Dalhem på karta 1960

Flygfoto 1936 visar SAJ-böjen ut från Varnhems stationsområde över Broddetorpsvägen från syd. Järnvägen är anlagd på en mindre ås genom Varnhems by, som också förstärkts med en mindre terrassering.                                                                                          (Vykort tillhandahållet av Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013)

Kring banan kan man då lägga märke till:
Det finns nu tre affärshus i Varnhem. Från väster utmed Skövdevägen ligger Konsum på tomten Eriksdal, Lisa Larssons manufakturaffär på tomten Gärdhem och den privata affären Anton Larssons på tomten Nydal. Se mer info för respektive hus - här!

Längre österut utmed landsvägen ligger Café Runhem, ladugårdar till Trädgården och fram mot kyrkan Folkskolan, Café Klostergården och avslutar framför klosterkyrkan med Ryttaregården med sin gamla ladugård.

Följer man stationsvägen från landsvägen har man Junkragården på höger sida och Varnhems stations järnvägspark på vänster sida. Sedan följer själva Stationsområdet med stationshuset, tvättstuga och offentliga toaletter samt godsmagasin på andra sidan angöringskajen. Längre söderut ligger lastkajen för Ulunda kalkbruk med en genväg över järnvägen till stationsvägen.

Snett emot stationshuset ligger taxiägaren Samuel och hans hustru Nanny Frimans nyggda hus, Dalhem- byggt 1933 med inflyttning 14/12 1934 med garage för taxi och taxistation.

Väster om detta hus skymtar Fogdegården på andra sidan Broddetorpsvägen och närmare järnvägsövergången, skött från stationen, dyker det gamla bryggeriet Gustafsberg upp avstyckat från marken för telegrafhuset Källeberg.

Den trekantiga avstyckningen efter järnvägan på höger sida är Åkersberg med ett äldre torphus söder om sig på en särskild tomt, Fiskarebacken - en gammal backstuga som snart efter fotograferingsåret försvann helt och marken återgick till åker.

Mitt emot dessa ställen ligger fr v skräddare Palms hus, Palmhyddan, byggt 1934 med egna terrasseringar och missionären Lanns stora hus med uthus vid vägen, Ludvigsberg.

Allra längst till höger, om man följer den vackra stenmuren, ser man stickspåret ner till Ulunda kalkbrott som byggdes i direkt samband med SAJ-starten 1904.

Grosshandlare Anton Hemberg på Husgärdet Skärv - ägt av honom sedan 1923 - städslade Samuel som stallkarl och kusk.
 

Här har sysslan bytts till chaufför med körkort på Hembergs bekostnad. En 1924 års Nash var föremålet för chaufförsjobbet och det hände att Hembergs bror Prosten från Skövde med familj fick åka med på utflykt med Samuel som chaufför. Året för bilden är 1927.

Hemberg ger Friman lån för taxirörelse i Varnhem
Samuel med familj flyttar in till Varnhems by, Junkragården. Järnvägsstationen och det framväxande stationssamhället gav möjligheterna och där fanns redan en droskägare som han först kunde köra för. 

Samuel ville skaffa egen bil för taxitrafik i Varnhem och Hemberg gav honom det lån som behövdes för att inköpa bil och starta egen taxirörelse.

Här är paret Rosander på utflykt till Kinnekulle med droskägaren Albin Jansson och hans fru från Junkragården, Varnhem. Otto Rosander visar sig gärna som stationsinspektorn i uniform även i privata sammanhang.
 

Bilägaren Frans Albin Jansson i Junkragården. Hans chaufför bodde då i Ulfsgården fr o m 1922 hos sina föräldrar och kom senare att överta bilfirman och bar namnet i folkmun  "Gunnar i Ulfsgården".

Friman bosätter sig på Junkragården en kort tid med sin familj 1928 - 1929, och startar som chaufför hos Jansson, innan han sätter upp sin helt egen taxirörelse och flyttar då först som hyrande till Ulunda gård vid Broddetorpsvägen.

Från Ulunda gård, som hyrande, bygger Samuel och Nanny Friman, ett eget hus på en avstyckning från Junkragården, Dalhem, 1933 - 1934. Famljen flyttar in 14/4 1934 och ger sin nya taxirörelse andra och bättre  förutsättningar.

Bild från livet i Klostergården. Elsa och Otto Rosander med gäster på trappan. Längst till höger chauffören Larsson i Varnhem med sin taximössa.
 

Chauffören  Erik Herman Isidor Larsson, född i Skara 10/1 1900, gifter sig 1927 och flyttar 1932 till far och mor som köpt Åkersberg 1922 (nära Telefonstationen) där fadern är Telefonapparatsäljare. Hustrun Karin Viktoria f. Andersson i Vartofta Åsaka 24/8 1901. Dotter Kerstin Margareta, född i Lidköping den 23/11 1931.

Han har också varit lokeldare, kalkarbetare (och bott i Gärdhem), mekaniker och blir på 1930-talet 'telefonagent'. Han är chaufför fr o m den 28/4 1927 åt droskägaren Albin Jansson i Junkragården. Här i kostym med namnskylt och taximössa.

Jansson får också en ny chaufförsfamilj som flyttar in på Junkragården 1928. Nämligen Samuel Friman med familj som flyttar in från Husgärdet, där han varit chaufför åt Hembergs och senare blir ägare till en egen taxirörelse genom lån från Hemberg på Husgärdet.

Det tycks som att Larsson fortsatte att köra taxi på 1940-talet åt den efter Jansson kommande taxirörelseägaren Gunnar Johansson i Ulfsgården.  Gunnar hade då först varit chaufför åt Jansson.

Foto 1925. Trafikbilschauffören Gunnar Johansson i Ulvsgården, född 1902, med modern Charlotta Johansson, född 1869, och systern Lisa, född 1906.

Samuel och Nanny Friman byggde Dalhem snett emot stationen 1933-34. Nanny Friman på trappan några år senare. Kortvågsradions antenn för taxisök lutar betänkligt från ena grindstolpen. Gångarna nygrusade och vackra grindar som bevarats ända in i vår nuvarande tid, 2024, och idag finns renoverade på samma ställe.

Huset låg i ganska ensamt majestät med Björsgårdens och Fogdegårdens åkrar i väster på andra sidan Broddetorps-vägen.

Frimans Taxibil parkerad på tomten från Broddetorpsvägen med Björsgården norröver - inga andra hus fanns här då innan korsvägen vid Björsgården.

De unga sönerna Evald och Egon från vänster sitter på pappas taxibil tillsammans med kompis - kanske för att imponera. Egon har fått låna Samuels taximössa för fotograferingen.

Framför tvättstugan till stationshuset var en vanlig väntningsposition för den blänkande droskan.

Här en stolt taxiägare Samuel Friman i sin nya Buick 1934 års modell med sonen Egon i passagerarsätet parkerad som vanligt nära stationen utmed stationsvägen mitt emot hemmet, Dalhem - med Billingen i bakgrunden. Detta var en naturlig väntplats för att ta passagerare som kom med tåget för färd bl a till Himmelskällan!

 
Himmelskällan;
"Gästerna stannade olika lång tid. En del stannade en vecka medan andra kunde vara där hela säsongen. Många bodde runt i olika hem/gårdar i trakten, en del på Hotellet och några t o m på själva badanstalten. Gästerna fördrev tiden mellan baden med att promenera i omgivningarna. Ibland hyrde de bil (Anm; ofta Samuel Frimans taxi, Varnhem) och reste till Gudhem, Kinnekulle, Läckö eller någon annan sevärdhet och man gick ofta till kyrkan i Varnhem och även i Lundby. Många av gästerna återkom år efter år och många vänskapsband knöts med ortens befolkning.                                                                                                                    (Verna Andersson, 1984)

Sonen Evald togs sig an ratten på fars bilar ibland, mest var det tvllingbrodern Egon som var chaufför åt sin far. Här Evald i bilen i sin normala vänteposition utanför stationens tvättstuga. Nu har droskan blivit en Volvo och det är 1940-tal.

Under kriget fick droskorna byggas om till gengasdrift för att klara att gå i trafik. Här ett uppdrag att frakta äppellådor för Alekärrs äppelodling i Åsa, Lundby. Okänd man i förgrunden.

 Sonen Egon Friman körde taxin mellan åren 1941 och 1946. Här visar han upp den fina Volvodroskan med gengasaggregat vid Kungsbron, Höjentorp.

I den stora behållaren bakpå bilen eldade man med kol eller ved och gengasen leddes därifrån till en gasblandare på motorns insugningsrör. Här genom en anordning i fronten.

I "Sverige 1939-1945" av Jakob Jakobsson och Erik Janson, 1990 och "I Sverige under 2:a världskriget" av Hans Dahlberg, 1989, har Verna Andersson hämtat följande uppgifter:

Krig och rekordkyla. Vintrama under kriget var rekordkalla. Den 26 februari 1942, då temperaturen ända ner i Skåne höll sig kring minus 35 grader, blev seklets kallaste dag. Människor frös ihjäl och många fick köldskador. Kriget stoppade oljeimporten och våren 1940 blev det förbjudet att anvanda varmvatten i många städer Det dröjde til i September innan tillräckligt med bränsle kommit fram så att man kunde få varmvatten två dagar i veckan.

Bränslekommissionen, som hade uppdraget att organisera och sörja for bränslebehovet i landet och som verkat under första världskriget, återuppstod och riksdagen beslöt om skyldighet för skogsägare att avverka. Under vårvintem 1940 fick inkallade skogsarbetare permission för att återga till sitt skogsarbete.

1942 bestämdes att alla män födda 1923 skulle hugga ett visst antal kubikmeter ved. Det gjordes avtal med markägarna som rapporterade den färdiga veden till Bränslekommissionen. Man räknar med att det tidvis var 40.000 skogsarbetare extra ute i skogama. De vedeldade ångloken klarade inte kylan, endast de koleldade fick dragkraft.
 
All tilldelning av bensin till privatbilar stoppades och även tilldelningen av ransoneringskuponger för nyttotrafiken började bli snål. I September 1944 upphörde kolimporten (stenkol). Cykel, häst och jämväg blev fortskaffningsmedlen för dem som inte skaffade sig ett gengasaggregat till bilen. Redan vid första världskriget hade man börjat att experimentera med gengas och under andra världskriget fanns det ett 50-tal olika slags aggregat, olika konstruerade för träkols- respektive vedeldning, som var godkända av Gengasbyrån.
 
Verna fortsätter:
"Gengas är en brännbar gas som framställs genom att luft blåses genom en bädd av glödande kol, koks, ved eller torv", står det i uppslagsboken. Gengasaggregatet placerades på fordonet eller på en liten kärra efter fordonet och den alstrade gengasen leddes till en gasblandare pa motorns insugningsrör. Det var en besvärlig och mycket farlig bränslehantering, eftersom gasen till stor del bestod av koloxid, som vid inandning ar dödlig. Nu behövdes mycket träkol för denna drift. Kolmiloma "växte upp" överallt i skogama. Träden fälldes på vintern och kolades och träkolen krossades under våren och om sommaren levererades gengaskolen.
 

Taxiägare Karl Samuel Friman, f. i  Uvered 1895-112-29
Hustrun Nanny Axelia, född Hed i Sil 1895-07-21
Son Egon, född i Öttum 1921-10-29 - tvilling
Son Evald, född i Öttum 1921-10-29
Dotter RutAina, född i Händene 1924-08-27
- familjen flyttar till Hulegården Sk Åsaka 1955

Här bor också Nannys syster som hembiträde;
Matilda Vilhelmina Hed, född i Sil 1884-03-14

Hyresgäster 1934;
Smedsarbetaren Sven David Timberg, född i Varnhem 1904-01-01 - gift 5/5 1934
Hustrun Anna Maria Kristina född Pettersson i Järpås 1907-02-24
Paret flyttar till sitt nybyggda hus i Klosterliden, Hagalid, 1936

Hyresgäster 1937:
Div.arbetaren Karl Gustf Johansson, född i Skara 1915-07-12
Hustrun Linnea Viktoria född Lundberg i Valstad 1915-09-02
Son före äktenskapet Kurt Lennart, född i Falköping 1935-05-25

Hyresgäster 1940-50-tal;
Brodern Ernst Albin Heed, född i Sil 1892-08-25 - ogift man, f d lantbrukare

Hyresgäster fr o m 1959 - 1961;
Svågern verkstadsarb Arne Birger Karlsson, föd i Västra Gerum 1930-11-20- gift man 1959-09-05
Hustrun/dottern Inger Marianne Karlsson, född i Varnhem 1939-05-04
Son Lars Urban Karlsson, född 1960
- familjen flyttar ut till Altorp 1961

Arnes moder;
Änkan Hanna Natalia Karlsson f Lövqvist i Rackeby 1894-06-07 - änka 1954-10-23
 

Frimans återvänder 1967 till sitt us Dalhem med Hanna Karlsson fortsatt boende som hyresgäst på ovanvåningen.

Erik och Edit Pettersson flyttar till Varnhem 1952 och tar över Café Runhem med nu tillhörande kiosk.

Erik tar också över de två taxirörelser som fanns i Varnhem och bildade Varnhems taxi. 'Gunnar-i- Ulvsgår'n' fortsätter som chaufför åt Erik, men Samuel Friman arrenderar istället gården Hulegården i Skånings Åsaka mellan 1955 - 1969. De återvänder därefter till Dalhem.

Familjen Friman lämnar alltså sitt Dalhem under ett antal år innan de återvänder dit och hyr ut fastigheten under tiden.