sin broders änka i Prostgården. Mantalsskrivaren Anders Kullberg hade en son som också hette Nils och blev präst i Falköping.


<- åter rubrikerna!

Några rader om Vice Pastor Jonas Odhner, född 1746, Swedenborg och biskop Swedberg i Skara

Vice Pastor Jonas Odhner i Prästgården hade, innan han blev vice pastor i Varnhem, besökt och recenserat Swedenborgs hus och trädgård - se artikel härbredvid.

Han blev sedermera Prost i Lyrestad.
Prosten Jonas Odhner (född 1746– död 1830) i
Lyrestad, Skara, var i äktenskap med en dotterdotterdotter till statsrådet greve Thomas Polus.

Emanuel Swedenborg, född Swedberg 29 januari 1688 i Sankt Jakobs församling i Stockholm, död 29 mars 1772 i London, var en svensk vetenskapsman (främst inom naturvetenskap), filosof, bibeltolkare, teosof, kristen mystiker och teolog.

Swedenborg hade en mångsidig karriär som uppfinnare och vetenskapsman. Under större delen av sitt liv publicerade han en mängd skrifter, huvudsakligen skrivna på latin.

År 1744, vid 56 års ålder inledde han en andlig fas, då han genom drömmar och visioner av en andlig värld talade med änglar, andar och avlidna personer och fick ett andligt uppvaknande. Han ansåg sig vara utsedd av Gud att skriva en himmelsk doktrin, baserad på en reformerad kristendom. Han hävdade att Gud öppnat hans ögon så att han från denna stund fritt kunde besöka himlen och helvetet och prata med änglar, demoner och andra andar. Under de kommande 28 åren, fram till sin död, skrev och publicerade han 18 teologiska verk – varav den mest kända är Himmel och Helvete från 1758[3] – och därtill ett flertal opublicerade skrifter. 

Swedenborgs far - Jesper Swedberg, kom från en enkel bakgrund, men blev efter teologiska studier och resor utomlands präst. Genom sina predikningar som regementspastor i Stockholm åtnjöt han kung Karl XI:s gunst och vid Swedenborgs födelse var han hovpredikant. 1692 flyttade familjen till Uppsala där fadern fick tjänsten som professor i teologi vid Uppsala universitet. 1696 dog Swedenborgs mor och året därpå gifte fadern om sig med Sara Bergia.

1702 blev Jesper Swedberg, Swedenborgs fader, utnämnd till biskop i Skara.
Det var också han som prästvigde och vigde till äktenskap prostänkan Lovisa Silvius fader i Dala.

Enligt Margareta Dahlin; " Biskop Swedberg ville inte ha sin grav inom Varnhems klosterkyrka, då det fanns risk för lukt och smitta. Han lät därför uppföra en gravkammare på utsidan av kyrkan."


<- åter rubrikerna!

Vice Pastor i Varnhem 1780 Olof Rödholm, född 1749

Sonen Constatin Emmanuel Rödholm - bild från www.geni.com Sonen Constatin Emmanuel Rödholm - bild från www.geni.com

Vice pastorn blev senare Prost

Olof Rödholm och hans hustru Constantia, född Stråle av Sjöared 1745. Prostinnan Constantia var ättling till Gustav Vasa i åttonde led.

Olof född den 5maj 1749  - Rödene, P län. Död den 4 december 1813 - Norunga, P län, livslängd: 64 år. Var kyrkoherde i Norunga, senare prost. Mitt för kyrkporten i Nårunga står t.ex. en gravvård till minne av prosten Olof Rödholm och hans hustru Constantia.

Trots sin ringhet vid den här tiden i Varnhem som vice pastor så var hans åsikter av stor betydelse i bygden. Han kom till Varnhems Prästgård 1780 från Åsarp. Han medverkade till att en frizon bildades runt kyrkan där inga nya byggnader fick uppföras efter en förödande brand 1780 - se gärna länk om branden och Olof Rödholms brev - klicka här!

Känd i trakten för; Beskrivning öfver Varnhems församling omkring år 1785 - efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och landsbiblioteket i Skara som tillskrivs Olof Rödholm -  utgiven av Hans Sallander. (Västergötland. Bidrag till landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning.)

Kuriosa angående viktig bok i Skara Bibliotek;
Skara kommun Lagbok i tvillingband "Sweriges Landz-lagh respektive Stadzlagh", båda tryckta 1634, är här sammanbundna i ett så kallat tvillingband i mörkt skinn med enkel dekor över träpärmar. Snitten är mörkfärgade och har på ovansidan de inskurna initialerna "ST" från en tidigare ägare. Hela bandet är endast 11 cm högt och 5 cm brett, men närmare 6 cm tjockt. Man läser de olika böckerna från var sin ände av bokbanden, och de delar således bakre pärm.

På titelblad respektive insida pärm finns även namnen på bokens troligen sista två ägare innan den hamnat i bibliotekets samlingar; prosten i Norunga Olof Rödholm (1749-1813) och därefter hans son, Constantin Emanuel Rödholm (1789-1863)


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1786 - 1791 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:2 (1786-1791)                                               - läs mer om vissa av de boende ovan/nedan!
Prästgården Skarke


EnkePastorskan Fru Lovisa Kullberg f. Silvius, född i Dahla 1732-12-31 - död här 1787
Son Jonas Kullberg, född i Skarke 1769-11-12     Student
Dotter Jungfru Sara Helena Kullberg, född på platsen 1773-10-01
Fruns syster Jungfru Theodora Silvius, född i Dahla 1734-12-29
 
Vice Pastor Magister Johan Odelius, född i Valstad 1759 - inflyttad från Berg 1787

********************************************
 Inhysesstugor och torp till Prästgården

Inhyses vid Prästgården;

Dräng Jonas Andersson, född i Bjelum 1750
 
Inhyses und. Tåbol (Tåbod);

Änkan Kjerstin Jansdotter född i Segerstad
 
På själva Prästgården fanns ett flertal drängar och pigor
******************************************

Nybygge til Prästegården (senare Rödjan)- kvarboende torpare;
Mannen Lars Jeansson
, född i Lillekullen 1751
Hustrun Ingrid Ericsdotter, född under Torp 1751
Son Johannes, född på platsen 1782-09-22
Son Anders, född på platsen 1785
Dotter Cajsa, född på platsen 1787
Dotter Maria, född på platsen 1789-04-19
- familjen flyttar till Ulunda 1791
 
Ny torpare på Nybygget 1791;
Mannen Carl Petersson
, född i Prästatorp - flyttar in från Tåbod 1791
Hustrun Elin Ericsdotter, född i berg

********************************************
Torpet Kjällehagen - kvarboende;
Ryttaren Andreas Billberg, född i Skarke 1748
Hustrun Maria Johansdotter, född i Hornborga 1748
Son Jonas, född på platsen 1776
Son Anders, född på platsen 1781-10-25


<- åter rubrikerna!

Några rader om vice Pastor Johan Odelius i Varnhem

Magister Johan Odhelius, son till kykroherden Thore Odhelius i Hvalstad, född 1758-08-28, blev student i Uppsala 1779 och i Lund 1781, magister i Lund 1787, prästvigdes 1782, bataljonspredikant 1789, regementspastor 1796, blev fältprost 1807 och dör den 7 juli 1836.

Han var gift 1788 med Brita Maria Roos, dotter till kyrkoherden Carl Magnus Roos i Berg
Barn; Thore, född 1789 - död som student i Lund 1809.

Vice Pastor Magister Johan Odelius var bl a lärare i en s.k. Lancasterskola i Eggby. — Det var en engelsk skolform, som gick ut på att äldre elever lärde de yngre.  Eggby hade som första ort i länet Lancasterskola 1828.

Ur tidningsklipp 1921 kring Per på Hålltorp & Johan Lindqvist kan man läsa följande;
"Så gick det också. De lekte tillsammans, lärde sig läsa tillsammans, först hos Johan August far, Petter Lindqvist, som var både handlare och skolmästare och därpå i von Otters barnskola i Varnhem.

De gingo också i en s.k. Lancasterskola i Eggby en sommar. Skolan hölls av prästen, vice pastor Odelius, som genast tog den äldre Johan August som monitör, dvs medhjälpare i undervisandet."


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1792-1800 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:3 (1792 - 1800)                                    - läs mer om vissa av de boende ovan/nedan!
Prästgården Skarke


Tredje prästen Herr Jacob Themptander, född i Hvalstad 1763-o1-09
Fru Anna-Maria Themptander, född Scogerstad 1773
Dotter Mertha, född i Kyrkefalla  1795-05-17

Vice Pastor Herr Arvid Setterholm, född i Bolum 1762 - flyttar under perioden ut till Sköfde

Vid Prästgården;
Mannen Anders Andersson, född i Gilstad 1752
Hustrun Kjerstin Petersdotter, född i Horn 1756
Son Pehr, född i Horn 1797-01-28
Flickan Maria Jonsdotter

På själva Prästgården fanns ett flertal drängar och pigor
*******************************************
 Inhysesstugor och torp till Prästgården

Inhyses vid Prästgården;

Dräng Jonas Andersson, född i Bjelum 1750

Nybygge til Prästegården (senare Rödjan) - kvarboende torpare;
Mannen Lars Jeansson
, född i Lillekullen 1751
Hustrun Ingrid Ericsdotter, född under Torp 1751
Son Johannes, född på platsen 1782-09-22
Son Anders, född på platsen 1785
Dotter Cajsa, född på platsen 1787
Dotter Maria, född på platsen 1789-04-19
- familjen flyttar till Ulunda 1791
 
Ny torpare på Nybygget (senare Rödjan) 1791;
Mannen Carl Petersson
, född i Prästatorp - flyttar in från Tåbod 1791
Hustrun Elin Ericsdotter, född i Berg
********************************************

Torpet till Prästegården, Kjällehagen - kvarboende;
Ryttaren Andreas Billberg, född i Skarke 1748 - dör här nu under perioden
Hustrun Maria Johansdotter, född i Hornborga 1748
Son Jonas, född på platsen 1776 - flyttar 1792 till Kyrkebo och dör där 1797
Son Anders, född på platsen 1781-10-25 - dör här 1799
Son Johannes, född på platsen 1792

Torpare på Torpet Bocklet;
Mannen Carl Pettersson,
född i Prästatorp
Hustrun Elin Ericsdotter, född i Berg
Dotter Maria, på platsen 1792
Dotter Greta, på platsen 1795
Dotter Johanna - tvilling med
Dotter Stina, födda 1798-06-24


<- åter rubrikerna!

Några rader om 3:e predikant Jacob Themptander, född 1763

Formalia;
Jacob Themptander, född i Valstad 1763-01-13 - död 17 Januari 1809 i Tossene, Göteborg & Bohus Län (O)
Son till Johan Themptander och Märta Marta Stobaeus - gift med Anna Maria Themptander, född i Sjogersta 1773-05-16 - dotter till Nils Themptander & Anna B. Zettervall - syster till Sven Themptander.
Föräldrar till Nils Wahl, född i Varnhem 1775-04-22.

Jacob blev student i Lund 1781, prästvigdes 1788, tredje predikant i Varnhem 1791, därefter vice Pastor här 1793 och slutligen komminister i Varnhem 1800. Därefter batljonspredikant vid Elsborgs lantvärnsbrigad 1808. Död i Överby prästgårde i Bohus län den 17 januari 1809.

Gift 1791 med Anna-Maria Themptander, död 1808, med barnen;
Dotter Anna Brita född 1792 - gify postmästaren Skottsberg i Sköfde
Son Nils, född 1796 - blev soldat med namnet Hval.
Dotter Märta, född 1798 - gift med kykroherde A. Johansson i Häggum
Dotter Greta Christina, född 1800 - gift med komminister J.A. Ligner i Slöta


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1800 - 1815 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:4 1800-1815 (med tillägg från andra källor)
Prästgården Skarke

Jonas Edholm, född i Vånga 1763, död i Prästgården 1801-04-21

Vice Pastor Jacob Södergren, f. i Gällstad 1766-12-06, in Ranstad 1801 - komminister i Varnhem 1813
Hustru Maria Cremer, född i Färgelanda 1771-12-12, in från Ulunda 1801
Dotter Cathrina Charlotta, född i Prästgården 1805-10-21
- ut till sitt ägandes Kyrkebo 1815

Prästman Lars Andrén, född i Skövde 1788-12-02 - tredje predikant i Warnhem 1812; vice pastor 1815
-  ut till Hålltorp 1817
Prästman J P Blomros, född i Varv 1768, in från Daretorp 1804 - ut 1805
Prästman Lars Wessberg, född i Berg 1775-03-20, in från Odh 1805 - ut till Alingsås 1806
Prästman Johan Bornander, född i Segerstad 1781-02-25 - in från Segerstad 1806 - ut kort därefter

Vid Prästgården;
Jungfru Inga Beata Unge, född i Marstrand 1797-05-19, in från Tunhem, ut till Ving 1813
Carl Unge, född i Marstrand 1802-01-17
**************************************************
Ny torpare vid Hästhagen Nybygge - senare Rödjan under Prästgården;
Mannen Erik Jonsson, född i Ekby 1759
Hustru Stina Pehrsdotter, född i Skövde 1756
Son Johannes, född på platsen 1786 - ut till Skräddaregården 1802
Son Petter, född på platsen 1791-12-11 - död 1812
Dotter Greta, född på platsen 1794-10-13
****************************************************
Torpet till Prästegården, Kjellehagen - kvarboende;
Ny man Anders Svensson, född i Varnhem 1768 - flyttar till Qvarntorpet 1808
Enkan Maria Johansdotter, f.  Broddetorp 1748 - 'afhändade sig sjelft lifvet den 28 Martii 1800'
Hustruns son i tidigare äktenskap; Son Johannes, född på platsen 1792 - flyttar till W Klefva 1806

Ny torpare Kjellehagen 1808;
Drängen Jonas Jonsson, född i Dala 1785 - flyttar in från Prästegården 1808 och ut igen dit samma år 1808
Pigan Cajsa Pehrsdotter, född i Lundby 1780 - flyttar in från Skare thå - ut till Qvarntorpet 1808
*****************************************************
Kvarboende torpare vid Boklet eller Bockhult;
Mannen Carl Pettersson, född i Prästatorp
Hustrun Elin Ericsdotter, född i Berg
Dotter Maria, på platsen 1792 - flyttar till Sköfde 1811
Dotter Greta, på platsen 1795 - dör här 1803
Dotter Johanna - tvilling med - flyttar ut till Engerås 1811
Dotter Stina, födda på platsen 1798-06-24 - död den 8 september 1812
Dotter Cajsa, född på platsen 1803-09-25


<- åter rubrikerna!

Kort om vice Pastor Södergren & Maria Cremer

Cremer nr 713 adelsvapen.com Cremer nr 713 adelsvapen.com

Lilla Ulunda 1780 - kvarboende
Änkan hustru Stina Jonsdotter, f. Ulunda 1712 - död 1784-02-22

1780 - ägare
Herr Kvartermästare* Erik Bagge, född i (Tådene el. Lavad 1748-01-14 inflyttad från Ransberg 1780 gifter sig då med
Fru Christina Wettergren Bagge, född på platsen 1739-04-03, inflyttad från Stenhammar 1780 - dotter till Stina Jonsdotter.

Systerdottern till Eric Bagge följer med till Ulunda;
Fröken Christina Maria Cremer, född i Färgelanda, 1771-12-03, inflyttad från Krogstad 1782, utflyttad till Färgelanda på Dahl 1785

1804-05-25  flyttar hon in på Prästgården i Varnhem gift med vice pastor Jakob Södergren, född 1766-0-03 i Hjälstad socken - död i Varnhem 1819-05-06 (se nedan)

Ur specialjordeboken;
"Stenhammar friköpt till skatte av vice pastorn Södergren den 10 /2 1813 för 17 riksdaler & 34 shilling."  
Anm; Det är samma år som han blir komminister i Varnhems prebendeförsamling - sålde sedan Stenhammar till Carl Friman runt 1815. 1813 friköper han också den sista halvan av Kyrkebo.


*Kvartermästare, en svensk militär titel för befälsperson som är chef för underhållstjänsten inom förband.




Skara Tidning 1816-05-25 en kort artikel som 'visar' Jacob Södergrens generositet och förmögenhet.

"Till de brandskadade Melldala Boerne, har ytterligare ankommit från Herr Öfwersten och Riddaren U. F. Påhlman i Lidköping Sexton Rd:lr Riksgäld, samt från Herr Vice Pastorn och Comministern J. Södergren i Warnhem En tunna sädes Blandkorn, hwilka ädelmodige gåfwor den 16 Maji genom Committén till de mest nödlidande utdeltes, och med tacksamhets känslor emottogos.
Berg den 18 maji 1816 P. Carlberg"

Vid hans bouppteckning visar det sig att tillgångarna understiger Jacob Södergrens skulder, även om vissa osäkra fordringar ännu lagligen behandlades, vilket lämnar änkan och barnen arsvslösa Tvärtemot den bild som målades upp kring honom. Dottern kommer att dö i Eggby fattigstuga 1843.


OM PRÄSTEN JACOB SÖDERGREN

Ur Warholms herdaminne kring pastor Södergren:
Jakob Södergren,  född   1766 i Hjälstad, student i Lund 1790, prästvigd 1791, vice pastor i Varnhem 1801 (biskopen var ju "kyrkoherde" i Varnhem, Varnhem var lönepastorat, prebende åt Skarabiskoparna mellan 1714 och 1875), komminister i Varnhem 1813, död 1819. "Han var skämtsam och satirisk, god ekonom och efterlemnade förmögenhet". Hans dotter blev gift med tredjepredikanten i Varnhem, Anders Johan Flodén.
 
Formalia husförhörslängd 1800-1815;
Prästgården
Vice pastor Jacob Södergren, född i Hjälstad 1766 den 6:e december - flyttar in 1801 från Ransberg med
Hustrun       A. M. född  Cremer 1771 den 3/12 - flyttar in 1801 från Lilla Ulunda
Dotter           Catrina Charlotta, född 1785 den 21/10

- paret flyttar därefter 1815 till sitt ägandes Kyrkebo (enl. Skatte- och mantalslängd) och där dör Jacob Södergren 1819 och hustrun flyttar till Tokatorp 1824.

Dottern, Catrina Charlotta, var gift med tredje predikanten  Anders Johan Flodén, född 16/4  1795, han hade understöd av biskopen och blev student i Lund 1816, prästvigd 1820 -  död 20/3 1828.

Änkan Catrina Charlotta, född Södergren dog i Eggby fattigstuga (!) 1843.
Deras dotter Josefina var enligt Warholm gift i Göteborg

Stycket sammanställt av Arne Sträng, 2014

Här nedan kan du ladda ner en PDF-fil av en av Varnhemsbygdens tidigaste bygdeskildringar gjord av just komminister Jakob Södergren och renskriven av Verna Andersson, Ljungstorp och införd i Västgötabygden 1973, Nr 6 - bara klicka på länken och läs!

  

<- åter rubrikerna!

Kort om vice pastor Lars Andrén, född 1788

Ur Skara stifts herdaminne;
Lars Andrén,
son af bonden Anders Larsson och Cathr. Larsdotter, född i Sköfde förs. den 2 december 1788
blef student i Ups. 1809; prestv. 1811; tredje pred. i Warnhem 1812; v. pastor derst. 1815; komminister i Stengårds-hult 1825; pastorsexamen s. å.; regementspastor vid Vestgöta regem. 1831; kyrkoh. här 1838; tilltr. 1839; prost 1843 - död d. 15 nov. 1866.
Han samlade betydlig förmögenhet, hvilken han testamenterade till stipendier i Upsala och Skara.
Gift 1816 m. kommin. S. Thoréns i Tengeneds enka
Margareta  Elisabeth Lüning*. Barnlös.

*Lüning, släkt, härstammande från grosshandlaren Johan Christian Lüning (d 1757), som fick burskap i Sthlm 1730 och då uppges ha kommit från Stralsund, men varit född i Mecklenburg, där präster med detta släktnamn och förnamnet Johann funnits i Kirch-Grubenhagen under 1600-talets senare hälft och början av 1700-talet.

************************************************
Ur "Några Västgötasläkter"  - upptecknade av Ernst Ludvig Larsson bruksingenjör, Falun

7. Kroken-släkten
1. Sven Andersson och hans hustru Maria Andersdotter köpte 14-2-1722 '/4 mtl. av Kroken, Sventorp, for 57 daler 8 ore silvermynt.
Sonen Lars Svensson, som säkerligen dog före 1786, köpte 4-3-1750 av sin moder Maria Andersdotter en del av Kroken' for 50 daler silvermynt, »5 marker, så att han, som förut ägt 10 marker, bliver ägare av hela fjärdingen*. (Om eventuella syskon till Lars vet man intet.)
Barn I: Anders II: Maria III. Stina: IV: Johannes.

1.  Anders Larsson, född 3-5-1744 i Kroken - död 1823. Ägare av 1/8 mtl Kroken.
Gift med Catarina Larsdotter fr. Varola, född 2-10-1750  - död 8-3-1827
Barn: 1: Lars 2: Svening. 3: Johannes. 4: Annika. (Ordningsfoljden okänd).

1. Lars Andrén, född 2-12-1788 i Östergården Sventorp. Präst. - död 15-11-1866 som kyrkoherde 1 Vilske Kleva. Gift med en mamsell Lüning - tydligen död före 1862: Inga barn.
Lars Andrén stiflade ett stipendium for teologie studerande vid Uppsala universitet med företräde för släktingar till honom. 
*************************************************

Ur Varnhemsbygden 1984, Verna Andersson;
"På Himmelskällan utsåg t o m särskilda Brunnspräster.
År 1828 var Herr Magister A. J. Flodén Brunnspräst och år 1829 kyrkoherde B Beronius.

Man byggde broar och grävde diken och lördagen den 2 maj 1821 annonserade man i Mariestads veckoblad:
Sedan nödige Byggnader blifvit upprättade vid den så kallade Himmels-källan i Warnhems Församling, får jag äran för de af Ortens repsektifve Herrskaper och Allmoge som önska Hälsowattnet derstädes begagna, sådant anmäla, med tillkännagifvande, att Brunnsterminen i år och framledes, såwida ej annorlunda annonceras, börja den 25 Junnii. Logie finnes tillräckligt i nära belägne Byar, och Brunnsafgiften blifver så lindrig att den föga kan nämnas. Den derstädes befintliga gyttjan gör Baden synnerligen gagnade.

Warnhem den 2 Maj 1821 
L Andrén vice Pastor

Hålltorp;
Pastor Lars Andrén, född i Sköfde 1788, in från Prästegården 1817 med
Enkefrun Margareta Elisabeth, född Lüning i Ljunga Wexiö stift 1779-12-24 - flyttar in gifta 1816
- de flyttar till Orust 1825

1836-39 registreras som ägare för Stora och Lilla Hålltorp
Regementspastorn L. Andrén, född i Sköfde 1788 2/12. nu gift med
Margareta Elisabeth Andrén född  i Ljunga 1779, 24/12.
- de flyttartill Wilske Klefva 1839
De bodde på Lilla Hålltorp också åren 1817 till 1825.

Lilla Hålltorps mangårdsbyggnader beskrevs vid försäljningen 1834 till Regementspastorn Andrén som "ägandes en försvarlig åbyggnad för ståndspersoner och har en av de vackraste situationer inom naturen för övrigt rikt prydd ort." Inte undra på att den gemensamma ägaren Pettersson senare satsade sin framtida byggnation här!


<- åter rubrikerna!

Kort om prästmannen Johan Blomros, född 1768

Ur Skara stifts herdaminne;
Johan Peter Blomros, son af linneväfvaren i Sköfde Peter B. och S. M. Martinius, f. i Hvarf 1768-10-04 
blef stud. i Ups. 1792; prestv. 1794; kommin. i Gökhem 1815. Död d. 21 apr. 1848. — Han var på
sednare tiden genom fylleri alldeles afsigkommen och kunde på många år icke tjenstgöra; hade ett eländigt hus och efterlemnade ett alldeles nedruttet boställe.
Gift 1815 m. Eva Jungström, dotter af frälseinspektoren Anders J. och B. C. Tenggren. Barnlös.


<- åter rubrikerna!

Kort om prästmannen Lars Wessberg, född 1775

Ur Skara stifts herdaminne;
Lars Wessberg
, son af häradsskrifvaren Lars Wessberg och M. Wahlgren, född i Lerdala af Bergs församling den 20 Mars 1775; stud. i Ups. 1794; prestvigd 1800; adjunkt på flera ställen; komminister i Böne 1816; dito här 1821; tilltr. 1822 - död 1829
Gift m. Christina Elisabet Staberg, dotter af smeden Erik Staberg från Brattforssen i Ramundaboda socken. Barnlös.


<- åter rubrikerna!

Några berättelser om prästmannen Jonas Bornander,1781

Jonas Bronander;                                     Hustrun Magdalena Kajsa Bornander
Födelsedatum:1781 - Dödsdatum:1871        Födelsedatum:1789
Gravsatt:1871 i Skultorps Församling          Dödsdatum:1873 i Skultorps församling
Kyrkogård:Sjogerstad                                      Kyrkogård; Sjogerstad


Från sidan Om Johan Rezelius och hans familj står följande berättelse om Johan Bornander och hans hustru;
 

"Magdalena Kajsa, född 1789, gifte sig 1812 med Jonas Bornander, först komminister och sedan kyrkoherde i Sjogerstad och Rådene. Makarna fick två döttrar, Emerentia Amalia, född 1814, och Sofia Charlotta Carolina, född 1818.

Enligt Cederbom-Friberg var Magdalena Kajsa en liten, livlig och välvillig kvinna, som vårdade sig om socknens fattiga. Hon tog även ta hand om en del släktingar, först och främst sin lillasyster Christina Charlotta men också några kusiner som blivit moderlösa. Hennes morbror Gabriel Söderlind, som var bruksinspektor i Visnum i Värmland, blev 1815 änkeman med fyra minderåriga barn. Också hans tre söner fick då bo i kapellansbostället Lunnagården i Sjogerstad. Johan som blev fil. doktor och rektor för S:ta Clara högre lärdomsskola i Stockholm, Gabriel som blev prästvigd och sedermera konsistorienotarie i Skara samt Torsten. Den blivande kyrkoherden i Hjo Anders Nikolaus Sandsjö, mannen med ett imponerande yttre som alltså var hennes systerson, bodde som adjunkt några år hos Bornanders. Länge hade makarna även en fosterdotter, Lovisa Sofia Anna Fröding, dotter till Nils Fröding, under många år komminister i det närbelägna Borna (Borgunda) och 1826 död som nytillträdd kyrkoherde i Od. Dottern Emerentia Amalia Bornander kom sedan att gifta sig med fosterdotterns broder Magnus Fröding.

Jonas Bornander var from och godmodig till sitt väsen, klassiskt bildad samt synnerligen sparsam, vilket gjorde att han efter hand kunde förvärva ett antal gårdar i bygden. Under hans tid byggdes en gemensam kyrka för Sjogerstad och Rådene. Vid makarnas guldbröllop 1862 skänkte Bornander 100 riksdaler till den blivande kyrkan och till de fattiga. Han skänkte senare även 1500 riksdaler till koppartak på tornet. Biskop Butsch frågade om han som tack ville få Vasaorden eller bli utnämnd till prost. Då skall han ha svarat: »Då skall jag be att bli prost - för då har Mor lite nytta av det också.»

I byn Loringa lät Bornander bygga fastigheten Sofiedal, uppkallad efter dottern Sofia. Dit flyttade den ogifta svägerskan Christina Charlotta, född 1797 och hemmadotter i Vilske-Kleva, sedan hennes far Johan Rezelius 1828 avlidit och hon därför nödgats flytta ut från prästgården. Till Sofiedal flyttade även Magdalena Kajsa sedan hon 1871 blivit änka efter Jonas Bornander. På kyrkogården i Sjogerstad finns en stor gravvård med många namn, rest över den Bornander-Frödingska familjegraven. 

Ytterligare berättelse om Jonas Bornander, Sjogerstad - hämtat från Bjellumssidan;
 

Kyrkoherde Jonas Bornander kunde vid sin död den 2 februari 1871 berömma sig av, att ha innehaft befattning som prästman inom Sjogerstads pastorat under en tid av sextio år. Sin tjänstetid därstädes började han 1812 som extra komminister, varefter han året därpå antogs till ordinarie sådan och 1846 till kyrkoherde.

Bornander var bondson från Borgunda, efter vilken socken han vid sin inskrivning i Skara skola antog släktnamnet. Fadern var i små omständigheter och kunde knappast bisträcka ens med det allra nödvändigaste till sonens studier. Därför måste denne försöka många utvägar för att kunna reda sig. Sålunda brukade han passa upp några av de bättre lottade bland sina klasskamrater för att av dem få låna läroböcker eller ”läsa bakom deras rygg” och själv slippa köpa sig sådana, o s v När han sedan beslutat sig för att bli präst, brukade han predika i hemortens kyrka under ferierna och var, enligt vad det säges, redan då skicklig och omtyckt som predikant.

Därför och emedan man kände hans ekonomiska ställning, hjälpte man honom också till rätta med ett och annat, och när han skulle till Uppsala för att taga sina examina, visade man honom den välviljan, att sammanskjuta några hundra daler till honom som hjälp till resan. De goda borgundaborna, hade emellertid missräknat sig på sin unge studiosus, när de trott honom om, att kunna använda deras pengar till något sådant som de därmed avsett. Nej; han visste bättre råd – och grävde ned pengarne under ett träd i Borgundaskogen. Gick därpå till fots till Uppsala – utan pengar, av ren sparsamhet.

Och den som spar han har. När Bornander sedan kommit tillbaka till orten och blev komminister i Sjogerstad, tog han själv brukningen av sitt boställe om händer. Han behövde då pengarne, grävde upp dem och köpte sig ett par oxar m m för dem. Han hade god uträkning med sin sparsamhet och blev med tiden mycket förmögen.

Redan 1818 var han så pass besutten att han kunde spekulera på Rådene säteri, som då såldes på exekutiv auktion, ehuru han fick en kapitalstarkare motspelare och måste ge tappt. När skiftet gick i Loringa by köpte han flera hemmanslotter där och lade samman dessa till en större gård, som han kallade Österhög (1½ mtl). Han ägde vidare tre halvgårdar i Borgunda, Trädgården, Wersholmen och Sprakaregården. Han var en duglig lantbrukare och hushållare, vilket bäst bevisas därav att han vid sin död lämnade omkring 300.000 kronor efter sig. Men om det kan sägas om Bornander, att han var noga och sparsam, någon girigbuk var han dock icke, utan utmärkte sig ofta för hjälpsamhet och omvårdnad om de fattiga. Sålunda skänkte han vid sitt guldbröllop 100 riksdaler till kyrkan och de fattiga och då den nya kyrkan skulle byggas skänkte han 1500 rdr till koppartak å tornet. Mot sina pastoratsbor var han alltid tillmötesgående och fordrade, ehuru han var ytterst noggrann, aldrig av någon mer än sin rätt. Därför och för sitt enkla, naturliga, fromma och godmodiga väsen i både uppträdande och vanor, var han omtyckt och aktad av alla med vilka han kom i beröring. Av sitt tjänstefolk var han också omtyckt, fast nog förstod han att hålla dem i arbete, alltid, vilket ingen, icke ens de själva, någonsin anmärkte på, ty det fick man göra överallt den tiden. Han uppmuntrade dem också emellanåt med drickspengar o dyl, varigenom han vann deras tillgivenhet. Han gav dock aldrig mycket, åtminstone jämfört med nutida anspråk, men de hade ju sin lön och med den tidens krav så ….Pigan, som skurade golvet i hans rum, t ex, brukade varje gång hon gjorde detta få en sexstyver (tre öre) i dricks av honom. Han ville emellertid alltid gärna veta vartill mottagaren skulle använda pengarne och lät merendels gåvan åtföljas av många och upprepade förmaningar till sparsamhet. ”Ty”, sade han, ” den som inte sparar skillingen får aldrig dalern, och den som inte sparar dalern får aldrig riksdalern”.
– En piga svarade en gång på hans fråga, vad hon skulle använda pengarne till, att dem skulle hon köpa knappnålar för.
”Ja det kan du göra, för det har jag sett, att kvinnfolka behöver”, genmälde den ärbare kyrkoherden gemytligt.
Apropå dessa ”kvinnfolkens” behover, så beskylles Bornander för, att ha varit något för njugg mot sin familj i fråga om nålpengar o dyl. Döttrarne fingo gå klädda som ”vanligt” folk den tiden, varken mer eller mindre, och vad frun själv beträffar – om det blev något över av hushållspengarne, så …… Varom inte, fick hon ändå klara skivan. Av prål och grannlåt var hon ingen vän. Under sådana omständigheter får man väl knappast undra på om hon ibland använde sig av ”lite knep”, när hon själv eller mamsellerna, hennes döttrar, behövde medel till sådana små saker, som ”kvinnfolka” hälst önska skaffa sig, utan männens hörande. I de flesta fall voro väl ”knepen” av rätt så oskyldig art, men prov på missriktade sådana berättas också. Av de förra t ex att för mannen låta påskina att hon gav till de fattiga vida mer än som verkligen var fallet, ehuru till hennes rättfärdigande härför kan sägas, att hon aldrig var eller visade sig snål mot någon av ortens fattiga. Av mindre aktningsvärd art var i senare fallet det uppdrag hon en gång gav And Larsson i Hämmingstorp, (betrodd man, skiftesgodeman m m ), då denne for till Skara, att åt henne sälja en ”talgkringla”, som av köparen befanns innehålla en blandning med – potatismos, vilket Larsson i form av mutor fick betala för att ej vanära sin själasörjares fru och – prästerståndet, dock inom sig ”högtidligen” lovande, att aldrig mera sälja varesig talg eller något annat åt ”prästakäringa”.

Bornander hade i sitt äktenskap två döttrar, varav den yngre dog ogift kort tid efter fadern. Den äldre dottern, som var gift med en handlande N N Fröding, bodde med sin man på Österhög och fick således ärva hela Bornanders efterlämnade förmögenhet, vilken dock – som det oftast plägar gå i dylika fall – snart nog ödslades bort och skingrades.

Bornander ägnade sig under de sista 15 á 20 åren av ålderdomssvaghet mycket litet åt sitt kyrkliga kall och ämbete, utan höll sig med v pastor. Han var annars en skicklig och gärna hörd predikant, ”enligt den gamla åskådningen”. Medan komminister Wästberg ännu levde predikade han emellanåt i stället för denne mot en ersättning av fem kronor, men efter dennes död och sedan den nya kyrkan blivit byggd predikade han endast en gång. Han tog dock till ingångsspråk: ”Upptag icke illa, Herre, att jag ännu en gång talar inför dig”.


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1815- 1836 enligt kyrkböckerna


Varnhem Al:5 (1815-1836)
Prästgården Skarke
 
Vice Pastor Lars Andrén
, född i Skövde 1788-12-02   - gifter sig 1816 - flyttar till Lilla Hålltorp 1817 

Vice Pastor Lars Hendén
, född i Händene 1790-01-29  - inflyttad 1825 från Falköping
Hustrun Maria Charlotta Warenberg, född i Falköping 1798-07-07
Son Lars Alfred, född på samma plats 1819-07-13
Dotter Christina Mathilda, född på samma plats 1821-10-01
Dotter Lovisa Alida, född på samma plats 1823-01-24
Dotter Emilia Charotta, född i Varnhem 1826-11-07
-  - familjen utflyttad till Lidköping 1837

Demoiselle Beata, född i Falköping 1802
 
Brukare;
Herr A. Wetterberg*
, född i Carlshamn 1780-11-26  - hushållet infl. 1816 fr. Junkragården
Hustrun Fru Greta Westman**, född i Wing 1773 - död här 1816        
Dotter Sophia Charlotta, född i Björsgården 1811-01-22
Son Victor, född i Junkragården 1814-05-02
Modern Anna Wetterberg, född i Mariestad 1752-12-25
Fosterdottern Margareta Elisabet Westman, född i Wing 1795-11-29
- resterande hushåll utflyttar till Klostret 1817 

Ett flertal drängar och pigor finns vid tiden på Prästgården.

**Westman är en släkt med relation till den adliga släkten Westfeldt - som då fanns på Ängerås.

*************************************************************
*************************************************************
*Kommentarer;
Här kan vi följa Anders Wetterbergs öde att slutligen hamna med  mamman inflyttade i Jordkulan/ backstugan i Ljungstorp
, troligtvis utfattiga efter hustruns död 1816.

Ny arrendator för Junkragården 1806;
AID: v17789.b11.s11
Mannen Anders Wetterberg, född i Christinehamn 1780-11-26, infl. från Ving 1806 m. hustru
Hustrun Greta Westman, född i Wing 1773
Dotter        Sophi Charlott, född på platsen 1811-01-22
Son             Victor född på samma plats 1814-05-08
Moder        Anna Wetterberg
Fosterdotter Margareta Elisabeth Westman, född i Wing 1795-11-29 infl från Ving 1806
- hushållet flyttar till Prästgården 1816

Vi hittar senare denne Anders Wetterberg på sidan om Ljungstorp - i Liris jordkula/Slotts-Kerstins - så här skriver vi där;

Nya inflyttade till Slotts Kerstins 1824;
Modern/änkan   Anna Wetterberg, född i Mariestad  1752 den 25/12 - modern dör här 1834
Sonen                    Anders Wetterberg, född i Kristinehamn 1780 26/11 - båda in 1824 från Klostrets Thå

Husförhörslängd 1836 - 1846 :
Inhyses vid Hålltorps rote; Lille Kullen - Slottet
(fortfarande "Slotts Kerstins" - inte Slottet vid vägen som ännu inte finns med det namnet!);

Kvarboende sonAnders Wetterberg, f. i Kristinehamn 1780 26/11 - bor ensam i 5 år sedan dör han här 1839
***************************************************************
***************************************************************

 forts! 1815-1836 Prästgården Skarke

Brukare Bengt Håkansson,
född i Åsaka 1761-07-08  - in med hushåll 1823 -  död här
Hustr. Catharina Jansdotter
, född i Åsaka 1769-06-24
Son Anders, född i Åsaka 1791-01-03
Dottern Maria, född 1798-07-29 - ut till Ökull 1825
Dottern Greta, född i Varnhem 1802-01-23 
Dottern Anna, född i Varnhem 1805-02-22

Mågen Anders Johansson, född i Skövde 1798-09-27 
Hustrun Maria Bengtsdotter, född i Varnhem 1798-07-29
Dottern Lovisa, född i Åsaka 1823-02-08
 
Demois. Maria Charlotta Kullberg
, född i Wing 1799-06-02 - infl. 1826 fr. Kyrkebo - utf. till Hjo 1827
Demois. Anne Beata Brisman
, född i Björsäter 1813-06-26 - utfl.  till Wing 1831
 
Flera drängar och pigor på Prästgården.
*****************************************************************
Brukare Johannes Larsson, född 1795-12-18  - hushållet infl. från Åsaka 1823
Hustru Catharina Jansdotter, född 1795-02-14
Dottern Stina Cajsa, född 1820-01-11
Sonen Pehr, född 1822-06-12       
 
Dräng Johannes Ericsson, född 1791-05-28    
Piga Bolla Magnidotter, född 1796-02-28

Flera drängar och pigor på Prästgården.
******************************************************************
Torpen under Prästgården

Kvarboende torpare vid Hästhagen - senare Rödjan under Prästgården;
Mannen Erik Jonsson, född i Ekby 1759 - dör här 1818
Ny man Lars Andersson, född i Händene 1791-10-30 - flyttar in från Ökulls Qvarn 1825
Enkan Stina Pehrsdotter, född i Skövde 1756
Dotter Stina, född på platsen 1816-10-13
Son Peter, född på platsen 1820-10-30
Dotter Inga Maja Larsdotter, född på platsen 1829-12-06

Gift Son Johannes Eriksson, född på platsen 1786-09-07 - flyttar hem 1816 - dör här 1824
Hustrun Marie Jonasdotter, född i Sjogerstad 1789-08-18
- hushållet flyttar till Sköfde 1831

Ny torpare Hästhagen 1832;
Mannen Johannes Svensson, född i Wing 1793-11-12
Hustrun Stina Andersdotter, född i Varnhem 1782-09-03
- paret flyttar ut 1834

Ny torpare Hästhagen 1834;
Petter Andersson
, född i Varnhem 1798-05-27 - flyttar in från Grönhagen med familj 
Hustrun Stina Nilsdotter, född i Varnhem 1975-01-11
Son Anders, född i Varnhem 1826

*******************************************************************
Torpet till Prästegården, Kjellehagen

Ny torpare 1808;
Mannen Carl Pehrsson, född i Sköfde 1764-06-18 - in med familj - dör här 1835
Hustrun Elin Ericsdotter, född i Berg 1766 - dör här 1831

Mågen Andreas Larsson, född i Varnhem 1794-07-26 - flyttar in från Ambjörntorp med familj 1820
Hustrun Johanna Carlsdotter, född i Varnhem 1797-06-24
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1803-09-25 - död här 1818
Son Lars, född i Varnhem 1821-10-13
Son Johannes född i Varnhem 1824-05-22 - ut till Lundby 1835
Son Adolf, född i Varnhem 1830-08-13
Dotter Inga Cajsa, född i Varnhem 1834-06-02

****************************************************
Nya boende vid Bocklet 1823;
Inhyses Anders Johnsson, född i Häggum 1795-03-13 - in från Lilla Hålltorp 1823 med familj
Hustrun Stina Ambjörnsdotter, född i Lundby 1792-03-04
Son Johannes, född i Häggum 1819-10-27
Son Pehr, född i Wåmb 1822-03-09
- familjen flyttar till Sköfde 1825

Nya boende 1826;
Gift dräng Jonas Andersson
, född i Horn 1785 - in med familj 1826
Hustrun Cajsa Jonsdotter, född i Sköfde 1796-12-20 - dör här 1835
Son Anders, född i Varnhem 1820-02-11
Dotter Inga Maria, född i Varnhem 1822-12-29 - dör här 1831
Son Johannes, född i Varnhem 1825
Son Jonas, född i Varnhem 1829-01-03


<- åter rubrikerna!

Kort om vice pastor Lars Hendén, född 1790

Lars Henden Warholm - Skara stifts Herdaminne Lars Henden Warholm - Skara stifts Herdaminne

Wenersborgs Tidning 1848;
— Död å Warnhems Komministersboställe: utnämnd till Kyrkoherde i Åsarp, Lars Hendén. Han war född 1790.

Prästerna var alltsedan Urban Hjärnes* dagar "ansvariga" för folkhälsan och Brunnsverksamheten vid källan var då en seriös hälsofråga och knuten till sockenstämmans ansvar i Varnhem och därmed prästerna i Skarke/ Varnhem. Varnhem var ju prebende till biskopen i Skara ända från Jesper Swedberg till David Holmgren. Lars Hendén hade förordnande som "pastor loci" ("lokal präst" eller "präst på plats").
(Arne Sträng, 2016)

*Urban Hjärne, född 20 december 1641 i Skvorits, Ingermanland, död 10 mars 1724, var en svensk läkare, författare och naturforskare. Hjärne är känd för att ha grundat Sveriges första hälsobrunn i Medevi, samt för sina insatser att stoppa häxprocesserna i Stockholm under häxhysterin 1668–76. 

Bigitta Rudberg nämner Hedén när hon berättar om Prästgårdens skick inför David Holmgrens ankomst;
Redan 1825, när pastor Lars Hendén - enligt eftermälet en redbar man och god sångare, men ingen nykterhetsvän - blev vice pastor, hade den låga timmerbyggnaden med sina tre kamrar, sal och kök och sitt halm- och torvtäckta tak ansetts i stort behov av reparation, men inte hade det blivit av.

Hedens son Hedens son


Vice Pastor Lars Hedéns son gick på Skara Högra Allmänna Läroverk.


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1836 - 1846 enligt kyrkböckerna

Varnhem Al:6 (1836 - 1846)
Prästgården Skarke

 
Vice Pastor Lars Hendén, född i Händene 1790-01-29
Hustrun Maria Charlotta Warenberg, född i Falköping 1798-07-07
Son Lars Alfred, född på samma plats 1819-07-13
Dotter Christina Mathilda, född på samma plats 1821-10-01
Dotter Lovisa Alida, född på samma plats 1823-01-24
Dotter Emilia Charlotta, född i Varnhem 1826-11-07
- familjen utflyttad till Öglunda 1837

Ny prästfamilj flyttar in 1837;
Regements Pastor C. J. Smedmark, född i Floby 1801-02-08
Hustrun Carolina Augustina Wilhelmina Höjer, född i Örebro 1806-08-20
Son Carl Reinhold Magnus, född i Varnhem 1838-02-17
Son Eric Gustaf Vilhelm, född i Varnhem 1840-07-01
Son Jacob Oscar Gottfried, född i Varnhem 1842-05-02

Mamsell Edla Amalia Höjer, född i Örebor 1808 - in 1837 från Nerike - ut Stockholm 1842

f.d. handlanden Jonas Langblom, född i Floby 1771-08-24 - in 1837 från Göteborg - dör här nu 1841
***************************************************************
Torp under Prästegården

Kvarboende torpare Hästhagen 1834;
Petter Andersson
, född i Varnhem 1798-05-27
Hustrun Stina Nilsdotter, född i Varnhem 1975-01-11
Son Anders, född i Varnhem 1826 - flyttar till Prästegården 1845
***************************************************************
Kvarboende torpare  i Kjellehagen;

Mågen Andreas Larsson, född i Varnhem 1794-07-26
Hustrun Johanna Carlsdotter, född i Varnhem 1797-06-24
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1803-09-25 - död här 1818
Son Lars, född i Varnhem 1821-10-13 - ut till prästgården 1840
Son Carl, född i Varnhem 1827-10-16
Son Johannes född i Varnhem 1824-05-22 - hem igen 1836 - ut 1842
Son Adolf, född i Varnhem 1830-08-13
Dotter Inga Cajsa, född i Varnhem 1834-06-02 - dör här 1840
***************************************************************
Kvarboende i Bocklet (sista Hfl som Bocklet nämns!);
Inhyses Enkman Jonas Andersson, född i Horn 1785

Son Anders, född i Varnhem 1820-02-11
Son Johannes, född i Varnhem 1825
Son Jonas, född i Varnhem 1829-01-03


<- åter rubrikerna!

Kort om pastor C. J. Smedmark, född 1801 - vice pastor 1837, kyrkoherde i Synnerby 1858 och prost 1868

Smedmark Warholm - Skara stifts Herdaminne Smedmark Warholm - Skara stifts Herdaminne
En 1860 flyttad Ryttargård - foto Hofling, Skara - ett av de första foton som togs på landsbygd i Varnhem En 1860 flyttad Ryttargård - foto Hofling, Skara - ett av de första foton som togs på landsbygd i Varnhem

Smedmark äger flera gårdar i Varnhem bl a Smedsgården, Kyrkebo och Ryttargården.

Ryttargården under 1850-talet;
Gårdens pampiga placering av mangårds-byggnaderna mitt för Klosterkyrkans västra port tillkom 1860 - det var ett fritt val inom sina egna ägor i samband med att laga skiftet var fastställt 1853. Det blir dåvarande ägare Jägmästare O Friberg som genomför flytten och bygge av hus, uthus och ladugård kring 1860 på sina tilldelade marker.

Ägaren dessförinnan var pastor C.J. Smedberg, som var en biskopens man i Varnhem - så kyrkan hade säkert ett finger med i spelet vid etablering.


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1846 - 1859 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:8 (1846-1859)
Prästgården Skarke


Kvarboende;
Vice Pastor C. J. Smedmark*, född i Floby 1801-02-08
Hustru Carolina Vilhelmina Augusta Höijer, född i Örebro 1806-09-20
Son Carl Reinhold Magnus, född i Varnhem 1838-02-17
Son Eric Gustaf Wilhelm, född i Varnhem 1840-07-01
Son Jacob Oscar Gottfrid, född i Varnhem 1842-05-02
Son Frans Victor August, född i Varnhem 1851-05-17
Dotter Edla Carolina Charlotta, född i Varnhem 1847-05-28 - död 1847
- familjen flyttar till Synnerby för kyrkoherdetjänst 1858

Demoiselle Mathilda Albertina Höijer, född i Västerås 1824-11-15
Demoiselle Ulrica v. Zweigbergk, född i Ving 1815-11-12, ut till Remningstorp 1847
****************************************************************************

* Angående Smedberg - Ur Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2019:1 Årg. 27;

"200 år sedan C. J. Smedbergs födelse! Berättat om Smedbergs predikan: efter en halvtimme hade han genomforskat hjärtats alla skrymslen och lagt dem blotta och uppenbara under domen. Själen kved sig och kände sig sannerligen evig fördömelse värd. Men då begynte Smedberg med evangelium, och den stackars själen fick leva. Med stilla fröjd över syndaförlåtelsens gåva och nådens rikedom vandrade skarorna hem att möta söcknaveckans kallelsekrav.

Smedberg - den blinde som förmedlade ljuset. Smedberg föddes i Norra Vånga den 29 maj. Genom major L. Gyllenhaal på St. Höbergs egendom i Vånga kunde han komma till Skara skola Denne hjälpte honom också till Uppsala Universitet för att läsa till präst. Vid 23 års ålder 1842 prästvigdes Smedberg och fick sitt första missiv till Väne Åsaka. Den första ordinarie tjänsten blev i Ryda pastorat Han inträdespredikade Kristi himmelsfärdsdag. Samma dag 40 år senare, den 14 maj 1896, lämnade han detta jordeliv.

Smedberg räknas som den siste av västgötaväckelsens förgrundsgestalter. Smedberg gifte sig med Anne-Sofie Mannerfelt. De fick åtta barn varav två blev präster, Josua och Sigfrid.

Döv och nästan blind. Under stora delar av sitt liv drogs Smedberg med olika sjukdomar som satte ner hans hälsa och förhindrade honom att fullt ut sköta sin tjänst. Med tiden blev han döv och nästan helt blind. Meddelanden fick skrivas i hans hand. Ett snöre var uppspänt mellan altare och predikstol så han kunde ta sig fram. Bibeltexterna kunde han utantill och predikningarna memorerades in. Mot slutet av sitt liv fick han genom en operation synförmågan igen på sitt ena öga. Nu kunde han på nytt läsa sin Bibel och utföra en del av sin prästtjänst på vanligt sätt. På grund av sin dövhet hade han fått ett alldeles speciellt tonfall då han predikade. Rösten var hög och entonig. Men även en sådan predikostil kan bli en förebild för andra.

Riksprosten Adolf Kloo som växte upp i Ryda hade tagit lärdom av Smedberg och predikade på ett liknande sätt - med hög röst och entonig stämma! 

När kyrkoherdebefattningen blev ledig uppmanades Smedberg av församlingsbor att söka. Detta är märkligt då hans handikapp inte var okända för någon. Ändå ville man att just han skulle bli herde i Ryda vilket han själv var tveksam till. Smedberg sökte och blev kyrkoherde. Trots sina handikapp kom han att betyda mycket för pastoratet under sin 40-åriga prästtjänst. En påverkan som kunde skönjas i församlingen långt in på 1900-talet. Det var genom förkunnelsen och själavården som han vann sina församlingsbors hjärtan. Men inte endast dessa. Från många orter kom människor för att lyssna till den originelle predikanten. Predikningarna var annorlunda. Ämnen och delar var så fyndiga att människor kom ihåg dem långt efteråt. Utan tvekan kan det sägas att Smedberg var en av de mest originella prästerna i stiftet vad gällde predikans utformning. Hans samlade predikningar utgör trycksidor, till detta kommer hans Andliga sånger.

Nykterheten och hednamissionen låg honom varmt om hjärtat. Enligt folktraditionen predikade Smedberg bort krogarna i pastoratet. När några tänkte bilda ett aktiebolag för brännvinsförsäljning i Vara förkunnade Smedberg: "Kejsar Nero lät gripa de kristna och sätta dem i tjärtunnor, som sedan antändes. På det sättet fingo de tjäna som bloss vid de glada tillställningarna i de kejserliga trädgårdarna. I våra dagar har själafienden vida brännbarare ämnen till hands för insmörjande äfven af kristna som så göras antändbara för en till innersta lifvet gående förbränning. Bland de kraftigaste vapnen i sin arsenal torde människornas ovän räkna eldvattnet. Drinkarens väg leder ofta till ett av de tre målen: fattighuset, fängelset eller dårhuset. Som gången är stapplande, ja, ragglande, kan icke med visshet beräknas, i hvilket han hamnar."

Smedberg hade en iver i att vinna själarna - bärga dem för himmelriket. Själv hade han genomgått en andlig kris som resulterade i att han kom till allvarlig insikt om sin själ. Denna händelse låg inte före hans prästvigning utan efter. Han skulle, enligt J.A. Eklund, ha varit präst i sju år innan han blev präst på riktigt.

Vad kan då ha påverkat Smedberg i hans sätt att förkunna? Som för många av de som stod i spetsen för den kyrkliga väckelsen i Skara stift, var det Henric Schartaus skrifter som var grunden i förkunnelsen och denna påverkan från Schartau är påtagligt hos Smedberg. Schartau hade i Sverige förespråkat den tyske prästen Magnus Fredrik Roos skrifter. De spreds genom Schartaus lärjungar i första generationen, sedan av andra som stod i samma väckelsefåra. På samma sätt var det med Scrivers och Arndts skrifter. Prästerna tog hem dem, förespråkade dem och sålde dem i församlingarna. Än idag kan man på vindar och i bokhyllor se var den kyrkliga väckelsen gått fram.

*******************************************************
Hästhagen, torp till Prästgården

Torpare Petter Andersson, född i Varnhem 1798-05-27
Hustru Stina Nilsdotter, född i Varnhem 1795-01-11

Gifte Sonen Anders, född i Varnhem 1826
Hustru Lisa Persdotter, född i Varnhem 1818-10-31 - in från Nygården 1849
Son Pehr August, född i Varnhem 1849-11-16
Son Carl Johan, född i Varnhem 1852-05-02
- familjen flyttar ut 1852

*******************************************************
Kjellehagen, torp till Prästgården

Torpare Andreas Larsson, född i Varnhem 1794-07-26
Hustru Johanna Carlsdotter, född i Varnhem 1797-05-24
Son Carl, född i Varnhem 1827-10-16, född
Son Adolf, född i Varnhem 1820-04-13 - flytttar ut 1848
Fosterson Johannes Pehrsson Qvist, född i Varnhem

Gifte sonen Johannes Andreasson
Hustru Anna Britta Larsdotter, född i Berg 1823-02-15 - in 1849
Son Johan August, född i Varnhem 1849-03-22
- familjen flyttar ut samma år 1849

*******************************************************
Inhyses;
Änkemannen Jonas Andersson, född i Horn 1785 - död 1850
Son Anders Jonsson, född i Varnhem 1820 - flyttar ut 1853
Son Jonas, född i Varnhem 1829-01-03 - ut Sköfde 1850

Gifte sonen Johannes, född i Varnhem 1825-10-29
Hustru Lovisa Andersdotter, född i Varola 1823-05-18
- de flyttar ut till Foglås 1849

Inhyses;
Mannen Lars Nilsson, född i Varnhem 1799-09-24
Hustru Maria Jansdotter, född i Berg 1794
Fosterson Gustaf Pehrsson, född i Varnhem

Inhyses;
Mannen Emanuel Jonsson, född i Ving 1807-04-17
Hustru Maria Lisa Svensdotter, född i Berg 1815-01-06
Son Joh. Fredrik, född i Varnhem 1836-01-03
Dotter Anna Lisa, född i Varnhem 1837-12-03 - ut Redsvenstorp 1854
Dotter Emma Christina, född i Varnhem 1839-12-01 - ut 1853
Dotter Charlotta, född i Varnhem 1842-11-18
Son Carl Gustaf, född i Varnhem 1845-09-01


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1854 - 1862 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:9 (1854-1862)
Prästgården Skarke


Kvarboende;
Vice Pastor C.J. Smedmark, född i Floby 1801-02-08
Hustru Carolina Vilhelmina Augusta Höijer, född i Örebro 1806-09-20
Son Carl Reinhold Magnus, född i Varnhem 1838-02-17
Son Eric Gustaf Wilhelm, född i Varnhem 1840-07-01
Son Jacob Oscar Gottfrid, född i Varnhem 1842-05-02
Son Frans Victor August, född i Varnhem 1851-05-17
Dotter Edla Carolina Charlotta, född i Varnhem 1847-05-28 - död 1847

Demoiselle Mathilda Albertina Höijer, född i Västerås 1824-11-15
- hushållet flyttar till Synnerby för kyrkoherdetjänst 1858

Ny vicepastor flyttar in 1858;
Vice Pastor Carl Bergstrand, född i Berg 1829-04-28 - in från Berg 1858 - gifter sig 1860
Hustrun Carolina Mthilda Ericsson, föd i Ek 1839-03-20 - in från Sköfde 1860
Dotter Anny Kjerstin Sofia, född i Varnhem 1862-08-25

*******************************************************
Hästhagen, torp till Prästgården

Inhyses
f.d. torpare Petter Andersson
, född i Varnhem 1798-05-27 - dör här nu 26/1 1862
Hustru Stina Nilsdotter, född i Varnhem 1795-01-11

Torpare;
Gifte Sonen Anders Pettersson, född i Varnhem 1826 - återflyttar till hemmet 1855
Hustru Lisa Persdotter, född i Varnhem 1818-10-31
Son Pehr August, född i Varnhem 1849-11-16
Son Carl Johan, född i Varnhem 1852-05-02
Son Adolf, född i Varnhem 1854-11-23
Dotter Christina, född i Varnhem 1857-12-09
Dotter Thilda, född i Varnhem 1862-08-29

*******************************************************
Kjellehagen, torp till Prästgården

Torpare;
Sonen Adolf Andreasson, född i Varnhem 1830-04-13 - in från Ledsgården 1854

Inhyses;
f.d. torpare Andreas Larsson, född i Varnhem 1794-07-26 - dör här nu 3/10 1858
Hustru/Enkan Johanna Carlsdotter, född i Varnhem 1797-05-24
Son Carl, född i Varnhem 1827-10-16, född - ut 1858

Fosterson Johannes Pehrsson Qvist, född i Varnhem 1847 
Fosterson August Pehrsson Qvist, född i Varnhem 1847
- läs mer om de här pojkarnas öde på ljungstorpssidan - Stensbro
*******************************************************
Inhyses;
Mannen Lars Nilsson, född i Varnhem 1799-09-24
Hustru Maria Jansdotter, född i Berg 1794
Fosterson Gustaf Pehrsson Qvist, född i Varnhem 1845 - ut till Doterbo i Lundby 1857 - hem igen - ut 1869
- läs mer om hans öde på ljungstorpssidan - Stensbro


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1862 - 1869

Varnhem AI:10 (1862 - 1869)
Prästgården Skarke

Indelningshafvare Hr Doctorn och Biskopen J. A. Butsch
 
Vice Pastor Carl Bergstrand, född i Berg 1829-04-28 - in från Berg 1858
Hustrun Carolina Mathilda Ericsson, föd i Ek 1839-03-20
Dotter Anny Kjerstin Sofia, född i Varnhem 1862-08-25 - dör här nu i oktober 1867
Son Lars Sven Lennart, född i Varnhem 1864-09-28
Son Carl Gabriel Mathias, född i Varnhem 1865-11-16    
Son Gottfrid Magnus Waldemar, född i Varnhem 1867-08-14

*******************************************************
Kjellehagen, torp till Prästgården

Torpare;
Mannen Adolf Andreasson, född i Varnhem 1830-04-13 Not; "Afstraffade för stöld"
Hustrun Maja Greta Eriksdotter, född i Varnhem 1831-10-14
Dotter Eva Wilhelmina, född i Varnhem 1860-12-29

Inhyses;
Enkman Erik Svensson, född i W Klefva 1798-02-01 - in 1866
Enkan Johanna Carlsdotter, född i Varnhem 1797-06-24 - dör här nu 4/7 1866
Fosterson Carl Gustaf (son till Pigan Eva Jonsdotter vid Ulunda), född i varnhem 1857-04-21

*******************************************************
Hästhagen = Rödjan - torp till Prästegården;

Torpare;
Sonen Anders Pettersson
, född i Varnhem 1826-01-30
Hustru Lisa Persdotter, född i Varnhem 1818-10-31
Son Pehr August, född i Varnhem 1849-11-16 - ut till Lundby 1869
Son Carl Johan, född i Varnhem 1852-05-02 - ut till Lundby 1869
Son Adolf, född i Varnhem 1854-11-23
Dotter Christina, född i Varnhem 1857-12-09
Dotter Thilda, född i Varnhem 1862-08-29
*******************************************************

Inhyses;
Enkan Stina Nilsdotter
, född i Varnhem 1795-01-11 - dör här nu 25/11 1869

Mannen Lars Nilsson
, född i Varnhem 1799-09-24
1:a Hustrun Maria Jansdotter, född i Berg 1794 - dör här nu 19/5 1863
2:a Hustrun Kajsa Eriksdotter,
född Kyrkefalla 1826-09-15 - in från Höjentorp 1864
hennes oäkta son Erik Johansson, född Eggby 160-03-23 - dör här nu 22/7 1867
Dotter Anna Lisa, född i Varnhem 1864-11-03
Dotter Christina, född i Varnhem 1868-3-10


<- åter rubrikerna!

Boende på Prästgården 1869 - 1880

Varnhem AI:11 (1869-1880)
Prästgården
- formellt upphör prebendet under biskopen Butchs sista tid (död 1875)
och val av kyrkoherde hålls 1879

Nu indelningshavare och arrendator;
V Pastor Carl Bergstrand
, född i Berg 1829-04-28
Hustru Carolina Matilda Ericsson, född i Ek 1839-03-20
Son Lars Sven Lennart, född i Varnhem 1864-09-28
Son Carl Gabriel Mattias, född i Varnhem 1865-11-16
Son Gottfrid Magnus Waldemar, född i Varnhem 1867-08-14
Son Johan Fredrik Emanuel, född i Varnhem 1869-11-25 - död här 13/1 1871
Son Gustaf Fredrik Wilhelm, född i Varnhem 1873-10-13
- utflyttad med hushåll till Åsle 27/10 1874

In flyttar först som vice pastor 1875 sedan 1879
Kyrkoherde David Holmgren
, född i Gökhem 1846-05-29
Hustru Anna Amalia Maria Hollmers, född i Tåby 1849-04-08
Son David Justus Jonas, född i Horn 1873-04-23
Dotter Gunhild Maria, född i Varnhem 1874-09-14
Son David Gunnar, född i Varnhem 1875-12-06
Son Knut David, född i Varnhem 1877-07-02
Son Sven David, född i Varnhem 1878-06-17
Dotter Elsa Maria, född i Varnhem 1879-11-16

Hustruns moder
Änkefru Anna Maria Hollmers
, född Funck i Göteborg 1822-07-12
*******************************************************
Källehagens torp

Torpare Adolf Andersson, född i Varnhem 1830-04-13
Hustru Maja Greta Eriksdotter, född i Varnhem 1831-10-14
Dotter Eva Vilhelmina, född i Varnhem 1866-12-29
Son Frans Gustaf, född i Varnhem 1870-04-21
Son Johan Albin, född i Varnhem 1872-06-13
Fosterson Carl Gustaf, född i Varnhem 1857-04-21, utflyttad till Backa 1869.
Not. (oäkta son till Pigan Eva Jonsdotter från Ulunda)
*******************************************************
Inhyses;
Änkemannen Erik Svensson, född i Vilske Kleva 1798, död här 1871-11-10. Not. avstraffad för stöld.
*******************************************************
Hästhagen eller Rödjan

Inhyses Anders Pettersson, född i Varnhem 1826-01-30
Hustru Lisa Persdotter, född i Varnhem 1818-10-21
Son Per August, född i Varnhem 1849-11-16 - ut till Amundtorp 1875
Son Adolf, född i Varnhem 1854-11-23 -  ut till Millomgården 1873
Dotter Christina, född i Varnhem 1857-12-09 - ut till Stenstorp 1877
Dotter Tilda, född i Varnhem 1862-08-29 - ut till Skara 1880
Son Karl Johan, född i Varnhem 1852-05-21 - ut till Kyrkebo 1877

Sonen ny torpare;
Torpare Per August Andersson, född I Varnhem 1849-11-16, gifter sig 17/11 1878
Hustru Matilda Sofia Adamsdotter, född i Skarke 1854-04-22
Son Karl Oskar, född i Skarke 1879-10-27
*******************************************************
Inhyses;
Maja Kajsa Andersdotter, född i Varnhem 1823-11-18
Lars Nilsson, född i Varnhem 1799-09-24 - död här 1870-05-18

Arbetare Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10
Hustru Kajsa Eriksdotter, född i Kyrkefalla 1826-09-15
Dotter Anna Lisa, född i Varnhem 1864-11-03
Dotter Cristina, född i Varnhem 1868-03-18, död här 187


<- åter rubrikerna!

Vice pastor Carl Bergstrand i Prästgården 1858 - 1874

Svenskt Porträttgalleri - project Runeberg Svenskt Porträttgalleri - project Runeberg
Under vice pastor Bergstrands andra år i församlingen fick han till uppgift att ledsaga morddömde Claes Förberg in i döden vid avrättningen. Man kan också läsa att han hade att sitta med skarprättaren och Förberg i kärran från Skövde Kyrka, där det hållits gudstjänst för Förberg innan de nådde avrättningspaltsen vid Hansabacken (Galgbacken) nära Djäknekrogen.
Från albumet “Agneta Åhrberg's photos” av Agneta Åhrberg
Från albumet “Agneta Åhrberg's photos” av Agneta Åhrberg
Carolina Bergstrand
Carolina Bergstrand
Carl Bergstrand med sönerna Gabriel, född 1865 och Lennart, född 1864
Carolina med sonen Valdemar, född 1867
Carolina med sonen Valdemar, född 1867

          Sonen Valdemar Bergstrand blev också präst - gift med Amanda Bergstrand

Kyrkoherde David Holmgren med familj i Prästgården 1875 - 1902 - vice pastor i 4 år, vald Kyrkoherde i 25 år

Skarke-Varnhems Hembygdsförening rekommenderar alla som är intresserade av kyrkoherde David Holmgrens liv och leverne med anknytning till Varnhems församling att köpa och läsa Birgitta Rudbergs bok; "Dramat kring den De la Gardieska gravkassan"

Den finns t ex på AdLibris - klicka här!






Läs gärna fölkande mycket initierade artiklar om kyrkoherdefamiljen Holmgren - klicka på PDF-filen och ladda ner för att läsa!

Kort sammanfattning kring David Holmgrens stormiga liv i Varnhem (Wikipedia);

David Holmgren (i riksdagen kallad Holmgren i Varnhem, senare Holmgren i Sörby), född 29 maj 1846 i Gökhems socken, död 10 april 1916 i Minneapolis i Minnesota (USA), var en svensk kyrkoherde, tidningsman och politiker (liberal).

David Holmgren, som kom från en prästfamilj, prästvigdes själv 1870 och var 1879–1902 kyrkoherde i Varnhems församling. Han avsattes från sin tjänst 1902 efter en långvarig strid med biskop och domkapitel angående användningen av de ekonomiska medel som församlingen disponerade till underhåll av det De la Gardieska gravkoret i kyrkan. Han dömdes också till två månaders fängelse för bland annat förskingring och missfirmelse.

Samtidigt behöll David Holmgren stöd från stora delar av bygdens invånare, och han valdes också in i riksdagens andra kammare 1897 för Skånings, Vilske och Valle domsagas valkrets. Även under sin riksdagsmannatid fortsatte han att förgäves driva process för sin sak i olika instanser, en verksamhet som slutligen ledde till utmätning och konkurs.

Han behöll sitt riksdagsmandat till den 24 februari 1906, då han genom beslut av Högsta domstolen förklarades för icke valbar och alltså berövades mandatet.

Han hade dock redan 1903 emigrerat till USA, där han blev pastor vid Första Skandinaviska unitariska kyrkan i Minneapolis. Han omkom då han sparkades ihjäl av en skenande häst 1917.

I riksdagen tillhörde han 1897–1899 Lantmannapartiet och från 1900 Liberala samlingspartiet. Han saknade uppdrag i riksdagens utskott. Som riksdagsman lade han fram en rad motioner som anknöt till hans privata strider, bland annat om ändring av lagen om straff för ämbetsbrott av präst. Åren 1904–1906 var han ägare och redaktör för Falköpingsposten


<- åter rubrikerna!

Lars-Göran Lönnermarks berättelse om David Holmgren

I medlemsbrev januari 2019 för föreningen Läckö Vänner skriver dess ordförande om David Holmgren, vars öde aldrig upphör att fascinera.


<- åter rubrikerna!

David Holmgren utses av biskopen 1875 till vicepastor för Varnhem och flyttar in i Prästgården med familj samma år - blir vald till Kyrkoherde i Varnhem 1879

Svenskt porträttgalleri 1895-1913 - Project Runeberg
Svenskt porträttgalleri 1895-1913 - Project Runeberg
HFL 1875 HFL 1875

I kyrkboken kan vi se att familjen flyttar in i Prästgården år 1875 - året efter att vice pastor Karl Bergstrand med familj lämnat.

1879 utnämns David Holmgren till kyrkoherde i Varnhems pastorat. Han är då sedan sex år gift (1873) med den tre år yngre Anna Maria Holmers och har sex barn:Justus, Gunhild, Gunnar, Knut, Sven och Elsa.
Det kom att födas ytterligare sex barn: David, Signe, Harald, Olof och Vilhelm och till sist, när äldste sonen redan är 19 år, Anna Maria,       Först står han som Arrendator vice Pastor - sedan 
kallad Maja.
De söner som inte kallas David har         stryks detta när han blir Kyrkoherde 1879
detta som andra namn, flickornas andra namn
är Maria.             
(Från Birgitta Rudberg i boken "Dramat kring den de la Gardieska gravkassan")

Läs mer om tillsättningen och de första 20 åren i församlingen - oerhört populär i bygden - hatad av domkapitlet! - på vår hemsida - klicka på den blå länken.


<- åter rubrikerna!

             Kyrkoherden David Holmgren i Prästgården

                 Holmgrens hustru Anna Holmgren Holmers

Foto från släkten
Foto från släkten

          Barnen Gunnar, född 1875 och Gunhild, född 1874

            Den sistfödda Anna Maria (Maja) Holmgren, född 1892

Vice Pastor Landal i Öglunda blev hans störste antagonist på hemmaplan

Ur text om prästläktet Landal från landa av Nils Hjertén i medlemsblad 2009:1 Skara stiftshistoriska sällskap


<- åter rubrikerna!

Politiskt aktiv kyrkoherde - här presentation av valet 1897 till riksdagens andra kammare

Artikel av Kent Friman byggd på Birgitta Rydbergs bok - från www.saj-banan.se - Klicka på texten blir den lättare att läsa!

Nära slutet blev han hyresgäst i ett rum på Hålltorp!

Gårdshuset på Hålltorp där David blev hyresgäst för att kunna kvarstå som riksdagsman - efter att ha blivit fråntagen allt! Gårdshuset på Hålltorp där David blev hyresgäst för att kunna kvarstå som riksdagsman - efter att ha blivit fråntagen allt!

En utblottad avsatt präst 1902 som riksdagsman

Holmgren 1902: "Man har sålt och bortfört för en spottstyver nästan allt mitt bohag. Det återstående är utmätt och kommer att säljas inom åtta dagar. Min hustru och mina tvänen små barn jämte tvänne kattor återstå nu af min egendom. På den prästgård han nu tvingas lämna har han satsat 40 000 kronor".

Holmgren hyr nu för sin familj och sig en bostad i Stockholm. Själv är han skriven i Varnhem, för att kunna vara riksdagsman för valkretsen. Han hyr ett rum i Hålltorp hos den vänfaste förre kyrkvärden August Pettersson.
 

När den slutliga domen kommer 1905 lämande han landet som emmigrant till Amerika, dit hans familj också kom, men som helt kom att bryta med honom innan han så tragiskt gick bort. Hans grav är i Hanska en liten ort sydväst om Minneapolis, men saknar gravsten då familjen inte ville bekosta någon sådan.
Hyreskontrakt för hyra av rum på Lilla Hålltorp 24 augusti 1903, ett år
Frågan är om David Holmgren vid någon tidpunkt fatkiskt vistades i sina förhyrda rum!?

Avskrift av hyreskontrakt mellan August Pettersson och David Holmgren:
 
Hyreskontrakt
 
Till Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr David Holmgren borthyrar jag härigenom på ett års tid tvänne rum å nedre botten i östra änden af härvarande norra flygelbyggnaden jämte del i kök vid sådana tillfällen då sådan för hyresgästen kan befinnas erforderlig mot följande villkor:
1.
Tillträde sker denna dag och gäller sålunda hyresaftalet till den 24 Augusti 1904, då lägenheten i oförsämradt skick afträdes utan föregående uppsägning.
2.
Hyresbeloppet är bestämdt till Etthundrafemtio (150) kronor, däraf hälften betalas den 24 Februari 1904 och härefter den 24 Aug samma år.
 
Sålunda öfverenskommet och i 2ne lika lydande exemplar kontrakteradt, som skedde å Hålltorp den 24 Augusti 1903.
                                                                                       Aug. Pettersson
 

Med förestående hyreskontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig till dess uppfyllande.
 
                                                                                       Som ofvan  David Holmgren
Egenhändiga namnteckningar intyga på en gång närvarande vittnen:
Carl Nyberg                                                                   A Andersson

Också till denna bostad hittar utmätningsmännen i februari 1904 och "befann vid företagen undersökning gäldenären därstädes sakna känd utmätningsbar egendom."


<- åter rubrikerna!

Tidningarna skrev många spaltmeter kring David Holmgren

Klipp ur tidningen Vestkusten 1909 Klipp ur tidningen Vestkusten 1909

2003 dök hans namn upp i ett nätforum med ett osannolikt urklipp hittat i en farmorskofta i USA

Gregory Nilsson:
hej,
obs. :engelskt tangentbord
 
Foljande, gallande en prast fran varnhem, hittade jag i en gammal kofta efter min farmor.  Prasten ar inte beslaktad med mig, men bade jag och min mammas svensklarare ar nyfikna.  Har nagon information om honom:
 
SVENSK PRAST DOD
 
Rev D Holmgren, Minneapolis, Krossad af Skenande Hast.
 
Den inom vistrackta kretsar af var stad kande och uppskatde svenske prastmannen, Rev. David Holmgren, pastor vid Forsta Skandinaviska Unitariska Kyrkan, blef pa tisdags eftermiddagen i forra veckan ofverkord och krossad till dods af en skenande hast pa trottoaren utefter Washington ave.....
 
Mr Holmgren var under manga ar kyrkoherde i en stat-kyrkoforsamling i Varnhem, Sverige, och han representerade afven i femton ar sin hemtrakt inom riksdagens andra kammare, dar han anslot sig till den mest radikala flygelln. Hans ytterst avancerade asikter i religiosa och politiska fragor ledde till sist till sammanstotning med regerings-myndigheterna, och ar 1903 maste mr. Holmgren lamna Sverige.
 
....Mr.Holmgren efterlamnar anka, fyra soner, hvaraf tvenne lakare, Louis i Chicago samt Knut i Bear Creek, Montana., samt tva dottrar, en i  
Bear Creek och en i Sverige.
 
Tankte titta i Bear Creeks telefonkatalog. Bear Creek ar ghost town numera.
 
Har nagon hort talas om honom, undrar, Gregory


<- åter rubrikerna!

Holmgrens dotter Gunhild blir sjukhuschef i New York!

Dottern Gunhild, som följt med sin broder Knut (som blev läkare) till Bear Creek, blev föreståndare, styrelseledamot samt översköterska för ett av dåtidens och världens största och mest moderna sjukhus, S:T Bartholomeus' Clinic i New York.

Grenna Tidning 1907-05-08 

Formalia;
Dotter Gunhild Maria Holmgren, född i Varnhem 1874-09-14

Boende på Prästgården 1880 - 1895

Varnhem AI:12 (1880 - 1895)
Prästgården
- formellt upphör prebendet under biskopen Butchs sista tid (död 1875)
och val av kyrkoherde hålls 1880


Kyrkoherde David Holmgren, född i Gökhem 1846-05-29, gift 15/5 1872
Hustru Anna Amalia Maria Hollmers, född i Tåby 1849-04-08
Son David Justus Jonas, född i Horn 1873-04-23
Dotter Gunhild Maria, född i Varnhem 1874-09-14
Son David Gunnar, född i Varnhem 1875-12-06
Son Knut David, född i Varnhem 1877-07-02
Son Sven David, född i Varnhem 1878-06-17
Dotter Elsa Maria, född i Varnhem 1879-11-16 - dör här 28/4 1889
Son David, född i Varnhem 1881-08-25 - dör hör 14/6 1882
Dotter Signe Maria, född i Varnhem 1882-12-18 - dör här 3/5 1889
Son Harald Dvaid, född i Varnhem 1884-05-18 - dör här 4/5 1889
Son David Olof, född i Varnhem 1886-01-06 - dör här 26/1 1886
Son David Wilhelm, född i Varnhem 1888-10-03
Dotter Anna Maria, född i Varnhem 1892-06-28

Hustruns moder
Änkefru Anna Maria Hollmers
, född Funck i Göteborg 1822-07-12 - flyttar till Skara 26/11 1883

Rättare in 1883; 
Mannen Anders Gustaf Johansson
, född i Skjelvum 1836-12-23 - in med familj från Wing 1883
Hustrun Stina Kajsa Olofsdotter, född i Ofva 1832-08-13
Dotter Johanna Wilhelmina, född i ofva 1869-05-27
Son Carl Enoch, född i Ofva 1872-09-22
- familjen flyttar ut till Ofva 24/11 1884

Mannen Karl Gustaf Johansson, född i Medelplana 1852-04-02
Hustrun Dorotea Wilhelmina Karlsdotter, född i Fröjered 1850-07-30
Dotter Hilma Octavia, född i Fröjered 1876-03-23
Son Karl Wilhelm, född i Acklinga 1878-10-08
Son Gustaf Filip, född i Varnhem 1882-07-22
Son Robert Teodor, född i Varnhem 1884-08-31
-familjen flyttar till Eggby 1884

Statardräng in 1884;
Mannen August Karlsson, född i Berg 1851-06-22, gift 28/10 1879
Hustrun Augusta Johansdotter, född i Berg 1856-03-27
Son Torsten Hugo, född i Varnhem 1880-07-10
Son Carl August, född i Varnhem 1884-06-19
- familjen flyttar till Levene 20/10 1885

*******************************************************

Nu skapas ett arrende 1884;
Arrendator Per Johan Johansson
, f. Götened 1847-12-16, gift 1884 - han dör här nu 30/9 1893
Hustrun Matilda Kristina Mattéisson, född i Varnhem1860-04-08
Dotter Gerda Amalia, född i Varnhem 1888-10-05
Son David Vallentin, född i Varnhem 1891-11-15
Oäkta son Nils Walfrid, född i Varnhem 1894-10-15
- familjen lämnar 1/5 1891

Ny arrendator 1894;
Mannen Lars August Jonsson, född i Skara 1839-04-28 - in från Eggby 1894
Hustrun Maria Katarina, född Andersdotter i Ransberg 1847-12-28
Dotter Alma Sofia, född i Wättlösa 1870-08-22
Son Anders Gustaf, född i Wättlösa 1874-06-09
Son John Albert, född i Eggby 1881-09-14
Son Bror Oskar, född i Eggby 1884-11-28

Arrendatorerna har egna drängar och pigor
*******************************************************
Källehagens torp - blir senare Sjöhagen efter flytt

Torpare Adolf Andersson, född i Varnhem 1830-04-13
Hustru Maja Greta Eriksdotter, född i Varnhem 1831-10-14
Dotter Eva Vilhelmina, född i Varnhem 1866-12-29 - flyttar ut 1890 - hem 1894 - dör här 1/5 1895
Son Frans Gustaf, född i Varnhem 1870-04-21 - ut till Horn 1889 - hem 1891 - ut igen 1894
Son Johan Albin, född i Varnhem 1872-06-13 - se berättelse ovan!
Fosterson Carl Gustaf, född i Varnhem 1857-04-21, utflyttad till Backa 1869

*******************************************************
Inhyses;
Änkemannen Erik Svensson, född i Vilske Kleva 1798, död här 1871-11-10. Not. avstraffad för stöld.
*******************************************************
Hästhagen eller Rödjan

Inhyses Anders Pettersson, född i Varnhem 1826-01-30
Hustru Lisa Persdotter, född i Varnhem 1818-10-21

Kvarboende torpare;
Mannen Per August Andersson, född I Varnhem 1849-11-16, gift sig 17/11 1878
1:a Hustru Matilda Sofia Adamsdotter, född i Skarke 1854-04-22 - dör här nu 22/8 1892
2:a Hustrun Mathilda Gustafsdotter
, född i Berg 1865-05-10 - in från Säter 4/8 1893
1:a äktenskapet;
Son Karl Oskar, född i Skarke 1879-10-27
Dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1882-03-27
Son jon Erik, född i Varnhem 1892-08-06
Makarnas son Gustaf Natanel, född i Varnhem 1894-07-19

Rödjan har egen dräng och piga bl a:
Pigan Anna-Lisa Sandberg*, född i Berg 1844-03-16 - in från Jung 1881
Oäkta son; Karl Axel, född i Varnhem 1881-03-13

*Läs om hennes brokiga liv genom att gå till sidan; https://www.ljungstorpshistoria.se
- gör där en namnsökning i Googlefältet på första sidan på hennes namn och följ hennes öde genom att klicka efter hand på de olika alternativ som kom upp
******************************************************
Inhyses;
Maja Kajsa Andersdotter, född i Varnhem 1823-11-18 

Arbetare Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10
Hustru Kajsa Eriksdotter, född i Kyrkefalla 1826-09-15
Hustruns dotter Anna Lisa, född i Varnhem 1864-11-03 - flyttar ut till Eggby 24/10 1880


<- åter rubrikerna!

PrästgårdsKusken Karl Gustaf Hägg, född i Broddetorp 1862-- här med en variant av prästgårdsekipage

Boende i Prästgården 1895 - 1922

Varnhem Alla:1  (1895 - 1922)
Prästgården


Kyrkoherde David Holmgren, född i Gökhem 1846-05-29, gift 15/5 1872 - ut ill Sörby 23/11 1904
Not; Bor i Stockholm, Folkungagatan 95
Hustru Anna Amalia Maria Hollmers, född i Tåby 1849-04-08 - ut med maken till Sörby 1904
Son David Justus Jonas, född i Horn 1873-04-23 - flyttar ut till Madesjö, Kalmar län 19/11 1898
- hem igen 1900 - emigrerar till N. Amerika 30/12 1901
Dotter Gunhild Maria, född i Varnhem 1874-09-14 - emigrerar till N. Amerika 2/5 1902
Son David Gunnar, f. Varnhem 1875-12-06 -ut Adolf Fredrik, Sthlm 25/1 1898; Frånv militärtj Kongl tillstånd
Son Knut David, född i Varnhem 1877-07-02 - emigrerar till N. Amerika16/5 1898
Son Sven David, född i Varnhem 1878-06-17 - flyttar till Svenby 2/3 1897
Son David Wilhelm, född i Varnhem 18888-10-03 - till Sörby med far o mor 23/11 1904
Dotter Anna Maria, född i Varnhem 1892-06-28- till Sörby med far o mor 23/11 1904
Hustruns moder
Änkefru Anna Maria Hollmers, född Funck i Göteborg 1822-07-12- hit 1895 - dör här nu 25/3 1896

Pastoradjunkt Sigfrid Annerberg, född i S. Kedum 1869-01-26 - in fr. Vättlösa 15/1 1900 - 10/5 1900
Pastosadjunkt Karl XXXXX, f. Gerdhem 1852-03-22 - in fr. Mölltorp 30/3 1900 - ut Saleby 13/10 1900
Vice Pastor Herman Hallner, född i Ryda 1868-02-23 - in fr. Hvalstad 3/11 1900 - ut 1/8 1901

Ny kyrkoherde flyttar in från Skövde stad 17/4 1904;
Kyrkoherden Kristian Armand von Sydow
, född i Vänserborg 1856-04-04, gift 22/4 1890
Hustrun Signe Elisabet Engelborg Forsslund, född i Sköfde stad 1867-02-12
Son Kristian August Erik Armand, född i Sköfde stad 1891-06-28- ut 1914
- hem igen som extra ordinarie hofrättsnotarie 1915 - vidare till Stockholm, Oscars föramling 25/1 1918
Son Kristian Herbert Erik Armand, född i Sköfde stad 1894-03-03 - medicine studerande - ut Mariestad 1920
Son Christian Ernst Kurt Armand, född i Sköfde stad 1896-01-30 - student
Dotter Brit Selma Engelborg Andriette, född i Sköfde stad 1902-08-12

*******************************************************

Kvarboende arrendator från 1894;
Mannen Lars August Jonsson, född i Skara 1839-04-28 - in från Eggby 1894 - dör här 4/3 1911
Hustrun Maria Katarina, född Andersdotter i Ransberg 1847-12-28
Dotter Alma Sofia, född i Wättlösa 1870-08-22 - gifter sig och flyttar ut 1910
Son Anders Gustaf, född i Wättlösa 1874-06-09 - ut till Eggby 6/11 1900
Son John Albert, född i Eggby 1881-09-14
Son Bror Oskar, född i Eggby 1884-11-28

Ny arrendator 1913;
Sonen Bror Oskar Jonsson, född i Eggby 1884-11-28, gift 9/2 1911 - tar över arrendet 1913
Hustrun Beda Elisabet, född Wenström i Lerdala 1892-01-22 - flyttar in, gift  9/2 1911
Son Otto Elias, född i Varnhem 1913-06-26

Arrendatorerna har egna drängar och pigor
*******************************************************
Källehagens torp - Sjöhagen

Torpare Adolf Andersson, född i Varnhem 1830-04-13 - dör här nu 6/2 1913
Hustru Maja Greta Eriksdotter, född i Varnhem 1831-10-14 - dör här nu 22/4 1907
Son Johan Albin, född i Varnhem 1872-06-13 - se berättelse ovan! - hemma igen - står som snickare
Gift son Frans Gustaf Adolfsson, född i Varnhem1870-04-21 - gift 1905 - dör här 22/10 1916
Hustrun Emelia, född Johansson i Locketorp, 1863-10-27 - flyttar in 28/4 1905
Son Karl Gustaf David, född i Varnhem 1907-02-04 - dör dagen därpå den 5/2 1907

*******************************************************
Hästhagen eller Rödjan

Inhyses Anders Pettersson, född i Varnhem 1826-01-30 - flyttar ut 1897

Kvarboende torpare i sonen;
Mannen Per August Andersson, född i Varnhem 1849-11-16, gift sig 17/11 1878
2:a Hustrun Mathilda Gustafsdotter, född i Berg 1865-05-10
1:a äktenskapet;
Son Karl Oskar, född i Skarke 1879-10-27 - ut 1895
Dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1882-03-27 - ut 1892
Son jon Erik, född i Varnhem 1892-08-06 - ut till Berg med föräldrarna 1904
Makarnas son Gustaf Natanel, född i Varnhem 1894-07-19- ut till Berg med föräldrarna 1904
- familjen flyttar till Berg 1904

Ny torpare i Rödjorna 1904;
Sonen Karl Oskar Andersson, född i Varnhem 1879-10-27  - in 1904
Hustrun Alida Josefina, född Gustafsson i Varnhem 1881-07-08
Son Nils Erik, född i Varnhem 1905-07-18
- familjen flyttar ut till Frändefors 6/4 1906

Ny torpare i Rödjorna 1906;
Mannen Karl Alfred Gustafsson
, född i Edåsa 1859-05-11, gift 2/10 1901
Hustrun Elin Johanna Karlsson, född i N. Kyrketorp 1870-10-08
Hustruns dotter 1:a äktenskapet Märta justina, född i N. Kyrketorp 1894-10-26
Mannens barn i 1:a äktenskapet  
Son Gustaf Hjalmar, född i Varnhem 1895-04-27 - ut 1912
Dotter Hildur Elisabet, född i Varnhem 1890-07-27 - flyttar in 1911
- emigerar till N. Amerika 12/9 1912
Gemensamma barn;
Dotter Alfhild Ingrid Helena, född i Varnhem 1902-06-08
Dotter Alice Maria, född i Varnhem 1906-0627
- familjen flyttar ut 1916

Ny brukare 1918 blir änkan till Trädgårdsmästaren Erik Gustaf Lindström;
Änkan Augusta Malvina Lindström, född Engberg
 i Kila 1882-02-23 - in från Örebro 1918
utom äktenskap dottern Anna Elisabet Engberg, född i Stockholm, Maria förs 1906-06-13 - ut Dimbo 1920
Gemensama barn;
Son Sven Anders Gustaf Lindström, född i Enköping 1909-03-12
Dotter Karin Lovisa, född i Strängnäs 1912-12-21
Son Karl Henrik, född i Strängnäs 1919-01-28

Ny ägare 1921;
Mannen Frans Emil Sjögren, född i Rådene 1870-04-17 - in från Dimbo 1921 med familj, gift 30/12 1904
Hustrun Anna Axelina, född Karlsson i Nykyrke 1864-05-15
**********************************************************
Arbetare Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10
Hustru Kajsa Eriksdotter, född i Kyrkefalla 1826-09-15
Dotter Elsa Elna Linnéa, född i Råda 1908-03-02
Fosterson Sven Einar Ekås, född i Sköfde 1914-04-17


<- åter rubrikerna!

Boende i Prästgården 1922 - 1938 enligt kyrkböckerna

Varnhem Alla:2  (1922 - 1938)
Prästgården


Kvarboende kyrkoherde;
Kyrkoherden Kristian Armand von Sydow
, född i Vänserborg 1856-04-04, gift 22/4 1890
Hustrun Signe Elisabet Engelborg Forsslund, född i Sköfde stad 1867-02-12
Son Christian Ernst Kurt Armand, född i Sköfde stad 1896-01-30 - student - ut till Hjo 21/11 1923
Dotter Brit Selma Engelborg Andriette, född i Sköfde stad 1902-08-12 - ut gift med kommin. Segerstad 1928
- kykroherdeparet flyttar till Borås 28/10 1928

Vice Pastor John August Nilsson, född i Malmö 1898-12-26 - ut 1926

In flyttar i någon bostad;
Hugo Vilhelm Teodor Falk, f. Skara stad 1900-10-30 - in 1930 - till Kullen under Simmesgården 1939

*******************************************************

Kvarboende arrendator från 1894;
Sonen Bror Oskar Jonsson, född i Eggby 1884-11-28, gift 9/2 1911
Hustrun Beda Elisabet, född Wenström i Lerdala 1892-01-22 - flyttar in, gift  9/2 1911
Son Otto Elias, född i Varnhem 1913-06-26
Dotter Ebon Ingeborg Elisabet, född i Varnhem 1927-09-03 - dör här 15/2 1928

Änkan e. Lars August Jonsson, f. Skara 1839-04-283
Änka Maria K. , f. Andersdotter i Ransberg 1847-12-28 - Sinnesjuk - Kristinehamn Hospitalet - dör 15/9 1923
Son John Albert, född i Eggby 1881-09-14 - 'arrendator'

Arrendatorerna har egna drängar och pigor
*******************************************************
Källehagens torp - Sjöhagen

Kvarboende;
Son Johan Albin, född i Varnhem 1872-06-13 - se berättelse ovan! - står som snickare

Brorshustrun/änkan Emelia, född Johansson i Locketorp, 1863-10-27
*******************************************************
Hästhagen eller Rödjan

Kvarboende husägare;
Arrendator Frans Emil Sjögren
, född i Rådene 1870-04-17
Hustrun Alma Adolina, född Karlsson i Nykyrke 1864-05-15

Fosterban Sven Einar Elias, född i Sköfde 1914-04-17 - ut till Locketorp 1927

Dotter Elsa Elna Linnéa, född i Rådene 1908-03-02 - ut till Hagleberg 1932
utom äktenskaplig son John Bertil Konrad, född i Lidköping 1938-06-08
**********************************************************
Arbetare Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10
Hustru Kajsa Eriksdotter, född i Kyrkefalla 1826-09-15


<- åter rubrikerna!

Prästgårdskjutsen vid Varnhems station 1904

Varnhems station strax efter färdigställandet. Uppförd enligt ritningar. Stationsinspektören Otto Rosander med stationskarl och hjälpreda, samt familjen Rosanders hund. Hästskjuts från Prästgården med sittvagn.

Tvättstugan uppförd i söder. Afträdet låg första tiden till höger utom bild. Lägg märke till gaslyktorna på husets fasad mot spåret.

Stenkajen lär ha byggts av sönderkilade bitar ur den stora sten som gav bl a  Hemmanet Sten, vid källan på berget, sitt namn; "Vid Sten fanns en stor sten som de kila sönder vid järnvägsbygget. En del av stenen lade de som perrong vid Varnhems station och kanske något i Ljungstorp senare.


<- åter rubrikerna!

Kyrkoherde Armand von Sydow med familj i Prästgården 1904 - 1931

Svenskt porträttgalleri - Project Runeberg
Svenskt porträttgalleri - Project Runeberg







Ur en aflidens boksamling. I. Politiska rim. Tryckt i femton exemplar. [=omslagstitel].  Skövde, 1889. 

Armand von Sydow

Kristian Armand von Sydow* född 1856 i Vänersborg - död 1933 i Borås.
Kyrkoherde i Varnhem 1904 - 1931

Son till Christian August von Sydow** kyrkoherde och Helena Andrietta Maria Cervin
                                                                             Vapensköld för den adliga ätten von Sydow samt den
                                                                                                            ointroducerade adliga ätten



Hustru Signe Elisabet Engelborg Forslund, född i Sköfde stad 1867 12/2 död i Borås 1942
Barnen;

Kristian August Erik Armand, f. i Sköfde stad 1891 den 28/6 (blev advokat ) - dog i Ljungby 1976
Kristian Herbert Armand, född i Sköfde stad 1894 den 3/3 (medicine stud) 
Kristian Ernst Kurt Armand, född i Sköfde stad 1896 den 30/1
Brit Selma Engelborg Andrietta, född i Sköfde stad 1902 12/8

* von Sydow är namnet på två ursprungligen tyska släkter utan påvisat släktskap. Den tyska uradliga släkten fortlever i Tyskland. Den andra släkten har sedermera inflyttat till Sverige. En gren av denna släkt blev adlad 1830 och därefter introducerad på Riddarhuset, men är numera utdöd. Fingal von Sydow (1861–1951), handelsman, släckte den adliga grenen då han avled barnlös 1951. Finns ointroducerad adelsläkt.
**Christian August von Sydow, Kyrkoherde, tillhörde Jönköpingsgrenen av släkten


<- åter rubrikerna!

Familjen von Sydow flyttar in i Prästgården 1904

Foto från 1918 ur Varnhemsbygden Foto från 1918 ur Varnhemsbygden
Fru Signe Elis. Engelborg von Sydow i Varnhem g. m. A. von Sydow f. Forsslund - foto från Digitalt Museum
Fru Signe Elis. Engelborg von Sydow i Varnhem g. m. A. von Sydow f. Forsslund - foto från Digitalt Museum
Britt v. Sydow dotter af Kyrkoh. Armand v. Sydow i Varnhem Född 1902.
Britt v. Sydow dotter af Kyrkoh. Armand v. Sydow i Varnhem Född 1902.
Västergötlanda Museum - bildarkivet; Bildnummer: B145164:114 Fotograf: Marina Janson Bildtext: Kyrkoherde Armand von Sydow's barn: Kristian, Herbert, Kurt och Britt

Äldste sonen har fångats på bild på Skara Högre Allmänna Läroverk 1907 - blev senare advokat

Skara Högre Allmänna Läroverk - bild från Digitalt Museum Skara Högre Allmänna Läroverk - bild från Digitalt Museum

Bildtext: Fotografi över klassen L 7:1 Bb, tagen fredagen den 18/10 1907 ( i biologirummet)
Lärare: Läroverksadjunkt Josef Carlsson.
Närvarande lärljungar:
Gerh. Ahlstrand, Karl Alm, Halfdan Bohlin,
Per Hallberg, Nils Hemberg, Gustaf Landahl, Ragnar Ljunggren,
Per Lundgren, Efraim Lövgren, Yngve Malmér, Samuel Ohlson, Axel Rosén, Kristian von Sydow, Lars Tunberg, Knutsson, Åkerberg, Knut Öhnell.

<- åter rubrikerna!

Västergötlands Museum - bildarkivet; Bildnummer: B145033:4663 Kristian Armand von Sydow f. 4.4.1856
Västergötlands Museum - bildarkivet; bildnummer: B145164:95 Fotograf: K. G. Andersson Bildtext: Kyrkoherde Armand von Sydow, Varnhem, med sönerna Kristian, Herbert och Kurt

Kyrkoherde Ahlner med familj i Prästgården 1931 - 1952

Porträttgalleri från Skaraborgs län 1933 - Project Runeberg
Porträttgalleri från Skaraborgs län 1933 - Project Runeberg

                             Några foton före tiden i Varnhem

K. David Ahlner, 1911. Foto från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015

Blivande hustruns far var Anders Johan Werner, född på Hålltorp

Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145033:5218 Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145033:5218

Fotograf: O. W. Malmström
Bildtext:
Kyrkoherden i Ransberg A. J. Verner, född 1841

Anmärkning:
Anders Johan Werner.
Född 1841 i Varnhems sn.
Död 1909 i Ransbergs sn.



Johan Anders Werner - en av sönerna till Anders Pettersson, Hålltorp Varnhem och broder till Pehr August Pettersson som sedermera tog över Stora och Lilla Hålltorps gård, sedan han löst ut sina syskon.

Se brodern Pehr August Pettersson - klicka här!


 



Foto av kyrkoherden Johan Anders Werner

Framtaget av Lars Olof Larsson, Timmersdala














 





<- åter rubrikerna!

Blivande hustrun Hulda Werners far dör 1909

K. David Ahlner med familj. Bild från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015
David Ahlner och hans hustru Hulda Werner inför bröloppet 1911. K. David Ahlner, 1911. Foto från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015

Hustrun Hulda Werners mor dör 3 år efter genom drunkning

K. David Ahlner med familj. Bild från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015
Bild från 1917 när den yngsta dottern Gudrun föddes. K. David Ahlner. Foto från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015
Flickorna Ahlner - Foto från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015. Fotograf Ludwig Ericsson, Sköfde





En son som aldrig fick möjligheten till livet.













 



<- åter rubrikerna!

K. David Ahlner med familj 1920-tal. Foto från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015




En mycket spridd andaktsbok - 'Medan dagen varar' kom 1925

         Kyrkoherde K. David Ahlners installeras i Varnhem

K. David Ahlner med familj. Bild från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015
K. David Ahlner med familj. Bild från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015

Något samlat om Ahlner                               <- åter rubrikerna!   

Text från Vem är Vem 1948, project Runeberg: http://runeberg.org/vemarvem/gota48/0026.html Text från Vem är Vem 1948, project Runeberg: http://runeberg.org/vemarvem/gota48/0026.html

Karl David Ahlner, född 1881 den 5/6 i Östra Gerum, Skaraborgs län. Gift 1911 med Hulda Werner , vars far var född på Hålltorp. Hon dog 1941.
Barnen var; Maj, född 1912, Inga Britt, född 1914 och Gudrun född 1917.

Från Arne Sträng, 2015;

Karl David Ahlner var född i Ö. Gerum 5/6 1881, son till lantbr. Jonas  Viktor Johansson o. Johanna  Larsdotter, studerade vid Fjellstedtska skolan i Uppsala, teologiska studier i Lund 1904, teol. kand. 1907, prästvigd i Skara 8/6 1908, komminister i Ransberg 1909, kyrkoherde i Tived 1917, föreståndare för Johannesberg 1925, kyrkoherde i Varnhem  1929 med tillträde 1 maj 1931.

Ahlner gav 1925 ut en mycket spridd andaktsbok med titeln "Medan dagen varar".  Vid sidan av Flämslätt fungerade Varnhem under Ahlners tid som ett andligt centrum i stiftet med föredrag och "stilla dagar" för präster och lekmän. För sitt ideella, sociala och kulturella  engagemang utnämndes han av biskopen 1947 till prost över sina egna församlingar. Han var en flitig skribent i ortstidningarna särskilt med betraktelser. Hans forskningar gällde bl a Ellen Key.

Efter pensioneringen bodde han först i Falköping och sedan i sin födelsebygd Östra Gerum. Han dog på  Fredhälla i Folkabo 16/4 1974, nästan 92 år gammal. Gift 1911 med  Hulda Eleonora Werner, dotter till Anders Johan Werner tillhörande Pettersson-släkten på Hålltorp.

Ahlners hade 4 barn. Ättlingar har återtagit släktmamnet Ahlner:
1. Maj Ahlner f. 1912 11/5 Mölltorp, död 15/2 2002 Stenkumla församling, Gotland.  Frånskild 21/10 1954
2. Inga-Britt Ahlner f. 29/11 1914 i Mölltorp, död 22/1 2001  i Burgsvik, Öja församling på Gotland, ogift
3. Gudrun Ingrid Elisabet Hansén född 28/1 1917  i Mölltorp gift 15/8 1942, död 9/3 2005 i Burgsvik, Vamlingbo församling på Gotland
4. Karl David Gunnar född o död 1921


<- åter rubrikerna!

                            Notiser från familjen Ahlners liv

K. David Ahlner med familj. Bild från Lars Olof Larsson, Timmersdala, 2015

Varnhems kyrkliga söndagsskola 1935 med kyrkoherde Ahlner

F. 0 (x) Varnhems Kyrkliga Söndagsskola ca 1935 med Prästen Karl David Ahlner. Lärare; Karin Svensson och Valdemar Pettersson. Främre raden från vänster; okänd, okänd, Elsa Nyström, Karin Svensson, Prosten Karl David Ahlner, Valdemar Pettersson, okänd, okänd. // Andra raden fr vänster; okänd, okänd, okänd, Inga Eriksson, Gunvor Johansson, okänd, okänd, okänd och Lars Berner. //Tredje raden från vänster; Okänd, Gunhild Pettersson, Sonja, okänd, Gunhild Andersson, okänd, Gull Britt Johansson, Karin Thimberg, Solveig Larsson, Tyra Ullberg, och Ingrid Seger. // Fjärde raden från vänster; Okänd, okänd, Gustav Thimberg, Ingemar Gabrielsson, okänd, Johan Bergqvist och okänd. Insatt av Kent Friman, 2014-03-03.

                                   Prosten Karl David Ahlner

Prosten Karl David Ahlner, Varnhem. ur Biografisk matrikel över Skara stifts prästerskap. 1985, Född i Östra Gerum 1881 5/6, prästvigd i Skara 1908 15/6, tjänstgjort i Norra Vånga, Stora Mellby, Nårunga o Karlsborg, komminister i Ransberg 1910, kyrkoherde i Tived 1917, föreståndare för Johannesbergs anstalt 1925, utnämnd kyrkoherde i Varnhem 1929, tillträdde 1931, prost 1947, pensionerad 1952, död 1974 16/4, gift 1911 med Hulda Wener född 1885 död 1941. 4 barn. Karl David Ahlner dog i Fredhälla i Östra Gerum
Du hittar mer om Prästgården på nästa sida - klicka här!