1897 Smedjan i Klosterliden
Axel Linus Timberg flyttar in på Smedsgården i Överbo och bygger ny smedja 1897 i Klosterliden (blir senare 'Smea-lia') - rivs under 1990-talet
- idag en ny villa sedan 2017 - Smedjan 1 - Klostret 15:12
- idag en ny villa sedan 2017 - Smedjan 1 - Klostret 15:12


Smedjan i Klosterliden - flygfoto 1951
Precis efter avtagsvägen mot Ljungstorp i Klosterliden, nu kallad 'Smea-lia' (Smeds-liden), låg Smedjan i Varnhem. Den hade viss konkurrens av en gårdssmedja på gården Tomten i Skarke by, nära Öglundavägen.
Strax efter svängen upp på Ljungstorpsvägen längst upp i bild till höger, väster om Nohlgården, låg smedjan i Varnhem på ett markområde tillhörigt gård Nr 15 Trädgården, som kallades Hagalid.
Smeden Timberg flyttar in hos Karolina i Smedsgårdens undantag - Smedsgården 1/24 mtl
1897 flyttar sonen till gratialisten August Timberg, Axel Linus Timberg, med familj in som hyrande på Överbo Smedsgården 1/24 mtl.
Han bygger då en smedja i Klosterliden. Backen upp mot Ljungstorp kommer senare att kallas 'Smea-lia' (Smeds-liden).
Huset var inte stort, men det fanns nu också en övre 'vinds-våning'
Familjen hyr alltså av änkan Anna Karolina Johansdotter, som äger 1/24 mtl Smedsgården, efter att maken skapat sig ett undantag från huvudgården vid försäljning.
Undantaget kallas i lantmäterihandlingar för sämjelott Överbo Smedsgården 1/24 mantal och resterande andel Överbo Smedsgården 5/24 mantal. Detta undantag om 1/24 mantal blir inte formellt avsöndrat förrän avstyckning till Överbo Smedsgården 12:14 år 1938. Idag kallas fastigheten Överbo 1.
Smedfamiljen som flyttar in 1897 och hyr av Karolina;
Smeden Axel Linus Thimberg. född i Varnhem 1875-11-04 - in 1897 från Norra Lundby med familj
Hustrun Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 1874-04 28
Dotter Hulda Josefina, född i Varnhem 1897-04-16
Dotter Hildur Maria, född i Varnhem 1898-09-30
Dotter Elsa Viktoria, född i Varnhem 1900-06-21
Dotter Anna Helena, född i Varnhem 1902-07-23
Sonen Sven David, född i Varnhem 1904-01-01
Familjen flyttar efter nio år som hyrande hos Karolina upp till Bäckefors som just då upphört att vara soldattorp 1906 och hyrdes ut. Axel nyttjade fortfarande smedjan. Här bor de kvar till 1929 då de flyttar till Björsgården/Gästgifvaregården som arrendatorer. Axel jobbade dock fortsatt extra som smed i sin smedja.
1923 planerar Axel ett nytt boende, Hagaberg, för sin ålderdom som granne till sin far, August Timberg i Timbelund. Hagaberg hyrs ut tills familjen med hemmavarande barn väljer att flytta in i sitt ägandes Hagaberg 1934. Smedjan har Axel nu sålt till Oscar Johansson (smeden Knut Johanssons far), men han fortsätter att arbeta i smedjan.
Axel Linus levde till 1950 och hans hustru dog 1945.
Varnhemssmedjan i Klosterliden, som nu blir 'Smea-lia'
En mer modernt arbetande smed tog över smedjan 1945
Knut Johansson berättar
"Knut berättar vidare att det var skiftande arbeten dom folk kom till smedjan för att få hjälp med. Grepar, mjölkkrukor med hål som måste lödas igen, samt arbetsordrar från Ulunda Kalkbrott med vässning av borr och pikar och lagningen av och tillverkning av tippkupor (tippbara transportvagnar). Ett annat jobb som var både svårt och tidskrävande var omläggning av hjulringar till hästvagnar. Det kunde ta en halv dag. Järnringen skulle passa exakt på hjulet och rundheten skulle stäma. Efter att Knut skaffat sig sin el-svets kunde detta arbete klaras av på en timma.
Thimberg var i början väldigt negativ till svetsning och tyckte det var "förbaskat skit". När han sedan såg hur smidigt det gick att foga samman järnringar tyckte han det nog inte var så dumt ändå med svetsning. Vidare utfördes diverse plåtarbeten. Det finns åtskilliga stuprör och hängrännor i Varnhem som "smén" har tillverkat."
1946 flyttade familjen Knut och Ester Johansson till det då nybyggda och näraliggande Evertslund utmed landsvägen ett stycke upp i backen.
På så sätt sällade han sig till smederna som byggt och bosatt sig runt smedjan under 1900-talet.
Knut Johanssons köp av Smedjan 1945
Den 13 juni 1945 köper Knut Johansson smedjan av sin far med alla sina inventarier - se köpekontrakt till höger!
Knut har berättat att det fanns flera spekulanter - men de väntade till utsatt tid för försäljningen och då hade han redan undertecknat köpekontraktet. De ville då bjuda över och när de inte fick det hotade de med att bygga en smedja jämte den befintliga, men så blev det inte.
Knut föddes 1917 på gården Svea på Billingssluttningen. Hans föräldrar var Oskar och Hilda Johansson, som arrenderade gården. Innan ett års ålder flyttade familjen till Nyborg och bodde där 1945. Vid 13 års ålder började han som dagarbetare på Backa gård, där de första uppgifterna var att grodda potatis, räfsa hö och diverse annat.
Knut flyttade 1946 med sin Ester och familj till Evertslund, som då var nybyggt. Knuts far och Gustav Andersson från Svea grävde grunden. Knut och Sven murade grunden och bröderna Nilsson från Norra Lundby byggde huset. I Evertslund förddes sönerna Börje och Ingemar.
Han blev sedan mer känd som "Varnhems-smén eller bara smén, där han hade sin Smedja på den gamla Ljungstorspvägens utsväng från gamla Skövdevägen och han arbetade även på Gullhögen i Skövde.
(Bygger helt på artikel i Varnhemsbygden 2006 av Alf Hansson, Varnhem)
Smedjan revs under 1990-talet.
Knut dog i sitt Bäckebo på Redsvenstorp 2009.
Tommy Nilsson, Nygården berättar:
"Innan Knut och Ester Johansson flyttade till Evertslund 1946 bodde de på Lilla Noläng, där bodde de från 1940. Eftersom det var andra ägare, så arrenderade de. Gustav och Frida Nilsson köpte Noläng 1944, så de var grannar ett tag. Frida berättade att när Knut plöjde på gärdena (med häst som man gjorde på den här tiden), så kunde Ester ropa på honom att det var mat. Hästarna måste varit lugna och snälla, för Knut bara stannade, virade tömmarna runt handtagen på plogen och gick hem och åt. Hästarna
stod då kvar på åkern, tills Knut kom tillbaka och fortsatte."