Familjen Carl Johan Pettersson med hustru och barn - foto tidigt 1890-tal.
Fr vä bakre raden; Sonen Henning född 1876-02-26, dottern Edla född 1873-07-15, sonen Albin född 1869-07-04, och sonen Manne född 1870-09-20
Fr vä främre raden; Hustrun Sofia Albertina född Lindhe 1843-07-01, Carl Johan född 1841-09-19 och dottern Märta född 1872-02-21.

Vid en förstoring av fotot kan man se att mangårdshuset till Stora Ulunda nyligen har byggts och trädgårdens träd ser relativt nyplanterade ut, liksom nylagd stenmur.  Fotot borde vara taget under mitten av 1880-talet.

Obs! Huset hade spåntak och tre skorstenar.
Mannen som håller i hästen är troligen Pehr August Pettersson och han var son till föregående ägaren till Ulunda, Petter Andersson. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster Märta Carlsdotter och svågern Jonas Andersson. 1885 står Pehr August som nämndeman i Fiskaregården.

Två av Petter Anderssons barn;
Dtr Märta Carlsdotter, f. Varnhem 1831-11-26 - lysning 29/9 1854 - ut med son till Fiskaregården 1855
        sonen; Carl Gustaf, född i Varnhem 1855-07-12 - Märta var gift med Jonas Andersson.
Son Pehr August, född i i Varnhem 1838-12-07 - in från Prästgården 1865 - ut igen 1867 - hem igen 1878

De gulmarkerade husbyggnaderna är markerade som planerade kvar efter utflytt och nedmontering av övriga byggnader. Detta är gården 3/4 mantal Ulunda som är den större av ägardelarna inom Ulunda by. Kom senare att kallas Stora Ulunda. J. A. Jungner bor på 'Stora Ulunda' och bygger ny mangårdsbyggnad som inte blir färdig innan försäljning 1884. Färdigställs 1885.

Texttolkning;
"De skatter och onera, hvilka härvid böra tagas i beräkning, utgöra årligen i medeltal för Ulunda 1/2 mantal N.o 1 (Stora Ulunda):
Ränta                                                                                    kr              0:50
Kronotionde                                                                      kr             14:63
Hästvakansandel                                                             kr             46:42
Trosspassevolansavgift*                                               kr                1:88
Soldathållet efter afdrag af augementsränta        kr              12:50
Aflöning till presterskapet                                           kr              26:07
dito - " -  till klockaren                                                   kr                0:80
Underhåll af allmänna vägar                                      kr              32:00
dito  - " -   - " -  - " - byggnader                                      kr                6:00
                                                                                            ===============
                                                                                 Summa Kr          140:80
*trosspassevolansavgift = Avgift som rusthållarna erlade till kronan för att befrias från skyldigheten att svara för en berustad ryttares utredningspersedlar och tross.

1885 säljs 1/2 mtl av C. J. Pettersson till bröderna Nils & Per Lundberg

1887 säljs 1/2 mtl av bröderna Nils & Per Lundberg till rektor Ernst Jungner, Skara

1887 säljs 1/4 mtl av Ernst Jungner till Per August Pettersson och avlidna änkan Kajsa Bengtsdotter får lagfart genom arvskifte 1893 - och tar på så sätt över 1/8 av Stora Ulunda från sin son som fortfarande har kvar 1/8.

I samband med försäljningen av Ulunda 3/4 mtl 1884 undantar J. A. Jungner mark enligt ovanstående karta. Man kan se att marken består av 1. Åker, 2. Kalkstensbrott och 3. och 4. Vägar. Här ser man att platsen för grynkvarnen kallas Hammars qvarn, vilken mark J. A. Jungner äger sedan 1884.

Ett imponerande bygge blev kvarndammen, som kunde fånga upp stora mängder vatten i Munkabäcken.

1886 - "Nedbrunnen ångkvarn.
Ulunda qvarn i Warnhems socken nedbrann natten mellan onsdag och torsdag.
Elden säges hafwa uppkommit därigenom att något lätt antändbart ämne af eldaren, som emellertid slumrat in, instuckits i ett hål å wäggen alltför nära pannan. Eldaren wäcktes af den utbrutna elden, som då ej stod att släcka.
Qvarn med inventarier och lager uppgifwes hafwa warit assurerat för omkring 20 000 riksdaler, men egaren Jungner anses göra betydlig förlust.
Huruwida en del swin, som hittills sakans, bliwit innebrända eller blott lupit bort, är ännu ej kändt; man lyckades få ut samtliga en gång, men det kan ju tänkas att någre i willerwallan åter fått tillfälle att rusa in i den brinnande byggnaden."

1887, Jungner tog stora lån för sitt företag - här en notis angående manufaktur-lånefondens lån om 10 000 kr till Ulunda qvarn- och grynwerk i föreningen med kalkstensbrott året efter branden.

1889 - Efter blott tre år brann grynkvarnen åter ner den 29 november 1889, men kom att åter byggas igen upp  - mycket större.

1894 - Jugner får anstånd med att återbetala manufaktorlån till Kungli Maj:t.

Ulunda Ångqvarn 1890-1923; ställde också ut på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 - i  en skrift från tiden står följande; "Sedan vi besett den af Ulunda kvarnbolag, Axvall, utställda samlingen af prof på ångpreparerade hafreprodukter, gryn och mjöl, så ....."

Industriellt framställt mjöl i stor skala var en specialitet för Ulunda kvarn;
I E-boken; Skaras Byggnader och Verksamheter presenteras följande av 
© Sven Wallén 2019—2020 www.sawa.se - du hittar pdf-en här - vi har lånat följande textavsnitt:

J. Mellgrens Diversehandel;
Handel med den svängda skylten på Skolgatan 7. J. Mellgren med kompanjon J. G. Bladh flyttade in på Skolgatan 1 i början på 1900-talet när gamla Spritbolaget flyttat ut, möjligen 1903.

I tomt n:r 7, Skolgatan, startade Mellgrens mjölaffär. Mellgren hade i många år varit vaktmästare vid Stora seminariet och hade bl.a. rest i hela Sverige som representant för Ulunda kvarn i Varnhem, som ägdes av seminarierektor Ernst Jungner i Skara. Denne hade uppfunnit en metod att pressa havregryn. Kvarnen i Varnhem var alltså den första kvarn i Sverige, som började med denna metod som nu är så vanlig.

Det berättas, att då Mellgren presenterade sig i affärerna, yttrade han: ”Ja reser i grun”. Mjölaffären övergick snart nog till fullständig speceriaffär. Mellgren tog som kompanjon en yngre man, som just genomgått Lantmannaskolan i Skara, J. G. Blad. Affären utvecklades ytterligare och flyttade över till tomt n:r 1 vid Skolgatan och Bommagatan, när Spritbolaget flyttat därifrån.

Efter Mellgrens död övertog Blad helt och drev den i många år tillsammans med sina söner. Vid hans död övertogs den av sonen Thorsten, som år 1958 överlät den till nuvarande innehavaren, Erik Eriksson.

I denna skrift för inbjudan att teckna aktier i ett stort kvarn-, bageri- och jordbruksföretag tänker sig J.A. Jugner kvarnen kompletterat med ett stort bageri och att jordbruket utgör en del av företaget.

Jugner visar på att grynkvarnen i Ulunda troligen är den som redan producerar mest i hela Sverige med en produktion av 500 000 kilogram per år!!

Den inom egendomen rikt förekommande alunskiffern gör, menar Jugner, att kostnaderna för bränsle blir så låga att ett bargeri kan konkurrera med bagerierna i Stockholm och förse storstaden med stora kvantiteter bröd!

Han beskriver hur marknaden i Stockholm är särskilt gynsam att nå, då hans produktionskostnader kan hållas låga och har en produkt med hög kvalitet och hög hälsoeffekt!

150 år senare visar forskningen ånyo på havren som ett särskilt hälsosamt livsmedel.

1895 - sterbhuset beviljas ånyo manufaktorlån 1895 med 20 000 kronor. Nu under ledning av brodern Ernst Jungner, Skara.

Bron från Ulunda Kalkbrott över till Grynkvarnsplatsen (jmfr kartan!)

Beskrivning av begreppt urarva

Vem som slutligen äger vad är svårt att följa med den här försenade arvsskiftescirkusen! Troligen komplicerat också för inskrivningsmyndigheten!

Nu ägar Ulunda Qvarn- och Kalk-Aktiebolag fr om 1897 både industriverksamheten och större delen av 'Stora Ulunda'.