Nohlängarna - rester av Höjentorps djurgård

Text, kartor och bilder bygger på research och sammanställningar gjorda av Tommy Nilsson, Hembygdsföreningens forskargrupp, 2022

Från början ett obebyggt ängs- och sjöområde som tidigt utgjorde Höjentorps djurgård, dvs en stor inhägnad för konungens jaktdjur - 1642 års inhägnad inritat på karta - senare

- senare hävdat som ängsmark för byarna Skarke, Kloster, Överbo, Wäberga samt Skärvs socken och slutligen uppdelat mellan byarnas gårdar och Höjentorps gård

1642 ritades denna karta med hela inhägnanden med grindar och grindvaktstuga i sydost tvärs över dagens Eggbyväg för Höjentorps djurgård.
 

I norr syns Kungsgården Höjentorp (Högntorp) inritad. Slottet var ännu inte byggt, då det byggdes 1647.
Längst i söder ser man Hushagen. Området innehöll 17 sjöar i starkt kuperad terräng. De västra delarna kom att föras till Hushagen i ett senare skede, när djugården avvecklades fram mot mitten av 1700-talet.
 

I Djuregården ingick nästan hela området mellan Höjentorp - Davistorp - Hulängen - Ölundavägen - in mot Eggbyvägen och ner mot Hushagen - västerut och upp förbi Bysjäöns östra strand - norrut mot Höjentorp. Ett grindvaktarboställe kan ses sydost och låg i kurvan på Eggbyvägen där idag ett naturreservat är utmärkt.

1636 inritade Skara Djuregård på karta söder om Glasbacken. Denna djuregård kom att sammanföras med 1690 med Höjentorps djurgård och upphörde i o m detta.

"Höjentorps djurgård var till för de kungliga och där utfordrades och sköttes hjortar och rådjur som sedan kunde levereras till gästabuden ute på kungsgårdarna och slotten. Djurgården underhölls med skattemedel i form av hägnads- och reparationsvirke och av "ödeshö" till djurladorna. Djurgården omfattade totalt ett område av 800 ha skog och ängar. I en skrivelse av den 23 augusti 1690 befallde Karl den XI att Skara djurgård skulle ödeläggas, att Höjentorps djurgård skulle förbättras och att djuren skulle överföras dit från Skara!"

Stycket hämtat från Billingen längesen, artikel Verna Andersson, Ljungstorp, 1989

Karta 1960 visar stora delar av Höjentorps ägor 1722 och den då nedkrympta Djureparken och Skarke och Väberga byar

Historiska kartor Lantmäteriet - sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022 Historiska kartor Lantmäteriet - sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022
Flera namn på kartan kan härledas till den forna 'Djuregården'; Djurgårdsskogen, Lilla Djurgården, m fl.

1722 hade redan Djuregården krympt

Karta 1722 visar att Djuregården ny krympts ner till att omfatta bara de östra delarna av det tidigare området.

I mitten av denna minskade Djuregård fanns också ett 'Diurewacktaretorp' och lilla Djuregården med djurlada

Hisoriska Kartor Lantmäteriet 1722 - sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022 Hisoriska Kartor Lantmäteriet 1722 - sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022

Djurevaktaretorpet ligger vid åkerlycka utanför Kungsgården mitt i Djureparken. På kartan inritad Lilla 'Djiuregården med Diurladan' ett stycke väster om Djurvaktartorpet.

Under 1700-talet kom området att kallas Nolängen - djurgården upphörde

Skarke by 1795 Skarke by 1795

Skarke by (rödmarkerad) och Nohlängen innan laga skiftet. Karta 1795. Korsvägen som är tydligast på bilden utgörs av Öglundavägen och Eggbyvägen med fortsättning sydost i farvägen till Kyrkebo och Prästgården.
 

Karttext; "Charta öfwer Skarcke By's Ägor och Nohlängen uti Skaraborgs Län WALLA Härad och Warnhems Klåsters sockn afmätte Åren 1788 och 1795. Åkerjorden Storskiftad År 1794 samt Gjärdeswallarna och Nohlängen År 1795 af Jonas Larurell". (Kommentar; "Warnhems Klåsters socken" är här lika med Skarke socken.)


Skarke by fick troligen redan under 1100-talet sin egen sockenkyrka tillsamamns med byarna runt Klostret, Klostrets och Överbo byar. Skarke kyrka, var alltså sockenkyrka för även näraliggande Klosterägda Klosterbyn och Överbo by, vars gårdsfolk inte kunde använda det nybyggda klostrets kyrka som församlingskyrka te x för begravningar. Skarke kyrka har kvar sin grund delvis under nuvarande ladugårdsbyggnad för Kyrkebo.

Namnet Varnhem användes inte specifikt för själva samlingen av gårdar (ägda av klostret), som låg nära klosterområdet, förrän efter klostertiden 1540. Då blev Klostrets by eller Varnhems by (12 gårdar) namnet på gårdarna nedanför den första stigningen upp mot berget och de som låg här ovan kallades Överbo by (4 gårdar).

Varnhems eller Skarke socken bestod i ett skede av byarna Skarke , KlostretÖverbo, Väberga och Ulunda byar.

Området Nohlängen på Skarke by's karta 1795 - användes genom hävd från alla söder om och kringliggande byar

Bild 2020 över norra delen av det som var Nolängen Bild 2020 över norra delen av det som var Nolängen

De byar som hade marker inom Nohlängarna enligt hävd var;
Skarcke By, Klåsters By, Wedbärga (Wäberga) By samt Skjärfs socken, förutom Höjentorps kungsgård, vilken avstått från stora delar av djuregården.

Namnet Nohlängen torde härröra från att hela detta stora område låg 'norr' om de som av hävd kom att bruka och delade upp ägorna samt Skärvs socken i väster. Området gränsades i sin tur i norr i huvudsak av Höjentorps ägor. men även Sandtorps ägor och Torps ängar, liksom i öster av Solbergas ägor och Wäberga by.

Under storskiftet 1788 - 1795 uppdelades delar av Nohläng mellan byarna och några mindre vallar till Torp & Höjentorp

På denna karta från Storskiftet 1788 - 1795 har byalagen från Skarcke, Klosters och Wedberga byar samt Skärvs socken tilldelats områdena K till Q.
Från väster;
Q = Skjerfs socken
K = Skarcke byalag
L = Torvmosse tillhörande Prästebolet
(får behållas)
M = Klåsters byalag
N = Wedberga byalag

O = Wall till Konungsgården Höjestorp
P = Wall till Ryttarbostället Torp

Dessa områden delades sedan in i skiften som tilldelades gårdarna inom byalagen och Skjerfs socken.
Den gamla Djurehagens västra del kom att föras till Hushagen som växte till en större gård.

Ovanstående områden inom Nolängen delades sedan mellan gårdarna inom byarna i olika skiften - fastställt 1792
Karta 1 = Skarke by's gårdar

Skarke by's gårdar tilldelades följande områden inom det rödmarkerade området;
Nr 91 = Skarke Dunagården (1 skifte)
Nr 92 = Skarke Ledsgården (2 skiften)
Nr 93 = Skarke Mellomgården (2 skiften)
Nr 94 = Skarke Hustru Ingridsgården (1 skifte) - (kom i Laga skiftet 1841 att tilldelas Skarcke Bys Åkerlyckor)
Nr 95 = Skarke Tåbolet (2 skiften)
Nr 96 = Skarke Tomten (1 skifte)
Nr 97 = Skarke Kyrkebo (2 skiften)
Nr 98 = Skarke Prästebolet (2 skiften)


Alla gårdarna tilldelas skiften efter storlek på gården.

Karta 2 - Klosters och Överbo byars gårdars tilldelning av Nolängen fastställt 1792



Klosters och Överbo byars gårdar med tilldelat skifte inom röd markering;
Nr 101
 = Klostret Ödegården (1 skifte)
Nr 114 = Överbo Lilla Hålltorp (gården räknas här till Överbo by) (2 skiften)
Nr 104 = Klostret Ufsgården (1 skifte)
Nr 102 = Klostret Björsgården (1 skifte)
Nr 105 = Klostret Fogdegården (2 skiften)

Nr 103 = Klostret Junkragården (1 skifte)
Nr 113 = Överbo Nolgården (1 skifte)
Nr 112 = Överbo Smedsgården (1 skifte)
Nr 110 = Överbo Sörgården (1 skifte)

Nr 111  = Överbo Mellomgården (1 skifte)
Nr 108 = Klostret Borregården (1 skifte)
Nr 100 = Klostret Sven Michaelsgården (1 skifte)
Nr   99 = Klostret Pickagården (1 skifte)
Nr 115 = Överbo Nygården (1 skifte) (här räknas Nygården till Överbo by!)
Nr 107 =  Klostret Simonsgård (1 skifte)

Nr 106 = Klostret Fiskaregården (1 skifte)
Nr 109 = Klostret Trädgården (1 skifte)

Byalagen och deras tilldelade skiften vid Laga skifte 1788-1798 på kartan ovan
 
Gårdarna som ingick i byalagen, och Skärvs socken tilldelades skiftena 91 till 138 i Nohlängen.
Här är de gårdar som ingick i byalagen och Skärvs socken, för att förtydliga är skiftets nr inlagt efter gårdsnamnet:
 
Skarcke By:
Dunagården 91, Ledsgården 92 , Mellangården 93, Hustru Ingridsgård 94, Tåbolet 95, Tomten 96,  Kyrckebo 97, Prästebordet 98.               
 
Klåsters Byalag Klåstret:  
Pickagården 99, Sven Michelsgården 100, Ödegården 101, Björsgården 102, Junkragården 103, Elofsgården 104, Fogdegården 105, Fiskaregården 106, Simonsgård 107, Bårregården 108, Trägården 109.                      

Öfwerbo byalag:
Sörgården 110, Mellomgården 111, Smedsgården 112, Nolgården 113, Lilla Hålltorp 114, Nygården 115.
                    
Wedbärga By: 
Mellomgården 116 och 117, Håkansgård 118 , Nolgården 119.
 
Skjärfs socken:
Stjelkabo 120,  Pehrsbo: Anders Jonsgård 121, Lars Larsgård 122, Valentinsgård 123, Skjärf Korsgården, Gatebo och Holmen tillhopa 124, Munckabo 125 och 126  , Gislagården 127, Skattegården 128, Stommen 129, Brunsgården 130, Dahln 131, Björcken 133, Attorp Bengt Larsgård 134, Gunnar Larsgård 135, Rospikstorp 136, Fohl Glasmästaresgård 137, Pehr Larsgård 138.

Vid Laga skiftet Skarke by 1841 förändrades återigen kartan

1839 vid Laga skiftet - karta från Lantmäteriet Historiska Kartor - bearbetad av Margareta Gustavsson Broberg 1839 vid Laga skiftet - karta från Lantmäteriet Historiska Kartor - bearbetad av Margareta Gustavsson Broberg

Fastighetsförteckning:   
Litt A  Skarke Ledsgården 15:1     
Litt B  Skarke Hustru Ingridsgården 4:1  
Litt C  Skarke Millomgården 5:1   
Litt D  Skarke Tåbolet 1:2
Litt   Skarke Tomten 3:1
Litt F   Skarke Tåbolet 1:3
Litt G   Kyrkebo 2:1
Litt H  Prästebolet 1:1
 

Man kan vid Laga skiftet 1841 för Skarke by se att delar av Nolängsmarken nu omdisponeras och fördelas till utvalda gårdar inom forna Skarke by och slås ihop med den forna byn storskiftad 1795. På så sätt får den laga skiftade byn en större sammanhängande formell yta att fördela på gårdarna.

I norr får Prästgården H. ett skifte norr om Ledsgården A. och övriga gårdar får mark som förutom utgörs av den storskiftade byn också sträcker sig in i Skarke by forna tilldelade byskiften inom
Noläng.

Anm; Både Kyrkebo och Prästebolet hänfördes i de första jordeböckerna efter Klostertiden (1540) till Klostrets by - men ganska snart kom de att föras till Skarke by och detta fastställdes i o m Storskiftet för Skarke by 1795.

Ännu en förändring av Nolängskartan vid laga skiftet för Klosters och Överbo byar 1844 - 1848

Laga skifteskarta Klosters och Överbo byar  1844  - bearbetad av Tommy Nilsson, 2022 Laga skifteskarta Klosters och Överbo byar 1844 - bearbetad av Tommy Nilsson, 2022

Laga skiftet i Klosters och Överbo byar 1844 - 1848 gav denna fördelning av Nolängsmarken:

Höjentorp har fått lämna mark nere vid de båda byarna och får här i Nolängen åter en samlad mark  från storskiftade marken för Klosters och Överbo byar.

Öfverbo Mellomgården ägdes nu av Löjtnant Wettergren på Backa gård och därför tilldelades områdena närmast Backas mark denna gård.

Mark C. Öfverbo Mellomgården längst i söder på kartan kom senare att bytas mot Skarke Hustru Ingridsgårdens mark lite längre norr ut. På så sätt kunde sedan Hustru Ingridsgården delas i två lika delar med samlade marker för de två nybildade gårdarna Hustru Ingridsgård - Skräddaregården.

Lag skiftet - några förändringar i förhållande till storskiftet, där Nygården istället tilldelas Nygårdshagen och Knifwaledshagen. Höjentorp har fått tillbaka stor del av Kloster-Överbos tidigare marker.


Anm; Här nämns alltså Knifvaledet långt innan det bebyggts och syftar helt klart på själva 'ledets' form som en kniv, där Skarke byväg går ut till den gamla landsvägen i en skarp vinkel.

Höjentorps ägor 1722

Historiska Kartor Lantmäteriet - lantmätarens konstnärliga ådra i form av inledning av karttexten till karta 1722; Konungs Gården Höjentorp; med alla dess Adpertinenter i Åker, Eng, Beteshagar, Skog och Marck, Skifte, Trä- och Humlegårdar, samt Arbetstorp, som inom så wähl som uthan om Ägorna äro belägne uti Eggby Socken, Walla Härrad, Skaraborgs Län som allt utaf Notarium Explicatio igenfunnit.
Historiska Kartor Lantmäteriet - lantmätarens konstnärliga ådra i form av inledning av karttexten till karta 1722; Konungs Gården Höjentorp; med alla dess Adpertinenter i Åker, Eng, Beteshagar, Skog och Marck, Skifte, Trä- och Humlegårdar, samt Arbetstorp, som inom så wähl som uthan om Ägorna äro belägne uti Eggby Socken, Walla Härrad, Skaraborgs Län som allt utaf Notarium Explicatio igenfunnit.
Höjentorps slott på ett kopparstick från år 1694. Ur Suecia antiqua et hodierna. Obs! Detta är slottet från framsidan som vette mot Kungsgården Höjentorp (och inte ner mot sjön!).
Höjentorps slott på ett kopparstick från år 1694. Ur Suecia antiqua et hodierna. Obs! Detta är slottet från framsidan som vette mot Kungsgården Höjentorp (och inte ner mot sjön!).
Förstoring av kartan nedan från 1722 - färdig bara månader innan den förödande branden i september 1722.
Förstoring av kartan nedan från 1722 - färdig bara månader innan den förödande branden i september 1722.
Historiska Kartor Lantmäteriet - kartan sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022 Historiska Kartor Lantmäteriet - kartan sammanfogad av Tommy Nilsson, 2022

En samlad bild av Höjentorps ägor 1722. På kartan kan man utläsa att Höjentorps slott har byggts (1647), Djuregården har minskat betydligt till ytan och t ex Hushagen är en separat gård (ner till vänster). Höjentorp har också gett plats för många torp under gården placerade runt på ägorna.

Kartan finns att ladda ner här som 15 MB jpg-fil för att se tydligare;