1980 Källeberg med omgivning flygfoto
1925 Gustafsberg - bryggeri - boende
Avsöndrat 1925 från Källeberg (i sin tur avsöndrat från Ulvsgården 2:3) - idag Klostret 2:7 - adress; Pilgrimsvägen 1
- bryggeri 1925 - 1938 och Delikatessfabrik 1939 - 1945
- bryggeri 1925 - 1938 och Delikatessfabrik 1939 - 1945
Läs allt om Gustavsberg - klicka här; A. 13 e Gustavsberg - du hittar en kort sammanfattning på denna sida!
Gustavsberg 1970
Gustafsberg på karta 1960
Gustavsberg på karta 1960 markerat med rött - Klostret Ulvsgården 2:7, avsöndrat från Källeberg Klostret Ulvsgården 2:6 år 1925.
Varnhemssonen Gustaf Johansson köper mark av Källeberg
Gustafsberg 1935 med uthus till vä och Källeberg med uthus & fruktträdgård
Ekonomi och ohälsa ledde till att sterbhuset efter Wilhelm Smedberg på Källeberg, avstyckade och försålde ett stycke mark, 1 670 kvadratmeter i norra delen av tomten till Gustaf och Eva Johansson 1925. Fastigheten kom att kallas Gustafsberg efter köparen.
Köpeskillingen bestämdes till en krona per kvadratmeter och tvåhundra kronor erlades som handpenning.
Gustaf Johansson, född i Varnhem 1896-04-08, var oäkta son till Gustaf Andersson på Nygårdens dotter, Bea Matilda Gustafsson, född 1871-04-03 i Varnhem. Han skriver in sig i Lidköpings sjömanshus 6/7 1914, då 20 år gammal. Han står som sjöman, men står också kvar som dräng på Nygården. Han bosätter sig en tid på Åkersberg och står då som jordbruksarbetare tills han flyttar 1922 ut gift till Götene som arrendator för 1/4 mtl Backgården. De får sonen Lars Olof, född i Forshem 1922-09-09, Bengt Gustaf, född i Götene 1923-12-04 , Ulla Ingegärd Augusta, född i Götene 1924-11-08 och Paul Roland, född i Varnhem 1926-12-25
Familjen flyttade in på det nybyggda Gustavsberg 1925 med familj från Prästgården där familjen hade hyrt några månader. Då hade han under två år dessförinnan varit arrendator av Backgården, Götene. Dit hade han flyttat med hustrun Elsa Sofia född Johansson, född i Varola 1895-05-03, efter giftermål 1922 3/9.
Läs mer nedan i förteckningen över boende i Gustavsberg enligt kyrkböcker och Sveriges befolkning.
Förste bryggeriägaren 1925 - 1931
Gustaf Johansson's köp var starten till Varnhems bryggeri. Han byggde huset både som boningshus och bryggeri, med lägenhet på övervåningen. Familjen Johansson hade både hembiträde och chaufför mellan 1929 - 1930. Han slutade själv som bryggare och familjen flyttade till Skövde i juni 1931.
Ny bryggeriägare 1931 -1937
Gustavsberg köptes 1931 av Bryggmästaren Karl Herbert Asplund, född i Ljusnarsberg, Örebro län 1891-08-05. Han flyttade in med familj i maj 1931 och lämnade över bryggeriet till nästa ägare i december 1937 och flyttade till Skövde.
Ny bryggeriägare 1937 - 1938
1937 blev så Sten Nilsson med familj ny bryggeriägare. De kom närmast från Halmstad och sålde Gustavsberg 1938-39 till löjtnant Nils Åke Apelqvist med hustrun Louise Armande Renée Simme Apelqvist född Escure i Frankrike. Bryggeriepoken var nu slut. Paret hade då redan verkat i lokalerna fr o m januari 1939 och de flyttade själva in 1941 - mer om detta nedan!
Varnhems Bryggeri 1925 - 1938
Varnhems bryggeri's lastbil - en Volvo Serie 2 från 1920-talet - här på Mynttorget i Falköping 1929 med chauffören Fritz Evald Severin Andersson, född 1903-05-21 i Ransberg.
Lite Volvolastbils-historia - Serie 2 - den andra lastbilen;
Efter den tröga försäljningen av Volvos fyrcylindriga personbilar under de första åren var det en glad överraskning att den första Volvolastbilen blev en sådan framgång. De första 500 enheterna av Serie 1 (ett lager som man hade beräknat skulle räcka i upp till två år) sålde slut på sex månader. På grund av den höga efterfrågan måste ytterligare 500 fyrcylindriga lastbilar byggas.
De första två åren rådde hög aktivitet på Volvo. Flera olika typer av fordon utvecklades från grunden. Därefter kunde tempot trappas ned en aning, vilket gjorde det möjligt att göra ett antal modifieringar på nya Serie 2 jämfört med den första modellen från februari 1928.
Trots att lastbilarna nu blev allt kraftfullare och bredare hann Volvo, på grund av det korta tidsspannet på sex månader, inte utveckla en motor som var starkare än den ursprungliga fyrcylindriga motorn med bara 28 hk. I stället för de tidigare två bakaxelutväxlingarna valde man att bara erbjuda en – den långsammare utväxlingen som gav en lägre topphastighet, men underlättade körningen.
Bättre köregenskaper
Den första lastbilen hade samma spårbredd som Volvos första personbil (bara 1,3 meter) och det ställde till stora besvär på 1920-talets vägar, som sällan bestod av mer än två hjulspår från hästdragna vagnar som var omkring 1,5 meter breda. Volvos smala lastbilar passade helt enkelt inte in i vagnsspåren.
Därför fick Serie 2 en bredare spårvidd på 1,46 meter. Det uppnådde man genom att flytta de bakre fjädrarna till utsidan av ramen (på Serie 1 hade fjädrarna suttit direkt under ramen). Tittar man på spårbredden är det alltså lätt att skilja Serie 2 från föregångaren.
Lämpad för serieproduktion
I många avseenden var Serie 2 bättre lämpad för serieproduktion, vilket var ekonomiskt fördelaktigt. Den vackra träratten var till exempel ersatt av en mer standardiserad ratt i bakelit.
Serie 2 blev en stor succé och en favorit hos många lastbilsägare, men var även omtyckt av andra. Bussbolagen började till exempel använda lastbilarna som grund för tillförlitliga mindre bussar. Bussarna fick lastbilschassi och en träkaross klädd med plåt.
Texten hämtad från https://www.volvotrucks.se/sv-se/about-us/history/1920s.html
Foto från Margareta Dahlin, Källeberg 2022
Även flaskorna, som här för 5 liter svagdricka, var märkta Varnhems Bryggeri med Tel. 1.
(Telefonnummer 1 fördes senare över till Skarke Tomten och förvandlades vid telefonnummerreformen till 600 01, som övertogs av Frimans i Lillhem på 1950-talet.)