Skara Hospital tilldelad trädgård i Varnhem

VAD ÄR BEGREPPET  'HOSPITAL' UNDER OLIKA TIDER

Går man tillbaka till högmedeltid har termen hospital primärt en innebörd som just spetälskesjukhus.
I norden börjar de uppkomma kring 1100-taletsbörjan, då exempelvis hospitalet i Lund grundas. Efter reformationen 1527 och Gustav Vasas reduktion benämning på vårdanstalt för äldre, handikappade och sjuka i gemen.


Ordet spetälsk, fornsvenska spitælsker, är en bildning till hospital (sjukhus) ofta förkortat spital, och betecknar egentligen den spitälske = den på hospital intagne. Under förstahalvan av medeltiden var spetälskan/lepran en vanlig sjukdom i Sverige, och den vanligaste hos de på hospitalen intagna. Därför kom termen att överföras på sjukdomen själv, och samtidigt tydligare kopplas till ordet hospital. Det förefaller alltså som att just hospitalen primärtär till för spetälska. I likhet med Lunds tidigmedeltida kyrkogårdar där de spetälska placerats längst ifrån kyrkan (Andrén 2000:12ff) har spetälskehospitalen placerats i tydlig exil från stadens gemenskap. Värt attnotera är även att spetälskehospitalen aldrig någonsin placeras söder om staden, utan nästan alltidutanför åt norr eller öster.

Martin Arleskär: Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007

Handledare: Anders CarlssonStockholms Universitet

Kort om Skara Hospital

Skara domkyrka före 1864 Skara domkyrka före 1864

Skara hospital omnämns 1:a gången år 1281 - upphör 1832 - men har då senast efter reformatinen 1527 förändrats till sjukhus och ålderdomshus.
 
Hospitalet omnämns för första gången 1281 i biskop Brynolf Algotssons stadga (Sigsjö 1980:16). Därefter hörs inget nämnvärt om hospitalet förrän 1539 då det får övertaga franciskanerkonventets lösöre (Beckman 1923:54).

Inget Helgeandshus förefaller ha funnits i staden. 1318 omtalas dock ett hospital ”för de sjuka prästerna i Skara stift”. Ett hem för fattiga ålderstigna präster brukar istället kallas Infirmaria. Endast ett fåtal sådana är kända i Sverige. Ett i Skara, och ett i Strängnäs (Järpe 1979:13) och ett i Åbo (Pihlman & Kostet 1986:38).
(Hospital och Helgeandshus - En studie av omsorgsväsende i medeltidens Sverige. Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007 Martin Arleskär Handledare: Anders Carlsson, Stockholms Universitet)
 
Till år 1832, då hjonen flyttades till Vadstena, fanns i Skara ett hospital, som i kyrkligt avseende utgjorde också en egen församling, Skara hospitalsförsamling. Till denna hörde dels själva hospitalet, dess hjon och tjänstepersonal och dels de på hospitalsgården bosatta. De på hospitalsgården bosatta skrevs efter hospitalsförsamlingens upphörande i Skara landsförsamling, annex till Skara stadsförsamling. Före 1791 var Skara hospitalsförsamling eget pastorat. Under åren 1791 fram till införlivandet med landsförsamlingen 1832 var Skara hospitalsförsamling annexförsamling i Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling, Skara hospitalsförsamling, Härlunda, Bjärka och Händene församlingars pastorat. Stift: Skara Härad: Skånings
(www.ArkivDigital.se)
 
Olof Rödholm skriver i sitt manuskript; Försök till en korrt Beskrifning om Skara Stift;
"Redan i Katolska tiden var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital." - se kartor nedan öster om Kyrkan.
 
I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.
I Skara vid eldsvådan år 1712 utplånades alla spår af Stadens fordna byggnader. Ett Helga Andshus Domus Spi Sancti eller Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 af Herr Magnus Johansson , den 5 Febr 1З14 af Hr Birger Peclersson Lagman i Upland samt genom Hertigarne Erik och Waldeinars testamente d 20 Jan 1318. Ett Hospital för fattiga sjuka och utlefvade Präster har i katolska tiden här äfven varit inrättadt.

Sammanfattning angående Skara Hospital;
SH äger 1650 - 1682 i Varnhem en stor trädgård öster om kyrkan. Köpt av Varnhems församling 1880 som Kyrkpark.
SH har en tid avkastning från två kvarnar vid Bille i Varnhem - Hospits/"spittes" Qvarnar (arrenderas ut)
SH har också avkastningen från Björsgården 1/2 mantal i Varnhem (arrenderas ut)
SH upphör 1832 och mark och gårdar förs till övergripande ägaren; Kungliga Seraphimer Ordensgillet*

*Anm; Flertalet sjukvårdsinrättningar från 1770 till början av 1870-talet ägdes av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO). Ansvaret övergick sedan till Sundhetskollegium en föregångare till dagens Socialstyrelsen.

KSO fick kunglig instruktion 1791;
"Kongl. maj:ts nådiga instruction för det til öfwerstyrelsen wid hospitalen, barnhusen och lazaretterne instiftade seraphimer ordens-gillet. Gifwet Stockholm i ordens-capitlet den 28 april 1791. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ maj:tis. :b Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1791."  (Se http://hdl.handle.net/2077/28044)

Är du intresserad att veta något mer om Skara Hospital så finns följande bok att låna på Skara Stifts och Landbibliotek; 'Skara hospital - Kort historik.' Welin, Sanfrid, 1855-1954 (författare)
Utgiven i Skara: Bergers bokhandel i distribution 1946. Svenska 28 s.

Skara Hospital under olika tider;

Tidig Medeltid;
Okänt byggår & belägenhet

1281; 
Biskopstadga Skara - i text
1293; 
Hospital nyanlagt vid kyrkan
1318;
Prästhospital omnämnt
1530; 
Kronan tar över Varnhems Klosters trädgård, kvarnar och gårdar
1684;
Klosters kvarn anslagen Skara Hospital
1689;

Varnhems Hospitals kapital överförs till Skara Hospital
1692;
Björsgården i Varnhem tilldelas Skara Hospital
1712;
Alla byggnader föstörs i stadsbranden i Skara
1724;
Ytterligare en klosterkvarn anslagen Skara Hospital
1791;
Upphör som eget pastorat - blir annexförsamling 
1832;
Hjonen flyttas till Vadstena - tillgångarna förs till Kungliga Seraphimer Ordensgillet

Varnhems hospital med Laurentius Andrae som föreståndare

Höjentorps slott - Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Höjentorps slott - Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

1647 skänkte Drottning Kristina slottet Höjentorp, varvid bl.a. även Varnhems kyrka med näraliggande klosterhemman ingick, som bröllopsgåva till greve Magnus Gabriel De la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne.

Greve Magnus Gabriel De la Gardie besökte platsen för det forna klostret omkring 1650 och fann ganska snart att Varnhems klosterkyrka skulle bli en idealisk plats för en släktgrav. Han fullföljde därefter de tidigare försöken att restaurera själva kyrkan till fullo.

Han lät från år 1668 till 1671, enligt hvad en inskription på kyrkan omförmäler, fullkomligt iståndsätta kyrkan, upprätta dyrbara grafkor och derpå anbringa inskriptioner öfver de Furstar som der blifvit begrafne. Till gravkor åt sig och sin familj inrättade han hela södra korset.

De la Gardie anlade dessutom både skola och ett hospital i samband med kyrkorestaureringen. Det är troligt att detta hospital på Björsgården även fick ta över förvaltningen av den gamla Klosterträdgården som föregångare till att Skara Hospital fick ta över den 1689.

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

Det forna klosterhemmanet Björsgården ägdes av Magnus Gabriel De la Gardie 1650 - 1682  - blev 1671 Hospitalshem-manet Björsgården när han uppförde ett Hospital på marken

Torgil Hallböök skriver i sin sammanställning "Hospitalen i Skara Stift", Skara Stiftshistoriska sällskap, 2011;
"På 1650-1680-talen tog sig De la Gardie an den förfallna klosterkyrkan i Varnhem och samtidigt lät han uppföra såväl ett hospital som en skola där. De byggdes norr om kyrkan på hemmanet Björsgården
(Vår kommentar; Som då blev Hospitalshemmanet Björsgården)

Prästmannen Laurentius Andrae antogs som föreståndare för skolan. Tillsammans med stenhuggaren Hans Eriksson hade han uppsikt över hospitalet bredvid skolan. Stenhuggaren och murarmästaren Hans Eriksson var en av de ledande vid 1600-talsrestaureringen av kyrkan i Varnhem. Han hade sin bostad i Björsgården. Hosptialet var en trädbyggnad. ....

Liksom hospitalet i Synnerby stängdes hospitalet i Varnhem år 1689, så att biskopen biskopen lättare skulle utöva sin tillsyn som högste ansvarige."

Ur Sveriges Kyrkors Volymer kan man läsa;
"Enligt ett brev november 1671 lät De la Gardie inrätta en lijten barna Schola vid klosterkyrkan och antog prästmannen Laurentius Andrae att förestå sko­lan. Tillsammans med stenhuggaren Hans Eriksson hade han dessutom uppsikt över hospitalet bredvid

Den 16 I februari 1673 berättas skolan vara färdig. Där finns redan omkring 70 barn och kommer förmod­ligen att bli flera, skriver prästen Magnus Tengner i Varnhem till De la Gardie. "

Björsgården 1/2 mtl blir anslaget till Skara Hospital 1692 (avkastningsmottagare och ägare)

Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie
- Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."

Skara Hospital blir alltså någon slags förvaltare/ägare med rätt till avkastningen på Björsgården 1/2 mantal - den största delen (2 st 3:e-delar) av det forna Björsgården 1 mtl förmedlat till 3/4 mantal.

Björsgården 1/2 mantals tomtplats med mangårdsbyggnader 1805 och öster om kyrkan markeras nu "Ägor till Hospitalet" dvs den gamla Klosterträdgården, blev 1527 Kronoträdgården

På karta från 1804 är Björsgårdens ägor efter storskiftet fastställt 1805 uppdelat med 1/2 mantal med Littera D. med avkastning till Skara Hospital - med några ägor väster om kyrkan med boplats markerad.

Littera M. utgörs av gården med namnet efter sin uppgift att under klostertiden ansvara för Klosterträdgården, dvs gården Trädgården.


1/4 mantal med Littera E. - Gästgifvaregården under Björsgården som det uttrycks!
Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar mitt för västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c. Ägaren hade 1781 dömts att flytta den ursprungliga Gästgivaregården från kyrkoområdet till området Piskapung vid korsvägen mellan Bolums och Skövde-Skara-vägen - se markering på kartan!

Hospitalshemmanet Björsgården på teckning från juli 1845

Teckning Fritz von Dardel juli 1845 Teckning Fritz von Dardel juli 1845
Teckningen är från tiden före Laga skiftet 1850 med dåtida Björsgårdens placering. Gården kallades efter De la Garides bygge av hospitalet för Hospitalshemmanet Björsgården till skillnad från Gästgifveriet under Björsgården, som tidigt blivit en egen gård med Gästgiveri.

Hospitalet i Skara får del av tillgångarna från Varnhems Hospital 1689 - skrevs in i jordeböckerna 1692

Till år 1832, då hjonen flyttades till Vadstena, fanns i Skara ett hospital, som i kyrkligt avseende utgjorde också en egen församling, Skara hospitalsförsamling. Till denna hörde dels själva hospitalet, dess hjon och tjänstepersonal och dels de på hospitalsgården bosatta.

De på hospitalsgården bosatta skrevs efter hospitalsförsamlingens upphörande i Skara landsförsamling, annex till Skara stadsförsamling. Före 1791 var Skara hospitalsförsamling eget pastorat. Under åren 1791 fram till införlivandet med landsförsamlingen 1832 var Skara hospitalsförsamling annexförsamling i Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling, Skara hospitalsförsamling, Härlunda, Bjärka och Händene församlingars pastorat. Stift: Skara Härad: Skånings
(www.ArkivDigital.se)

Olof Rödholm skriver i sitt manuskript; Försök till en korrt Beskrifning om Skara Stift;
"Redan i Katolska tiden var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital." - se kartor nedan öster om Kyrkan.

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

I Skara vid eldsvådan år 1712 utplånades alla spår af Stadens fordna byggnader. Ett Helga Andshus Domus Spi Sancti eller Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 af Herr Magnus Johansson , den 5 Febr 1З14 af Hr Birger Peclersson Lagman i Upland samt genom Hertigarne Erik och Waldeinars testamente d 20 Jan 1318. Ett Hospital för fattiga sjuka och utlefvade Präster har i katolska tiden här äfven varit inrättadt.

Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem i musietext till bild;
Varnhems socken. Billekvarn. I dagligt tal kallad "Spetarskvarna", en dialektform av Hospitals kvarn.

I 1699 års jordebok är antecknat: "en kvarn vid klostret", som 1684 är taxerad och anslagen Skara hospital.

I 1726 års jordebok redovisas även "Billekvarn" anslagen Skara hospital". Tydligen har här funnits två kvarnar, vilket även anges i kartbeskrivning 1864: "Norra qvarn och södra qvarn". 

I 1825 års jordebok är antecknat att Häradshövding Jonas Lundin låtit återuppbygga Billekvarn, som år 1724 blev Skara hospital anslagen, vidare att kvarnarna gå med ett par stenar vardera höst och vår samt att Klostrets kvarn och Bille kvarn sammanbyggts år 1823. Båda drevs som tullkvarnar. Sannolikt är kvarnhuset på bilden från 1823.

(Kommentar; Troligen var de båda kvarnplasterna det som idag är Bille kvarn och Gustafvsfors kvarn, vilka båda torde har hört till Klostret under dess glans dagar och kallades därför "Klosterkvarnar", liksom den kvarn som nära klostret var munkarnas näramste kvarnbyggnad (senare Hammars kvarn)

Sammanfattning angående Skara Hospital;
SH äger 1689 - 1832 i Varnhem en stor trädgård öster om kyrkan. Köpt 1880 av Varnhems församling som Kyrkopark.
SH har en tid avkastning från två kvarnar vid Bille i Varnhem - Hospits/"spittes" Qvarnar (arrenderas ut)
SH har också avkastningen från Björsgården 1/2 mantal i Varnhem (arrenderas ut)
SH upphör 1832 och mark och gårdar förs till övergripande ägaren; Kungliga Seraphimer Ordensgillet*

*Anm; Flertalet sjukvårdsinrättningar från 1770 till början av 1870-talet ägdes av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO). Ansvaret övergick sedan till Sundhetskollegium en föregångare till dagens Socialstyrelsen.

KSO fick kunglig instruktion 1791; "Kongl. maj:ts nådiga instruction för det til öfwerstyrelsen wid hospitalen, barnhusen och lazaretterne instiftade seraphimer ordens-gillet. Gifwet Stockholm i ordens-capitlet den 28 april 1791. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ maj:tis. :b Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1791."  (Se http://hdl.handle.net/2077/28044)

Är du intresserad att veta något mer om Skara Hospital så finns följande bok att låna på Skara Stifts och Landbibliotek; 'Skara hospital - Kort historik.' Welin, Sanfrid, 1855-1954 (författare) Utgiven i Skara: Bergers bokhandel i distribution 1946. Svenska 28 s.

Björsgården 1/2 mtl blir anslaget till Skara Hospital 1692 (avkastningsmottagare och ägare)

Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie
- Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."

Skara Hospital blir alltså någon slags förvaltare/ägare med rätt till avkastningen på Björsgården 1/2 mantal - den största delen (2 st 3:e-delar) av det forna Björsgården 1 mtl förmedlat till 3/4 mantal.

Björsgården blev Hospitalshemmanet Björsgården när De la Garide uppförde både hospital och skola på den gamla marken för Björsgården nära kyrkan 1671. Mark och gård som han då ägde.