1914 Källeberg - villa - telegrafstation 1920
Avstyckning från 2:3 Ulfsgården 1914 -> Klostret Ulfsgården 2:4 -> idag Skara Klostret 2:4
Läs allt om Källeberg - klicka här: A 13 d Källeberg - du hittar en kort sammanfattning på denna sida!
Flygfoto 1961
Flygfoto 1970
Karta 1960 med Källeberg
Den 30 april 1914, detta minnesvärda år då Första världskriget bröt ut, undertecknade Wilhelm Smedberg köpeavtalet gällande en från Klostret Ulfsgården 2:3 i Skarke socken avsöndrad lägenhet om 0,45 hektar, i öster med en sida av 45 famnar gränsande mot landsvägen mellan Varnhem och Broddetorp, i söder med en sida av 41,6 famnar gränsande intill Skövde - Axvalls järnväg. I väster med en sida av 46 famnar och i norr med en sida av 41,6 famnar mot Ulfsgårdens intilliggande ägor.
Familjen bestod då av makarna Smedberg och de tre döttrarna Ellen (1895-1966), Elsa (1901-1988) och Alice (1905-1993).
Karl Oskar, äldsta barnet, född 1887 och ende son i syskonskaran hade 1907 flyttat till Nordamerika. Karl avled i New York 1966. Döttrarna Anna (1889-1968) gift med Samuel Johnsson från Norra Lundby, Gerda (1892-1955) och Ester (1898-1986) var utflugna, men Gerda skulle komma åter hem till Källeberg.
Huset blev på 1920-talet Varnhems Telegrafstation som upphörde 1959.
Inkomst genom försäljning av mark
Ekonomi och ohälsa ledde till att sterbhuset efter Wilhelm Smedberg avstyckade och försålde ett stycke mark, 1670 kvadratmeter i norra delen av tomten till Gustaf och Eva Johansson 1925. Fastigheten kom att kallas Gustafsberg.
Köpeskillingen bestämdes till en krona per kvadratmeter och tvåhundra kronor erlades som handpenning.
Gustaf Johansson var bryggare till yrket och detta var starten till Varnhems bryggeri.
Telefonin når Varnhem - Ellen Smedberg blir telefonist
Källeberg byggs om till telefonstation
Det hade varit några svåra år ekonomiskt för Margareta Smedberg och döttrarna. Som en räddning för deras ekonomi kom också telefonin till Varnhem några år in på 1920-talet.
Telefonstationerna inrymdes på lands-bygden hemma hos telefonisten. Telegrafverket var en stor arbetsgivare för kvinnor, speciellt de ogifta.
Ellen Smedberg som försörjde sig på enstaka sömnadsarbeten blev telefonist.
Att telefonisterna helst skulle var ogifta hade med tystnadsplikten att göra.