Karta över Wäbergia by 1701 visar också Backa, Backstugan - Enehagen, Dijkestorp och Knichteboställe, Soldattorp Nr 326, som senare kom att kallas Fallet.

Texttolkning ur specialjordeboken för Mellomgården Väberga;
"I Rote N^o 326 Taxerat 13 d^b S Konglig Majt:s Rusthåll 1  .......

Soldattorp Nr 326, under Frälsegården Mellomgården Wäberga Rote, blir senare soldattorpet Nr 326 Fallet under Backa.

Här fanns en tidig överenskommelse (1660) mellan Kronan och frälsegårdarna i Väberga by om att hålla ett Knichteställe (äldre indelningsverket). Fr o m 1682 reglerades detta genom det nya indelningsverket och Knichtestället/Soldate Bostället blir Soldattorp Nr 326 med indelt soldat fram t o m 1903.

Lite om indelningsverken;
Första soldaten som tilldelas Soldattorp Nr 327 är alltså Per Larsson år 1660 med avsked 1691.

Det betyder att det är ett soldattorp där ägarna till gårdarna i Wäberga gjort en överenskommelse med Kronan innan nya indelningsverket kom att beslutas och införas fr o m 1682. Soldattorpet är alltså bland de riktigt gamla soldattorpen i bygden.

Äldre indelningsverket;
Under 1620-talet ålades prästerna att föra mantalslängder över församlingens manliga befolkning som grund för utskrivningar till krigstjänst. Tidigare hade rotarna grundats på gårdar, men nu övergick man till mantal (en familjs försörjningsenhet och var ett slags mått på dess avkastning).

Rekryteringsbasen blev på detta sätt väsentligt större. Utskrivningen av fotfolket (infanteriet) var ej frivillig. Det skedde med tvång och byggde på roteringsprincipen som innebar att alla män mellan 15 och 40 år indelades i rotar om 10 män och att en man i roten togs ut att ständigt vara knekt. Vid förluster gjordes nya utskrivningar bland rotarna. Med detta system kom drängar, torparsöner och till och med storbonden själv att tas ut.

Utskrivningarna gick dock hårt åt allmogen under krigstid, som alltmer började klaga på de ständiga utskrivningarna till infanteriet. Redan tidigt på 1600-talet började allmogen på vissa håll  att skriva kontrakt med kronan där man förband sig att hålla ett visst antal knektar mot frihet från utskrivning. En stor nackdel med det ofrivilliga utskrivningssystemet var bl.a. de många rymningarna.

Nya indelningsverket 1682
Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.

Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater. En stor fördel med systemet var att soldaterna själva drev in sitt underhåll från bönderna. På så sätt slapp staten skattekontrollen och behövde heller inte betala ut kontanter, som Kronan hade så lite av.                                                                                                                     (Allmän 'googlad' kunskap)

 Soldaten Gustaf Henriksson Larm, född i Warnhem 1842-05-01 
Hustrun Anna Stina, född Johansdotter i Wättlösa 1840-10-03

Barn födda i soldattorp Nr 326 'Fallet';
1. Son Carl Johan, född i Varnhem 1865-12-13 - flyttar ut 1882
2. Son August Wilhelm, född i Varnhem 1867-07-08 - ut Göthened 1885
3. Son Lars Petter, född i Varnhem 1869-01-28 - ut Värsås1885
4. Dotter Augusta Larm, född i Varnhem 1870-09-07
5. Son Ludvig, född i Varnhem 1872-02-26 - dör här 1873
6. Dotter Anna Matilda, född i Varnhem 1873-12-24 - hem fr Eggby 1896 - åter dit 1897
7. Dotter Emma Kristina, född i Varnhem 1876-07-06, ut 1900
8. Son Alfred Nikolaus, född i Varnhem 1879-01-12, ut Åsaka 1895
9. Dotter Karolina, född i Varnhem 1880-12-23 - ut Lundby 1897

Det vill säga 9 barn födda av soldathustrun Anna Stina Larm
- i Soldattorp Nr 326 (Fallet) åren; 1865, 1867, 1869,1870, 1872, 1873, 1876, 1879, 1880

Familjen bosätter sig efter Gustafs pensionering i Jägarebacken 1894 - läs mer om Jägarbacken här!