Varnhems Hospital och skola samt trädgård

VAD ÄR BEGREPPET  'HOSPITAL' UNDER OLIKA TIDER

Går man tillbaka till högmedeltid har termen hospital primärt en innebörd som just spetälskesjukhus.
I norden börjar de uppkomma kring 1100-taletsbörjan, då exempelvis hospitalet i Lund grundas. Efter reformationen 1527 och Gustav Vasas reduktion benämning på vårdanstalt för äldre, handikappade och sjuka i gemen.


Ordet spetälsk, fornsvenska spitælsker, är en bildning till hospital (sjukhus) ofta förkortat spital, och betecknar egentligen den spitälske = den på hospital intagne. Under förstahalvan av medeltiden var spetälskan/lepran en vanlig sjukdom i Sverige, och den vanligaste hos de på hospitalen intagna. Därför kom termen att överföras på sjukdomen själv, och samtidigt tydligare kopplas till ordet hospital. Det förefaller alltså som att just hospitalen primärtär till för spetälska. I likhet med Lunds tidigmedeltida kyrkogårdar där de spetälska placerats längst ifrån kyrkan (Andrén 2000:12ff) har spetälskehospitalen placerats i tydlig exil från stadens gemenskap. Värt attnotera är även att spetälskehospitalen aldrig någonsin placeras söder om staden, utan nästan alltidutanför åt norr eller öster.

Martin Arleskär: Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007

Handledare: Anders CarlssonStockholms Universitet

Höjentorps slott - Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Höjentorps slott - Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

1647 skänkte Drottning Kristina slottet Höjentorp, varvid bl.a. även Varnhems kyrka med näraliggande klosterhemman ingick, som bröllopsgåva till greve Magnus Gabriel De la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne.

Greve Magnus Gabriel De la Gardie besökte platsen för det forna klostret omkring 1650 och fann ganska snart att Varnhems klosterkyrka skulle bli en idealisk plats för en släktgrav. Han fullföljde därefter de tidigare försöken att restaurera själva kyrkan till fullo.

Han lät från år 1668 till 1671, enligt hvad en inskription på kyrkan omförmäler, fullkomligt iståndsätta kyrkan, upprätta dyrbara grafkor och derpå anbringa inskriptioner öfver de Furstar som der blifvit begrafne. Till gravkor åt sig och sin familj inrättade han hela södra korset.

De la Gardie anlade dessutom både skola och ett hospital i samband med kyrkorestaureringen. Det är troligt att detta hospital på Björsgården även fick ta över förvaltningen av den gamla Klosterträdgården som föregångare till att Skara Hospital fick ta över den 1689.

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

Varnhems hospital med Laurentius Andrae som föreståndare

Torgil Hallböök skriver i sin sammanställning över "Hospitalen i Skara Stift", Skara Stiftshistoriska sällskap, 2011;
"På 1650-1680-talen tog sig De la Gardie an den förfallna klosterkyrkan i Varnhem och samtidigt lät han uppföra såväl ett hospital som en skola där. De byggdes norr om kyrkan på hemmanet Björsgården
(Vår kommentar; Som då blev Hospitalshemmanet Björsgården)

Prästmannen Laurentius Andrae antogs som föreståndare för skolan. Tillsammans med stenhuggaren Hans Eriksson hade han uppsikt över hospitalet bredvid skolan. Stenhuggaren och murarmästaren Hans Eriksson var en av de ledande vid 1600-talsrestaureringen av kyrkan i Varnhem. Han hade sin bostad i Björsgården. Hospitalet var en trädbyggnad. ....

Liksom hospitalet i Synnerby stängdes hospitalet i Varnhem år 1689, så att biskopen biskopen lättare skulle utöva sin tillsyn som högste ansvarige."

Hospitalshemmanet Björsgården på teckning från juli 1845

Teckning Fritz von Dardel juli 1845 Teckning Fritz von Dardel juli 1845
Teckningen är från tiden före Laga skiftet 1850 med dåtida Björsgårdens placering. Gården kallades efter De la Garides bygge av hospitalet för Hospitalshemmanet Björsgården till skillnad från Gästgifveriet under Björsgården, som tidigt blivit en egen gård med Gästgiveri.

Björsgården 1/2 mantals tomtplats med mangårdsbyggnader 1805 och öster om kyrkan markeras nu "Ägor till Hospitalet" dvs den gamla Klosterträdgården, blev 1527 Kronoträdgården

På karta från 1804 är Björsgårdens ägor efter storskiftet fastställt 1805 uppdelat med 1/2 mantal med Littera D. med avkastning till Skara Hospital - med några ägor väster om kyrkan med boplats markerad.

Littera M. utgörs av gården med namnet efter sin uppgift att under klostertiden ansvara för Klosterträdgården, dvs gården Trädgården.


1/4 mantal med Littera E. - Gästgifvaregården under Björsgården som det uttrycks!
Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar mitt för västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c. Ägaren hade 1781 dömts att flytta den ursprungliga Gästgivaregården från kyrkoområdet till området Piskapung vid korsvägen mellan Bolums och Skövde-Skara-vägen - se markering på kartan!

Björsgården 1/2 mtl blir anslaget till Skara Hospital 1692 (avkastningsmottagare och ägare)

Specialjordeboken 1825 om Hospitalhemmanet Björsgården

Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie
- Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."

Skara Hospital blir alltså någon slags förvaltare/ägare med rätt till avkastningen på Björsgården 1/2 mantal - den största delen (2 st 3:e-delar) av det forna Björsgården 1 mtl förmedlat till 3/4 mantal.