D. 1 f Stora Ulunda - Gatan i Snålås
Gatan i Snålås finns kvar på karta 1877 som ett boningshus
Namnet Snålås kommer från karttexter inför Laga skiftet 1837 samt från fornsök, där man förlagt en kulturlämning just hit med det namnet, vilken troligen istället är grunden för den backstuga, tidigare en odlad lycka med hus och ladugård - Qvarnelyckan - som har legat här.
I husförhörslängdenra kallas boplatsen för Gatan - namnat efter den fägata som går från landsvägen upp till berget - idag Ulunda gata. Huset har legat på det tidiga 'Lilla Ulundas' mark, men skrivs senare under Ulunda 1, dvs Stora Ulunda.
Gerd Silversparres teckning av Krestins stuga vid Ulunda (Varnhemsbygden 1988)
Greta Leijon skriver om sin mors faster och stugan som revs på 1930-talet;
Huset var en gammal ryggåsstuga som familjen Per Jeansson och hans hustru Johasnna Johansdotter flyttade in i 1932, efter att ha förlorat sitt boende på Kärrtorp i N Lundby. Det blev dottern Krestins hem i över 80 år! Krestin var hennes morfars syster.
Stugan låg vackert på bergssluttningen ovanför Valle Optik. Det var då en underbar utsikt över slätten nedanför. Nu iegnväxt och stugan borta sedan många år. Men några körsbärsträd står kvar.
Intill stugan låg en vacker äng som nyttjades för sammankomster på sommaren av föreningar, där fanns ju mycket vilda sötbär som man kunde festa på.
Stugan var täckt av spån och hade en vit skorsten. Det var ett rum i ena halvan av huset, den andra var utryme för ved och annan förvaring. Det fanns tre fönster med fyra små rutor, ett på gavlen och två på långsidan.
När man öppnat ytterdörren kom man in i en liten farstu, till höger är dörren in till 'rummet' och när man står på den höga tröskeln har man strax till vänster skorstensmuren med en fördjupning där det tidigare varit en öppen spis. Där står nu en vedspis, den har Krestin fått av sin bror. Muren är kritad vit och Krestin eldar med öppen spislucka, antagligen för att hon vill se den värmande lågan som hon tidigare sett i den öppna spisen. Det var tapeter på väggarna, trasmattor på golvet, tvärgående bjälkar i taket. På långsidan till vänster stod en högt uppbäddad säng, vid gavelfönstret ett lämma-bord och några stolar. Strax till höger intill bordet fanns en dragkista och på den en spegel med en liten gardinbit draperad över. Under fösntret på långsidan en soffa med locket på. Där var hennes 'viloläger'. På sidorna av fönstren röd- och vitrandiga gardiner, som drogs för när det blev mörkt utanför. Några väl använda Postillor fanns också. Vid högtider, som t ex julen, hängde Krestin upp sin ljuskrona av trä som spred stämningsfullt sken. I stugan fanns också en kissekatt som hette ' 'Kusinna'.
Mellan stugan och den lilla stigen var det syrenbuskar och under fönstren rabatter med gula liljor och borstnejlikor. Hon ville ha det fint kring sig och blommor skulle alltid finnas till att "pryda Mora grav med". Det fanns också några körsbäsrträd och några bräckliga stegar stod lutade mot dem, för under årens lopp hade hon plockat mycket sötbär, som hon sålde till militären på Axevalla hed. Likaså nypon som plockades och torkades och såldes för att få en extra slant att dryga ut den lilla pensionen med. Hon var inte ensam om att plocka nypon, för i ortstidningen stod för många år sedan att läsa om"nypomkriget" som blossade upp mellan gummorna på bergssluttningen.
Stugan blev med åren allt bräckligare och stugans tak började att svikta. Släkt och grannar var oroliga för att någon olycka skulle hända. När ett nytt åldersomshem blev inflyttningsklart i april 1930 - det låg mitt emot Prinhaga och är nu omgjort till pensionärslägenheter - ansåg man att det var bäst för henne att få flytta dit. Ja, det var säkert en mycket svår dag för Krestin, men också för dem som skulle hämta henne, mot hennes vilja och protester.
Hur kunde det gå för henne att som närmare 90-åring att klara av maten, att hämta vatten och vedbränsle. Till vattenkällan var långt och en brant backe.
Du kan läsa hela artikeln genom att ladda ner PDF-filen nedan:
Jämför Gatan med Marielund - en 'granne' vid gränsen till Lundby
I Husförhörslängden kan vi se att familjen Nilsson flyttar in i Marielund 1890, då som nygifta 28/11 1890 - detta foto taget nära sekelskiftet då de fortfarande bodde kvar i huset - paret är då ca 35 år gamla:
Arbetaren Carl Wilhelm Nilsson, född i N. Lundby 1866-12-25 - flyttar in 1890 med följande familj -
Hustrun Märta Albertina född Eriksson, född i Häggum 1866-02-09
Dotter Gerda Natalia, född i N. Lundby 1891-03-30
Son Karl Josef, född i N. Lundby 1894-08-04
Följande år föddes:
Enoc Willehad, 1897-08-29 - blir senare i livet Konsumföreståndare i Varnhem
Ture Gideon, född 1899-04-27
1903-11-05 flyttar hela familjen till Soldatbostället N:o 14 vid Öfverstegården, Lundby, där Carl står som arrendator just efter det att indelningsverket upphörde och ingen mer soldat tillsattes för torpet.
Här föds också:
Dottern Märta Maria, 1904-05-30
Två månader innan födseln hade då fadern Carl W. Nilsson tagit sitt liv genom hängning, 1904-03-19.
Direkt därefter flyttar änkan Märta tillbaka till Marielund med sina 5 barn.
T o m inredningen tycks vara lika - båda stugorna revs på 1930-talet
Så här skriver författaren - sonen till fotografen Karl Fredrik Andersson - Karl-Anders Andersson i boken Dokument i svart och vitt:
"Byggnaden hade till den del förlorat karaktären av ryggåsstuga genom att boningsrummet försetts med innertak."
"Marielund, vars yttre och inre utseende möter oss på ovanstående bilder, var en låg gammal stuga med anor från från den tid, då de fattiga var så fattiga, att de fick söka dryga ut kosten genom att mot slutet av skördetiden gå omkring och samla ihop tappade och bortglömda sädesax på åkrarna. Stugan var emellertid väl vårdad och fanns kvar ända in på 1930-talet, då den revs. Taket var täckt med torv, därunder låg halm eller vass och närmast på 'röstet' hade man placerat ett lager av näver. Enligt uppgift hade huset endast ett enda rum. Den dörr man kan se till vänster på exteriörbilden ledde till ett vedskjul, som upptog norra ändan av byggnaden.
Ordning och snygghet råder inne i 'stuvan'. Utdragssängen är omsorgsfullt uppbäddad och sängkläderna har dolts under ett prydligt vitt sängöverkast.
Det trebenta bordet bordet vid fönstret är täckt med en virkad duk och andaktsböckerna ligger framme vid blomkrukan, i den mån de inte står kvar på vägghyllan i hörnet. Storblommiga, nästan kurbitsmönstrade tapeter döljer timmeväggarna, och hemvävda trasmattor ligger i täta rader på golvet.
Vid spegeln ovanpå byrån står fotogenlampan nästan herrskapslik med sin skönt bemålade kupa. Och alla de traditionella oljetrycken finns med. Madonnan sluter ikonmässigt Kristusbarnet till sitt bröst. Frälsaren själv stiger glorieomstrålat fram på den större tavlan och vänder symbolikst händerna mot sitt brinnande hjärta., medan den annars så dominante Oscar II får känna sig hårt trängd mellan amerikaklockan och den fina virkade fönstergardinen.
I centrum mitt på golvet tronar som en blafemisk västgötaklimax den med grankvistar fyllda spottlådan - en för våra snustuggande förfäder omistlig detalj i de fleta hem. Utdragssoffan med locket pålagt skymtar till höger i bilden, och stolar av de gamla tidlösa modellerna finns det synbarligen gott om. Trevnad präglar det enkla hemmet. Man vågar gissa, att det beboddes av lyckliga och förnöjsamma människor."
Tyvärr speglar väl fadern Carls självmord bara något år efter denna bild en annan inre bild av verkligheten.
Foto från 1915 på trappan till Gatan i Snålås
Greta Leijon, mor till Anne-Marie Pettersson, Trollehöjd, skriver i Varnhemsbygden 1988;
"Mina tankar är hos ett foto i min morfars album, taget någon gång på 1920-talet. Greta Leijons morfars syster, 'Krestin' född 1844-03-12, (Greta Kristina) - 'Pera-Krestin' - står till höger på bilden fram för huset Gatan. Greta Leijon är mor till Anne-Marie Pettersson, Trollehöjd. Tanten i mitten av de unga kvinnorna hette Maria Stina Svesndotter lkallad 'Droska', född 1845-06-12.
Ungdomarna på bilden är från Skövde Missionsförening, kanske hade de varit 'bärfest', intill stugan låg en äng med många sötbärsträd, vilken utnyttjades till sammankomster av föreningar.
1794 års karta visar här en gammal lycka som kallas Qvarnalyckan Nr 91 med 2 byggnader - boninghus & ladugård
På fornsökskartan beskrivs ett fornminne R väster om Ullshov (den större samlingen byggnader t h om namnet Snålås) som en fornminnesliknande/övrig kulturhistorisk lämning;
"Stensättningsliknande lämning, oregelbunden, 9x5 m (90-290cg) och 0,5 m h. I ytan sand med enstaka stenar 0,1-0,3 m st. I kantenstenar intill 1,2 m st. I ytan 3 gropar 1-1,5 m diam (potatisgropar?). Beväxt med ett tiotal granar och torra enbuskar. N om lämningen gammal odling (1700-tal?). Troligen naturlig sandrygg med potatisgropar."
Enligt 1877 års karta låg här ett hus omgivet av mindre område öppen odlingsmark norröver.
Idag (2019) finns området utmärkt genom att vid avverkning ca 3 meter höga stubbar lämnats för att markera den fornminnesförklarade lämningen, där också nägra stenar i grundläggningen kan ses.
Boende på Gatan enligt kyrkböckerna 1830 - 1938
Gatan - vid socknens slut
Inhyses Pehr Jeansson, f. Varnhem 1808-03-16 - Not; 1836 undergått spöstraff & uppenbar kyrkoplikt
Hustru/Inhyses Änka Johanna Johansdotter, född 1813-05-24 i Varnhem
Johannes, född i Varnhem 1832-12-22
Son Gustaf, född i varnhem 1835-11-29 - dör hör 1845
Son Lars Petter, född i Varnhem 1840-10-03 (morfar till Greta Leijon)
Dotter Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12
Troligen flyttade paret in efter bröllopet 1930 och enligt Greta Leijon hade de då förlorat sitt boende på Kärrtorp genom borgensåtagande och fick flytta till denna gamla Ryggåsstuga under Ulunda.
Gatan - vid socknens slut
Kvarboende Gatan;
Inhyses Pehr Jeansson, född i Varnhem 1808-03-16 - död här 1849-06-27
Hustru/Inhyses Änka Johanna Johansdotter, född 1813-05-24 i Varnhem
Johannes, född i Varnhem 1832-12-22
Son Lars Petter, född i Varnhem 1840-10-03 (morfar till Greta Leijon)
Dotter Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12
Dotter Märta Carolina Persdotter, född i Varnhem 1849-02-18
Gatan
Kvarboende Gatan;
Inhyses Änka Johanna Johansdotter, född 1813-05-24 i Varnhem - dör här 1889-01-02
Dotter Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12 - flyttar ut till Wing 1864 - åter hem 1867
Dotter Märta Carolina Persdotter, född i Varnhem 1849-02-18 - ut till Skara 1865
Gatan
Kvarboende Gatan;
Inhyses Änka Johanna Johansdotter, född 1813-05-24 i Varnhem - dör här 1889-01-02
Dotter Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12
Gatan
Kvarboende Gatan;
Änkan Johanna Johansdotter, född 1813-05-24 i Varnhem - dör här 1889-01-02
Dotter Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12
Gatan
Kvarboende Gatan;
Inhyseshjon Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12 6
Nyinflyttad 1901;
Inhyseshjon Maria Stina Svensdotter, född 1845-06-12 i Väring - in 1901-11-11, piga hyrande i Ulehof
Gatan (efter Krestins avflyttning till ålderdomshemmet 1932 revs huset)
Kvarboende Gatan;
Inhyses Greta Kristina Persdotter, född i Ulunda 1844-03-12 - till ålderdomshemmet 1932-12-06
Pigan Maria Stina Svensdotter, född 1845-06-12 i Väring - dog här 1923-02-04
Krestin dör på ålderdomshemmet 1937-03-23 i en ålder av 93 år!