1942 Billingsfors - spinneri - boende
'Billingsfors 1970 - spinneri 1945 efter att gamla Hospitalskvarnen rivits - då namnat 'Billingsfors'
Syskonen Rask från Marum köper Bille kvarn 1942, river kvarnen och bygger spinneriet - färdigt 1945 och kallar det Billingsfors
Syskonen Rask från Marum köper Bille Kvarn av Otto Gustafsson 1942 och bygger spinneri färdigt 1945
Syskonen utgjordes av Karl, Tage, Nils, Astrid och Ingrid Rask. De flyttade in i bostadshuset vid kvarnen och byggde ett spinneri på platsen. Det producerade stick- och yllegarn från lump. Allmänheten kunde lämna in lump för rivining i den stora maskin som rev isär tygerna som sedan processades och spanns till garn.
Riksväg 49:ans vägbygge uppströms vid Tre Bäckar och längre upp mot Billingen ändrade bäckens läge för att få bäst plats för vägen. Bäcken flyttades på flera sträckor och detta resulterade i att bäckens flöde förändrades till det sämre, enligt kvarnägarna. Därför behövde de mer kraft till spinneriet. De sänkte bäcken nedströms vattenfallet för att få så stor fallhöjd som möjligt och uppnådde en fallhöljd på 7 meter sammanlagt. Utifrån detta byggde de också ett el-verk för att producera den kraft de behövde för spinneriet. Den gamla vattenkvarnens hjuldrift var en saga all.
Samtidigt bedrev de jordbruk på Bille Kvarns-marken och dit hörde Pickabackens gamla torpmark. Det var mest Nils Rask som stod för jordbruksskötseln. Karl och Tage var "fabrikörer" och skötte spinneriet. Systrarna Astrid och Ingrid Rask skötte hushållet och de sågs enligt muntlig tradition sällan ute och sades av den anledningen vara "ljushyade".
Tage var den enda av syskonen som gifte sig. Han träffade en föreståndarinna för Salstads sjukhem, som blev fru Märta Rask. De beslöt 1962 att köpa ett stycke av syskonens gemensamma mark vid Pickabacken där de planerade ett husbygge. Husmarken låg utom bördig jordbruksmark och fick bli i ena hörnet vid en sank del av markområdet. Platsen för husbygget kom att hamna mycket nära den allra äldsta platsen för gamla Pickabackens Torp. De fick också köpa till en remsa norrut i anslutning till tomten av Redsvenstorp, eftersom den jorden inte heller var direkt brukbar. Den var sank och genom den löpte Kråkebäcken som kom söder igrån uppe ifrån berget och rann ner nära dammen vid Bille Kvarn.
De byggde huset efter hand och det stod relativt klart 1964. De bodde då bara i det i samband med veckoslut, då Märta fortfarande arbetade på sjukhemmet i Salstad. Innan det ens stod redo för inflyttning på allvar, så omkom de båda tragiskt i en trafikolycka nära Skara den 8/7 1968, när en vägmaskin fick styrfel och kom över på fel sida av vägen och träffade parets bil.
Husets vidare öde efter detta var att det förrättades en auktion på både hus och inventarier. Ingen intressent fanns för själva huset på sin tomt, så det förblev osålt. En stor anledning til detta var att vägfrågan inte var ordnad. Den allra äldsta vägen var i dåligt skick ner mot Bille Kvarn och vintertid i stort sett omöjlig att befara.
Formalia:
Johan Tage Rask född 12/3 1896 i Ryd död 8/7 1968 boende Bille 1:1 i Varnhem.m.
Kort om kvarnens historia innan spinneriet
Först något om kvarnens historia - av Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem i musietext till bild;
Varnhems socken. Billekvarn. I dagligt tal kallad "Spetarskvarna", en dialektform av Hospitals kvarn.
I 1699 års jordebok är antecknat: "en kvarn vid klostret", som 1684 är taxerad och anslagen Skara hospital.
I 1726 års jordebok redovisas även "Billekvarn" anslagen Skara hospital". Tydligen har här funnits två kvarnar, vilket även anges i kartbeskrivning 1864: "Norra qvarn och södra qvarn".
I 1825 års jordebok är antecknat att Häradshövding Jonas Lundin låtit uppbygga Billekvarn, som år 1724 blev Skara hospital anslagen, vidare att kvarnarna gå med ett par stenar vardera höst och vår samt att Klostrets kvarn och Bille kvarn sammanbyggts år 1823. Båda drevs som tullkvarnar. Sannolikt är kvarnhuset på bilden från 1823.
1 november 1942 skedde sista malningen av Otto Gustafsson. Kvarnen revs därefter.
NOT; Namnet 'Bille kvarn' kommer av den Peter Billing som levde hela sitt liv på platsen från 1728 till 1801 och där bildade familj och drev kvarnen, troligen efter sina föräldrar. Familjen har tagit sitt namn efter berget 'Billingh' som det stavades på den tiden och egentligen är då Bille kvarn = Billingens kvarn, dvs kvarnen på Billingen.