B. 3 D Smedsgården - soldatjorden

Smedsgårdens Ryttare Boställe beläget nära Hospitals Qwarn
Nytt soldatboställe uppförs i Billingeliderna 1826

Karta 1794 som underlag till storskiftet 1803 av Billingeliderna.

Kärnan i hela området nära Hospitalskvarnen söder om bäcken är en gammal Kronoallmänning. Den bebyggdes efter hand med några Ryttartorp och senare soldattorp och några andra "inhysesstugor".
Nu blir det som blir kvar eter utdelningen Skarke sockens alla gårdars allmänning i en lite mindre skala och här på kartan ritas en allmänning som ringlar sig runt de inhägnade delar som delas upp. Mark nr 99 "till Klåckarn" hänför sig till att Klockabohlet i Varnhem får en utmark här uppe.


Nr 93: = Skarpmans boställe och Stadigs soldatboställe (N.o 327 och 329)
                 I Skarpmans boställe: Wäberga Nohlgården, Ledsgården och Ryttaregården för 1/4-del,
                 I Stadigs soldatboställe: Späckatorp med stugu-utrymme, Trädgården med utrymmet vid stugu wäggen,
                 Ulfsgården för 1/4-del, Junkragården för 1/4-del,
Nr 95: = L = Wallgrens intäkt som behålles till största delen av Hospitalsqvarnen (Ulunda får ett litet streckat hörn!)

Nr 97: = Smedsgårdens Ryttaretorp

Det betyder att Smedsgårdens Ryttare Boställe under "Ryttare-tiden" t o m 1811 var beläget och använt vid Nr 97 på kartan ovan - dvs nära Hospitals Qwarnen. Nytt soldattorp byggdes troligen 1826 i Billingeliderna till den då 1822 tillträdde soldaten.  Före detta visste man ju inte vem som skulle äga tegarna på skiftet och troligen byggdes inget däruppe innan det var klart.

Ryttarna Brodd efterträds av 1:e soldaten med namnet Snäll 1822 och skrivs in under Smedsgårdens Soldattorp N.o 6 - som vi då tolkar byggts på skiftet i Ljungstorp -  i rullan står de fortfarande under Västergötlands Regemente som N.o 6.

Nytt Soldattorp skulle innehålla en del mark för soldaten och hans familj att livnära sig på, vilket fanns på skiftesdelen i Billingeliderna, men saknades vid Smedsgårdens gamla Ryttare Boställe (ovan Nr 97). Kanske var den ändå inte tillräcklig, då ytterligare "soldatjord" tillskapades vid laga skiftet 1853 - se ovan!

Se mer om Smedsgårdens Soldattorp i Billingeliderna (Ljungstorp) på
www.ljungstorpshistoria.se

Soldattorpet kom att byggas ett stycke väster om landsvägen på den teg som tilldelats Petter Larssons omyndiga barn = Nr 16; mittremsan i mitten - från landsvägen till gränslinjen i öster - se ovan!

Överbo Smedsgården - efter skiftet 1853 - karta 1844
Tre ägare med 1/4 - dels mantal vardera nu i avskild mark

Laga skiftet 1853 delar Smedsgården i tre självständiga och samordnade ägor, efter att ha varit sambrukat och sämjedelat mellan 3 ägare sedan 1790. Nu får två av ägarna utflyttningsbeslut för sina byggnader till de nya ägorna. Den tredje -Ba- blir kvar i den ursprungliga lokaliseringen för byggnaderna.

Fundera gärna över hur många byggnader det faktiskt är frågan om som ligger koncentrerade vid Överbo by's kärna, varav väldigt många faktiskt hamnar inom den nykonstruerade ägan Ba - från kartan är det 13 byggnader! Det flesta av dessa har dömts att flyttas ut från ägan inom 3 år efter laga fastställt laga skiftesbeslut- dvs 1856 skall de vara borta. Bara de som tillhört ägaren till de mangårdsbyggander som knyts till ägan Ba får behålla sina byggnader på ägan. De flyttas dessutom inom 10 år till ägans norra del och det skapas ett undantag i sydvästra hörnet av ägan - senare ungefär 12:14 vid Kyrkeparken, nära där tidigare de flesta av Överbo by's byggnader låg.

Dessutom finns skifte i Billingeliderna (Ljungstorp) tillhöriga gården, vilka redan fördelats i laga skifte 1826 mellan dåvarande ägare  (påbörjat 1825) - se ovan!

Smedsgårdens soldaboställe får ny jord vid sträcka utmed bäcken, vilket fastställs 1853 - Bd, utmärkt med blått på kartan ovan. Däremot kom det aldrig att byggas något soldattorp på ägan, som förblev oskiftad i 100 år! Har varit en utjord till soldattorpets karga marker i Billingeliderna (Ljungstorp). Vid laga skifte 1939 inom och mellan Smedgårdens olika ägare, kom marken att fördelas mellan då varande ägare! I skifteshandlingarna kallas marken Smedsgårdens f.d. soldatjord.
Se karta och beskrivning nedan!

Ägorna blir nu Smedsgården 3/4 mtl fördelat på tre 1/4 mtl-ägor:

Ägorna är enligt nedan förteckning; Ba (122), Bb (123)och Bc (124) på kartan här ovan (gränser förstärkta med rött).

Smedsgårdens soldatboställe tilldelas också ägor 1847 - Bd

Ur förrättningstexten 1847 under Laga skiftet. Ur förrättningstexten 1847 under Laga skiftet.



Texttolkning;

"Soldatjorden till Smedsgården utlägges på begäran af jordägarna å deras nu utnyttjade tegar vid ån och beräknat till ett tunnland, fyra kappland."

Så här omfattande blev inte riktigt tilldelningen till Soldatbostället vid bäcken nära Redsvenstorps mark, öster om Bille kvarn, men det hamnade på kartan som Bd - se kartan ovan! Efter någon förändring av ovanstående förslag så fastställdes soldatjorden till byalaget förlagt enligt kartans Bd. Det kom aldrig att bebyggas med soldattorp, men var tillhörig det gemensamma ansvaret för soldattorpet. Soldatjorden fördelades efter påkallat laga skfite först år 1939!

Laga skifte av Mellomgårdens f.d. soldatjord 1939 - Bd

Denna del av Överbo Smedsgårdens tilldelade gemensamma jord (byalaget), skiftad som jord tillhörig soldatbostället 1853, kom att dröja till 1939 innan  den genom laga skifte kunde fördelas på respektive då varande ägare till Smedsgårdens olika delar.

De sökande av skiftetsförrättningen var då;
Elin Vestlind ägandes 1/24 mantal Överbo Smedsgården 12 14 enligt lagfartsbevis 10 mars 1927
Arvid Pettersson (Hålltorp) ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 3 enligt lagfarstbevis 3/11 1908 samt 30/10 1912
Jenny Berg ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 4 enligt lagfartsbevis den 23/11 1938


Genom penningvederlag utlöstes så Arvid Petterssons på Hålltorps rätt i marken (genom ägan 12:3) och resten fördelades enligt ovan. Senare har ägorna helt blivit förenade med Smedsgården 12 4, (idag Överbo 12:17), vilket är naturligt med tanke på läget.