Tomten blev till som ett hemman genom att en gräsgäld i Lundby sockens utjord fick ge plats för en laga skiftesutflyttad gård från Amundstorps by

På karta 1960 ser man att ladugården och uthus vid tiden för kartan hade en placering öster om boningshus och lillstuga nära gränsen mot Källegården.

På kartan från 1877  nedan - nästan 100 år tidigare - ser man att den första ladugården på denna mark tilldelad i Lagaskiftet,  byggd 1846, byggdes med gaveln mot och nära Broddetorpsvägen.

Den allra första ladugården för Tomten låg på Trädgårdstomten i Amundstorps by i början av 1800-talet, just norr om det som idag är Alekärrsvägen avgränsat av bäcken i norr.

Kartan visar inte hur marken för Tomten växt fram från olika "Tomter", dvs olika spridda gräsområden i Amundstorps bys utkant som gick att skörda hö från och använda till bete. Markområdet på 1960-talskartan för Tomten tillkom som en sammanläggning och tilldelning vid Laga skifte 1846 - 1856.

Kort historik för 1600-1800-tal

I de första stegen i Tomtens tillblivelse hade säkert byn, eller någon/några gårdar, att betala kronan för användande av dessa markstycken utanför byn till höbärgning och/eller bete. För Tomtens räkning visar dokument från 1700-talets slut att gräsgälden (avgiften) betalades i "Smör".

Efter användandet som ren gräsgäld bebyggdes en markbit med hus och ladugård och "tomterna/markerna" samlades ihop till ett hemman, vilket då kallades ett gräsgäldshemman. Detta hemman fick då ytterligare en avgift genom en kronoskatt utöver gräsgäldsavgiften. Bebyggelsen med boningshus och ladugård för gräsgälden gjordes på tomtmark närmast Amundstorps by, senare kallad  Trädgårdstomten utmed bygatans nedre del. Se karta från 1794 nedan!

Genom att gräsgälden från början inte ingick i bymarken, blev man tvungen att "inrotera" detta som ett hemman och mantalsätta den inom Amundstorps by, vilket troligen gjordes under första halvan av 1700-talet.

Det var kostnaderna för hållande av ryttare för Västgöta Regemente som gården fick vara med att dela på tillsammans med stomhemmanen. För att klara detta fick man ett område på Kronomark vid bergskanten som man fick hålla som Ryttar Boställe för N.o 14 Västgöta Regemente - marken blev  knuten till Tomten och användes som Ryttare N.o 14's Boställe till 1800. 1811 upphörde Västgöta Regemente som Kavalleriregemente och Ryttarna behövdes inte längre, utan ersattes med infanterisoldater. Då tog stomgårdarna över boendet och skapade ett annat soldattorp inom roten.

1803 tilldelades den förra Ryttar Boställes-marken till Tomten 1/16 mtl av Kronan vid storskiftet av Kronoparken Billingeliderna. Därefter blev denna 'tilläggsmark' vid bergets kant ett regelrätt torp under Tomten och eftersom dess förste torpare 1812 hette Dahlgren, namnades det Dahlgrenstorp. Troligen köptes torpet redan nu som förpantning* på 99 år såld av Tomtens ägare.

Tomten var inte särskilt bärkraftigt som gård och efter förpantningen av Dalgrenstorp ägdes grundhemmanet av hemmansägare som inte bodde på gården. Byggnaderna på Trädgårdstomten sköttes inte och fick förfalla till den grad att de vid värderingen under Laga skiftet 1846 helt hade försvunnit från platsen och bara Trädgårdstomten återstod!

Då hade Dahlgrenstorps ägare, Jonas Svensson 'Knopp', redan arrenderat markerna och köpte 1846 också hela Tomten 1/16 mantal. 1846 samlades så alla till Tomten tillhörande markbitar i det laga skiftet till en sammanhängande markremsa utmed Broddetorpsvägen som redan var i Tomtens ägo - se kartor ovan och nedan! - dvs även inklusive förpantningen Dahlgrenstorp (vars ägare nu alltså också var Tomtens ägare).

I ortsnamnsregistret står följande; Tomten, bebyggd utjord i Amundstorps by. Påstås i bygden vara 1/8 mantal.
(Lundvall 1928)
I jordregistret kallas marken en gräsgäld* i Lundby sockens utjord - senare bebyggd gräsgäld - ett gräsgäldshemman.

*Gräsgäld = avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete å ödeshemman, dvs obebyggd mark.
* Förpantning = köp av en nyttjanderätt genom avtal för mark och ev. byggnader - grundägan kvarstår hos säljarens hemman - här då Tomten.

Dahlgrenstorp var alltså ett torp under hemmanet Tomten i Amundstorps gamla by i Lundby. Före skiftet låg den som en förpantning uppe vid berget ovanför Överstegården ett bra stycke på gammal Kronomark.

1846 byggs först ladugården här nere vid vägen av Jonas Svensson som sedan 1846 äger både förpantningen och hela grundhemmanet Tomten 1/16 mantal (ibland satt till 1/8 mantal). Han flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.

Här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Marken vid Skolhuset tillhör 1877 också Tomten 1/16 mtl, även om den är bortlämnad med nyttjanderätt för skolhus sedan 1846.

Förpantningen Dalgrenstorp köptes av Sandblad år 1884 som flyttade hit med sin fru och ena dottern - se boende på Tomten!

• Tomten kallades tidigt ibland Tomterna då den bestått av olika delvis sammanhängande gräsmarker (tomter) på Kronomark som utjord i Lundby socken i huvudsak förlagda utmed gamla vägen till Varnhem.
• Tomtens gräsmarker användes endast till slåtter, möjligen bete, och genom avtal med Kronan fick man använda dem som slåttermarker mot avgift - en s.k. gräsgäldsskatt, vilken skrevs in i jordaboken - för Tomten står avgiften under 1700-talet som en skatt i Smör!

• Tomtens gräsgäld kom att bebyggas på vad som senare kallades Trädgårdstomten vid byvägen för Amundstorps by (idag nära och norr om Alekärrsvägen) och de olika markbitarna kallades då sammantaget ett Gräsgäldshemman - den behöll då gräsgäldsskatten (Tomtens gräsgäld var alltså satt i smör), men fick också ett tillägg med Kronoskatt för att den brukades som bebyggt hemman - den skatten sattes i jordaboken till 1/8 mantal.
• Tomten - ett gräsgäldshemman på 1/8 mantal (eller ofta skrivet som 1/16 mantal) levde kvar som begrepp för marken i jordaboken ända in i det nya jordregistret, senare fastighetsregistret - se lagfart nedan 1834.
• Tomten inroterades i Amundstorps rote under mitten av 1700-talet och tilldelades en mark på Kronomark uppe vid bergskanten som roten befolkade med Ryttare för Västgöta Regemente, Gudhems Kompani N.o 14 - den marken med byggnader blev på så sätt en tid under 1700-talet Ryttare Boställe
• Ryttare Bostället användes aktivt för Ryttare under 1700-talet så länge Västgöta Kavalleri Regemente fanns kvar som kavalleri, varefter det övergick till att vara ett torp under Tomten 1/8 mantal och soldattorpet N.o 14 förlades utanför Tomtens marker - se boende enl husförhörslängd nedan!

• Tomten får vid skiftet av Billingeliderna del i Allmänning vid Öfverstegårds äng, vilken del alltså räknas till Tomten och som senare kommer att bebyggas och höra till Tomten i husförhörslängder - se bild!
• Tomtens torp vid bergskanten ovanför Amundstorps by befolkades oftast med avskedade soldater och säljs av Tomtens ägare 1812 som en förpantning (nyttjande- arvs- och försäljningsrätt) på 99 år (med avslut 1911)
• Tomtens hemman 1/8 mtl i övrigt förfaller under första hälften av 1800-talet och både hus och ladugårdsbyggnader är borta fram till Laga skiftet 1846
• Den förste ägaren av torpförpantningen ger också dess namn - Dahlgrenstorp - 1:e ägaren hette Christopher Dahlgren och levde här mellan 1812 - 1834
• 1831  inträffar en katastrof för dåvarande ägarfamiljen för Tomten med ägaren Anders Andersson, född 1805 enligt not; "1831 dömd till 66 2/3 Rder som böter för Fjerdingsmans öfverfallande i tjensten. Dömd för 3je resan stöld." Vilket i allt resulterat i att han nu "finnes på Långholmen vid Stockholm."
• 1839 köper Jonas Svensson 'Knopp' förpantningen Dahlgrenstorp. Dahlgrenstorparen tar över odlingen av hela Tomten i övrigt, eftersom det är på Dahlgrenstorp byggnaderna finns att bo i och ladugård med fähus, logar och lador, svin - och hägnskjul är uppförda
• Dahlgrenstorps övertagande av Tomten fullföljs fullt ut 1846 då Jonas Svensson också formellt köper hela Tomten 1/8 mantal, dvs även grundägan till sin egen förpantning - se köpekontrakt nedan!
• 1846 har Dahlgrenstorpsförpantningens ägare dvs Tomtens ägare, Jonas Svensson, byggt en ny ladugård vid Varnhemsvägen på Tomtens nya marker enligt 1846 års laga skifte och boningshuset följer strax därpå - dagens Lillstuga 1850.
• 1846-1847 undantas ett stycke mark från Tomten 1/16 mtl, genom arrendeavtal med Jonas Svensson, som nyttjanderätt för Amundstorps folkskola i hörnet snett mot Himmelskällan vid Ulunda gårds gräns och folkskolan för Varnhem - Lundby skoldistrikt byggs alltså i Amundstorp
•  1855 byggs nya byggnader på mittdelen av Tomtens nya ägor utmed landsvägen till Varnhem (senare 1919 avstyckat som Tomtebo) de kallas nu Dahlgrenstorp - och de hyrs till att börja med ut till en Kronorättare senare Häradstjänare, Jonas Larsson Lundgren, född i Lundby 1817, som bor här till och med 1860
• 1872 den 3 maj avdelas Tomtens byggnader med tomt från Tomten 1/8 mantal och dessa ägodelar blir 7/64- dels mantal Tomten  - ägarna blir Anders August Förberg och hans hustru Märta Förberg men ägan ingår även fortsättningsvis i Tomten 1/16 mantal
• 1876 benådas mördaren Johannes Sandblad (Mordet i Bäckedalen) och först bosatt på Tomten i Skarke (Obs! alltså Tomten i Skarke by) fortsätter han en verksamhet som möbelsnickare, troligen direkt i Dahlgrenstorp (senare Tomtebo) ganska snart efter frigivningen - en sömmerska,  Sofia Hajahn, skrivs i alla fall på Dahlgrenstorp fr o m 1881
• 1884 den 21/11 köper Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 förpantningen Dahlgrenstorp under Tomten av Anders Förberg och hans hustru - Sandblad flyttar in med hustru och en dotter från Tomten, Skarke, där han hyrt - han vidareutvecklar verksamheten med flera sömmerskor och efterlämnar vid sin död ett stort "möbelarv" både på Dahlgrenstorp/Tomten och i gårdarna runt i trakten
• 1890 uppförs ny ladugård öster om dåvarande mangårsdbyggnaden - dvs idag Lillstugan.
• 1894 upplåter makarna Förberg mark till Lundby Kristna Förening för bygge av Missionhus - vilket konfirmeras via inteckning om arrende på 49 år för föreningen i Tomten 6:1 om 214 kvadratmeter år 1898 - se avsnitt!
• 1895 skall nuvrande boningshuset för Tomten ha uppförts på samma plats som en tidigare uppfört bostadshus - se karta 1877.
• 1898 den 31/3 dör Hemmansägaren för Tomten 1/8, Anders August Förberg, född i Varnhem 1840 den 4/9
• 1899 den 30/6 dör Sandblad och förpantningen Dahlgrenstorp inlöses av Förbergs hustru (Dahlgrenstorp försvinner i o m inlösen av förpantningen!) - Sandblads änka,  flyttar in som hyrande i Lillstugan och bor där till sin död 1905 - se foto!

• 1901 bosätter sig den första handlanden på Dahlgrenstorp eller (senare kallat) Tomtebo  - hyrs nu ut som handelsplats - affär - och den första handelsidkaren kommmer dit 1901 - förutom den handel med möbler som skett under hela slutet av 1800-talet genom möbelsnickaren Sandblad. Den första handlaren blir: Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904
• Efter maken Anders August Förbergs död 1898 arrenderas Tomtens mark ut till Millomgården, Amundstorp en tid i början av 1900-talet
• Ny arrendator under denna tid för Tomten 1/8 mantal blir därefter handlanden  Carl August Blomqvist, född i Varnhem och flyttar nu in som boende i Dahlgrenstorp - senare kallat Tomtebo
• 1905 dör Sandblads änka, Maja Stina Andersdotter,  inhyrd i Lillstugan och epoken Sandblad på Dahlgrenstorp Tomten är nu slut - epoken Blomqvist tar sin början som en fortsättning på Förbergsepoken
• 1906 den 1/4 gifter sig Carl Blomqvist med Förbergs dotter, Märta Augusta Förberg, född av dottern till Jonas Svensson'Knopp', dvs dotterdotter till den "förste ägaren av Tomten efter laga skiftet 1844, Jonas Svensson "Knopp" - på så sätt ges gården släktkontinuitet sedan 1839 och även framöver!
• 1906 Carl Blomqvist blir på så sätt nu hemmansdelägare för Tomten 1/8 mtl och han flyttar in hos sin hustru i boningshuset för Tomten, där också änkan Förberg lever i sterbhuset med en dotter - gårdens ägande är nu alltså uppdelad på flera släktingar
• 1916 den 12/7 dör änkan Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840 (76 år gammal)
• 1918 vid arvskifte 17 oktober fördelas lagfartsägorna från 1872 för Anders August Förberg med hustrun Märta Kristina Förberg. De fördelas till barnen Karl Förberg, Anna Förberg, Samuel Larssons hustru Maria Elisabet Larsson, född Förberg och Karl Blomqvists hustru Märta Augusta Blomqvist, född Förberg - med lagfart den 16 januari 1919 1/32 mtl Tomten för var och en.
• 1919 köper Karl och Märta Blomqvist samtliga andelar utom den redan ägda - lagfart den 17 januari 1919
• 1919 avstyckas Tomtebo från Tomten och blir en egen fastighet - se rubriken  G. 2 c Tomten - Dahlgrenstorp Tomtebo
• 1920 dör Carl Blomqvist bara 56 år gammal och hustru och söner ärver honom
• Änkan Märta Augusta Blomqvist och de båda sönerna Allan och Bertil Blomqvist tar över gården Tomten som ägare härefter - Bertil Blomqvist är den som stannar på gården
• 1927 avgörs av Kungl Majt en lång strid om inlösen av gamla folkskolan med Nyberg och Blomqvist som parter - där Nyberg får lov till inlösen enligt ensittarlagen och Tomten förlorar så denna mark.
• Tomten består härefter av kvarvarande delar av den forna 1/16 mantal (1/8 mantal) stora Tomten
• 1936 dör Carl Blomqvists hustrus syster, Anna Kristina Vilhelmina Förberg

På kartan 1794 kan man se att följande Gårdsnamn är utmärkta:

A. = Öfverstegården a 1 mtl förmedlad till 1/2
B. = Öfverstegården b 1 mtl förmedlat till 3/4 mtl
C. = Kiellegården 1 mtl förmedlat till 1/2
D. = Millomgården  1 mtl
E. = Nederstegården 1 mtl förmedlat till 3/4 mtl
F. = Tomten, en utjord med hustomtens ladugård delvis i sin inhägnade råggård
- här utmärks Tomtens hustomt med rött och innehåller 1794 både boningshus och ladugård.

Ett gräsgäldshemmans historia:

Tidigare har Tomten i jordeboken benämnts som en Gräsgäld *, dvs tidigare obebodd delvis öde mark tillhörande Kronan, men till slåtter brukad, för vilken slåttaren enligt kontrakt betalade viss kronoskatt. Kallas tidigt för 'utjord i Lundby socken'. Har 1834 blivit ett "Gräsgäldshemman" i handlingarna- se lagfart nedan!

Gården hade ingen bärkraftighet och redan 1846 var alla byggnader borta från Trädgårdstomten vid byvägen! Den enda enhet som fungerade med jordbruk var förpantningen Dalgrenstorp, som på så sätt avskilts från Tomtens utmarker, men ändå ingick i grundägan.

Husen på ägan vid byvägen i Amundstorps by var alltså 1846 redan helt borta och kvar bara en trädgård - enligt värderingstexten: "å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård" - se värderingen nedan! Ladugården hade rivits och ägaren till förpantningen Dahlgrenstorp sedan 1839 och hela Tomten sedan 1846, Jonas Svensson Knopp, hade just 1846 byggts en ny ladugård på Tomtängen med gaveln nära landsvägen mellan Broddetorp och Varnhem. Boningshus kom snabbt därefter med Lillstuga och även annat boningshus för uthyrning på det som senare blir Tomtebo.

Dalgrenstorps historia inom Tomten;
Dahlgrenstorp frigjordes som militärboställe 1812 efter att ha använts som Ryttare Boställe för roten N.o 14 Gudhems Compani under ett antal årtionden på 1700-talet skrivet under det då inroterade Tomten. Troligen säljs det som förpantning på 99 år 1812, dvs att förpantningen gäller t o m 1911.

Förpantningen Dahlgrenstorp grundägs även fortsättningsvis av det nu inroterade gräsgäldshemmanet Tomten inom Amundstorps Rote, och bebos huvudsakligen av f.d. soldater.

Dahlgrenstorpsmarken blir till under 1700-talet på tidigare Kronoparksmark vid Billingskanten. I senare Laga skifte 1846 skrivet tillhörande Tomten och med utflyttning belagt till Tomtens äga utmed Broddetorps - Varnhemsvägen.
Gamla Dahlgrenstorp kom efter 1853, och laga skiftets faställelse, att ingå i Nederstegårdens ägor och kallades därefter för Aspelund.

Tomtens byggnader och ägarskap;
Nytt boningshus och andra byggnader byggs på mittersta delen av Tomtens äga 1856 - senare kallat Tomtebo.

I  köpekontrakt 1846 kan man se affären mellan Jonas (Svensson) Knopp och Johanna och Jonas Johansson, där Jonas på Dahlgrenstorp köper Tomten 1/8 mantal.

I skifteshandlingarna står 1846 därefter Jonas Svensson som hel ägare av Tomten 1/16 mantal. Det finns lite olika anledningar till varför det blivit två olika mantalstal i skrivningarna 1/8 och 1/16 mtl, men de betecknar båda samma storlek på marken till Tomten.

Jonas är född av soldaten Sven Liljeknopp med hustrun Maria år 1797 i soldattorp Nr 306.

Jonas Svensson blir den som kommer att skapa det Tomten som finns kvar än idag, även om två avstyckningar har gjorts sedan dess. En för Skoltomten 1917 och en för fastigheten Tomtebo 1919.

Jonas svärson blir Anders August Förberg, som gifter sig med hans dotter Märtha Christina Jonsdotter. Han flyttar in från Klostret Junkragården 1867. Därefter gifter sig Carl Blomqvist med en av A A Förbergs döttrar, XXX XXXXXX, som tar över Tomten 19XX. Därefter tas gården över av en deras söner, Bertil Blomkvist 19xx, och senare hans son , Göran Blomkvist, år XXXX, som efter hans död nu ägs av hans hustru Astrid Blomkvist.

Det betyder att det finns ett rakt släktsamband på kvinnosidan till Jonas Svensson som skapade det Tomten som en brukbar enhet vid laga skiftet 1846 och som ägt hela Tomten sedan dess. Allt började för honom med köpet av förpantningen Dalgrenstorp 1839 uppe vid berget, som sedan kom tillbaka igen som namn inom gården en kort tid på 1880-1890-talet med möbelsnickaren och mördaren Johannes Sandblad som ägare.
         
* Gräsgäld = avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete å ödeshemman
* Gräsgäldshemman = hemman som ursprungligen såsom ödeshemman upplåtits mot erläggande av "gräsgäld"
** Förpantning = pantsättning av fast/lös egendom genom överlåtelse till besittning på viss avtalad tid - oftast 99 eller 49 år
(Förpantning skulle egentligen, för att gälla, skrivas in i inskrivningsboken - hade betydelse för lagfarter på grundegendomen.)

Intressant att en bild på Tomten säljs som vykort kopplat till verksamheten vid Himmelskällan!

Bilden från 1904 visar 8 personer;
Med säkerhet Änkan Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840- stående i dörren
Troligen Dotter  Anna Kristina Wilhelmina, född i Lundby 1867 - som någon av de övriga damerna
De flesta andra är säkert besökare som sommargäster  - se sommargäster nedan!

Det är lätt att föreställa sig Tomten som en del av sommarkulturen i området med Himmelskällan och gårdarna som har sommargäster och Tomten dessutom med egen servering i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet. Det finns bilder på sommarboende på både gården Ulunda och Öfverstegården från tidigt 1900-tal - se det Digitala Arkivet!
Som bilderna visar nedan tycks just Tomten bli en oas för delar av familjen Juhlin med Julins konditori i Skövde.

I Lillstugans dörr står änkan Sandblad som bodde här från 1899 till sin död 1905.

Det var väldigt mycket folk ibland vid fotograferingarna på Tomten!

Troligen någon släkt, men mest sommargäster! På trappan en rullstolsburen dam med sin sköterska. Märta Förberg är lätt att känna igen med sitt huckle i främre delen av bilden och med dottern Anna i gräset på rundeln.

En närbild på en trappkonversation vid Tomten efter sekelskiftet med Märta Förberg, född Jonsdotter i mitten och dottern Anna med katt i famnen till vänster. Bilden är från före 1910, då verandan tillkom.

Märta Christina Förberg med sommargäster - vilket var vanligt för gårdarna att hysa för extra inkomster. Granngården Ulunda gård gästades t ex ofta av familjerna  Blomgren/Engstrand från Skara och man kan nedan se barnen Margit Larsson och Margit Engstrand (Gudrun Ramvikens mamma) 'dansa' på Tomtens stenbord (klicka här!) - så gästerna umgicks säkerligen mellan gårdarna och ihop med Himmelskällans aktiviteter och gäster.

Se mer bilder från Engstrandssläkten och sommarvistelser på Ulunda/Himmelskällan i det digitala arkivet - klicka här!

Samma stenbord från alldeles i slutet av 1800-talet med systrarna Juhlin från Skövde. Gerda och Elin Juhlin stående. De fanns vanligtvis vid sin faders sida i N. W. E. Julins Konditori i Skövde och tog över detta efter faderns död 1899. Tomten måste ha varit en trevlig servering för dem att besöka med sina hundar.

Gerda Wilhelmina Juhlin var född i Sköfde 1862 den 14/10 och Elin Regina Fernanda född i Sköfde 1866 den 10/5.
Pappan konditorn Nils W. Edvin Juhlin var född i Karlshamn 1828 den 6/2 (död 1899) och hustrun Maria Vilhelmina Nilsson var född i Upsala 1834 den 13/8. Se också bilder nedan!

Troligen början av 1900-talet, då Märta Förberg med dotter Anna står i bakgrunden i bersån som låg söder om huset. Vid kaffebordet ser vi återigen Gerda Juhlin här med sin åldriga mor Maria Juhlin till höger.

En skylt från äldre tid påminner om den severing som  Märta Förberg med dotter stod för - se nedan! Det är samma kalkstensbord som sommargästflickorna ovan dansar på! Idag finns endast underredet kvar.

Troligen är denna skylt från den tiden och visar att det severades kaffe och t o m Mat på Tomten - i viss konkurrens med Himmelskällan som i stort sett, och lite överdrivet, ligger snett över vägen.

En bild från systrarna Juhlins vardag.

N. W. E. Julins Konditori, Skövde

Den påkostade inredningen för Julins Konditori från 1800-talet finns idag i sin helhet på Skövde Museum.

Här ses systrarna Juhlin koppla av från verksamheten vid Julins Konditori, Skövde med en promenad i Tomtens närhet vid Alekärrsbäcken. Kanske direkt efter kaffestund i Tomtens servering. Gerda Juhlin med sin hund närmast kameran, systern i bakgrunden.

Här hoppar hund och Gerd Juhlin från Skövde vid gamla kvarndammen vid Alekärr.

Bilden tagen 1910 och verandan är nybyggd. Från vänster  Anna Förberg, Samuel Larsson med familjen hustrun  Maria Elisabet Larsson, född Förberg, samt son. Därefter Carl Blomqvist med fru Märta Augusta, född Förberg, samt syskonens moder Märtha Kristina Förberg, född Jonsdotter.

Samuel Larsson var senare förmyndare för Carl Blomqvists båda söner till vuxen ålder efter hans tidiga död 1920.

Text från Jonas Bergstedt  - Maria Elisabeth Förberg (1871-1921) är hans morfarsfarmor;
Samuel föddes 1877-10-02 som det tredje barnet, av elva, till mjölnaren Anders Gustav Larsson och Tilda Maria Jansdotter, då bosatta i Perstgårdsqvarn i Fröjered. Då Samuel nyss var fyllda 18 år, 26/10 1895, flyttade familjen till Samuelsgården, Bolum söder om Varnhem. 

Baserat på bevarade fotografier kan det konstateras att Samuel Larsson gjorde sin militärtjänst strax därefter. År 1900 hade han hunnit lämna hemmet och försörjde sig som mjölnare i Mellomkvarn, Lerdala.  Hans blivande fru Maria Förberg var uppvuxen på gården Tomten, inte långt från Samuelsgården. De gifte sig 1900 och flyttade till Varola 1903 då Samuel övertog driften av kvarn och såg vid Törnestorop. Det första barnet, Märta föddes 1905 men avled något år senare. Därefter föddes Evert 1909 och Linnea 1912. Parallellt med sin näring var Samuel verksam som lokalpolitiker och satt till att börja med i kommunalnämnden åren 1917 till 21, men lämnade politiken detta år då hustrun Maria avled 1921.

Under åren som änkeman fick han hjälp med att ta hand om barnen av sina systrar, speciellt Hulda.  Samuel gifte om sig 1926 med Märta Andersson från Tidaholm. Samuel var under åren 1929-1942 föreståndare för Missionsförsamlingen i Varola.  1932 återupptog han sin politiska bana och verkade till 1935 som vice ordförande i kommunalnämnden och kommunalstämman samt ledamot av kyrko- och skolråd samt pensionnämnden. Mellan 1934 till 1938 verkade han också som landstingpolitiker för Folkpartiet. Samuel avled 1944 och blev därmed drygt 70 år gammal.

Bild från Broddetorpsvägen med de ståtliga grindarna och entré-träden. Verandan är uppförd 1910.

Lite senare i Tomtens utveckling - nu har buskarna i rundeln vuxit en del - bänken utbytt mot soffa. Här Märta Augusta Blomqvist, född Förberg med sonen Allan född 1914.

På denna teckning kan man se hur ladugården uppförd 1890 låg öster om själva boningshuset och Lillstugan 1937. Broddetorpsvägen går alltså från vänsterkant utanför bilden strax utanför det trädbevuxna området och sedan tvärs över bilden utan att här synas.

En något fuktskadad bild från året därefter visar skörden på Tomten vid ladugårdsgärdet upp mot Kjällegården som då också hade inköpts av Bertil Blomqvist. Lillstugan med sin utbyggnad åt öster syns hitom boninghuset som är vänt mot landsvägen i väster.

Gräsgälder/utjord på Kronomark för Lundby socken karta 1698 - delar av dessa blev senare gräsgäldshemmanet 'Tomten' när det bebyggdes och odlades. Då fick det ett tillägg till gräsgäldsbeskattningen med en del  som Krono Skatte med en högre avgift. Kvarnen i bäcken är den enda byggnad som utritats då den var en viktig företeelse.

Storskifte 1784 - beskrivning till karttexten.

Littera F. Tomten en utjord Räntar xxx 'smör', Cronoskatte. 1794 finns inte Dahlgrenstorp etablerat.
 

Kommentar: Det ser alltså ut som om Räntan (jordeboksavgiften) för denna mark utgörs av viss mängd Smör och i övrigt betalas Kronoskatt till Kronan.

Tomten hade nu fötts som eget hemman. Den Roterades in i Amundstorps Rote 1784 och var bebyggd sedan länge. Den var tidigast en gräsgäld utan hemman, men den som brukade gräsgälden betalade då Kronoskatt. Ett slags arrendeförhållande mellan brukare och Kronan, som ägde marken. Gräsgäldsskatten var mycket lägre än Krono skatt för hemman!

I samband med skiftet av Billingeliden 1803 fick Tomten status som eget Krono Skatte Hemman.

Tomten tilldelas område III på kartan nära soldatboställe och Liljeknoppens boställe nordost om övre Öfverstegårdens mark, samt del i det som varit allmänning för Amundstorps by i Be på kartan - se nedan!

Den som egentligen skapade Tomten i mitten av 1800-talet, som vi känner det, var Jonas Svensson 'Knopp' född av Sven Liljeknopp, född 1764 och hans hustru Maria , född 1763 - se 'Liljeknoppens' soldattorp på kartan ovan! Sonen kom 1839 att köpa förpantningen Dahlgrenstorp alldeles nära föräldratorpet.

Han köpte först förpantningen Dahlgrenstorp 1839 och sedan resten av Tomten 1846. Fick också ett helt nytt Tomten efter 1846 genom laga skiftet, som samlade all mark för honom utmed landsvägen mellan Broddetorp - Varnhem.

Dahlgrenstorp etablerades nere vid vägen som fortsatt varande förpantning och var driftsenheten för gården. I övrigt skapades Tomtens byggnader där det sedan blev Tomten 6² (Tomtebo). Dessa utvecklades efter hand till en handelsverksamhet och kom i modern tid att inhysa Bohlins lanthandel.

Texttolkning;
"Tomten 1/16 dels mantal - tillddelas i tidigare beteckning= Bf -ny beteckning littera III = Undfått på båda sidor om bäcken. Tidigare beteckning = Be = Deltar uti Allmänningen vid Överstegårdens äng - får senare betydelsse då den bebyggs med tillnamnet "På allmän plats boende"

Tomten växer nu med tilldelad mark 1803 från Kronoparken Billingen - från en gräsgäld till ett möjligt hemman - det tilldelas nu beteckningen 1/16 dels mantal! Men står ofta som 1/8 dels mantal i andra lantmäterihandlingar. Ett tecken på att man lantmäterimässigt inte avgjort hur bärkraftig gården egentligen var.

Den som bevakar sin rätt i laga skiftet är ägaren av Tomten runt år 1800 - Johannes Arwidsson, som inte bor på sitt hemman.

Innan laga skiftet 1846 var det vanligt att ägarna inte bodde på ägan, utan lät någon annan arrendera den. Det var inte en särskilt bärkraftig gård och den förlorade fram mitten av 1800-talet alla sina mangårdsbyggnader inom Amundtorspby och den ursprungliga 'tomteplatsen' - både boningshus och ladugård. Troligen flyttades åtminstone ladugården från Tomten vid dagens 'Åsa-väg' i byn till Tomtängen utmed landsvägen av Jonas Svensson Knopp 1843, då han som ägare av förpatningen Dahlgrenstorp köpt hela fastigheten Tomten, dvs inklusive sin egen förpantnings 'grundäga'.

Textolkning;
"Göre vetterligt: att år Ett Tusende Åtta Hundrade Trettiofyra (1834)  den Tjugosjättedagen af Junii månad, då Wi höllo allmänt Ting med Walle Härad å vanliga Tingsstället Skerf, lät Oss, i sittande Rätt, Sekreteraren N. Öijebom och hans Hustru Märtha Cathrina Reuter anhålla om laga Fasta å ett åttondels mantal Gräsgäldshemmanet Tomten Amundstorp som de enligt köpebref den 2^dre April 1833 sig tillhandlat af Anders Andersson och Greta Johansdotter för Tre Hundrade Sjuttio Fem Riksdaler 375 Rksd Sm.

Och emedan uppbud å denna egendom blifvit meddelade den 10^de April, 28^de Maj förlidet och den 15^de Februari detta år samt kungörelse om lagfarten varit å Rättens dörr anslagen och å Predikostolarna i Häradets Kyrkor uppläst; ty och enär något slags klander, inom den nu mera förflutne laga ståndstiden, ej försports, pröfvade Härads-Rätten rättvist genom detta öppna Bref förklara, det ofvanbemälte köpare uti deras erhållna äganderätt till förrberörde egendom tillgodonjuta den säkerhet, som med lag och laga Stadgar om fasta å jord är förenlig.

År och dag som ofvan På Härads-Rättens vägnar 'oläslig Underskrift' ".

Tomtens tilldelning i rött med beslut om utflyttning till ägan av mangårdsbyggnaderna inklusive torpet Dahlgresntorp blev littera F. - utmed Varnhems - Broddetorpsvägen.

Blå markering visar "Tomternas"/Tomtens plats för mangårdsshus innan Laga skiftet -men husen var 1846 redan helt borta och kvar bara en trädgård - enligt värderingstexten:

"å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård" - se värderingen nedan!

Ladugården hade rivits och det hade just byggts en ny ladugård på Tomtängen utmed landsvägen vid Nr 1372. Dahlgrenstorp upp vid berget var välförsett med byggnader i hyfsat skick. Se nedan! 

Mangårdarna i Amundstorps by 1846. Indelning är gjord på kartan för den nya fördelningen av marken med bokstavsmarkeringar. Kartan visar den urpsrungliga placering av boningshus och ladugårdar innan allt skiftades och de flesta fick flytta ut sina byggnader eller byga nya på de nu tilldelade ägorna.

På kartan har Tomtaträdgården utmed byvägen med boningshus och Dahlgrenstorp vid berget med ladugård markerats med rött. De övriga ägorna är spridda mellan littera 1203 - 1452 - se nedan!

De 5 gårdarna fördelas och skiften tilldelas. Ursprungligt brukade och sämjedelade ägor av hävd noteras enligt nedanstående:

1/16 Tomten (i texten står Tomterna) har 1846 sina ägor spridda på:
Flolyckan (1203, 1204, 1205, 1206, 1212 a), Qvarnalyckan (1209, 1210, 1211, 1212 och 1213), Stubbalyckan (1379, 1380, 1381 1382, och 1383),  Wargalyckan (1396, 1397 och 1398), Wargahagen  (1399 och 1400), Hörnehagen (1455) samt

Tomtängarna (1368, 1369, 1370, 1371 och 1372)
                            I Tomtängarna har en ny ladugård just uppförts 1846 i ägan Nr 1372 med gavel mot vägen (saknas på
                             kartan) - den är nybyggd av ägaren till de nu samägda Tomten och Dahlgrenstorp samma år 1846.

Tomtaträdgården
Nr 1522            Trädgård utmed bäck och byvägen - inget boningshus (finns ett hus på kartan - fallfärdigt)
                             - men här noteras 1794 att det inte finns några boningshus eller ladugård för Tomten.

Dahlgrenstorp (1558, 1559, 1562 1563, 1564 + 1564 a) - Dahlgrenstorpsmarken låg upp mot berget med
Nr 1560            Ladugårdsplats
Nr 1561             Tomt och Lännen med boningshus
- se karta ovan vid Littera Be och husbeskrivningar nedan!

Dahlgrenstorp frigörs 1812, efter att ha använts som Ryttare Boställe för N.o 14 Gudhems Compani av roten och knyts till det nu inroterade gräsgäldshemmanet Tomten inom Amundstorps Rote som arrendetorp. Dahlgrenstorpsmarken på tidigare Kronoparksmark vid Billingskanten - blir senare laga skiftat 1846 som tillhörande Tomten och med utflyttning belagt till Tomtens äga utmed Broddetorps- Varnhemsvägen.

Det verkar som samlingsnamnet Tomten återförs tydligt i samband med bildandet av den nya tilldelade marken utmed Broddetorpsvägen littera F. år 1846. Vidare tycks Dahlgrenstorp vid berget varit en del av Tomtens marker bebyggd med ladugård och boningshus i relativt gott skick.

Ny ägare förpantningen Dahlgrenstorp 1839 - köper också Tomten 1/8 mantal 1843. Det betyder att Tomten nu egentligen odlas från Dahlgrenstorp sedan 1839 och Jonas Svensson uppför ny ladugård på Tomtens äga Tomtaängen vid landsvägen färdig inför Laga skitet 1846, då han kvarstår som ägare. Enligt Köptekontrakt mellan ägarna 1843 Johanna Johansdotter och Jonas Johansson heter Jonas Svensson också Knopp efter sin fader soldaten i Nr 306 Sven Liljeknopp.

Det finns dock ett förebehåll från tidigare ägare Öijebom (se ovan! och nedan!) om hembud innan affären kan göras, vilket inte utnyttjas. Så köpet verkställs och Jonas bygger nu upp Dahlgrenstorp nere vid vägen på sina nya ägor på det som blivit Tomten 1/16 mtl.

Tomten tilldelas 1803 område III, Bf på kartan nära soldatboställe och Liljeknoppens boställe nordost om övre Öfverstegårdens mark, samt del i det som varit allmänning för Amundstorps by i Be på kartan. Här byggdes det också en stuga i mittan av 1800-talet som skrevs under Tomten som liggande på allmän mark.

Den som egentligen skapade Tomten i mitten av 1800-talet, som vi känner det, var Jonas Svensson 'Knopp' född av Sven Liljeknopp, född 1764 och hans hustru Maria , född 1763 - se 'Liljeknoppens' soldattorp på kartan från 1794 ovan! Sonen kom 1839 att köpa förpantningen Dahlgrenstorp under Tomten alldeles nära föräldratorpet inom littera III på kartan.

Han köpte alltså först förpantningen Dahlgrenstorp 1839 och sedan resten av Tomten 1846. Fick på så sätt ett helt nytt Tomten efter 1846 genom laga skiftet, fastställt slutligen 1856, som samlade all mark för honom utmed landsvägen mellan Broddetorp - Varnhem.

Dahlgrenstorp etablerades också nere vid vägen som fortsatt varande förpantning och ingick juridiskt i Tomten. Tomtens byggnader, där det sedan blev Tomten 6² (Tomtebo), utgjorde Dahlgrenstorp. Denna plats blev under 1880-talet en  relativt omfattande möbelsnickarindustri driven av Johan Sandblad, som då köpte resterande tid för förpantningen och platsen utvecklades efter hand till en handelsverksamhet och kom i modern tid att inhysa Bohlins lanthandel.

Textolkning;
Köpekontrakt (står överst på originaldokumentet).
Till Jonas Knopp i Dahlgrenstorp försäljer vi undertecknande vårt nu innkjöpta hemman 1/8 ^dels mantal gräsgäldshemmanet Tomten i Amundstorp, Lundby socken, Walle härad och Skaraborgs län under följande villkor;

1^o  såsom köpeskilling Erlägger Jonas Knopp Ett Tusende Etthundra Elva /1 111/Rdr 57³⁴ rft Riks gl mt som betalas på följande sätt;
2^o  vid tillträdet som sker vårfrudagen 1848 i det skick ware egendomen då befinnes betalas af nu bestämda köpe skilling fyra hundra fyrtio fyra /444/ Rdr 21 rs 4 rft Riksgäld, återstoden sex hundrade sextio sex /666/ Rdr 32 rs skall Emot inteckning i Tomen få innestå jämte vårt inkjöpta 1/4 ^dels mtl Nederstegården i vilken inteckning köparen skall bestå 1/3^del i kostnaderna och förbehålles villkoren med inteckningen med samma förbehåll vårt contrakt med Nils Öijebom*, innehåller i 2^dra punkten,
3^o  köparen ansvarar för alla omkostnader för nu pågående Laga skifte samt bestå Köpebrefvet och Lagfarts kostnaderna för ofvan nämnde 1/8 mtl Tomten samt ansvarar i öfvrigt för hemmanets 'onera' från och med 1848
4^o   Då första afvbetalningenskett och köparen utfärdat revers å återstoden utfärdar säljarne köpebref samt lemnar  åtkomsthandlingar
5^o   såsom Nils Öijebom* förbundit sig till hemul efter Lag så förbehåller vi oss öpen rättighet det af Öijebom att fordra och bibehålles Jonas Knopp härigenom vid sitt förut inkjöpta hemman af Tomten eller vad han vid Laga skfitet i utbyte kan erhålla
Sålunda överenskommit och beslutat i Dahlgrenstorp den 18 augusti 1846.
Johanna Jonsson* *         Jonas Johansson**

* I husförhörslängd finns noterat för Nederstegården att ägaren har varit Secreteraren Nils Öijebom, Backgården i Istrum.
   Densamma som före dessa ägare också ägde Tomten - de har tydligen med hemul-förbehåll (förköpsrätt) till Nils Öijebom
    köpt också Nederstegården 1/8 + 1/2.

** 1/2 mtl ägs av Johanna Johansson i Larsgården, Ökull
** 1/8 mtl ägs av Jonas Johansson i Millomgården, Amundstorp

Här kan man i köpekontraktet se affären mellan Jonas (Svensson) Knopp och Johanna och Jonas Johansson, där Jonas på Dahlgrenstorp köper Tomten 1/8 mantal.

I skifteshandlingarna står 1846 därefter Jonas Svensson som hel ägare av Tomten 1/16 mantal. Det finns lite olika anledningar till varför det blivit två olika mantalstal i skrivningarna 1/8 och 1/16 mtl, men de betecknar båda samma storlek på marken till Tomten.

Jonas är född av soldaten Sven Liljeknopp med hustrun Maria år 1797 i soldattorp Nr 306 - se karta 1794 för soldattorpet!

Jonas Svensson (som han själv kallar sig konsekvent!) undertecknar på andra sidan köpekontraktet "Köpare själf hållit i pennan".
Där finns också en äldre notering am skatteformen; "Söldatt Skatt"

Tomterna 1/16 förmdl. mtl Krono Augement äges af Jonas Svensson och hafva följande ägor: - se ovan!

Tomten 1/16 äges af Jonas Svensson under innehafvan af följande Hus och anläggningar:

a/  å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård värderad till = 4.16 kr
b/ Ladugård uppförd i Tomtängen, ny och i godt skick  = 33:16 kr

å Förpantningslägenheten Dahlgrenstorp;
a/ Boningshuset i temmeligt skick innehållande Stuga, Kammare, Bod och Förstuga, Eldstad och Bakugn, är 16 1/4
      alnar långt, 7 3/4 bredt och 2 3/4 alnar högt = 33:16 kr
b/ En Kammare med Förstuga i godt skick till en del brädfordrad, under hela huset belägen stensatt källare  =13:16 kr

c/  Ladugården i temmeligt skick innehållande Fähus, Loge och 2^nne Lador samt Redskapshus, är 29 alnar lång, 8 alnar
      bred 3 1/4 lanar hög = 26:32 kr
d/ Stall byggd intill föregående ladugård = 3:16 kr
e/ På norra sidan byggt Hägnskjul och Svinhus = 6:32 kr
f/  Trädgården = 13:16 kr

Här på kartan 1846 kan man känna igen beskrivningarna från värderingen. Förstärkningsifyllnad har använts på kartan

Ett bostadshus drygt 8 meter långt, drygt 3,5 meter brett och knappt 2 meter högt - ett relativit litet hus!
Desto större ladugård med lador, loge och fähus som var drygt 15 lång, 4 meter bred och drygt 2 meter hög.
På norra sidan byggt Hägnskjul och Svinhus - ett stycke från bostadshuset säkert för luktens skull!

Dahlgrenstorp delade alltså sin modergårds öde och här fanns de enda byggnaderna som fick flytta till de nya ägorna för Tomten utmed landsvägen. De här ägorna delades sedan upp mellan Överste- och Nederstegården (-Be och Eg).
Se lokalisering på större karta - klicka här!

2 AKartan från 1927 framtagen i samband med inlösen av fastigheten enligt ensittarlagen - men avser den med nyttjanderätt överlämnade marken från Jonas Svensson 1846, för byggande av skolhus för Varnhem - Lundby skoldistrikt på Tomtens 1/8 mantals mark vid Varnhemsvägen i gräsnen tilll Ulunda gård.

Läs mer om Amundstorps folkskola - Rosenhill under rubriken G. 2 A

Ett mycket tidigt foto - troligen 1850-tal - från Amundstorps folkskola på Tomtens mark för Varnhems och Lundby skoldistrikt som startade 1847. Se info om läraren och hans familj - klicka här!

Skolundervisning bedrevs även utomhus vid finare dagar. Bord, stol med kudde och bänk har ställts ut i grönskan. Troligen är detta från småskolan i Lundby och i så fall troligen lärarinnan fr o m 1907; Helena Fredrika Hammar, född i Synnerby 1886 den 19/9 - bilden kanske tagen runt 1915 då hon är 29 år gammal, eller möjligen tidigare.

En tidingsartikel kring ett i en byrå upphittat foto av Maj-Britt Angelmyr.

Verna Andersson, Ljungstorp spelade en stor roll för att släktens mörkande av halshuggningen nu kom att bli klargjord, visserligen mycket genom en fantastisk slump.

Göran Blomqvist, Astrids man, och släkt på mödernet i rakt nedstigande led till både den förste 'riktige' Tomten-ägaren, Jonas Svensson, och senare Förbergs. Här pratar han med Maj-Britt Angelmyr kring omständigheten med bilden som manipulerats och får reda på fakta om Förbergs halshuggna son! Göran dog i sjukdom 2005.

Formalia;
Bo Göran Herbert Blomqvist född 11/5 1954 i NL, gift 13/7 1979, död på Tomten i Norra Lundby 15/3 2005.

Anders August Förberg, född 1840.
 

Fotot finns i fotografen G V Hoflings samling - lektor i Skara och fotograf mellan 1840 och 1890 enligt Västergötlands Museums klassificering

Porträttet saknar namn - men igenkänningsgraden är hög från familjens porträtt taget före eller senast under 1858.

Anders August Förberg med makan Märta Christina Jonsdotter och dottern Märtha Augusta född 1840, som senare i livet kommer att ta över gården tillsammans med sin make Carl Blomqvist, son till Anders August Förbergs syster Christina Larsson Blomqvist, född Förberg.

Dotter  Maria Elisabeth Förberg, född i Lundby 1871 den 11/3 (bild från 1902)

Gift med mjölnaren vid Mellomkvarn i Lerdala, Samuel Larsson den 5/10 1900. Flyttade till Warola den 10/3 1903, då Samuel arrenderar Törnestorps kvarn.

De får barnen Anders Evert Samuel född 1909 den 10/9 och Maria Linnéa Margareta född 1912 den 23/11.

Själv dör hon redan den 26/4 1921, 50 år gammal.

Samuel och barnen står 1941 skrivna som ägare  för Törestorp, Halla 1⁷ i Varola - troligen en "egna hem bostad".
 

Maria Elisabeth Förbergs make mjölnaren  Samuel Larsson, född i Fröjered 1877 den 2/10

Samuel Larsson blir förmyndare för sin svägerskas barn Allan och Bertil efter svågern Carls död 1920.

Det första överlevande barnet, sonen Anders Evert Samuel född 1909 den 10/9

Samuel Larsson med barnen Anders Evert Samuel född 1909 och Maria Linnéa Margareta född 1912 vid hustruns och moderns bår efter hennes död den 26/4 1921. Maria Elisabeth Förberg, född i Lundby 1871 är nu död bara 50 år gammal.

1846 odlas Tomten 1/16 mtl endast via Dahlgrenstorp vid Broddetorpsvägen. Den nya marken 1846-56 får nu nytt hus förutom den ladugård som redan byggts av Jonas Svensson 1846 på Tomtaängen. Dessutom bygger Jonas Svensson nya hus vid det som senare blir Tomtebo på Tomtens ägor nästan i mitten av ägan utmed landsvägen. Här på kartan Dahlgrenstorp eller Tomtebo.

Det tillkommer alltså nu flera nya byggnader på den nya ägan efter Laga skiftet som är färdigbeslutat 1856. Tre år efter beslutet skall ägaren ha flyttat ut från de ägor han inte disponerar längre. Boningshus och övriga byggnader för grundägan för Tomten ägs ju av samma person i samband med själva Laga skiftet 1846. Både föräldrarna Svensson och gifte sonen har var sin bostad där, tills sonen flyttar tillbaka till gamla Dahlgrenstorp som nu 1859 heter Aspelund och ligger under Nederstegården.

Dahlgrenstorp var alltså ett torp under hemmanet Tomten i Amundstorps gamla by i Lundby. Före skiftet låg den som en förpantning uppe vid berget ovanför Överstegården ett bra stycke på gammal Kronomark.

1846 byggs först ladugården här nere vid vägen av Jonas Svensson som sedan 1846 äger både förpantningen och hela grundhemmanet Tomten 1/16 mantal. Han flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.

Här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Marken vid Skolhuset tillhör också Tomten 1/18 mtl, även om den är bortlämnad med nyttjanderätt för skolhus sedan 1846.

Förpantningen Dalgrenstorp köpte Sandblad år 1884 och flyttade hit med sin fru och ena dottern - se boende på Tomten!

I graviationsbevis för Tomten uttaget av Carl Blomqvist vid köpet 1918 ser man att makarna Förberg skrivit in en "förpantning"/nyttjanderätt på 49 år avseende 214 kvadratmeter av sin mark Tomten 6:1 till Norra Lundby Kristliga förening.

I hörnet av 'Åsa-vägen' och Broddetorpsvägen låg det gamla Missionhuset kvar ända in på 1970-talet. Det hade tjänat ut och revs 1978, då församling redan sökt tomt i Varnhem.

Gösta Karlsson skriver i Varnhembygden 1988;
Lundby Kristna Församling bildades 1887 (Anm; skall troligen var Lundby Kristna Förening). Närvarande var 7 personer och man samlades hos Johannes Lundin i Norra Lundby. Märta och August Förberg på Tomten var med bland de fösta och de upplät mark åt föreningen och 1894 flyttades missionshuset, som fanns i Varnhem till Lundby. Detta Missionhus byggdes till och om några gånger, bla drog man in elektricitet 1918. I kasaboken kan man se att kostnaden för installationen var 918 kronor, kostnaden för 8 dagsverken á 4 kronor var 32 kronor, 8 st glödlampor 16 kronor!
 

I hörnet av "Åsa-vägen"Beskrifning rörande f.d. torparen Johannes Jonsson Sandblad som den 31 december 1876 frigives i Warberg.

N.o stamrullan; 631 och porträttrullan N.o 15, Födelseår-församling; Bergs församling, Wadsbo härad, Skaraborgs län, Senaste Kyrkoskrifningsort; Warnhems socken, Walle härad, Skaraborgs län, Undergått bestraffning för; Mord, Utslaget av/när; Kungl Majt den 14/8 1856, Straffet/början; Lifstids straffarbete, som tog sin början den 18/10 1856

Förpassningsort vid frigifvningen; I. B. Andersson i Bösarp, Skällinge Socken, Halland
Beloppet af egna medel och besparad arbetsförtjänst vid frigifningen; 380 kronor 23 öre (mycket pengar!! - nog för att  senare kunna bygga upp möbelsnickeriverksamheten igen och köpa förpantningen Dahlgrenstorp i Norra Lundby!!)

Hår; Ljust  (Flintskallig), Skägg; Ljust, Ögon; Blå, Näsa; Något insvängd, Mun; Ordinär, Hy; Blek, Höjd;  5 fot 5 tum, Kroppsbyggnad; Klen, Annat utmärkande kännetecken; Flera mindre ärr i pannan.

Se möbler från hans tillverkning, livsberättelse för familjen och hela domstolsprotokollet med vittnesförhör - klicka på rubriken;
"Johan Sandblad - möbelsnickare och mördare" 
Se Gunborg Ferms textilserie i fri vävnadskonst med motiv från "Mordet i Bäckdalen" -klicka här!

Jonas Svensson flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet till de nya markerna utmed Broddetorpsvägen, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.

Förpantningen Dahlgrenstorp köpte Sandblad år 1884 och flyttade hit med sin fru och ena dottern - se också boende på Tomten! Troligen hade han redan efter 1876 och sitt frisläppande, börjat bygga sin verkstad här boende i Tomten, Skarke. Kartan speglar tiden 1877 - 1882 för det insamlade underlaget, men kallas ofta enbart 1877 års karta.

Vid stor förstoring av kartan och markering av redan fyllda linjer - kan man se att det fanns ett torp  och ekonomihus/snickeri ungefär placerat som på bilden vid platsen runt 1877 - 1882 - se foto nedan! Dessutom tycks kartritaren ha uppfångat och skissat några av de torkningslador som Sandblad byggde för torkning av virket, även om placeringarna inte är exakta! Kartan flörtydligad av Kent Friman. Läs mer om 1877 års karta och dess tillkomst här!  

Ett unikt foto funnet i Lillstugan* på Tomten den 28/3 2015 föreställande Dahlgrenstorp med trähantering för möbeltillverkning (senare Tomtebo). Man ser lövträhantering och torkbyggnader i bakgrunden och troligen Sandblad själv (t h) med personal - bl a de två sömmerskor som var anställda - placerade i gräset på lagom avstånd! För att gestalta detta måste bilden vara tagen i mitten av 1890-talet.

Bilden från Karl Fredrik Andersson, Skultorp enligt tryck i pappen i ramen, som föll sönder av fuktskador vid upphittandet. Han utbildade sig till fotograf före mitten av 1890-talet och drog ut med sin 14 kilo tunga Hasselbladsutrustning för att fota på landsbygden - inte minst runt berget Billingen - ofta med knivskarp skärpa i fotot och valet av motiv.

Snickeribyggnaden bakom herrarna kom senare att omvandlas till affärslokaler efter Sandblads död 1899. Året innan dör hans fastighetsupplåtare Anders August Förberg, Tomten. Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - flyttar in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904. Hon blev den första handladen i en lång rad tills marken avstyckades och såldes till handlanden Fredriksson 1919.

* Sandblads änka flyttade in i Lillstugan, Tomten, när maken dog och bodde där sin död 1905.

Under 6² kan man se Tomtebo 1960 - då är hela området förändrat med ny placering av byggnader och förändrade åkermarker närmast dem! En förändring som genomfördes efter det att Tomtebo friköpts av Fredriksson 1919.

Dalgrenstorp/Tomtebo idag och man kan ana att byggnader har legat på annan plats i äldre tider! Dalgrenstorp låg troligen mer till vänster i bilden.

Här visar Astrid Blomqvist, maka till bortgångne Göran Blomqvist, några av de tavlor som hittades i Lillstugans gömsle 2015-03-28 bl a fotot ovan från Dalgrenstorp under Tomten. Hon står framför entrén till det nya hus som byggdes på Tomten 1979, då det gamla revs.

Här en Sandbladssoffa tillverkad på Tomten. Bild från lite senare tid säkert fotograferad för sin storslagenhet. Sömmerskorna hade säkert fullt upp att göra vid sådana här beställningar!

Inför nybyggnad av Tomtens/Dahlgrenstorps boningshus har familjen Blomqvist föröskt att sortera bland den enorma mängd möbler som fanns i byggnaderna. De flesta utförda av Johan Sandblad som dog här i Dahlgrenstorp 1899.

Se mer möbler från hans tillverkning, livsberättelse för familjen och hela domstolsprotokollet med vittnesförhör vid mordet - klicka på rubriken; "Johan Sandblad - möbelsnickare och mördare" 

I Lillstugans dörr på Tomten står 1904 änkan Sandblad som bodde här från 1899 till sin död 1905 - före dess i torpet Dahlgrenstorp på Tomtens mark men med köpt som örpantning av maken Johan Sandblad 1882 - 1899, då han dog.

Lillstugan, som var den ursprungliga mangårdsbyggnaden för Tomten, är idag i ett ohjälpligt förfall och kan inte räddas åt eftervärlden. Ladugården och uthusen är också borta.

I köket har taket redan rasat ner i den lilla stugan med två rum, hall och kök.

Bilden föreställer Carl Blomqvist föräldrar; Anders Larsson Blomqvist och Christina, född Förberg.
De ser unga ut och bilden kan vara från bröllpstiden 1854! - då var han 28 år och hon 25 år gammal, vilket torde stämma! Hon tycks inte bära ringar, så fotot kan alltså vara från tiden före bröllopet 1854!

Anders Larsson var född i Hospitals Qvarn (Bille)-  flyttade in därifrån som ägare till Fogdegården 1853 och gifter sig 13/1 1854 med C.F. Förbergs dotter i Junkragården Christina (broder till Claes Förberg - den offentligt avrättade).
C. Förberg i Junkragården ägde 1/8 mtl Fogdegården, som den blivande svärsonen fick köpa!

Hemmansägare  Anders Larsson Blomqvist, född i Varnhem 1826 den 3/7 - han dör på gården den 22/12 1870
Hustrun                 Christina Förberg, född i Varnhem 1829 den 3/10 - se henne med föräldrarna på foto -klicka här!
                                      - hon dör på gården 8/6 1894
Dotter                         Mathilda Charlotta, född i Varnhem 1854 den 5/8
Dotter                         Hilma Augusta, född i Varnhem 1855 en 13/12 - dör här den 15/2 1856
Son                              Johan Gustaf, född i Varnhem 1857 den 15/2
Son                              Frans Ludvig, född i Varnhem 1859 den 2/7
Dotter                         Hilma Augusta, född i Varnhem 1862 den 5/10
Son                            Carl August, född i Varnhem 1864 den 23/12 - tar över arrendet efter sin fars död 1894          
Dotter                         Johanna Sofia, född i Varnhem 1866 den 26/11
Dotter                         Maria Elisabeth, född i Varnhem 1869 den 9/4
 

Sonen Carl August Blomqvist lämnar Sverige för Amerika 1900 och har allvarliga planer på att stanna men återvänder 1905 för att gifta sig med sin morbrors dotter - sin kusin Märta Augusta Förberg i Tomten.

Handlingar som visar att Carl Blomqvist så sent som  14 december 1904 var i Nebraska och ansökte om amerikanskt medborgarskap. I övrigt finns inga anteckningar kring detta.

Carl Gustaf Blomqvist reste till  USA 17/7 1900 och vistades där till den 21/3 1905 - då han kom till Fogdegården, Klostret som han ägde delar av och brukade efter sin far, Anders Larsson Blomqvist, gift med Kristina Förberg, dottern till Förbergs i Junkragården - den 9/11 1905 arrenderade Carl Blomqvist Tomten.

1904 finns Carl Blomqvist i Staten Nebraska och söker om medborgarskap!

Carl Blomqvist, Fogdegården Klostret, ansöker 1905 om tillstånd för försäljning av eldfarliga oljor ur mindre förråd vid sin handelslokal på Tomten. Hans ansökan beviljas. Han arrenderade Tomtebo på Tomten fr o m 1905.

Carl Blomqvist &  Märta Augusta, född Förberg 1910, några år efter bröllopet 1906 framför Tomtens nya veranda.

De får en dotter Märta Linnéa Kristina, född i N. Lundby 1910 den 2/10 - som dör här den 19/1 1911

I trädgården på Tomten. Fr vä; Samuel Larsson med hustru Maria Elisabeth, född Förberg och sonen Anders Evert Samuel. Därefter Märta Christina Förberg med dottern Anna, samt till höger Carl Blomqvist med hustrun Märta Augusta,  född Förberg.

Tomtens trädgård. Från vänster; Anna Förberg, Samuel Larsson med frun Maria Elisabet, född Förberg och barnen Anders Evert Samuel född 1909 den 10/9 och Maria Linnéa Margareta född 1912 den 23/11. Familjen Blomqvist med Carl Blomqvist och Märta Augusta, född Förberg och sonen Allan född 1914 den 28/3. Fotot lär då vara taget 1915.

Sonen Bertil föddes 1916 den 20/9 och var bara 4 år gammal när fadern Carl Blomqvist gick bort 56 år gammal.

Allan Blomqvist blir efter utbildningar flygare i försvaret.

Formalia;
Carl Allan Paul Blomqvist, född i Lundby 1914 den 28/3 - flyttar till Täby Stockholms län den 15/11 1933 - gifter sig den 30/12 1942 - dör skriven i Eklundshov, Tullinge 27/9 1970 - endast 56 år gammal

Hustrun Anna Magda Sofia, Blomqvist, född i Fridlevstad, Blekinge län, den 15/12 1908 - dör skriven på Vattenverks- vägen 17 B i Malmö den 3/12 1992

Bertil Blomqvist under värnplikten 1936 - 20 år gammal.

Formalia:
Carl Bertil Herbert, f. Lundby 1916 den 20/9 - frånskild 2/4 1971 - död på Havstenavägen 40 i Skövde den 14/11 1983

Aktiv i I.O.G.T. liksom Ingrid Blomqvist, Varnhem får Bertil Blomqvist 1939 Kretslogegraden inom logen Vinterny i Varnhem under Skarakretsen.

Modern Märtha Augusta Blomqvist, född Förberg 1877, väljer att sälja gården den 15 mars 1943 till sin son Bertil Blomqvist, född 1916. Hon var då 66 år gammal och undantog 2 rum i södra delen av huset som sina under hennes återstående livstid. Bertil var då 27 år gammal. Märta Blomqvist dör 3 år därefter den 28/5 1946.

Familjen Blomqvist 1957.
Fr vä; Inga-Britt född 1927 med Morgan född 1957, Britt-Marie, Ing-Britts dotter, född 1946, Göran född 1954,  Bertil född 1916 och Kent född 1952.

Matilda och Kristina Johansson i Knivaledet.
Ur husförhörslängden 1899; - Knivaledet nämns för första gången i husförhörslängd;
In 1899 från Fattighuset till Knivaledet Anna Britta Larsdotter, inhyseshjon, f. 1823 - död 1903 i Knivaledet. Hon flyttade in tillsammans med; Dottern Matilda Johansson, linnesömmerska (kvinnan på bilden till vänster). Född 1861 på Kyrkebo av statkarlen Johannes Andersson med hustrun Anna Larsdotter, där fadern dör före hennes födsel och resten av familjen hamnar på socknen, alltså redan innan Matilda var född. Senare i livet var hon piga på Tomten i Lundby, hos Förbergs, som hon lämnade 1885 efter att ha tjänat där i 6 år. Innan dess bodde hon i Sköfde - död 1919 i Knivaledet. Kristina Johansson t h är troligen hennes 3 år äldre syster.