C. 1 Kyrkebo med Skarke kyrka

Prestagårdhenn -> Kyrkebolit (gård på vars mark kyrka stod) -> Kyrkebo

Kartorna på sidan är alla från Lantmäteriet  Historiska kartor

På Kyrkebo's plats i Skarke by låg den första kyrkan och Prästgården till Skarke socken

​​​​​​​Kyrkebo på karta 1960 - del runt mangården. ​​​​​​​Kyrkebo på karta 1960 - del runt mangården.

Nedanstående presentation kopplat till ortsnamn bygger i huvudsak på  - Ortnamn Valle härad, Professor Ivar Lundahl, 1958

Ortnamn för Kyrkebo; 
Prestagårdhenn 1564 i jordaboken
Kyrkebolit 1603 


Gården Kyrkebo benämns Prestagård-henn i jordeboken 1564 och var alltså den första platsen för en prästgård invid Skarke 1100-talskyrka. Kyrkan och dess Prästgård brändes av danskarna 1560.
 

1100-talskyrkan i Skarke församling funnen på Kyrkebo 1979

Skarke kyrka 1979 - foto vid provgrävning vid Kyrkebo, Ragnar Sigsjö Skarke kyrka 1979 - foto vid provgrävning vid Kyrkebo, Ragnar Sigsjö

1979 gjorde arkeolog Ragnar Sigsjö en provgrävning vid Kyrkebo, där Skarke kyrka enligt hävd legat. I bakgrunden kan man se ett trädbeväxt område på åkrarna där flera av Skarke gårdar var belägna fram till laga skiftet 1850. Runt ladugården har flera gravar påträffats, flera av den i i murade kalkstenskistor och området betecknas nu som fornminne med en relativt stor Ödekyrkogård.


Ragnar Sigsjö konstaterar efter provgävningen;
Provundersökningen på den utpekade kyrkplatsen har visat att det 'undersökta området;

A. innehåller stora mängder kalksten och kalkbruk som med största sannolikhet utgör rasmassor från en stenbyggnad
B. innehåller bottningar med ovanpåliggande rester av ett första och delvis andra skift kalksten i kalkbruk tillhörande murar
C. varit bebyggt med en stenbyggnad som varit symmetriskt orienterad i väderstrecken och som inom sig hyst en gravläggning orienterad med huvudet i väster
D. i väster, under någon period, begränsats av en (kall)mur.
 
Med ledning dels av det påträffade murverkets orientering, dels av tidigare skelettfynd och dels nu, av ett säkert in situ beläget skelett inuti den påträffade byggnaden, måste det emellertid anses mycket sannolikt att de påträffade konstruktionerna tillhört Skarke kyrka.

Några ord om Skarke från rapporten;

Namnet Skarke möter första gången 1270 i skepnad av sockennamn, parochia Scadrughä.

En kyrka omtalas första gången i brev av den ll/8 1371 ecclesia in Scadrugh, som i en avskrift skrivs Skaderiche Sokn (avskr. 1505). Kommentar; (Lätt att avleda till Skade rike.)

Några kommenater från annat håll;
I Varnhems kyrka finns idag den dopfunt som antagligen stod i Skarke kyrka.

***************************************************************************************************

För att förstå vad som efter hand händer med Prästgården som prästbostad och arrendegård ges här en kort historiebeskrivning av de lagregler som styrt utvecklingen för Prästgårdar från medeltiden och framåt;

Redan de tidiga medeltida landskapslagarna föreskrivs skyldigheten åt socknen att avsätta jord och hålla med byggnader åt sin präst. I Västergötland och Småland skulle det finnas fyra hus i varje prästgård; stuga, härbre, nöthus och lada. Enligt Upplandslagen ålåg det sockenborna att uppföra sju laga hus åt prästen: stuga, stekarhus, lada, sädeslada, visthus, sovstuga och fähus. Bönderna skulle även ansvara för byggnadernas underhåll. Övriga byggnader hade prästen själv ansvar för. Stadgandet om dessa sju laga hus återkom i Magnus Erikssons landslag på 1350-talet och skulle då gälla i hela landet.

Hur blev Skarke by och socken till och varifrån kommer namnet ?

Rekonstruerat järnåldershus Rekonstruerat järnåldershus


Ortnamnet Skarke  och dess bakgrund i fornnordisk mytologi

Alla namnformer genom århundrandena efter 1300-talet tyder på att namnet kommer från ordet/namnet Skade rike, en fornnordisk benämning på en bebyggd trakt benämnd efter jättinnan/gudinnan Skade.

De två tidigaste namnformerna parochia Schadrughä 1370 ("Skarke socken") och Ecclesia in Scadrugh 1371 ("Kyrkan i Skarke") kan ge antydan om att den andra delen i namnet kommer från ett fornnordiskt ord hargher = 'hednisk helgedom'. Oavsett verkar forskarna vara eniga om att namnet har en djup förankring i fornnordiskt språk och mytologi.                                                  (Jmfr Professor Ivar Lundahl, Ortnamnen i Valle härad, 1958.)

Det betyder i så fall att det fanns boplatser runt backarna just nedanför södra nordbillingen under denna tid som benämndes med (gudinnan) Skades namn, vilket väl stämmer med de rikliga fornlämningar av bl a gravar som finns i området. Se startsidan för C. Inom Skarke by gamla gräns!

Boplatserna var början på den by som senare kom att kallas Skarke by (Skade Rikes by -> Skarike -> Skarke). På södra Billingssluttningen fanns motsvarande (guden) Ulls Lund, som senare blev UlundaUll var en gud med ungefär samma egenskaper som gudinnan Skade. De var båda skogens, pilbågens, jaktens och skidåkningens gudar.

För att bygga kyrkan bildades även en större gemenskap och Skarke by tillsammans med Klostrets gårdar i Klosterbyn och Överbo by skapades så en socken för byggande av en sockenkyrka, som omfattade även kringliggande enstakade gårdar. Socknen kom att kallas 'Skaderikes' socken, då kyrkan placerades där på ett lämpligt avstånd från Klosterområdet och en klosterkyrka som inte kunde användas av menigheten.

Begreppet socken används så tidigt man har dokumentation om Skarke (1370) och användes troligen redan för den skapade ordningen för kyrkbygget redan på slutet av 1100- början 1200-talet, där munkarna i Varnhem borde ha spelat en stor roll, inte minst för att abboten i Varnhems kloster också var biskop i Skara stift vid tiden* - år 1206! (Se nedan!)

Namnformer på kyrka och socken före 1540:
parochia Schadrughä 1370 ("Skarke socken")
Ecclesia in Scadrugh 1371 ("Kyrkan i Skarke")
Skaderiche Sokn avskr. 1505
Skatrikis sokn 1404
Jordeboksformer fr.o.m. 1564:
Skarricke Socken 1564
Skariicke Socken 1566 1570
Skarik(i)e Socken 1590 samt 1612
Skarickie Socken 1628
Skaricke Socken 1641
Ska-rickie Socken 1685
Skarcke Socken 1715 1725 1795
Skarke Socken 1825
Skarke eller Warnhems Socken 1874
Varnhems socken 1937
Övriga namnformer:
Skäricke socken 1544 Almquist, 
Skarycke, Skadrike socken 1546
Varnumma Socken 1566
Scharicke gell 1575
Skarike Socken 1585

*Ur Olof Rödholms skrift "Varnhems församling 1785"

Vem var Skade i den fornnordiska mytologin?

Skade är jaktens och skidåkningens gudinna i den nordiska mytologin. Namnet har sannolikt att göra med ett äldre ord för ”skugga”. Ibland går hon istället under beteckningen Ondurdis, vilket betyder ”skid-disen”. Hennes hemvist är bergen, där hon jagar med pil och båge. På många sätt påminner hon om guden Ull, som också förknippas med skidåkning och bågskytte.
(Se mer på www.kulturminnet.wordpress.com)

Båda gudanamnen har anknytning till bygden genom Skarke = Skades Rike och Ull i Ulunda by (tidigare stavat Ullunda= Ulls Lund). Båda byarna ligger på berget Billingens västsida med stora jaktmarker nära och med ett pärlband av fornminnen från brons- och järnåldern.

Historiska museet;
"Skade = jättinnan som gifte sig med havsguden. Skade är vildmarkens gudinna. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord. Skade är en gåtfull gestalt, med manligt namn och likheter med guden Ull – som i myterna beskrivs som en vacker karl på skidor eller snöskor.

Skade kom till Asgård, gudarnas boning, för att hämnas sin pappa, jätten Tjatse, som dödats av asagudarna. Hon bar full krigsutrustning – hjälm, brynja och vapen. Gudarna erbjöd Skade skadestånd i stället för hämnd – hon skulle få gifta sig med en av gudarna, men var tvungen att välja genom att se på deras fötter. Skade ville gifta sig med Balder och tänkte att de vackraste fötterna måste vara hans. Men det var fel! De fötterna satt i stället på havets gud, Njord. Skades eget villkor för att inte hämnas var att gudarna skulle få henne att skratta. Loke knöt då ett rep runt skägget på en get och den andra änden vid sin pung. När geten hoppade, Loke skrek och slutligen ramlade rakt i knät på Skade, då skrattade hon! Oden kastade sedan Tjatses ögon upp på himlavalvet, där de blev till stjärnor, vilket gjorde Skade glad."

Skarkes präst Abel döms till avsked 1669 för sitt sedeslösa leverne - i gott sällskap med sin komminister som fick stanna

Ur boken "Bondetro och kyrkoro"- författare Göran Malmstedt;
"Prosten Abel i Skarke, förblev däremot utan tjänst livet ut. Det var å andra sidan en diger lista av anklagelser som riktades mot honom när ärendet avgjordes 1669. Prosten beskylldes bl.a. för att ha tagit ut för höga avgifter, kommit drucken till kyrkan, försummat att ge döende nattvarden, orsakat mässfall, illa hanterat kyrkans pengar samt fört ett "förargeligt leverne" med sin hustru. Därtill kom att han inte rättat sig efter tidigare varningar från domkapitlet. Missförhållandena hade dessutom kommit till rikskanslerns kännedom, och han hade i en skrivelse uppmanat domkapitlet att ingripa. Det är möjligt att denna uppmärksamhet från högre ort kan ha bidragit till domkapitlets stränga straff.

Inte sällan visade dock domkapitlet prov på en förhållandevis försonlig hantering och inskränkte sig till milda straff eller allvarliga varningar. Några år innan prosten i Skarke blev avsatt, var komministern i samma församling inkallad till domkapitlet. Han anklagades för att föra ett "otidigt leverne med fylleri", för att ha kommit drucken till kyrkan samt försummat kyrkotjänsten. Med moderna ögon sett var det fråga om tämligen allvarliga försummelser, ändå slapp denne präst bestraffning. Efter att komministern erkänt och lovat bättring nöjde sig domkapitlet med att utdela en skarp varning om att nya försummelser skulle leda till att han blev priverad (suspenderad).

Se också konsistoriets protokoll angående Magister Abel de Lyra här längre ner!

Skarke by 1795

Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor









I en klunga för sig öster om Öglundavägen - utmed gammal väg upp till Backa gård:
A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:
E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas Riesling.

G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stamm wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

Skarke socken hade sin sockenkyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo.
    Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde Prästgården i byn Skarke.


Skarke kyrka kom att bli sockenkyrka även för dem i kringområdet utanför byn, samt de munkägda gårdarna i byarna Klosters by och Överbo by, troligen redan under 1100-talet, då Varnhems Kloster med sin kyrka endast var till för munkarna och lekbröderna*.

*Lekbröderna (av grekiskans laikos; "som tillhör folket") är en kristen beteckning på de, som skötte det praktiska arbetet i klostren och dess ägor. De var byggnadsarbetare, lantarbetare och hantverkare, mm.

By, socken och nyordet församling

Vikingatid - Torshammare Vikingatid - Torshammare

Vad kom först - by, socken eller församling?

Byn (boplatser) är grunden för gårdar att organisera sig;

By (fornsvenska byr, by, av boa, bo) betecknar en namngiven ort bestående av ett antal näraliggande mantalsägare (markägarna, byns "delägare") och utgjordes efter hand av frälse-, krono- och skattebönder.

Dessa hade likartad rättslig ställning vad avsåg rösträtt på bystämman (byastämman). Bystämman styrde byn efter sedvanerätt, ofta senare kodifierad i en särskild nedskriven byordning, en av häradsrätten stadfäst stadga om gemensamma angelägenheter, som också omfattade vilka gårdar som ingick i byn. Utanför byarna fanns enstakade gårdar.


En bystämma är ett möte mellan delägarna i en by. Stämmans ledamöter kallas byalaget (eller byarådet) och dess ordförande byålderman, byaålderman eller byfogde. I byarna bodde också ofta backstugusittare och andra som bodde på ofri grund (senare t ex torpare). Dessa var inte delaktiga i beslut som gällde byns gemensamma angelägenheter och saknade rösträtt. 

Byar uppstod tidigt före kristen tid i och med människans bosättningar med odlad mark och djurhållning. Man delade på odlingsmarken med näraliggande gårdar och bedrev sämjebruk, som i sin tur krävde organisering med beslut för att fungera och så torde byaorganisationen vuxit fram med enskilda boplatser men gemensamt odlad mark.


Socknen är grunden för byarna att organisera sig;
Socken betecknar i Norden i alla fall sedan senmedeltiden ett område utanför städer, med flera intilliggande byar, som tillsammans delar på kyrka med tillhörande prästgård och kyrkogård, och som styrdes av sockenstämman.

Socknen var en föregångare till dagens församlingar och kommuner och enligt vissa forskare går socknarna tillbaka till en territoriell indelning som fanns redan under förkristen tid med rötterna i Asatron. Religionen under vikingatiden (700/800–1000), brukar kallas Asatro och avser de myter som nedtecknades i kristen medeltid, men förutsätts spegla en äldre muntlig tradition. Ofta används fornnordisk religion synonymt med asatro, men även fornskandinavisk religion.

Församling som ett territoriellt begrepp är alltså ett nyord som främst tar fasta i den kyrkliga verksamhetens organisering i senare tider.

Vem byggde kyrkorna?

1100-talskyrka 1100-talskyrka

Historiskt uppförde stormän och storbönder på medeltiden själva kyrkor på sina egendomar för sitt eget, husfolkets och landböndernas bekvämlighet. Konungar och biskopar lät också bygga kyrkor liksom sockenmenigheter, som själva enades om att uppföra sin kyrka.

Initiativet att bygga en kyrka på landet togs ofta av en enskild person, vanligtvis en rik godsägare. Att bygga en kyrka var nämligen det bästa sättet att försäkra sig om såväl hög status i samhället, som en plats i himlen efter döden. Kyrkan kunde också byggas på initiativ av en grupp människor, till exempel invånarna i en by eller så bildades en socken för bygget.

Kyrkorna skulle sedan vigas för sitt ändamål av biskopen. Ett villkor för att biskopen skulle komma och inviga en kyrka och förse den med en präst, var att kyrkan hade tilldelats jord som kunde brukas för att försörja prästen och underhålla själva kyrkobyggnaden. Gårdar som tilldelades för detta syfte kallades ofta för Stomgård = Stommen, om inte själva Prästgården fick den rollen.

Jord skänktes till kyrkan av enskilda genom testamentsförordnanden, oftast med särskilda villkor om läsande av själamässor. I något enstaka fall kunde kyrkotomten anslås av kronan som anvisade jorden för kyrkliga ändamål. Kyrkotomten definieras som ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö. Kyrkotomten behöver inte alltid fungera som en begravningsplats, men det är vanligt att kyrkogårdar omger äldre kyrkor, framför allt på landsbygden.

Under medeltiden ansågs sockenkyrkorna vara särskilda stiftelseliknande rättssubjekt. Först under den tidigare hälften av 1800-hundratalet fick de nu kallade församlingarna rättslig ställning som egna juridiska personer och kunde bli ägare till fast och lös egendom. 

Vem byggde och använde Skarke kyrka?

Det fanns i det tidiga kristnandet en kyrka uppförd av storgården nära dagens klosterkyrka - idag kallad Kata gård - senare fru Sigrids storgård som skänktes till munkarna tillsammans med 12 underliggande gårdar.

Maria Wretemark skriver om"Fru Sigrids gård Varnhem":
"Intill den tidigmedeltida kyrkan och kyrkogården upptäcktes ett omfattande boplatsområde. Här fanns mängder med spår kvar i backen efter den stora gård som nämns i de historiska källorna i samband med donationen av marken till klostret. Tjocka kulturlager, husgrunder, gårdskyrka, stor kristen begravningsplats och förhistoriska gravar tecknar bilden av en betydelsefull storgård med rötter långt tillbaka i järnåldern." "När cistercienserna tog över gården byggdes en stor klosterkyrka. Gårdskyrkan med dess begravningsplats hade då spelat ut sin roll redan i slutet av 1100-talet."

Den stora begravningsplats med över 3000 gravar som man hittat med kristna gravsättningar, "visar att denna typ av tidiga kristna gravplatser användes av människor från ett mer omfattande geografiskt område än bara en gård eller en by."

Det innebar att i o m att Varnhems klosters kyrka var reserverad för munkar och lekbröder, och att de inte använde den gamla gårdskyrkan och begravningsplatsen, fanns där inte utrymme för 'åboerna' i byarna i området att hålla gudstjänst, begravningar och bröllop. Skarke kyrka lär vara ungefär samtidigt byggd med klostret (1100-tal) och fick då bli sockenkyrka för byarna i närområdet och socknen kallades tidigt då Skarke socken - bestående av munkägda gårdar i Skarke, Klosters och Överbo byar.

Abboten ('Chefsmunk') i Varnhem, Bernhardius Abbas* (Wernarder) blev också biskop i Skara vid den tiden (1206 - 1216). Det är biskopen som kristnar kyrkbygget och tillsätter prästen som skall betalas av sockenborna genom tillskjutande av avsättningar från jordbruk och tionden. Munkarna hade alltså inte ansvar för de ägda gårdarnas 'åboers' gudstjänster, bröllop, dop och begravningar, så det måste till en ny kyrka inte minst för att också den gamla gårdskyrkan vid den till munkarna donerade storgården vid den här tiden spelat ut sin roll som kyrka och begravningsplats (mer än 3000 gravar) för en stor krets av senvikingatidsboende/tidigt kristna runt Varnhem (800 - 1100-tal).

Skarke socken lydde enligt prostarnas tionde-räkenskaper 1546 (i KA) under det inom socknen belägna Varnhems kloster (före 1540).

Varnhem var fram till 1540 alltid det formella namnet på klostret och inte på socknen eller byn. Socknen hette före 1540 alltid Skarke socken och bestod alltså av munkarnas gårdar i Skarke by, Klosterbyn och Överbo by. I stort sett ägde Klostret alla gårdarna i området med rätt till avkastning från brukarna.

Klostret kunde genom avtal med Kungl Maj:t bestå en tid efter reformationen 1527. Sockennamnet Varnhem är lånat från Klosternamnet, som i sin tur hade tagit namnet från Fru Sigrids storgård, som hon skänkte till munkarna. Det äldre sockennamnet Skarke är lånat från byn Skarke.

Efter 1540 börjar Varnhem som namn att användas för både bygden och ibland även jämsides med Skarke socken - även i formen "Varnumma socken 1566" (= Skarke socken) efter att Skarke kyrka brännts ned 1560.

Klostrets kyrka kom att användas så mycket man kunde i stället för den nedbrända Skarke kyrka efter förödelsen av danskarna 1566. Men torde ha varit kall och dragig. Kyrkan brändes tillsammans med klostret 1566 enligt en inskriftstavla i kyrkan som Johan Peringskiöld senare skrev av (sent 1600-tal): ”Sedan war klostret och kyrkan upbränd i then feigd emellan konung Eric then 14. och de danske”.

Även innan denna tid finns i 'Skara stifts Herdaminne' beskrivet att Kyrkoherdar tillsatts för Warnum. Den förste kyrkoherde som nämns för Varnhem i Herdaminne för Skara stift är herr Peder i Eggby 1352 och en senare Ericus står som kyrkoprest i Warnum 1403. 1436 beskrivs Magister Hemmengius Hermanni som kyrkoherde i Lundby. Dekanen i Skara stift Benedictus Nicolai fick Lundby, Eggby, Istrum och Öglunda som prebende 1437. Herr Eric i Warnum 1554.

* Enligt Rödholm 'Om Varnhems församling 1785'

Skarke kyrka återuppbyggs inte och Varnhems kyrka kom i bruk som sockenkyrka men nu blev Eggby moderkyrka i pastoratet

Kyrkan och kyrkogården från nord ost. Teckning och förlaga till kopparstick för Erik Dahlbergs Suecia antiqua et ho dierna . KB Kyrkan och kyrkogården från nord ost. Teckning och förlaga till kopparstick för Erik Dahlbergs Suecia antiqua et ho dierna . KB

Läs mer om klostret på den här länken: 
https://www.divaportal.org/smash/record.jsfpid=diva2%3A1244180&dswid=7979

Skarke kyrka bränns alltså ner (och prästgården) av danskarna runt 1560. Johan III (Regeringstid 1569–1592) ger order om att riva resterna*, för att ingen ny kyrka skall byggas på platsen. Hans far hade ju dragit in klostret med klosterkyrkan till Kronan och kanske fanns redan då en tanke på att använda denna som sockenkyrka. Då behövdes ju ingen annan sockenkyrka. Dessutom behövdes pengarna för att restaurera klosterkyrkan, vilket påbörjades 1574 av Johan III.

Då hade socknen redan byggt ny Prästgård på grannmarkerna, säkert i tron på att ny kyrka skulle uppbyggas.  Eggby kyrka blev moderkyrka  under tiden och för klosterkyrkan började en långvarig reparationstid. Efter 1527 ägdes ju gårdarna av Kronan istället för av munkarna.

24/2 1574 beslutade Johan III och hertig Karl i ett kungligt brev: ”att Warnums Clöster udi Walla häredt som för någre år sedenn är afbrändt, måtthe nu i tillkommende Wår och Sommer bliffwe upbygdt och Renoueret”. Den största av klockorna fick inskriften ”Af k. Johan 1574 å nyo täckt”. Så 8 år efter att klostret och kyrkan bränts, började återuppbyggnaden. År 1588 nämns i en skrivelse av hertig Karl att renoveringsarbetet fortfarande pågår. Det var ju ett omfattande arbete. Ännu under Sigurd Curmans restaurering, ca 1911 – 1923, fanns spåren av branden 1566 kvar.

Kyrkan står som ett »gyldene beläte uthi ett orent fäähuus » skriver Johan Hadorph drastiskt om Varnhems by och den nyrestaurerade kyrkan på 1670-talet, efter Greve Magnus de La Gardies restaurering.

Vid tiden efter danskarnas härjningar mot både kloster och nedbränning av Skarke kyrka 1560:

Ericus Amberni var pastor 1580 och dog 1609. Laurentius Jonae Hjerpe var pastor i Hjälstad 1593 och fick transport till Warnhem 1610 och blef prost 1619, dog 1621 begraven i Warnhems kyrka tillsammans med hustrun.

Nicolae Jonae Katt var kyrkoherde i Warnhem 1621 och prost öfver Walle härad. Ligger begraven i Warnhems kyrka under en sten med texten;  "Här under hvilar then wyrdige och vällärde man, S. Hr Nils Jonae, fordom prost och kyrkioherde i Skarkie församling, hvilken afsomnade den 26 aprilis, sampt med sin älskeliga kära hustru S. Malin Mårtensdotter, död 15 mars båda i Herranom 1650."

Kommentar; Här ser man att en präst som beskrivs som kyrkoherde i Warnhem egentligen enligt den formella gravstenstexten i Varnhems kyrka 1650 hade varit prost och kyrkioherde i Skarkie församling, där församling är en benämning som kyrkan då använde istället för socken. Vid den här tiden var orden församling och socken tämligen helt synonyma.

Ordet Varnhem blev då också  liktydigt med "Klåstret" = Klostrets by, vilket också kunde smitta av sig till att bli 'Klosters socken' (dvs Skarke socken). Det blir alltså en viss förvirring av namnen runt Varnhem och dess Kloster inte minst sedan Kronan genom reformationen fått det att upphöra. Det borde dröjt en tid innan namnen växlade betydelse, eftersom Varnhems Kloster fanns kvar med sina byggnader åtminstone fram till 1566, då en del av det brändes av danskarna, även om inga munkar fanns kvar så länge, men förvaltades av Kronan utsedda förvaltare.

Senare används namnen ibland var för sig som namn på socknen som 'Varnhems eller Skarke socken' och ofta tillsammans som Skarke-Varnhems socken - detta kom att gälla fram till 1937.

Byanamnen behölls däremot som Skarke byKlosters eller Varnhems by och Överbo by, så länge byarna hade någon verklig betydelse (fram till de olika Laga skiftena för byarna runt 1840 - 1850).

Varnhems socken blev till slut enda namnet, vars äldsta namn alltså är Skarke

Formell lokalområdeshistoria;
Namnet på socknen var före 1862 Skarke - Varnhems socken. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Varnhems församling och för de borgerliga frågorna bildades Skarke-Varnhems landskommun. Den fick namnet Varnhems landskommun 1937. Landskommunen uppgick 1952 i Valle landskommun som 1971 uppgick i Skara kommun. Församlingen utökades 2006 och uppgick 2018 i Valle församling.

Något om Skarke-Varnhems socken/församling under sista delen av 1600-talet

Greve Magnus de La Gardie blir ansvarig för Varnhems kloster och kyrka 1650:

Greve Magnus De la Gardie, församlingens patronus,  Magister Nicolaus Magni Hungvidius född i Köln, studerad i Uppsala, till pastor i Warnhem 1650. Dottern Elisabeth var anklagad för ett svårt brott, hvarifrån hon väl genom ed blef befriad, men ådrog sin fader en så stor sorg, att han snart derefter dog. Hon skulle hafva blivit lägrad af sin morbroder, Jonas Anders Vibergius. Om honom heter det i Skara konsistories protokoll 1858, att han varit prest i Skarkie, för 2 år sedan bortrymd, fått Kungl Majts nåd i Danska fejden, tjenar som ryttare, men vill icke undergå kyrkoplikt.

1657 var det dags för Magister Abel de Lyra att bli kyrkoherde i Warnhem och tillika prost öfver underlydande kontrakt. Hans leverne lär inte ha varit enkelt. Han blev i konsistoriet öfverbevist om 1:o otukt och oenighet med sin hustru, 2:o oordentlighet med kyrkotjensten, 3:o snikenhet och obarmhertighet, 4:o försummelse att besöka sjuka, 5:o utestängande från sakramentet utan rätt orsak, 6:o olydnad mot kanslerns förmaningar, 7:o olydnad mot konsistoriets påminnelser. För allt detta blef han år 1669 afsatt från sitt embete och tjenst och dog i fattigdom och elände den 18 mars 1678.

Magnus Jonae Tengner som var hovpredikant hos Greven blir av honom 1669 utnämnd till pastor i Warnhem och tillträder också som prost öfver Walle härad 1679. Dör 1694 och begrafves i Warnhems kyrka under en sten med latinsk inskription: "Han synes varit en hård och aktad man".

1695 blir Warnhems kyrka sockenkyrka och moderkyrka för Eggby kyrka:

Kung Sigismund** (regeringsperiod: 1592–1599) utsåg Varnhems kyrka som sockenkyrka för socknen genom ett stadgebrev till biskopen i Skara. 

Kungl Maj:t gjorde alltså Varnhems klosterkyrka till moderkyrka i församlingen genom ett bref af d. 23 Febr. 1695, der bland annat förekommer: «Ehuruväl Kungsgården Höjentorp är belägen uti Eggby socken, hafve Wi dock förunt Warnhems socken, enkannerligen för den herrliga kyrkans skull, som ther finnes, förmonen för them alla (alla i socknen)»  I en fotnot ur Skara stifts herdaminne står: "Klostret blef moderkyrka och Eggby annexa 1694"

Den siste kyrkoherden som utsågs för Warnhem innan Varnhems pastorat 1714 lades under biskopen i Skara var en Magister Abraham Brink. Han inkallades till konsistoriet 1695 att svara för angående sitt hastiga giftermål, då kyrkoherden Brochenius i Bogesund upplyste följande: "En dag kommer lagman Cederhjelm till mig, bedjande att jag ville sammanviga hans dotter med Brink, efter de båda sjuka äro, och der Brink skulle dö, torde något sällsynt rykte uppväxa. Hvarpå jag sammanvigde dem. Men dagen derpå voro de båda friska." Om det var lyst för dem visste han inte. Han blev promoverad till magister i Lund 1698 och erhöll Kung Carl den XII:s fullmakt på Warnhems pastorat 1699 och blev prost över Warnhems pastorat 1710. Brink dog den 1 december 1713.

Pastor Jakob Södergren skriver 1817;
Före 1714 hade församlingen egen Pastor. Biskopen tog sedan över Varnhems församling, som sin prebendeförsamling med vice pastorer fr o m 1713 och Prästgården fick också ge avkastning som prästlön till Synneby, som var Biskopens tidigare prebendeförsamling. Prästgården fungerade också som pastorsbostad för prästerna i Varnhems församling.

Inte förrän 1880 blev David Holmgren den förste självständige valde Kyrkoherden i Skarke-Varnhems församling, då var tiden slut för församlingen som prebendeförsamling till biskopen i Skara.

*Enligt Messenius - svensk historiker 1579 - 1636 - kommentar nämnd i en "akademisk afhandling om Walle härad 1854"; August Florén
**Kung Sigismund styrde Sverige mestadels från Polen. Han arbetade för att stärka sin och katolicismens ställning i landet. Efter ett inbördeskrig avsatt.

Nyuppbyggd gård - Kyrkebo efter 1564

​​​​​​​Kyrkebo på karta 1960 - del runt mangården. ​​​​​​​Kyrkebo på karta 1960 - del runt mangården.

Nedanstående presentation kopplat till ortsnamn bygger i huvudsak på  - Ortnamn Valle härad, Professor Ivar Lundahl, 1958


Ortnamn för Kyrkebo; 
Prestagårdhenn 1564 i jordaboken
Kyrkebolit 1603 
Kyrckiebooll 1641
Kiörckeboohl 1685
Kyrckebo 1715
Kyrckiebod 1725
Kyrckebo 1795
Kyrkebo 1825 1874- Jordeboken 



Gården Kyrkebo benämns Prestagårdhenn i jordeboken 1564 och var alltså den första platsen för en prästgård invid Skarke 1100-talskyrka. Kyrkan och dess Prästgård brändes av danskarna 1560.
1603 kan man se att ny prästgård har byggts, eftersom gården då byter till namnet Kyrkebo och blir Kronogård.

Ortnamnet Kyrkebo och dess bakgrund;
Namnet Kyrkebolit är ursprungligen det fornsvenska 'kirkiubol', egentligen 'gård på vars mark kyrka står/stod'. Skarke kyrka låg/hade legat på ägorna. Gården fick namnet Kyrkebolit en tid efter att danskarna bränt ner Skarke kyrka 1560 och samtidigt också Prästgården, eftersom man valde att lägga en ny Prästgård (Prästebohl) på grannmarkerna med rikligt med jord för prästlön  - se kartan ovan! 

Både Kyrkebo och den senare Prästgården finns utmärkta på karta 1655 - se nedan!
                                                                                                                                                       
1700-tals kuriosa för Kyrkebo; 
Hoof, Sven Svensson, begrofs 1703 13/ 12 i Varnhems socken af Skaraborgs län. Omnämnes 1675 — 1679 såsom ”vildtmästare” hos M. G. de la Gardie å Höjentorp i Eggby socken. Han var Hejderidare i Vadsbo, Kåkinds, Valle och Gudhems härad af Skaraborgs län. Omnämnes 1688—1714. Bodde 1691 på Djäknegården i Lundby socken, Valle härad. Bodde sedan på Kyrkebol. Han var 1695 gift med Vilhelmina Etting, som begrofs 1715 10/8

Tåbod och senare Tomten och Millomgården införlivas under 1800-talet med Kyrkebo - upphör som självständiga gårdar

Tåbod på karta 1795 visar mangårdsbyggnadernas läge i förhållande till Kyrkebo och korsvägen mellan Prästgårdsvägen, Öglundavägen och vägen mot Eggby (längst upp mot vänster).

Tåbod = littera E.
Kyrkebo = littera G.
Prästgården = littera H.

Tåbod
med två ägare just innan år 1800, köps upp till hälften av hälftenägaren till Kyrkebo, Ingenieuren Herr Benjamin Risberg.

I  karttexten för storskiftet 1803 av Kronoparken Billingeliderna står det att Kyrkebo och Tåbod räknas tillhopa.

1833 ingår Tåbohlet i Kyrkebos ägor och köps då som en helhet tillsammans med båda hälfterna av Kyrkebo, som då blev en sammanslagen del.

Efter 1833 används Tåbohlets bostadsbyggnad av Kyrkebo som torp och däremellan som inhysesstuga och det blir till slut bara boningshuset kvar. Mellan 1862 och 1872 noteras Tåbod Torpet Rödjan vid Tåbohlet och därefter tycks huset försvinna som bostad.

Följande torp har ingått i Kyrkebos ägor under någon period

Kristinefors under Skarke-Millomgården  - senare torp under Kyrkebo - senare friköpt och blev Kosmos Kristinefors under Skarke-Millomgården - senare torp under Kyrkebo - senare friköpt och blev Kosmos

Torp under Kyrkebo;

Axtorp - Kristinefors; Smedstorpet - tidigare under Skarke Millomgården
G:a Strömshagen  - tidigare under Tomten
Torpet Rödjan vid Tåbohlet - torde under några år vara själva gården Tåbohlet
Altorp, Soldattorp Nr 4 , Västgöta Regemente 
- tidigare namn var Hagen

Ryttartorp under Kyrkebo före Altorp; Ryttaren Anders Hållfast, född i Eggby 1741 - in 1786 fr. Solberga Torp m. familj - ut 1814, framgår inte var detta torp legat.

Klicka på länkarna för att läsa allt om dessa torp!

T åbohlet/Tåbod - första Skarkegården att övertas av Kyrkebo

Foto 2022, Douglas Byrne Foto 2022, Douglas Byrne

Tåbods mangårdsbyggnadsplats utgör idag bara en kulle i åkern mitt för Kyrkebo, en kulle som också fått ta emot senare tiders stenrensning från åkrarna. Bostaden tycks ha funnits kvar till 1872.

Riksantikvarieämbetet har också markerat en 'osäker' stensätting som fornlämning för den här åkerholmen. RAÄ-nummer:Varnhem 72:1.

Ägarförteckning Kyrkebo och senare inklusive Tåbod och ännu senare Tomten och Millomgården

1100-talet     Kyrkan skapar här sin första prästgård samtidigt som Skarke kyrka byggs
1200 - 1550  Församlingen tills kyrkan bränns ned (tillsammans med prästgården) 1560
1550 - 1647   Kronan skapar en militiegård efter reformationen och ny Prästgård uppförs granngårds
1647 - 1688   Furstinnan Maria Euphrosine De la Gardie genom donation
1688 - 1765   Kronan genom Cavalleri Stam Nr 4 af Gudhems Compani (Västergötlands Kavallariregemente)

Gården delas 1765 - en del förblir kronogård och den andra säljs till krono skatte;
1/2 gården Krono 1765 - 1813 Kronan genom Cavalleri Stam Nr 4 af Gudhems Compani

1813 blir denna halvan av gården blir försåld till skatte och gården upphör helt att vara kronogård;
1/2 gården Krono skatte 1813 - 1819 Vice Pastor Jakob Södergren - dör här på Kyrkebo 1819
1/2 gården Krono skatte 1819 - 1832 Lite oklara ägandeförhållanden - men flera arrendatorer
1/2 gården Krono skatte 1832 - 1833 Ryttmästare Herr C. G. Gyllenberg
*************************************************************************
1/2 Krono skattegård 1765 - ;
1/2 gården Krono skatte 1765 - 1783 Rusthållare* Anders Ericsson
1/2 gården Krono skatte 1783 - 1794 Rådman** Herr Johan Gjerham
1/4 gården Krono skatte 1794 - 1800 Ingenieuren Herr Benjamin Risberg som också köper 1/2 Tåbolet
1/2 gården Krono skatte 1794 - 1800 Herr Direktören Herr Nils Petter Modin, gift med Beata, född Falk
1/2 gården Krono skatte 1800 - 1802 Änkefru Beata Falk
1/2 gården Krono skatte 1802 - 1833 Lite oklara ägandeförhållanden - flera arrendatorer noteras
***************************************************************************
Fr o m 1800 tycks Tåbohlet delvis höra ihop med Kyrkebo, senare ingår hela Tåbod i Kyrkebo.

1833
  Köpes hela gården (inkl. Tåbod/Tåbolet) av ny ägare;
1833 - 1850 Nämndemannen*** Anders Nilsson - senare också ägare av & boende 1844 på Gästgifvaregården
1850 - 1873 V. pastor Jacob Smedmark - boende i Prästgården 1837 - 1858 - därefter kyrkoherde i Synnerby
1873 - 1889 Casper Broberg - går i konkurs och Kyrkebo säljs på auktion till
1889 - 1977 David Holmgren köper Kyrkebo för de la Gardieska gravkassans räkning
1977 -            Prästlönetillgångarna, Svenska Kyrkan köper gården

Kyrkebo mangårdsbyggnad avstyckas och blir Kyrkebo 5:2 med 2000 kvm tomt år 1930, som en särskild fastighet på lantbruksmark och säljs till Holger Johansson.
Ny ägare av mangårdsbyggnad + arrendator 1930;
Holger Emmanuel Johansson, född i Kestad 1903-05-13 - gift 13/4 1930 - in 1930 från Husaby
Hustrun Elsa Sofia född Norberg, född i Tun 1904-05-10 - in 1930 från Tun
 

********************************************************************************

* Rusthåll var i indelningsverket ('militärsystemet') en gård, vars skattskyldighet har ersatts med en skyldighet att hålla en beriden soldat för kavalleriet - ägaren av en sådan gård kallades Rusthållare. Kronan ansvarade för vapen och Rusthållaren för ryttare, häst och övrig utrustning.  Jmfr - Ryttaregården genom avtal; "År 1537 fick Olof Eriksson förläningsbrev på Varnhems kloster, men med det förord, att han skulle rida Kunglig Majestäts färdig däraf med 6 goda rustningar hästar & Glafven***."
** Rådman är titeln för en ordinarie domare i en underrätt (tingsrätt eller förvaltningsrätt) i Sveriges domstolsväsen.

***Glafven/Lans var et riddare- & hofmans-gevär, som in emot tjocka ändan hade et handtag och pryddes vid spetsen med en liten fana.
*** Nämndemän medverkade alltsedan medeltiden på olika sätt i den dömande verksamheten i häradsrätterna på landsbygden i Sverige.

Ur svenska Gods och gårdar 1942 - nu har Skarkegårdarna Tåbolet, Tomten och Millomgården införlivats med Kyrkebo


 1941 boende på Kyrkebo;
Ägare De la Gardieska Gravkassan
Arrendator Holger Emanuel Johansson, född 1903-05-13 i Kestad
Hustrun Elsa Sofia, född  Nordberg 1904-04-10  i Tun
Son Bengt Holgersson, född 1931
Son Gustav Holgersson, född 1935
 
Dräng Erik Rikard Lennart Sjölin, född 1917-12-18 i Valtorp
Jordbr. arb. Karl Erik Einar Wallgren, född 1918-04-20  i Härlunda, inflyttad från Härlunda
Hembitr. Gunvor Anna Britta Gustavsson, född 1921-04-01 i Hasslösa, inflyttad från Skara
 
Statdräng Anders Axel Natanael Karlsson, född 1909-09-12 i Hasslösa
Hustrun Karin Margareta Herrlin, född 1913-03-02
Skara häradsskrivare 1941 Fla:382
ADI v316341.b460.s43

Kyrkebo flygfoto 1963 - sista tåget på banan gick 31/8 1961

Ur specialjordeboken 1825 - om förhållandena för Kyrkebo 1647 - 1813;

Texttolkning;

"Reducerat Militiehemman med 1682 års Ränta ifrån Högborna furstinnans donation* som henne år 1647 warit donrat hhwilket och hon bekommit till år 1688. År 1691 vid Militie Commission 1/2 förmedlat i Jordeboksräntan,
Cavalleri Stam Nr 4 af Gudhems Compani köpt till Skatte 1/2  af Rusthållaren Anders Eriksson för 98 Dl I,j, Smt enligt Kongliga Kammar Collegium Skattebref den 16 december 1765 och 1/2 till Pastor Södergren för 33 Rd, 25 d3 xx enligt Skatte Bref af den 24 februarii 1813.

Kommentar;

Två olika ägare till Kyrkebo när det friköptes från Kronan i två olika steg -
1/2 hemman av Kyrkebo 1765 - köpt av Rusthållaren Anders Eriksson
1/2 hemman av Kyrkebo 1813 - köpt av Vice Pastorn Jakob Södergren**

* 'Högborna furstinnans donation' innebär att Kyrkebo tillhört Greve Magnus de la Gardies hustru Eufrosyne, efter att han gett henne dessa gårdar i bröllopsgåva 1847. Han förlorade sina gårdar i reduktionen 1882, men hon fick behålla dem hon fått av maken tills sin död 1687.

**Ur Warholms herdaminne kring pastor Södergren:
Jakob Södergren,  född   1766 i Hjälstad, student i Lund 1790, prästvigd 1791, vice pastor i Varnhem 1801 (biskopen var ju "kyrkoherde" i Varnhem. Varnhem var lönepastorat, prebende åt Skarabiskoparna mellan 1714 och 1875), komminister*** i Varnhem 1813, död 1819. "Han var skämtsam och satirisk, god ekonom och efterlemnade förmögenhet"****. Hans dotter blev gift med tredjepredikanten i Varnhem, Anders Johan Flodén. Södergren skrev också en viktig beskrivning av bygden på uppdrag av pastoratet och Hushållningssällskapet.

*** Komminister har samma innebörd som den tidgare titeln vice pastor - båda titlarna innebär hjälppräster till Kyrkoherde - i det här fallet Biskopen i Skara som då också var Kyrkoherde över Varnhems församling, som var biskopens prebende. Varnhems församling fick sin första självständiga och valda kyrkoherde genom David Holmgren 1880.

**** Bouppteckningen 1819 visar dock att hans skulder översteg tillgångarna och familjen hamnade i fattigdom, där en dotter slutligen blev boende på fattigstugan i Eggby.

Här nedan kan du ladda ner Södergrens beskrivningen av Varnhem från 1817 - 'återfunnen' av Verna Andersson, Ljungstorp, i Landsarkivet i Göteborg- bara klicka på PDF-filen:

Karta 1655 med Kyrkebo utmärkt - ca 100 år efter att de sista delarna av Skarke kyrka revs på order av Johan III efter att ha bränts ned av danskarna och även den då här näraliggande 1:a Prästgården - ny Prästgård har tillkommit

Karta från Lantmäteriets historiska kartor - Kyrkebo utmärkt längs till vänster ovan Klåsters by- både Kyrkebo och  Prästgården är utmärkta med var sina symboler. Kyrkebo med Kronans symbol och Prästgården med kyrkans symbol.
Karta från Lantmäteriets historiska kartor - Kyrkebo utmärkt längs till vänster ovan Klåsters by- både Kyrkebo och Prästgården är utmärkta med var sina symboler. Kyrkebo med Kronans symbol och Prästgården med kyrkans symbol.

Karta 1783 över Kyrkebo hustomt och härvid belägna Åkerjord och Hagar

Kyrkebo är 1783 en stor gård med flera mangårdsbyggnader och tre ladugårdar/lador.

Karta delning av hustomt 1783 av Kyrkebos halvgårdar

Kartan visar ett antal mangårdsbyggnader , tre ladugårdar och två backstugor ute vid avfarten till gården. Noteras kan också ett tobakstorkhus ute på Tobakslyckan. De gröna strecken delar. Kartan visar ett antal mangårdsbyggnader , tre ladugårdar och två backstugor ute vid avfarten till gården. Noteras kan också ett tobakstorkhus ute på Tobakslyckan. De gröna strecken delar.

Lantmätare Johannes Afzelius delade marken mellan de 2 delarna av Kyrkebo som såldes från Kronan - 'halfgårdarna' - vad gäller hustomter och täppor - enligt följande; 
1.  = 1/2 hemman av Kyrkebo - köpt 1765 av Rusthållaren Anders Eriksson
2.  = 1/2 hemman av Kyrkebo - behållet av Kronan

1783 ägs delarna av hustomterna som nu lagligen delas enligt följande;
1. = 1/2 Hemman Krono skatte ägs av Rådmannen Herr Johan Gjerham
2. = 1/2 Hemman Krono ägd av två ägare med 1/4 vardera; Anders Ericsson i Grottagården i
         Öglunda, samt Anders Closterberg
(i sämjebruk)

Karta storskiftet 1794 för Kyrkebo

Kartan visar på de spridda markerna för Kyrkebo även efter Storskiftet som hade samlat dem så gott det gick utan att flytta om och samla allt som man sedan gjorde i Laga skiftet 1841.

Av kartan framgår att de 4 mangårdsbyggnaderna nu har blivit 3 (huset som delades av gränsen har rivits), liksom att de båda backstugorna tycks ha tagits bort.

1794 beskrivs Kyrkebo som "ett helt mantal Krono Kronorustningsstam vid Gudhems Compagnie af Kongliga Västgiötha Cavalleri Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg, samt Anders Pettersson".

En notering i husförhörslängden om en änkefru Beata Falk år 1800 på Kyrkebo gav nedanstående fakta för tidens ägande

Forskningen kring Beata Falk har gjorts av Margareta Dahlin och bearbetats av Kent Friman

Bouppteckningens första sida för Direktören Herr Nils Petter Modin, död 1798 lämnandes änkan Beata född Falk Bouppteckningens första sida för Direktören Herr Nils Petter Modin, död 1798 lämnandes änkan Beata född Falk

Ur Kinne häradsrätt (R) FII:12 (1798-1800);

Texttolkning; ("W. S. H. Ting År 1799")
"År 1798 den 12, 13 och 14 November blef Bouppteckning förrättad på Hemmanen Löfåsa och Kyrckebo efter Directeuren Herr Nils Petter Modin som den Sjette sistlidna Semtember på Löfåsa igenom döden övergådt och vid dödstimman efter sig lämnadt jämte .... ädla Fru Anna Beata Modin född Falck, egna Barn och Bröstarfvingar i förra giftet, nemligen ..... Sectreteraren Herr Carl Modin, Assesoren Herr Nils Modin och Vice Pastoren Herr Magister Anders Th: Modin, samt döttrarna Brita Margareta Modin gift med Commissarien Herr Eric Simberg och Maria Christina Modin, Enkan efter framlidne Herr Comministern Friberg, .........Herrr Commisarien Simberg vid detta .... i .......,  ... Kongliga Hof-Predikanten Herr Magister Thyselius var närvarande och biträder  .... från Directeur Ivan Modin .................."

Kommentar; Direktören Herr Nils Petter Modin, som vid dödsögonblicket var gift med Fru Beata Falck, ägde alltså Kyrkebo - de gifte sig samma år som han dog 1798!

Ur bouppteckningen kan läsa att han har flera egendomar - bl a Walle Härad, Kyrckebo, Krono Skatte .... 1/2 Krono, samt Krono ..... 1/4 och Tåbol 1/4 Skatte Augement värderas till 1 666:32 Rd - dvs han ägde totalt 3/4 av Kyrkebo's båda halvor.

Kommentar; Hans lösöre på de båda egendomarna uppgick till hela 3 956 rd - de totala  tillgångarna översteg skulderna med 4 655 rd. Det var alltså för tiden (1798) ett stort arv att fördela.

Om Beata Falk - ägare till Kyrkebo i slutet av 1700-talet
1. Fadern - auditören* vid Kongliga Skaraborgs Regemente
2. Modern Beata född Winge

Beatas Falcks mor hette också Beata Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811 Beatas Falcks mor hette också Beata Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811





* Audiotör = (militär) – en jurist som handhar rättsvårdsärenden inom en stats väpnade styrkor 

Här ser vi att Beata Falcks moder, Beata född Winge, föds 1706 och gifter sig med auditör Petter Falck och en andra gång med borgmästaren i Falköping, B Rudberg.

2. Broder Johan

Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811 Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811





















Läs mer om vetenskapsmannen med ett otroligt CV - linnés lärljunge och skyddsling - på länken nedan;
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15025

3. Brodern Anders Falck - vetenskapsman med otroligt CV

Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811 Ur boken beskrifning öfver Åsleds Församling i Skaraborgs Lan av Nils Salander - tryckt 1811

Läs mer om brodern och rektorn i Skara Anders Falck på nedanstående länk;
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15013

Beata Falck en kvinnorna i boken "Anteckningar om svenska qvinnor" (1864-1866) - för sin gåva till Skara gymnasium 1796

Beata på Svartå Säteri - blir änka - gifter sig med Salpeter- sjuderi-Directeuren Nils Modin, som dog samma år som giftermålet 1798 och på så sätt lämnade Kyrkebo i arv







































* Saltpeter-sjuderi = se denna länk!
Från ArkivDigital.se Från ArkivDigital.se

1798 dör Beatas 2:e make, Nils Modin, och hon flyttar till sitt ärvda Löfåsa i Forshem, därefter till sin andra ärvda gård Kyrkebo 1800, som hon lämnar för Odensåker 1802.

1811 hittar man henne skriven under Piltagårdens rote i Odensåker som Fru Directeurskan Anna Beata Modin med sin piga Maria. Då är hon alltså 76 år gammal.

Rusthållet Kyrkebo upprätthåller Ryttartorp N:4 av Gudhems Compani Kongliga Västgötha Cavalleri Regemente - säljs 1921

Ryttartorpet N:o 4 - senare Altorp Ryttartorpet N:o 4 - senare Altorp

Rusthållet Kyrkebo, 1 mtl militiehemman, som efter Marie Eufrosyne de la Gardies donation 1887  tillhörde Kronan ända till sista hälftenförsäljningen 1813. Blev då friköpt till skatte i sin andra hälft.

Rusthållet svarade för Ryttartorp Nr 4, Gudhems Compagnie af Kongliga Västgiötha Cavalleri Regemente, sedan det blev militiehemman på platsen efter den första Prästgården i Skarke. Under Ryttartiden kallat 'Hagen', efter försäljning 1921 blev namnet Altorp.

Gå in på länkarna i blått ovan för att följa ryttartorpets historia med alla sina ryttare t o m 1811
och senare soldater inom Västgöta Regemente.

Västgöta Kavalleris vapenflagga Västgöta Kavalleris vapenflagga

Fakta Wästgöte Cavallerie Regemente  1655 - 1802

Västgöta regemente till häst (1628 – 1634)
Västgöta och Dals ryttare (1634 – 1655)
Västgöta kavalleriregemente  (1655 – 1802)
Västgöta linjedragonregemente  (1802 – 1806)*
Västgöta dragonregemente  (1806 – 1811)*
Västgöta regemente (I 6)  (1811 – 1927)

- lades ner efter 1925 års försvarsbeslut
- kavalleriet (häststridsenheter) slutade alltså 1811
- Västgöta Regemente var därefter rent infanteriregemente till 1927

*Dragon (soldat) – en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots

Skarke bys gårdars tilldelade mark vid laga skiftet 1841

Karta från Historiska Kartor Lantmäteriet, bearbetad av Margareta Gustavsson Broberg Karta från Historiska Kartor Lantmäteriet, bearbetad av Margareta Gustavsson Broberg

Fastighetsförteckning:   

Litt A  Skarke Ledsgården (15:1)    
Litt B  Skarke Hustru Ingridsgården (4:1 )
Litt C  Skarke Millomgården (5:1)
Litt D  Skarke Tåbolet (1:2)
Litt   Skarke Tomten (3:1)
Litt F   Skarke Tåbolet (1:3
Litt G   Kyrkebo (2:1)
Litt H  Prästebolet (1:1)
 

Här ser man att Prästebolet (Prästgården) fick del av forna Ledsgårdens mark som sin tilldelade mark under littera H.

Både Kyrkebo och Prästebolet hänfördes i de första jordeböckerna efter Klostertiden (1540) till Klostrets by - men ganska snart kom de att föras i  Skarke by.

Nämndeman Anders Nilsson Ägare av Kyrkebo och Tåbolet vid Laga skiftet 1841

Ägare av och boende på Kyrkebo mellan 1779 - 1895 enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:1 1779 - 1787
Kyrkebo 

1783 noteras - Ägare 1. = 1/2 Hemman Krono skatte ägs av Rådmannen Herr Johan Gjerham
Ägare 2. = 1/2 Hemman Krono 'ägd' av två ägare med 1/4 vardera; Anders Ericsson i Grottagården i Öglunda, samt Anders Closterberg (i sämjebruk)

Boende på Kyrkebo 1779:
Kronohemman '1/4-ägare' Anders Klosterberg
, född i Klostret 1718-06-22
Hustrun Ulrica född Hoof i Kyrkebo 1723

Mågen Anders Petersson, född i Lundby 1754
Dottern/Hustrun Maria Andersdotter, född på platsen 1755
Dotter Maria Christina, född på platsen 1785

Tjänstefolk;
Pigan Karin Olofsdotter, född i Stenum 1763 - in 1784 från Stenum - ut Skräddaregården 1785
Pigan Bolla Jonsdotter, född i Härred 1763 - in 1785 från Sandtorp
****************************************************************************************
1/2-ägaren Herr Rådman Gjerhams Tjänstefolk;
Pigan Annika Bergman, född i Götheborg 1767 - in 1781 från Göthened - ut Gbg 1783
Dräng Anders Magnusson, född i Häggum 1757 - in 1782 från gården- ut Klinten 1783
Dräng Nils Andersson, född i Häggum 1765 - in 1782 från Häggum - ut Häggum 1783
Pigan Maria Andersdotter, född i Åsaka 1767 - in 1782 från Gbg - ut Lidköpin 1783
Pigan MariaPehrsdotter, född i Marum 1759 - in 1782 från Åsaka - ut Marum 1783
Dräng Herman Strid, född i Odinsåker 1762 - in 1783 från Odinsåker - ut Odinsåker 1785
Dräng Lars Nilsson, född i Ekby 1758 - in 1783 från Wäring - ut Tidavad
Pigan Kerstin Larsdotter, född i Ekby 1758 - in 1783 från Odinsåker - ut Odinsåker 1784
Pigan Stina Andersdotter, född i Ekby 1765 - in 1783 från Ekby - ut Lexberg 1784
Pigan Ingrid Månsdotter, född i Odinsåker 1761 - in 1784 från Odinsåker
Pigan Catharina Andersdotter, född i Ekby 1759 - in 1784 från Gälstad
Dräng Anders Nilsson, född i Säfvar... 1745 - in 1784 från Marum - ut St Lycke 1785
Dräng Anders Siggesson - in 1785 från Amundstorp - ut Synerby 1786
Dräng Gustaf - in från Händene -  ut till Synerby 1786
Pigan Maria Andersdotter, född i Vättlösa 1760 - in 1786 från Skara - ut till Synerby 1786
Dräng Lars Larsson, född i Skövde  - in 1786 från Sköfde 
Pigan Catharina Jonsdotter, född i Horn 1760 - in 1786 från Horn
Pigan Maria Catharina Holm, född i Skövde - in 1786 från Sköfde 
********************************************************************************************
'1/4-delsägaren' Anders Ericssons arrendatorer;

Arrendator;
Mannen Eric Andersson
, född i Hushagen 1743 - in med hushåll
Hustrun Brita Pehrsdotter, född i Sätuna 1757
Son Anders, född på platsen 1777

Dräng Anders Larsson, född i Öfverbo 1752
Pigan Bolla Andersdotter, född i Hornborga 1750
Pigan Kjerstin Larsdotter, född i Hornborga - in 1772 från Holltorp
- hela hushållet flyttar till Segerstad 1780

Ny arrendator 1781;
Mannen Sven Andersson
, född i Skarke 1744 - in med hushåll 1781 från Biörsgården
Hustrun Bolla Eriksdotter, född i Hornborga 1750
Dotter Maria, född i Boregården 1770
Dotter Stina, född i Björsgården 1778
Son Andreas, född på platsen 1781-12-23
 - familjen flyttar till Tåbod 1785

Tjänstefolk;

Dräng Anders Magnusson, född i Häggum 1757 - in 1781 från Torp - ut till Rådman Gerhans 1782

*****************************************************************************************
Två backstugor vid korsvägen till Prästegårdsvägen;

Inhyses;
Gustaf Modig
, född i Wåmb 1726
Hustrun Bolla Svensdotter, född i Häggum 1725

Dito inhyses;
Änkan Maria Svensdotter, född i Häggum 1727
Son Anders, född i Häggum 1755 - ut till Dagsnäs 1779
Ryttaren Andreas Jonslund, född i Pickagården 1757 - in 1783 från Trädgården

Inhyses;
Enkan Margaretha Hof, född i Häggum 1723 - dör här 1782
Son Wilhelm Hansson, född på platsen 1762 - flyttar ut till Lundby 1785
*****************************************************************************************
Under Kyrkebo;
Mannen Anders Hållfast
, född i Eggby 1741 - in 1786 från Solberga Torp m. familj
Hustrun Catharina Arfvidsdotter, född i Berg 1755
Son Jonas, född under Solberga 1782-08-24
Son Anders, född under Solberga 1786

Varnhem AI:2 1786 - 1791
Kyrkebo - 1/2 Kronoskatte (friköpt) + 1/2 Krono


Kvarboende '1/4-delsägare' på Kyrkebo:
Mannen Anders Klosterberg
, född i Klostret 1718-06-22 - dör här 1789
Hustrun Ulrica född Hoof i Kyrkebo 1723

Mågen Anders Petersson, född i Lundby 1754
Dottern/Hustrun Maria Andersdotter, född på platsen 1755
Dotter Maria Christina, född på platsen 1785
Dotter Ulrica, född på platsen 1787

Tjänstefolk;
Pigan Bolla Jonsdotter, född i Härenhed 1763 - in 1785 från Sandtorp - ut Solberga 1791
Dräng Anders Jonsson, född i Klostret
Gossen Johan Larsson, född i Berg 1771 - ut till Berg 1791
Dräng Jonas Andersson, född i Wäberga 1771 - in 1791 från Wäberg 
****************************************************************************************
''1/4-ägare' Krono (köper 1794 1/2 skatte);
Ingenieuren Herr Benjamin Risberg, född i Sköfde 1759-011-04 - in 1786 från Sköfde
Jungfrun Johanna Risberg, född i Sköfde 1751-09-11
Modern Fru Catharina Holmén, född i Sköfde 1718-06-24
Jungfrun Elsa Lisa Sjöberg, född i Sköfde - in 1790 från Sköfde

Tjänstefolk;
Pigan Sara Larsdotter, född i Fröjered 1776 - in 1787 - ut Simmesgården 1788
Dräng Lars Larsson, född i Hafstena 1765- in 1786 från Hafstena - ut Hafstena 1788
Dräng Johannes Andersson, född i Häggum 1758 - ut till Åsaka 1789
Dräng Johannes Andersson, född i Ölanda 1773
Pigan Maria Andersdotter, född i St Koberg 1759
Dräng Jonas Andersson, född i Höglunda - in 1789 från Solberga
Pigan Maria Cajsa Holm, född i Sköfde
Dräng Sven Eriksson, - ut 1791
Dräng Johannes Eriksson, - ut till Skjerf 1791
Dräng Carl Svensson, född i Skräddaregården 1761-01-23 - in 1791 från Håberga
*******************************************************************************************
Två backstugor vid korsvägen till Prästegårdsvägen;

Inhyses;
Gustaf Modig
, född i Wåmb 1726
Hustrun Bolla Svensdotter, född i Häggum 1725

Dito inhyses;
Änkan Maria Svensdotter, född i Häggum 1727 - dör här 1791
Ryttaren Andreas Forslund, född i Pickagården 1757 - dör här 1786

Inhyses;
Enkan Margaretha Hof, född i Häggum 1723 - dör här 1782
Son Wilhelm Hansson, född på platsen 1762 - flyttar ut till Lundby 1785
*****************************************************************************************
Kvarboende under Kyrkebo;
Mannen Anders Hållfast
, född i Eggby 1741
Hustrun Catharina Arfvidsdotter, född i Berg 1755
Son Jonas, född under Solberga 1782-08-24
Son Anders, född under Solberga 1786
Dotter Stina, född på platsen 1791

Varnhem AI:3 1792 - 1800
Kyrkebo

Enligt karttext 1794 skrivs nu de två delarna av Kyrkebo (krono skatte + krono) med två ägare; Ingenieuren B. Risberg och Anders Pettersson (Anders Klosterbergs måg)

Kvarboende 1/2-ägare Krono skatte;
Ingenieuren Herr Benjamin Risberg, född i Sköfde 1759-011-04
Modern Fru Catharina Holmén, född i Sköfde 1718-06-24 - ut till Tåbod 1793
Mademoiselle Johanna Risberg, född i Sköfde 1751-09-11 - ut till Tåbod 1793
Jungfrun Elsa Elisabet Sjöberg, född i Sköfde - ut till Brunnsbo 1793

Tjänstefolk;

Dräng Anders Jansson - in 1792 från Höjentorp - ut till Lundby 1793
Dräng Jonas Billberg, född under Prästegården 1776 - ut till Sörgården 1793
Gossen Petter Andersson, född i Klostret 1779
Pigan Kjerstin Svensdotter, född i Saleby 1748 - ut till Prästegården

Dräng Lars Andersson, född i Häggum - ut till Höglunda 1796
Dräng Sven Jacobsson, född i Hornborga - ut till Bjellum 1796
Pigan Bolla Andersdotter, född i Sköfde 1776
Pigan Margareta Svensdotter, född i Sköfde
Dräng Eric Arfvidsson, född i Höglunda 
Gossen Johannes
Pigan Lena
Pigan Maria
Dräng Sven G. Andersson, född i Hvalstad 1772 - in från Åsled 
Dräng Peter Andersson, född i Klostret 1780 - ut till Tranum 1799
Pigan Maria Svensdotter, född i Klostret - ut till Wäberga
Pigan Maria Andersdotter, född i Häggum 1778 - ut Amundtorp 1799
Dräng Johannes Ericsson, född 1768
Pigan Maria Nilsdotter, född i Berg - in 1799 från Eggby
Pigan Cajsa Bengtsdotter, född 1762 - ut till Lidköping 1799
*****************************************************************************************
Kvarboende '1/4-delsägare' på Kyrkebo:
Mågen Anders Petersson
, född i Lundby 1754
Hustrun Maria Andersdotter, född på platsen 1755
Dotter Maria Christina, född på platsen 1785
Dotter Ulrica, född på platsen 1787

Tjänstefolk;
Pigan Inga Jonsdotter - ut till Ökull 1793
Flickan Annika Andersdotter, född i Wing 1778 - in 1793 från Ökull
Drängen Jonas Billberg, född i Hornborga Skattegården 1776 - in 1799 fr Sörgården
Gossen Erik Larsson, född i Öfverbo 1780-04-15 - in från Öfverbo
Pigan Ingrid Hansdotter, född i Berg  - in 1796 från Klostret
Dräng Jonas Andersson, född i Höglunda 
******************************************************************************************
Kvarboende under Kyrkebo:
Mannen Anders Hållfast
, född i Eggby 1741
Hustrun Catharina Arfvidsdotter, född i Berg 1755
Son Jonas, född under Solberga 1782-08-24 - ut Gudhem 1802
Son Anders, född under Solberga 1785-10-13 (mycket klen - orknasviken)
Dotter Stina, född på platsen 1791



Varnhem AI:4 1800 - 1815
Kyrkebo
 

Här finns år 1800 en Änke Fru Beata Falk född 1735 - hon flyttar ut till Odinsåker 1802.
Margareta Dahlin har gjort en särskild forskning kring vem Beata Falk var - se ovan!

Hon tycks ha haft en hel del tjänstefolk, som brukade del av gården;
Dräng Johannes Larsson, född i Hvarf 1768 - ut till Simmesgården 1806
Pigan Maria Nilsdotter, född i Berg - ut till Höjentorp 1800
Pigan Caijsa Bengtsdotter, född i Rhåda 1769 - ut till Ving 1802
Pigan Maria Jonsdotter, född i Dala 1781 - in 1800 från Amundtorp - ut till Simmesgården 1801
Dräng Gabriel Svensson, född Varnhem 1754 - in 1800 från Foxerna - ut till Hästhagen 1801
Pigan Gustafva Jonsdoter, född i Broddetorp 1785 - ut Solberga 1801
Dräng Johannes Larsson, född Dimbo 1775 - in 1801 från Solberga - ut till Dimbo 1802
Pigan Catharina Svensdotter, född i Bollsjö 1784 - in från Junkragården 1801 - ut till Stommen Lundby 1802
******************************************************************************************************
1813 köper vice pastor Jacob Södergren 1/2 Kyrkebo krono till skatte.

Kyrkebo - hälftenbrukare/arrendator;

Mannen Andersson, född i Eggby 1746
Hustrun Maria Magnidotter, född i Eggby 1759
Dotter Maria, född i Eggby 1785
Son Anders, född i Hallabo 1787
Son Magnus, född i Höglunda 1790 - död här 1804
Dotter Greta, född i Höglunda 1792
Son Johannes, född i Sandtorp 1797
Dotter Stina, född i Kyrkebo 1802-10-17

Här bor också;
Secreteraren Herr Johan Otter, född i Broddetorp 1778
Hustrun Marie Charlotta Otter, född i Warnhem 1785
Son Erik Andreas, född i Händened 1803-04-04 - ut till Remmingstorp 1806
- makarna flyttar till Skara 1806
Svägerskan Maria Otter, född i Warnhem 1787 - ut till Winköl 1805
Pigan Stina Larsdotter, född i Skarke 1789-10-07 - in 1805 från Ökull - ut till Wing 1806
***********************************************************************************
1/2-brukare Kyrkebo;
Mannen Lars Jansson, född i Klostret 1749
Hustrun Ingrid Eriksdotter, född i Eggby 1754-10-05
Dotter Caijsa, född i Klostret 1787 (bräcklig)
Son Magnus, född i Klostret 1799 - död här 1802
Son Andreas, född i Klostret 1795
Dotter Stina, född på platsen 1797
Son Johannes, född på platsen 1800
Dotter Greta, född på platsen 1805-10-30
***********************************************************************************
Kvarboende under Kyrkebo:
Mannen Anders Hållfast, född i Eggby 1741
Hustrun Catharina Arfvidsdotter, född i Berg 1755 - hon dör här 1814
Son Jonas, född under Solberga 1782-08-24 - ut till Gudhem 1802
Son Anders, född under Solberga 1786
Dotter Stina, född på platsen 1791

Sonen Jonas Hållfast, född i Warnhem 1782-08-24 - in 1813 gift från Prästegården
Hustrun Kjerstin Pehrsdotter, född i Flistad 1777-12-20 - in 1813
***********************************************************************************
Inhyses;
Mannen Anders Jonas Dahlberg
, född i Börjestorp 1760 - dör här 1802
Hustrun Maria Fredriksdotter
, född i Klefva 1746-11-24 - ut till Prästatorp 1812

Dragon Petter Rask, född i Lundby 1776-06-12 - in 1805 från Wing (Gudhems Compani, No 4)
Hustrun Lena Månsdotter, född i Härlunda 1781
Son Anders, född på platsen 1805-12-09
Son Johannes, född på platsen 1809-10-14

Varnhem AI:5 1815 - 1836
Kyrkebo

Ny 1/2 ägare 1832 är;
Ryttmästare Herr C. G. Gyllenberg
, född i Sköfde 1802-07-01 - in 1832 från Sköfde
Hushållerskan Cajsa Lisa Österberg, född i Skara 1784-12-06 - in 1832 från Skara
Tjänstefolk;
Pigan Marie Lena Johnsdotter, född i Synnerby 1807-03-31 - in 1832 från Händene
*************************************************************************************
Ny ägare till hela Kyrkebo 1833;
Mannen Anders Nilsson, född i Häggum 1799-06-17 -  flyttar in 1833 med familj från Kjerrtorp
Hustrun Inga Jonsdotter, född i Broddetorp 1802-10-17
Dotter Maja Stina, född i Stenstorp 1823-07-31
Dotter Johanna, född i Broddetorp 1801-10-25
Dotter Anna Beata, född i Broddetorp 1831-01-25
Son Nils Johan, född i Varnhem 1834-02-15

Tjänstefolk;
Dräng Johan Andersson, född på platsen 1815-04-13 - in 1835 från L. Lycke
Dräng Johan Pettersson, född i Varnhem 1813 - in 1834 från Nygården
Dräng Sven Andersson, född i Gudhem 1816-11-31 - in 1834 - ut till Björsgården 1835
Dräng Lars Pehrson, född i Stenstorp 1813-01-29 från Dahla - ut 1834
Pigan Cajsa Andersdotter, född i Broddetorp 1813-03-04 - in 1833 från Stenstorp 
Pigan Maja Stina Pehrsdotter, född i Varnhem 1811-11-28 - in 1834 från St.Lycke
Pigan Maja Stina Jonsdotter, född på platsen 1817-10-02
*************************************************************************************
Inhyses på gårdens 'undantag';
Afskedade Ryttaren och Enkmannen Anders Hållfast
, född i Eggby 1841
Afskedade förstärkningskarl Jonas Hållfast, född i Warnhem 1782-08-29
Hustrun Kjerstin Pehrsdotter, född i Flistad 1777-12-20
Dotter Cajsa, född på platsen 1815-09-16
- familjen flyttar till Marieberg* under Björsgården Hospitalsgården 1816
**************************************************************************************************
*Hållfastfamiljen blir inhyses Björsgården Hospitalsgårdsskiftet 1816 - 1832; Marieberg
 
(Marieberg beläget i Billingeliderna - västerut ett stycke från den gamla landsvägen på Björsgårdsskiftet.)

Förstärkningskarlen **
Mannen Jonas Hållfast,
f. Varnhem 29/8 1782 -  in från undantag på Kyrkebo med hushåll 1816
Hustrun   Kerstin Pehrsdotter, född i Flistad 20/12 1777 - gifta 1813
 -  paret flyttar ut 1832
Dotter  Cajsa, född i Varnhem 16/9 1815 - hon gifter sig med Anders Jonsson och bor kvar på Marieberg.                                       
Fader änkmannen Anders Hållfast, f.Eggby 1741 - änkman 1814 - död här 1822 (Orgeltrampare i Varnhem)
- från Solberga torp som Ryttare för Kyrkebo 1786 - 1795, sedan Torpare under Kyrkebo

** Förstärkningskarl:

"År 1810 beslutade riksdagen att man skulle kunna uttaga ytterligare 50.000 man bland vapenföra män mellan 20 och 45 år vid hotande fientligt anfall, ett s.k. förstärkningsmanskap. Dessa skulle varje kommun anskaffa genom värvning eller lottning."

Ensamägare vid Laga skiftet 1840 Ensamägare vid Laga skiftet 1840

Varnhem AI:6 1836 - 1846
Kyrkebo


Kvarboende ägare till hela Kyrkebo;
Nämndemannen Anders Nilsson, född i Häggum 1799-06-17
Hustrun Inga Jonsdotter, född i Broddetorp 1802-10-17
Dotter Maja Stina, född i Stenstorp 1823-07-31 - ut gift 1844
Dotter Johanna, född i Broddetorp 1801-10-25
Dotter Anna Beata, född i Broddetorp 1831-01-25
Son Nils Johan, född i Varnhem 1834-02-15
Dotter Cajsa Charlotta, född i Varnhem 1838-07-01 - dör här 1840
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1841-04-08
Dotter Lovisa Charlotta, född i Varnhem 1844-06-10
- hela familjen flyttar som nya ägare av Gästgifvaregården i Klostret 1844

Tjänstefolk;
Dräng Johan Andersson, född på platsen 1815-04-13 - in 1835 från L. Lycke - ut Lundby 1836
Dräng Johan Pettersson, född i Varnhem 1813 - in 1834 från Nygården - ut till Eggby 1836
Pigan Maja Stina Pehrsdotter, född i Varnhem 1811-11-28 - in 1834 från St.Lycke - på socknens slut 1837
Pigan Maja Stina Jonsdotter, född på platsen 1817-10-18 - in 1837 från Röxtorp ut till Lundy 1839
Dräng Anders Johansson, född på platsen 1809-07-27 - in 1836 från Åsaka - ut till Lundby 1836
Dräng Anders Johansson, född i Häggum 1811-02-02 - in 1836 från Lundby - ut till Lundby 1840
Pigan Cajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1811-12-31 - in 1837 från Sköfde - ut till Sköfde 1841
Dräng Anders Axelsson, född i Varnhem 1816-12-20 - in 1838 - ut till Eggby 1839
Pigan Johanna Larsdotter, född i Sjogerstad 1820-01-16 - in 1839 från Sjpgerstad - ut till Öglunda 1841
Dräng Anders Larsson. född i Berg 1916-03-02 - in 1837 från Öglunda - ut 1840
Pigan Maria Bergström, född i Foglås 1811-07-15 - in 1838
Dräng Johannes Arfvidsson, född i Häggum 1818-05-24 - in 1840 från Sjogerstad - ut 1844
Dräng Johannes Ulricsson, född i Berg 1811-05-08 - in 1840 från Höjentorp - ut till Lundby 1841
Pigan Stina Larsdotter, född i Varnhem 1819-09-04 - in 1840 från Bostorp - ut till Herlunda 1841
Dräng Eric G. Högberg, född i Hafsled 1823-12-12 - in 1841 från Hafsled - ut till Hafsled 1842
Dräng Anders Svensson Kjell, f. Varnhem 1817-06-26 - in 1841 från Rökstorp - ut till Klämman u. Torp 1843
Pigan Stina Andreasdotter, född i varnhem 1815-12-05 - in 1841 från Ulunda - ut till Torp 1843
Dräng Johannes Fredriksson, f. Varnhem 1819-04-21 - in 1842 fr Stommen Lundby - ut Björsgården 1843
Pigan Sophia Eliasdotter, född i Varnhem 1819-01-24 - in 1843 från Wing - ut till Gästgifvaregården 1844

Inhyses;
Mannen Bengt Larsson, född i Vånga 1787-10-05 - ut 1844
Hustrun Bolla Jonsdotter, född i Härened 1764-10-07 - dör här 1842

Gratialisten Lars Sträng, född i Varnhem 1786-09-04
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Wing 1791-03-10
Son Johannes, född i Varnhem 1822-12-07 - ut till Backa 1840
Son Anders, född i Varnhem 1826-08-07 - ut 1844

Utan försvar;
Mannen Anders Blom, född i Varnhem 1798-10-13
Hustrun Inga Svensdotter, född i Berg 1796-12-13
Son Carl Johan, född i Varnhem 1826-06-01
Son Gustaf, född i Varnhem 1829-03-31
Son Sven Aadolf, född i Varnhem 1836-04-12
Son Fredric, född i Varnhem 1832
- familjen flyttar ut till 'socknens slut' 1844
******************************************************************************************************
In flyttar 1844;
Gift dräng Lars Nilsso
n, född i Varnhem 1799-02-24 - han flyttar in 1844 från Prästegården
Hustrun Maria Jeansdotter, född i Berg 1794 - in 1844 från socknens slut
Dotter Johanna Jacobsdotter, född i Varnhem 1828

Enkefru Maria Dahlqvist född Carlsson i Bjurtjern 1785-04-16 - in 1844 från Foxerna
Pigan Lena Stina Johansdotter, född i Härlunda 1826-11-01 - in 1844 från Foxerna - ut till Berg 1845
Pigan Maria Johansdotter, född i Häggum 1822-02-23 - in 1844 från Ulunda - ut till Korsgården 1846
Dräng Johannes Adolfsson, född i Varnhem 1827-04-13 - in 1844 - ut till Ulunda 1845
Dräng Jan Petter Johansson, född i Eggby 1827 - in 1845

Commissions Landtmätare Carl Lustig, född i Fahlun 1801-07-30 - in 1844 från Foxerna

Varnhem AI:8 1846 - 1859
Kyrkebo

Ägaren är fortfarande nämndemannen Anders Nilsson i Gästgifvaregården, nu används tjänstefolk, hyresgäster och arrendatorer på själva Kyrkebo.

Kvarboende;
Gift dräng Lars Nilsso
n, född i Varnhem 1799-02-24 - han flyttar in 1844 från Prästegården
Hustrun Maria Jeansdotter, född i Berg 1794 - in 1844 från socknens slut
Dotter Johanna Jacobsdotter, född i Varnhem 1828 - ut till Istrum 1849
- makarna flyttar ut till Tomten 1849

Statardrängfamilj flyttar in 1849;
Mannen Johannes Jonsson, född i Varnhem 1811-01-25 - in 1849 med familj
Hustrun Lotta Josefsdotter, född i Ulricehamn 1810-09-28
Son Gustaf, född i Varnhem 1838
Dotter Lovisa Sophia, född i Varnhem 1835
Son Carl, född i Varnhem 1847-01-25 

Statardrängfamilj flyttar in 1850;
Mannen Johannes Andersson, född i Varnhem 1824-05-22 - in 1850 med familj
Hustrun Anna Britta Larsdotter*, född i Berg 1823-02-15
Son Johan August, född i Varnhem 1849-03-22
Son Carl Wilhelm, född i Varnhem 1852-09-03
* Mor och en senare dotter kan ni läsa mer om på avsnittet Knifvaledet där de båda hamnar 1899.

Tjänstefolk på gården;
Pigan Lovisa Reinholdsdotter, född i Herlunda 1830-07-17 - in 1853 från Herlunda - ut till Prestegården 1854
Pigan Anna Lisa, född i varnhem 1839-02-11 - in 1849 från Öglunda - ut till Prestegården 1850
Pigan Maria Cajsa Andersdotter Bergsten, född i Berg 1825-09-30 - in 1850 från Berg  - ut till Berg 1853

Hyrande kvarboende;
Enkefru Maria Dahlqvist född Carlström i Bjurtjern 1785-04-16 - in 1844 från Foxerna
Hennes tjänstefolk;
Pigan Johanna Jakobsdotter, född i Varnhem 1828 - in från Kyrkebo 1848
Pigan Anna Lisa Carlsdotter, född i Acklinga 1823-04-07 - in 1846 från Backa - ut till Wing 1847
Pigan Maria Johansdotter, född i Häggum 1822-02-23 - åter in 1847 från Korsgården - ut Wing 1848
Dräng Johan Johansson, född i Wing 1831-09-09 - in 1846 från Tokatorp - ut till u. Foxerna 1847
Dräng Gustaf Johansson, född i Wing 1828-10-03 - in 1847 från Wing - ut till Wing 1848
Piagan Maja Johansdotter, född i Häggum 1822-02-23 - in 1847 från Korsgården - ut till Wing 1848

Commissions Landtmätare Carl Lustig, född i Fahlun 1801-07-30 - ut till Erasmusgården 1849
Snickaren Carl Johansson
, född i Warnhem 182-10-06 - flyttar in 1851 från Skara
Sadelmakare Gesällen Anders Beckman, född i Mariestad 1813-04-03 - in 1847 fr Leksberg - ut 1848

Inhyses;
Gratialisten Lars Sträng
, född i Varnhem 1786-09-04 - ut Stockholm 1850
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Wing 1791-03-10 - hon dör här 1850
***************************************************************************************************
Arrendator 1849;
Fanjunkaren Carl Flack, född i Sandhem 18102-168 - flyttar in 1849 från Öglunda
Hustrun Stina Lisa Olofsdotter, född i Habo 1820-09-02
Son Carl Gustaf, född i Habo 1841-01-20 - till Rångedala 1856 - åter 1851 ut 1862
Son Alfrid Ferdinand, född i Harestad 1843-05-10
Dotter Lovisa Fredrika Mathilda Josephine, född i Warnhem 1846-10-19
Dotter Augusta Olivia, född i Warnhem 1849-11-04 - dör här 1850
- familjen flyttar ut som indelningshafvare på Redsvenstorp 1850

Tjänstefolk;

Pigan Stina Andersdotter Asp, född i varnhem 1832 - in 1849 fr Sven Michelsgården - ut Redsvenstorp 1850

Tidsbild:
Varnhems församling drabbades av svår missväxt 1859

Ur sockenstämmoprotokollet 1860 Ur sockenstämmoprotokollet 1860

Texttolkning;

"Ämnet för Gällstämman var att öfverlägga och fatta beslut rörande fördelning och användande de undsättningsmedel, dels såsom gåfva, dels såsom rätefritt lån, som af Konglig Maj:t blifvit i nåder beviljade Warnhems Församling med anledning af förra årets inom Församlingen inträffade svåra missväxt"

Ur sockenprotokollet kan vi läsa om hur fattigt det var att vara statardrängfamilj - efter Johannes död 1860 hamnar hans hustru Anna Britta Larsdotter i fullkomlig fattigdom

"Protokoll fördt vid lagligen utlyst samt med Skarke Socknemän hållen Sockenstämma i Warnhems Kyrka den 3 Mars 1861."

Texttolkning;

"Enkan Anna Stina Larsdotter vid Kyrkebo, som med 5 stycken minderåriga barn befinner sig i de mest utfattiga omständigheter, hade nu hos Fattigvårdsstyrelsen begärt att Socknens Fattigvård skulle taga och helt och hållet draga försorg för 2nne af hennes barns uppfostran och vård och då denna hennes begäran nu framtställdes till Sockenmännens bepröfande och afhörande, så svarade de, att då Socknen för närvarande har så många värnlösa barn, som fallit Fattigvården till last, att man  har mycket svårt att kunna anskaffa tjenliga fosterföräldrar åt de barn, som Fattigvården redan måst antaga sig, för närvarande intet annat beslut kunde fattas, än det att Enkan Anna Stina Larsdotter tills vidare har sina barn under sin vård, men erhåller af Socknens Fattigmagasin det understöd, som anses för hennes och barnens bergning vara oundgängligen af nöden påkalladt."


Ur kyrkbokens avsktift nedan kan man läsa följande:
"Kvarboende statardrängfamilj;
Mannen Johannes Andersson
, född i Varnhem 1824-05-22 - dör här 11/10 1860
Enkan/Hustrun Anna Britta Larsdotter*, född i Berg 1823-02-15 - änkan skrivs "I socknen"
Son Johan August, född i Varnhem 1849-03-22
Son Carl Wilhelm, född i Varnhem 1852-09-03
Son Adolf, född i Varnhem 1855-05-27
Dotter Christina, född i Varnhem 1858-08-03
Dotter Mathilda*, född i Varnhem 1861-01-24
* Mor och dotter Mathilda kan ni läsa mer om på avsnittet Knifvaledet där de båda hamnar 1899."

Varnhem AI:9 1854 - 1862
Kyrkebo

Nu ägs Kyrkebo av f.d. Regementspastorn vid Skaraborgs Regemente, pastor Carl Jacob Smedmark - se nedan! Vice pastor i Varnhem fr o m 1837-58, kyrkoherde i Synnerby 1858 och blev där prost 1868. Troligen inköpte han Kyrkebo 1850 för att kunna ha för sin ålderdom, men uppmanades att söka kyrkoherdetjänsten i Synnerby och fick den 1857, med tillträde 1858. Synnerby var biskopens gamla prebendeförsamling.

Kvarboende statarfamilj;
Mannen Johannes Jonsson, född i Varnhem 1811-01-25 - in 1849 med familj
Hustrun Lotta Josefsdotter, född i Ulricehamn 1810-09-28
Son Gustaf, född i Varnhem 1838
Dotter Lovisa Sophia, född i Varnhem 1835
Son Carl, född i Varnhem 1847-01-25 
- läs mer om familjen på deras familjesida; "Familjen Jonssons familjesida"
- familjen flyttar till Smedjebacken på allmän mark 1856

Pigan Anna Lisa Johansdotter Räfv, född i Skärf 1834-11-15 - in 1854 från Sk. Åsaka - ut till Skara 1855
Pigan Lovisa Reinholdsdotter, född i Herlunda 1830-04-17 - in 1855 - ut till Höjentorp 1856

Ny statarfamilj flyttar in 1856;
Mannen Johan Lundqvist, född i Hvarf 1802-09-16 - in med familj 1856 från Sköfde - dör här 1858
Enkan/Hustrun Lena Katrarina Jonsdotter, född i Frykled 1802-12-11
Son Carl Johan, född i Åsled 1834-12-26 - ut till Stockholm 1858
Son Anders Gustaf, född i Åsled 1836-11-02 - ut till Stockholm 1859
Dotter Katharina Sofia, född i Åsled 1843-03-23
Dotter Gustafva, född i Oxberg 1839-03-12 - ut till Sköfde 1858

Pigan Lotta Andersdotter, född i Sventorp 1839-01-30 - in 1856 från Sköfde - ut till Sköfde 1858 
Pigan Maja Stina Andersdotter, född i Varnhem 1843-06-17 - in 1861

Kvarboende statardrängfamilj;
Mannen Johannes Andersson, född i Varnhem 1824-05-22 - dör här 11/10 1860
Enkan/Hustrun Anna Britta Larsdotter*, född i Berg 1823-02-15 - änkan skrivs "I socknen"
Son Johan August, född i Varnhem 1849-03-22
Son Carl Wilhelm, född i Varnhem 1852-09-03
Son Adolf, född i Varnhem 1855-05-27
Dotter Christina, född i Varnhem 1858-08-03
Dotter Mathilda*, född i Varnhem 1861-01-24
* Mor och dotter kan ni läsa mer om på avsnittet om stugan Knifvaledet där de båda hamnar 1899.

Inflyttande statardräng - senare Rättare 1856;
Mannen Anders Johansson, född i Skara 1821-07-02 - in 1856 nygift med
Hustrun Charlotta Andersdotter, född i Varnhem 1827-06-30
Son Carl Gustaf, född i Varnhem 1862-09-20

Dräng Anders Mårtensson, född i Broddetorp 1833-01-05 - in 1857 från Wadet - ut till Sandtorp 1858

Kvarboende hyrande;
Snickaregesällen Carl Johansson, född i Warnhem 182-10-06 - ut gift till Amundtorp 1861

******************************************************************************************

Arrendator 1858;
Mannen Olof Andersson, född i Forshem 1802-02-12 - in med familj 1858 fr Bro i Istrum
Hustrun Cajsa Svensdotter, född i Husaby 1803-03-25
Dotter Stina, född i Holmestad 1834-12-13
Dotter Lisa, född i Holmestad 1837-06-10
Dotter Inga, född i Holmestad 1839-12-08
Son Johannes, född i Holmestad 1842-06-05
Son Olaus, född i Holmestad 1848-05-13
- familjen flyttar till Göthened 1861

Statkarl flyttar in 1861;
Mannen Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10 - in 1861 med familj
Hustrun Maria Persdotter, född i Varnhem 1818-04-14
Son Johan August, född i Varnhem 1843-09-22
Dotter Christina Charlotta, född i Varnhem 1845-11-27
Dotter Emma, född i Varnhem 1850-01-01

Dräng Jonas Andersson, född i Varnhem 1837-01-18 - in 1859 från Synnerby - ut Trädgården 1860
Pigan Stina Larsdotter Högstedt, född i Sjogerstad 1826-03-25 - in 1858 fr Sjogersstad - ut åter 1859
Pigan Anna Pettersdotter, född i Lundby 1837-02-17 - in 1858 - ut till Lycke 1860
Dräng Johan August Carlsson, född i Varnhem 1843-09-22 - in 1861

Statdräng flyttar in 1861;
Mannen Anders Petter Larsson, född i Varnhem 1837-02-13 - in med familj 1861
Hustrun Helena Pettersdotter, född i Varnhem 1831 (bräcklig)
Dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1859-01-22
Dotter Maja Greta, född i Varnhem 1860-08-30
- familjen flyttar ut till Grönhagen 1862

Inhyses;
Mannen Hans Larsson, född i Varnhem 1823-03-19 - dör här 1855
Enkan/Hustrun Maria Cajsa Andersdotter, född i Varnhem 1823-11-18
Son Carl Olausson, född i Varnhem 1853-10-29

Mannen Anders Gustafsson, född i Varnhem 1833-05-21 - in med familj 1859
Hustrun Johanna Pettersdotter, född i Varnhem 1830-05-21
Son Pehr August, född i Varnhem 1857
Dotter Matilda, född i Varnhem 1860-10-30
- familjen flyttar ut 1860

Vice pastor Jakob Smedmark köper Kyrkebo 1850

Smedmark Warholm - Skara stifts Herdaminne Smedmark Warholm - Skara stifts Herdaminne

Varnhem AI:9 1862- 1869
Kyrkebo

Ägare är fortfarande kyrkoherde C. J. Smedmark, Synnerby

Kvarboende statarfamilj;
Enkan Lena Katrarina Jonsdotter, född i Frykled 1802-12-11 - ut till Hjo lnadsförsamling 1863
Dotter Katharina Sofia, född i Åsled 1843-03-23 - ut till Stockholm 1863

Pigan Maja Stina Andersdotter, född i Varnhem 1843-03-23 - ut till Stora Lycke 1863
Pigan Maja Stina Andersdotter Bred, född i Varnhem 1843-06-17 - in 1861 - ut till Hendene 1862

Kvarboende rättarefamilj;
Mannen Anders Johansson, född i Skara 1821-07-02
Hustrun Charlotta Andersdotter, född i Varnhem 1827-06-30
Dotter Märtha Christina, född i Varnhem 1858-04-26
Son Carl Gustaf, född i Varnhem 1862-09-20
Son Johan Albin, född i Varnhem 1867-03-01
Son Anders Johan, född i Varnhem 1864-03-28 - död här 1865
- familjen flyttar till Svarfvarebacken 1867

Arbetsdräng Carl Gustaf Emanuelsson, född i Wing 1865-09-01 - flyttar ut 1863
Dräng Johan August Carlsson, född i Varnhem 1843-09-22

Statkarl flyttar in 1862;
Gift dräng Sven Snäll, född i Varnhem 1829-10-10 - in 1862 från Höjentorp med fru
Hustrun Gustafva Pettersdotter, född i Varnhem 1835-04-21
- makarna flyttar ut till Berg 1865

Nytt arbetsfolk flyttar in 1863;
Arbetsskarl/gift dräng Anders Gustaf Hansson, född i Sköfde 1824-09-30 - in från Nääs 1863
Hustrun Brita Stina Olofsdotter, född i Varnhem 1828 - in efter giftermålet 1863 från Höjentorp

Hyrar 1865;
Mamsell Enkefru Sofie Amanda Noring, född i Helsingborg 1840-04-22 - in 1865 från Sköfde 
Son Carl Oskar, född i Varnhem 1867-06-12
Son Carl Reinhold Magnus, född i Varnhem 1868-08-07

Ny rättare 1866;
Rättare Johan Bergström, f.Hassled 1840-04-21 - in 1866 fr Sköfde - ut gift till torpet Strömshagen 1868

Ny arrendator 1867:
Ägarsonen Carl Reinhold Magnus Smedmark, f. Varnhem 1838-02-17 - in 1866 Synnerby - dör 1868
Skara stifts herdaminne - Smedmarks son;
"Sköt ihjäl sig av våda 1868 30 år gammal."

Kvarboende statkarl;
Mannen Karl Andersson, född i Varnhem 1822-01-10
Hustrun Maria Persdotter, född i Varnhem 1818-04-14
Son Johan August, född i Varnhem 1843-09-22 - ut till Lundby 1866
Dotter Christina Charlotta, född i Varnhem 1845-11-27 - ut till Winköl 1865
Dotter Emma, född i Varnhem 1850-01-01 - flyttar ut 1868
- makarna flyttar ut 1868

Pigan Anna Charlotta Larsdotter, född i Varnhem 1848-12-01 - in 1866 från Höjentorp - ut Wing 1867
Pigan Inga Christina Jonsdotter, född i Varnhem 1844--07-05 - in 1866 från Fågelås - ut 1867
Pigan Anna Charlotta Larsdotter, född i Varnhem 1846-03-19 - in 1866 - ut till Sköfde 1867
Pigan Fredrika Adamsdotter, född i Fägred 1844-09-21 - in 1868 från Fägred 
Pigan Maria Catharina Andersdotter, född i Varnhem 1843-08-13 - in 1868 från Pillerukan


Inhyses;
Mannen Hans Larsson, född i Varnhem 1823-03-19 - dör här 1855
Enkan/Hustrun Maria Cajsa Andersdotter, född i Varnhem 1823-11-18
Son Carl Olausson, född i Varnhem 1853-10-29

Mannen Anders Gustafsson, född i Varnhem 1833-05-21 - in med familj 1859
Hustrun Johanna Pettersdotter, född i Varnhem 1830-05-21
Son Pehr August, född i Varnhem 1857
Dotter Matilda, född i Varnhem 1860-10-30
- familjen flyttar ut 1860

Varnhem AI:11 1869 - 1880
Kyrkebo

Ägare är inledningsvis fortfarande prosten C. J. Smedmark, Synnerby - senare hans sterbhus.
1873 säljs Kyrkebo med undergårdarna till lantbrukaren Casper Broberg som flyttar in från Wing, där han  äger Hanaskede sedan 1868, men bara bor ett år 1872-73. Dit kommer han från Bro och Smedsgården, Istrum. Han har ägt de gårdarna sedan 1858. Sonen, som förvaltar Hanaskede, dör 1873


Arrendator;
Mannen Johan Albin Sundqvist
, född i Örebro 1817-03-16
Hustrun Erika Fredrika Wilhelmina Wallén, född i Stora Hammar, Nerike
- paret flyttar till Sköfde 1873

Tjänstefolk;
Pigan Maria Cathrina Andersdotter, född i Varnhem 1848-08-13 - ut till Sandtorp 1870
Pigan Anna Charlotta Isaksdotter, född i Lundby 1847-03-02 - in 1869 fr Röxtorp - ut till Gudhem 1870
Pigan Charlotta Andersdotter, född i Varnhem 1841-09-21 - in 1869 fr Dimbo - ut till Sköfde 1870
Pigan Josefina Albertina Broling, född i Stockholm 1845-01-23 - in 1870 fr Berg - ut 1872  
oäkta son Johan Ludvig, född i Varnhem 1872-05-27 
Pigan Augusta Larsdotter, född i Wåmb 1848-02-04 - in 1870 fr Sköfde - ut till Hålltorp 1871
Pigan Anna Sofia Andersson, född i Varnhem 1843-08-25 - in 1870 fr Sköfde - ut 1872
oäkta son Sven August, född i Sköfde 1867-09-02
Pigan Johanna Nyström, född i Ekby 1842-02-14 - in 1871 fr Wing - not; "1872 födt oägta barn som är dödt. Har ej undergått enskild skrift."
Pigan Johanna Svensdotter, född i Saleby 1844-10-24 - in 1871 fr Saleby - ut till Saleby 1874

Ny arrendator 1872;
Löjtn. Helsinge Regem. Henrik Bernhard Bundes, f. Motala 1838-12-30 - in 1872 fr Wing -åter 1873

Tjänstefolk;
Pigan Gustava Johansdotter, född i Varnhem 1848-10-28 - in 1872 - ut till Sköfde 1873
Pigan Emma Carlsdotter, född i Varnhem 1850-01-01 - in 1872 fr Säfvared - ut till Sköfde 1873
Pigan Mathilda Pettersdotter Dunder, född i Säfvared 1852-12-16 - in 1872 fr Säfvared - ut 1873
Pigan Mathilda Christina Gustafsdotter, f. Varnhem 1854-10-13 - in 1872 fr Höjentorp - ut till Grolanda 1874

Ny ägare 1873;
Casper Broberg, född i Suntak 1822-12-01 - köper och flyttar in 1873 från Wing
Hustrun Johanna Johansson, född i Warola 1820-08-10
Fosterdotter Hilda Juliana Andersson, född i Hyllinge 1858-02-12 - in 1979 från Wara

Tjänstefolk;
Pigan Johanna Charlotta Bengtsdotter, född i Eggby 1851-10-29 - in 1873 fr Bro - ut till Berg 1874
Pigan Maria Christina Persdotter, född i Varnhem 1853-09-19 - in 1873 fr Berg - ut till Torpagården 1875

Kvarboende statdräng;
Arbetsskarl/gift dräng Anders Gustaf Hansson, född i Sköfde 1824-09-30 - in från Nääs 1863
Hustrun Brita Stina Olofsdotter, född i Varnhem 1828 - in efter giftermålet 1863 från Höjentorp
- makarna flyttar ut 22/10 1874

Övrigt tjänstefolk;
Dräng Johan August Carlsson, född i Varnhem 1843-09-22 - ut till Tomten 1872
Pigan Mathilda Christina Falk, född i Marum 1857-12-14 - in 1872 fr Winköl - ut till Marum 1874
Pigan Anna Maja Carlsdotter, född i Husaby 1850-10-27 - in 1871 fr Synnerby - ut till Synnerby 1872
Pigan Johanna Andersdotter, född i Bolum 1848-10-20 - in fr Broddetorp 1874 - ut till Foxerna 1875
Dräng Sven Petter Löfgren, född i Husaby 1838-12-19 - not; "Löfgren är till äktenskap icke lagligen bunden, men har barn med pigan Maria Cajsa Carlsdotter i Jon Nilsgården, Ardala som gör anspråk på äktenskap"
Dräng Sven Gustaf Bengtsson, född i Varnhem 1836 - in 1869 fr Pillerukan - ut till Skövde 1873
Dräng Carl Wilhelm Löfgren, född i Synnerby 1847-05-23 - in 1872 fr Dikaretorp - ut till Sköfde 1873
Dräng Gustaf Pettersson, född i Eggby 1844-03-28 - in 1873 fr Tranum
Dräng Gustaf Adolf Magnusson, född i Winköl 1849-11-20 - in 1873 fr Paris - ut 1874
Dräng Nils Petter Karlsson, född i Eggby 1855-06-04 - in 1874 fr Foxerna - ut till Hvarf 1877
Dräng Carl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21 - in 1877 - ut till Eggby 1878
Dräng Johan Winter, född i Varnhem 1857-04-07 - in 1876 - ut till Stenum 1875
Dräng Per Gustaf Johansson, född i Kyrketorp 1857-11-06 - in 1876 - ut till Lundby 1877
Dräng Anders Gustaf Johansson, född i Lundby 1851-06-09 - in 1876 fr Lundby - ut till Örebro 1879
Dräng Lars Johan Swan, född i Synnerby 1855-08-06 - in 1877 fr Lundby - ut 1879
Dräng August Andersson, född i Eggby 1856-06-19 - in 1875 fr Torp - ut till Sköfde 1876
Pigan Matilda Kruht, född i Lundby 1852-11-11 - in 1874 fr Tranum - utb till Broddetorp 1877
Pigan Anna Larsdotter, född i Skarke 1855-02-03 - in 1875 fr Ökull - ut 1876
Pigan Matilda Johansdotter, född i Varnhem 1857-11-15 - in 1875 - ut till Örebro 1876
Pigan Johanna Matilda Larsdotter, född i Wåmb 1858-10-25 - in 1876 - ut till Lundby 1877
Pigan Kristina Larsdotter, född i Skärf 1858-06-19 - in 1876 fr Wing - ut till Skärf 1878
Pigan Inga Kajsa Johansdotter, född i Segerstad 1856-04-03 - in 1877 - ut till Ransberg 1878 
oäkta dottern Anna Sofia Eleonora, född i Skärf 1878-10-23
Pigan Alida Karlsdotter, född i Eggby 1858-06-03 - in 1877 fr Eggby - ut till Sköfde 1878
Dräng August Persson, född i Varnhem 1859-05-24 - in 1878 
Pigan Augusta Johansdotter, född i Grefbäck 1860-05-02 - in 1878
Pigan Emma Kristina Karlsdotter, född i Kyrketorp 1859-03-30 - in 1878 fr Lundby - ut till Ledsjö 1880
Pigan Emma Svantesdotter Fagerberg, född i Eggby 1835-09-25 - in 1878 - ut till Sköfde 1879
Piga Enkan Kajsa Larsdotter, född i Eggby 1835-09-25 - in 1879 - ut till Skärf 1880 
Dräng Anders Gustaf Larsson, född i Åsaka 1850-09-26 - in 1879 fr Åsaka
Dräng Erik Johan Andersson, född i Varnhem 1860-03-01 - in 1879 fr Broddetorp

Statdräng:
Mannen Gustaf Pettersson, född i Eggby 1844-03-28 - in 1874 gift med 
Hustrun Maria Lovisa Ivarsdotter, född i Skara 1845-01-02
Son Karl Wilhelm, född i Vrnhem 1875-10-17
- familjen flyttar ut som hyrande på Ledsgården 1876

Anställd:
Trädgårdsmästare Anders Johansson, född i Grefbäck 1835-12-01 - in 1875 från Remningstorp
- Not; Bunden till äktenskap med Anna Maria Andersson  - flyttar ut 1876

Statdräng Johannes Andersson, född i Varnhem 1839-11-10 - nu gift med pigan
Hustrun Fredrika Adamsdotter, född i Fägred 1844-09-21 - in 1868 från Fägred 
Dotter Maria Carolina, född i Varnhem 1869-10-21
- familjen flyttar ut till Hustru Ingridsgården 1870

Statdräng Anders Olausson, född i Eggby 1839-08-27 - in 1870 fr Synnerby 
Hustrun Inga Christina Jonsdotter, född i Varnhem 1844-07-05
Son Carl Johan, född i Varnhem 1871-10-13
Dotter Anna Carolina, född i Varnhem 1873-11-23
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1876-03-21
Son August Wilhelm, född i Varnhem 1878-08-05
Son Emil, född i Varnhem 1880-04-04

Statdräng Johannes Andersson Land, född i Eggby 1843-07-15 - in 1873 fr Nääs
Hustrun Charlotta Christina Andersdotter, född i Eggby 1836-03-01 
hennes oäkta dotter Emma Christina, född i Skärf 1863-07-25
- familjen flyttar ut till Skara 1875

Statdräng Johannes Karlsson, född i Stenum 1821-05-06 - in 1874 fr Slöta
Hustrun Kristina Ahlberg, född i Berg 1833-02-18
Son Per Gustaf, född i Kyrketorp 1857-11-26
Son Frans Wilhelm, född i Kyrketorp 1860-03-31
Dotter Anna Mathilda, född i Kyrketorp 1862-09-06
- familjen flyttar ut till Skärf 1877

Statdräng Carl Pettersson Ström, född i Åsaka 1820-04-18 - in 1877 fr Wing
Hustrun Cajsa Andersdotter, född i Skara 1827-10-03
Dotter Anna Kristina, född i Skärf 1865-12-13

Kvarboende hyrande;
Mamsell Enkefru Sofie Amanda Noring, född i Helsingborg 1840-04-22
Son Carl Oskar, född i Varnhem 1867-06-12
Son Carl Reinhold Magnus, född i Varnhem 1868-08-07
- modern och barnen flyttar till Skara 1875

Inhyses i socknen;
Arbetskarl Anders Jonsson, född i Broddetorp 1815-03-22 
Hustrun Kathrina Johansdotter, född i Sköfde 1815-09-18
Son Lars August, född i Wåmb 1848-01-03 - ut till Skara 1870
Dotter Carolina, född 1855-05-17 - ut till Sköfde 1872
Dotter Anna Charlotta, född 1857-08-17 - ut till Skara 1874

Ny ägare till Kyrkebo 1873 - landtbrukaren Casper Broberg

"Kyrkebo egendom, i Skarke socken af Walle härad inom Skaraborgs län, har af prosten Smedmarks sterbhusdelegare försålts till landtbrukaren Casper Broberg för 50 000 rdr." Jönköpings Dagblad 1873-01 "Kyrkebo egendom, i Skarke socken af Walle härad inom Skaraborgs län, har af prosten Smedmarks sterbhusdelegare försålts till landtbrukaren Casper Broberg för 50 000 rdr." Jönköpings Dagblad 1873-01

Fadern till Casper Broberg dör 1876 efterlämnande ett arv

Texttolkning:

"År 1876 den 3dje April förrättades ef undertecknade, efter derom af vederbörande gjord anmodan, bouppteckning i sterbhuset efter Landtbrukaren Enkmannen J. Broberg från Axtorp Warola, som derstädes afled den 22dra sistlidne Mars, efterlemnande sig såsom arfvingar 2ne mydiga söner: Landbrukaren Herr Casper Broberg på Kykrebo i Walle härad och Herr Byråchefen och Riddaren Frans Broberg i Stockholm."


Kommentar;
Kronoskatterusthållet Axtorp 5/16-dels mantal var värdert till 22 500 kr och hela boet efter hänsyn tagen till skulder uppgick till 25 155 kr - en summa de båda arvingarna fick dela på och gjorde upp ägandet för gården Axtorp. Den kom att ägas av Casper Broberg och förvaltas av hans dotter med make.
I en text finns följande upplysning; Bro  skattehemman,  tax.  till  6,300 rdr,  egas  af  Casper Broberg 

Dottern gifter sig med Frans Friberg och de tar över Axtorp

Dottern Mathilda Charlotta Eugenia gifter sig med godsägaren och fabrikören Frans Friberg.

De bosätter sig som lantbrukare på Axtorp, som också tvingas med i konkursen, där Caspers broder Frans köper hela Axtorp exekutivt 1889.

Brodern Frans Broberg var en tid Postdirektör i Göteborg

Brodern Frans August Broberg - Postdirektör i Göteborg och senare Byråchef i Generalpoststyrelsen (med Riddarorden) i Stockholm - död här 1918.

Casper Broberg var också en samhällsengagerad man

1870 och däromkring var Casper Broberg Suppleanterande Landstingsman för Walle härad

(Hjo Veckotidning tidning 1870-04-30)
 

Även i Kyrkans angelägenheter var han engagerad

(1884-05-31 Sköfde Tidning 1884-05-31)

Possessionaten* Casper Broberg går i konkurs 1889 och det blir exekutiv auktion av bl a Kyrkebo med underliggande

*Possessionat var en benämning på ägare av större egendomar. Possessionat var dels en kategori i Sveriges befolkningsstatistik, dels en social titel. Tabellkommissionen införde ”possessionat” som statistisk term i 1802 års statistiska frågeformulär. Senare under 1800-talet blev possessionat en social titel för innehavare av större lantegendomar.

Ur lagfartsregistret 1889;
Sökande av lagfart - "Kyrkebo 1 mantal;  "Warnhems Kyrkokassa - Auktionsprotokoll den 17 juni 1889. Köpebref den 29 augusti 1889. Fångesmannens namn - Casper Brobergs konkursmassa*. Fasta (lagfart) den 31 Mars 1875 för Casper Broberg och hans hustru Johanna Broberg.

Kommentar;
* Brobergs konkursmassa = Kyrkebo med underliggande Tåbod, Tomten och Skarke Mellomgården, m fl.
Finns inga tydliga dokument om varför Casper Broberg med maka gick i konkurs med Kyrkebo, m fl egendomar.

Här ser man att det är Varnhems församlings kyrkokassa som står som köpare och får lagfart 1890. Senare förs kyrkoherde David Holmbergs köp över till de Gardieska Gravkassan, varur han tydligen hade använt pengar för köpet enligt senare rättegångsprotokoll. Enligt egen uppgift sade han sig ha betalt med egna medel och efter 1 1/2 år fört över egendomen till gravkassan.

1889 köper brodern hela fädernegården Axtorp exekutivt

1889 Post- och Inrikes Tidningar 1889 Post- och Inrikes Tidningar

Fädernegården hade ägts av Casper Broberg och hans svärson Frans Friberg gift 1872 med Mathilda Charlotta Eugenia Broberg, född 1846--10-24 (död 1904). De flyttade efter exekutiva försäljningen vidare till Stockholm.

Casper Broberg dör 1890 och blir den förste att begravas på Varnhems klosterkyrkas nya utvidgade kyrkogård åt söder

Västergötlands Nyheter 1890 i november.
 

Casper Broberg blir den första att begravas på den av kyrkoherden David Holmgren inköpta marken söder om kyrkan (idag Kloster-ruinerna).

Begravningsplatsen kom att flyttas med alla sina begravda när klosterruinerna grävdes ut runt 1923.

Texttolkning;
"År 1891 den 23 januari förrättades bouppteckning efter f.d. Landtbrukaren Casper Broberg på Kyrkebo, som derstädes aflidit den 2 November 1890 och såsom sterbhusdelegare efterlemnat Enkan Johanna Broberg och tvänne i äktenskapet med hennes födde barn, nämligen dottern Mathilda Charlotta Eugenia, gift med Frans Friberg, bosatt i Stockholm och Emelie Josefina, gift med Landtbrukaren oA. Ericsson på Hanaskede. Af sterbhusdeltagarne war mågen A. Ericsson vid förrättningen personligen  närvarande, men Frans Friberg hade ej ehuru kallad infunnit sig."

Kommentar;

Bouppteckningen efter Caspers Död 1890 visar att boets tillgångar i stort sett innehöll några möbler för vardagslevnad och sängkläder - tillsammans uppgick värdet till endast 204 kronor och då skulle också begravningskostnader och skatt betalas med 78 kronor. Man förstår att paret levt de sista året enligt existensminimum och därtill dragit på sig ytterligare skulder innan mannens död. Efter konkursen 1889 och kyrkoherdens köp av Kyrkebo, fick de bor kvar mot en årshyra om 100 kr fram till makens död 1990.
Änkan bodde kvar till sin död 8/1 1895.

Det ser också ut som om en god man utsetts vid någit tillfälle att sköta Caspers och hans hustrus ekonomi.

Sterbhusets samlade skulder gjorde att det vid bouppteckningen uppstod en brist på 20 076 kronor i boet! Detta trots att Casper Broberg och hans hustru gått i konkurs 1889 och en del av skulderna reglerats i samband med detta, bl a försäljning av all fast egendom och allt lösöre förutom boets nödtorft enligt ovan.


Skulderna stod utställda enligt följande;
Till Herrar C. Fernström 0ch W. Horneij, Skara, för aflidne Rådman Hagreus sterbhus enligt Landshöfdingens utslag den 28 september 1888 = 2 579,12 kronor
Till Skaraborgs Enskilda Bank i Sköfde enligt wexel af den 18 oktober 1888 = 74,88 kronor
Till
Läroverksadjunkten N. J. Kylén, Skara enligt förbindelse af den 15 maj 1888 = 460,66 kronor
Till
 Jonas Johansson i Anders Torstensgården, Wara, resterande godmansmedel = 2 941,44 kronor
Till Kyrkoherden David Holmgren
, Axvall, Varnhem enligt wexel = 114,13 kronor
Till 
samme man för De la Gardieska Grafkassan i Warnhem = 1 443,32 kronor
Till Handlanden J. Almgren
, Axvall enligt räkning = 103,31 kronor
Till Herr Postdirektören Frans Broberg, Göteborg (brodern) enl. revers och wexel = 2 268,78 kronor
Till Mågen Frans Friberg, Stockholm på grund av wexel = 74 kronor
Till
 Fredrik Larsson, Kyrkebo enligt revers 3 893,13 kronor
Till Mågen A. Ericsson, 
Hanaskede, Axvall på grund av wexel = 745,23 kronor
Till E. W Ekstedt i Junkragården, Klostret Axvall enligt revers = 1 125,21 kronor
Till Skolläraren Carl Nyberg, Norra Lundby, Axvall, ware för Lars Andersson, i Amerika, på grund av fullmakt = 4 200,00 kronor
Till Possesionaten Alf Eklind, Backa, Axvall, resterande Kommunala utskylder = 83,26 kronor

Till detta gjordes också ett tillägg i bouppteckningen enligt följande vad gäller skulder;
Ett års hyra i bostaden (Gravkassan) = 100,00 kronor
Skuld till Kyrkoherden Holmgren 
= 10,00 kronor
Till dito man
 för 2 buteljer win (lån) = 5,00 kronor
Rest i hyran
 för föregående år (Gravkassan) = 75,00 kronor

Dessutom noterades som ett tillägg följande som tillgångar hos hustrun som skulle tas upp;
Kött och Fläsk = 27,50 kronor
Potatis = 12,00 kronor
Win = 1,50 kronor
3 sättbaljor = 4,50 kronor
Inackorderingsavgift för Fredrik Larsson = 50,00 kronor
Den aflidnes gångkläder = 50,00 kronor

 

Varnhem AI:12 1880 -1895
Kyrkebo


Inledningsvis står Casper Broberg som ägare - också till Tåbod och Tomten intill 1889.
1889 köps det på exekutiv auktion av Varnhems kyrkokassa genom Kyrkoherden David Holmgren - 1891 överförs Kyrkebo med underliggande med lagfart till De la Gardieska gravkassan.

Kvarboende ägare - efter konkursen 1889 - hyrande;
Casper Broberg, född i Suntak 1822-12-01 - dör här 2/1 1890
Hustrun Johanna Johansson, född i Warola 1820-08-10 - dör här 8/1 1895
Fosterdotter Hilda Juliana Andersson, född i Hyllinge 1858-02-12 - in 1979 från Wara - ut Wing 24/2 1890
- läs mer om familjen Broberg - klicka här!


Ny boende 1887;
Mannen Fredrik Larsson, född i Hvalstad 1817-03-16 - in 1887 från Warola

Ny ägare Varnhems Kyrkokassa 1889
- med arrendatorn;

Mannen Anders Jansson, född i Stenum 1833-03-15 - in 6/11 1889 med familj
Hustrun Anna Maria Andersdotter, född i Gerum 1846-11-20
Son Karl Edvard, född i Marum 1870-08-05
Dotter Julia Matilda, född i Stenum 1872-02-08
Son Frans Albin, född Varnhem 1878-04-04
Dotter Olga Maria, född i Varnhem 1881-10-26

Tjänstefolk;
Pigan Hilda Albertina Frant, född i Lerdala 1874-01-19 - in 1893
Dräng Johan Ludvig Pettersson, född i Stenum 1875-03-01 - in fr Stenum 1893
Dräng Gustaf Otto Jonsson, född i Varnhem 1875-01-16 - in 1891 - ut till Lundby 1893
Pigan Charlotta Albertina Hasselqvist, född i Våmb 1867-07-25 - in 1891 fr Våmb - ut till Sköfde 1893
Dräng Alfred Johansson, född i Varnhem 1867-05-17 - in 1889 - ut till Wad 1891
Dräng Lars Albin Jonsson, född i Varnhem 1865-01-17 - in 1889 - ut till Skara 1891
Pigan Emma Kristina Eriksson, född i Norra Lundby 1869-03-12 - in 1889 - ut till Broddetorp 1890
Pigan Anna Kristina Svensson, född i Bolum 1864-01-26 - in 1890 - ut till Hornborga 1891
oäkta dotter Ellen Elisabet, född i Bolum 1891-03-04
Dräng Anders Gustaf Larsson, född i Åsaka 1850-09-26 - emigrerar till Nord Amerika 23/4 1881
Dräng August Persson, född i Varnhem 1859-05-24 - emigrerar till Nord Amerika 16/9 1881
Dräng Erik Johan Andersson, född i Varnhem 1860-03-01 - emigrerar till Nord Amerika 20/4 1883
Pigan Emma Kristina Nilsdotter, född i Bolum 1856-01-09 - emigrerar till Nord Amerika 19/9 1881
Pigan Hilda Sofia Wallin, född i Åsled 1856-09-25 - in 1880 fr Broddetorp - ut till Kyrketorp 1881
Pigan Alma Kristina Kristiansdotter, född i Skara 1855-09-28 - in 1881 fr Skara - ut till Skara 1881
Pigan Matilda Karlsdotter, född i Sköfde 1862-03-23 - in 1881 - ut till Tengened 1883
Dräng August Johansson Härling, född i Varnhem 1864-03-04 - in 1881 - ut 1882
Dräng Anders Gustaf Johansson, född i Bolum 1857-05-21 - in 1881 fr Lundby - ut till Wing 1882
Dräng Lars Johan Andersson, född i Eggby 1860-01-05 - in 1882 fr Wing - ut till Skärf 1883
Dräng Karl Ludvig Johansson, född i Eggby 1864-12-13 - in 1882 fr Eggby - ut 1885
Pigan Matilda Johansdotter, född Jähla 1854-07-12 in 1882 fr Wing - ut till Stockholm 1885
Dräng Fredrik Andersson, född i Ledsjö 1857-08-01 - in 1883 - ut 1889
Pigan Kristina Andersdotter, f. Bolum 1864-08-16 - in 1883 fr Lundby - emigrerar N Amerika 4/8 1884
Pigan Anna Josefina Nolander, f. Timmelhed 1858-06-05 - in 1883 - emigrerar N Amerika 24/7 1885
Dräng Johan Larsson, född i Winköl 1829-11-09 - in 1883 fr Eggby - ut 1886
Pigan Karolina Andersdotter, född i Bolum 1864-08-16 - ut till Åsaka 1885
Dräng Anders Herman Larsson, född i Varnhem 1865-09-02 - in 1885 ut 1887
Dräng Janne Jaensson, född i Åsaka 1827-08-13 - in 1885 - ut 1887 - åter 1888 - ut Eggby 1889
Pigan Emma Kristina Hägg, född i Broddetorp 1864-04-26 - in 1887 fr Kyrketorp - ut till Wing 1889
Pigan Anna Kristina Kristiansdotter, född i Bolum 1861-08-27 - in 1885 fr Warola - ut 1887 
oäkta dotter Ellen, född i Warnhem 1887-09-30
Pigan Hilda Josefina Andersdotter, född i Berg 1872-03-03 - in 1887 fr Berg - ut 1887

Kvarboende - blir inhyses;
Statkarl Anders Olausson, född i Eggby 1839-08-27 - in 1870 fr Synnerby 
Hustrun Inga Christina Jonsdotter, född i Varnhem 1844-07-05
Son Carl Johan, född i Varnhem 1871-10-13 - ut till Lundby 1889 - hem igen 1892 - ut till Wing 1893
Dotter Anna Carolina, född i Varnhem 1873-11-23 - ut till Skara 1888
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1876-03-21 - ut till Skölfvene, Elsb. län, 1893
Son August Wilhelm, född i Varnhem 1878-08-05
Son Emil, född i Varnhem 1880-04-04
Son Knut Nestor, född i Varnhem 1883-02-26

Kvarboende;
Statdräng Carl Pettersson Ström, född i Åsaka 1820-04-18 - in 1877 fr Wing
Hustrun Cajsa Andersdotter, född i Skara 1827-10-03
Dotter Anna Kristina, född i Skärf 1865-12-13 - ut slutligen till Ransberg 1884
- makarna flyttar ut 1889

Hyrar;
Arbetaren Karl Jonsson, född i Skarke 1845-08-21 - in 1879 med
Hustrun Anna Charlotta Ström, född i Sätuna 1854-01-08
- makarna flyttar ut 1881

Skomakare Johan August Svensson, född i Ledsjö 1863-03-17 - in 1889 - ut 1892

Barnmorskan Matilda Andersdotter, född i Österplana 1862-12-03 - in 1890

Enkan Kajsa Magnusdotter Hjern, född i Broddetorp 1832-09-20 - in 1892
Son Viktor Hjern, född i Varnhem 1876-05-07 

Sömmerskan Johanna Charlotta Andersson, född i Bolum 1865-05-25 - in 1893

Kyrkoherden David Holmgren inköper Kyrkebo 1889

Kyrkoherde David Holmgren. Bild från boken Dramat kring den De la Gardieska gravkassan Kyrkoherde David Holmgren. Bild från boken Dramat kring den De la Gardieska gravkassan

Kyrkoherden David Holmgren köper Kyrkebo med tillhörande gårdar 1889 på exekutiv auktion efter Casper Brobergs konkurs

Holmgren säger sig ha köpt Kyrkebo gård med egna medel på exekutiv auktion 1889, dock att han överlät den till De la Gardieska gravkassan 1 och 1/2 år senare. Arrendet hade dock gottgjorts kassan från början.

Enligt uppgift i rättegång hade dock 1 500 kr gottgjorts Holmberg från gravkassan för inköpet. Dessutom står lagfarten på Varnhems kyrkokassa! (Men David Holmgren föräktade alltid intensivt att Gravkassan var en Kyrkokassa och därmed Varnhem Församlings Kyrkokassa!)


Här är David Holmgren med familj och Prästgårdens boende i folkräkningen 1890:
Hemförsamling: Warnhems (Skarke)
Hemort: Prestegården
Län: Skaraborgs
Hushåll nr: 234
Familj nr: 1
Kyrkoherde David Holmgren f. 1846 i Gökhem, Skaraborgs län
Hustru Anna Amalia Maria Hollmers f. 1849 i Tåby, Östergötlands län
Barn:
David Justus Jonas född 1873 i Horn, Skaraborgs län, studerande
Övriga barn är alla födda i Warnhem (Skarke):
Gunhild Maria född 1874
David Gunnar född 1875, studerande
Knut David född 1877, studerande
Sven David född 1878, studerande
David Vilhelm född 1888

Boende nr: 2
Emma Vilhelmina Andersson född 1866, piga
Boende nr: 3
Kristina Johansdotter född 1851, piga                                                           
Boende nr: 4
Carl Gustaf Hägg född 1867, kusk

Läs mer om David Holmgren, hans familj och vidare öden på vår hemsida; D. Holmgren, Prästgården

eller direkt i boken av Birgitta Rudberg*, dotterdottern till kontraktprosten Johan Hemberg, Skövde, som hade att 'bryta sig in' i Prästgården hos David Holmgren under tvisten om kassaskåpets tillgänglighet.
Läs också historien om "kassakåpsaffären" på vår hemsida - klicka på länken; Kassaskåpsaffären

*Birgitta Rudberg var dotter till Margit, född Hemberg, och biskop Yngve Rudberg, sondotter till kontraktsprosten August Rudberg och dotterdotter till kontraktsprosten Johan Hemberg, Skövde.

Författare Birgitta Rudberg: Dramat kring den De la Gardiska gravkassan Författare Birgitta Rudberg: Dramat kring den De la Gardiska gravkassan

Några citat ur boken av Birgitta Rudberg med anknytning till Kyrkebo:
 

Ur brev från Holmgren 1890: " Så har man ock nödgats under dessa kritiska tider inköpa ett större hemman - Kyrkebo med underlydande - för kassans räkning ... " 
 

"1894 tillkommer dessutom ett arvode till Holmgren på 1 500 kr för arbete med inköp och fem års förvaltning av egendomen Kyrkebo."


"I oktober 1899 fattar kyrkostämman i Varnhem på kyrkorådets initiativ, och liksom detta under Holmgrens ordförandeskap, ett något förhastat beslut: Alldestund den Warnhems församling tillhörande egendomen Kyrkebo med underlydande, hvilken egendom hittills af det skäl, att den s k De la Gardieska grafkassan tillhandahållit de för egendomens gäldande nödiga medlen, varit bokförd såsom nämnda kassas egendom, och vid skedd granskning utaf samma kassas räkenskaper detta förhållande föranledt anmärkningar och trassel af mångfaldig art, beslutade kyrkostämman hvad på försäljningen ankomme, att ofvannämnda egendom skulle få säljas och de medel omberörda kassa för dess inköpande tillhandahållit, till den samma återbäras ... "

Boende på Kyrkebo enligt kyrkböckerna 1895 - 1938

Anders och Anna Maria på äldre da'r Anders och Anna Maria på äldre da'r

Varnhem Alla:1 1895 - 1922
Kyrkebo 1 mantal

Ägare 1889; De la Gardieska Grafkassan



Kvarboende arrendator;

Mannen Anders Jansson, född i Stenum 1833-03-15
Hustrun Anna Maria Andersdotter, f. Gerum 1846-11-20
Son Karl Edvard, född i Marum 1870-08-05 - emigerar till N. Amerika 20/4 1900
Dotter Julia Matilda, född i Stenum 1872-02-08 - dör här 13/10 1903
Son Frans Albin, född Varnhem 1878-04-04
Dotter Olga Maria, född i Varnhem 1881-10-26
- fam Jansson flyttar över som ägare till Junkragården och Björsgården 1904 

(Där sonen nämndemannen Albin Jansson, gift med Tekla Pettersson fr Ryttargården, tar över gårdarna 1917 - en tid efter faderns död 1913.)

Anna Charlotta Bjelke med son och dotter samt dotterdotter 1923 Anna Charlotta Bjelke med son och dotter samt dotterdotter 1923

Ny arrendator 1904;
Mannen Adolf  Sanfrid Johansson, f.Berg 1867-11-21 - in m. familj fr. Skövde,
Hustrun Anna Charlotta Bjelke, f. Sköfde landsförsamling 1869-05-28, g. 1899
Son Anders Gunnar Johansson, född i Sköfde 1902-01-07
Dotter Lisa Maria Charlotta, född i Varnhem 1906-11-01
- familjen flyttar till Sköfde 1910

1920 återvänder de till Varnhem som ägare till Ulfsgården 1/8 mantal, där senare Gunnar blir taxichaufför och tar över gården.

forts! Kyrkebo
Varnhem Alla:1 1895 - 1922

Ny arrendator 1909;
Mannen Johan Arvid Heribert Johansson
, född i Varnhem 1887-03-16 - in 1909 från Lundby med
Brodern Gustaf Erik Johansson, född i Vad 1888-11-24
-ett år senare;
Brodern Johan Gunnar Johansson, född i Vad 1890-05-13 - in 1910 från Lundby
Fadern Joihan Fredrik Johansson, född i Varnhem 1850-08-30 - in 1910 från Lundby
- de 3 bröderna och fadern flyttar åter till Lundby 1915

Ny arrendator 1914;
Mannen Karl August Homberg
, född i Lerdala 1866-02-10 - in 1914 gift 13/11 1891
Hustrun Emma Charlotta Arfridsdotter, född i Lerdala 1968-02-14
Son Gustaf Arvid Holmberg, född i Lerdala 1892-08-31 - gift 1920 - tar över arrendet 1920
Son Jon Leonard, född i Lerdala 1894-08-31
Son Karl Johan Holmberg, född 1896-09-29 - gift 27/11 1920 - se nedan!
Dotter Anna Charlotta Ingeborg, född i Lerdala 1899-02-18
Son Sven Waldemar, född i Lerdala 1901-06-14 - ut till Sköfde 1921
Dotter Elin Sara Marie, född 1903-07-19
Son Johan Erik Manfred, född i Lerdala 1907-10-03
Dotter Märta Kristina, född i Lerdala 1909-07-28
Son Nils August Isidor, född i Lerdala 1911-12-19
Son Sven Valdemar, född i Lerdala 1901-06-14

Nya boendefamiljer 1920;
Sonen jordbruksarbetaren Gustaf Arvid Holmberg
, född i Lerdala 1892-08-31 - in  1920, gift 1920
Hustrun Lilly Maria Wind, född i Våmb 1900-05-20 - läs mer om henne på Elinsberg - klicka här!
Son Bengt Arvid, född i Varnhem 1920-11-21

Jordbruksarbetaren/Son Karl Johan Holmberg, född 1896-09-29 - gift 27/11 1920
Hustrun Ester Sandelina Svanqvist, född i Grolanda 1896-09-12

Hyrar;
Barnmorskan Matilda Andersson, född i Österplana 1862-12-03 - ut 1917
Sömmerskan Johanna Charlotta Andersson, född i Bolum 1865-05-25 - ut till Broddetorp 1895

Inhyseshjon;
Enkan Kajsa Magnusdotter Hjern, född i Broddetorp 1832-09-20 - änka 1884 - ut till N. Wing 1899
Son skomakaren Viktor Hjern, född i Varnhem 1926-05-02 - ut till N Wing 1897

Alla tjänstefolk för perioden 1895 - 1922;
Dräng Johan Ludvig Pettersson, född i Stenum 1875-03-01 - ut 1896
Dräng Gustaf Erik Fält, född i Varnhem 1876-09-28 - ut 1896
Pigan Selma Fredrika Johansson, född i Öglunda 1872-11-25 - in 1895 från Wing - ut till Skärf 1896
Dräng Gustaf Wilhelm Jonsson, född i Berg 1885.06-16 - in 1904 från Sköfde - ut till Berg 1904
Pigan Maria Valentina Andersson, född i Sköfde lf 1885-02-14 - in 1904 från Sköfde - ut till Sköfde stad 1906
Pigan Hilda Albertina Front, född i Lerdala 1874-01-19 - ut till Sjogerstad 1896 
Oäkta son Karl Erik, född i Lerdala 1895-12-19
Dräng Klas Albert Bohlin, född i Varnhem 1878-10-03 - in 1896 - ut till Öglunda 1897
Dräng Karl Reinhold Wallander, född i Varnhem 1878-04-03 - in 1896 från Lerdala - ut till Öglunda 1897
Pigan Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 1874-04-28 - in 1896 från Lerdala - lysning 1897 - ut 1897
Oäkta dotter Hulda Josefina, född i Varnhem 1897-04-16
Dräng Gustaf Johansson, född i Eggby 1874-01-26 - in 1897 -  ut till Eggby 1901
Dräng Karl Werner Andersson, född i Sköfde 1882-01-25 - in 1897 från Berg - ut till Lerdala 1899
Pigan Hulda Elisabet Jonsson, född i Varnhem 1875-04-25 - in 1897  - ut till N Lundby 1900
Dräng Karl Edwin Augustsson, född i Öglunda 1880-08-26 - in 1889 - ut till Öglunda 1901
Pigan Elin Alvina Augustsson Berg, född i Öglunda 1883-08-08 ut 1901
Dräng Karl Ludvig Wass, född i Varnhem 1884-10-02 - in 1901 - ut 1904
Pigan Alida Josefina Gustafsson, född i Varnhem 1881-07-08 - in 1901 - ut 1904
Dräng Anders Natanael Nilsson, född i Trökörna 1875-05-04 - in 1901 från Eggby - ut 1902
Dräng Oskar Robert Andersson, född i Säfvared 1879-06-07 - in 1902 från Eggby - ut till Sk Åsaka 1906
Dräng Gustaf Johansson, född i Eggby 1874-01-26 - in 1902 från Eggby - ut till Trelleborg 1903
Dräng Karl Oskar Andersson, född i Varnhem 1879-10-27 - in 1903 - ut 1904
Dräng Johan Bengtsson, född i Tranum 1883-11-14 - in 1904 från Tranum - ut till Ledsjö 1906
Dräng Arvid Johan Palm, född i N Lundby 1888-12-25 - in 1904 från Sköfde - ut till Sköfde 1905

Statdräng Johan Gustafsson, född i Berg 1861-10-08 - in 1904 med familj från Berg, gift 1889
Hustrun Augusta Wilhelmina Apelgren, född i Hjälstad 1860-05-18
Dotter Anna Maria, född i Sventorp 1892-05-09 - ut till Ryd 1908
Dotter Ester Matilda, född i Berg 1894-04-16 - ut till Sköfde lf 1911
Son Konrad Artur Isidor, född i Berg 1898-01-08
- familjen flyttar ut till Eggby 1911

Pigan Berta Gunhild Adamsson, född i N Lundby 1895-12-01 - in 1913 fr Våmb - ut till Lundby 1914
Pigan Ester Anna Charlotta Larsson, föödd i Gudhem 1896-12-08 - in 1913 fr Våmb - ut 1914
Pigan Elsa Maria Karlsson, född i Gudhem 1899-02-13 - in 1914 - ut till Slöfde stad 1915
Pigan Hildur Olivia Andersson, född i Musarp 1889-09-28 - in 1916 från Eggby - ut till Öm 1917
Dräng Einar Valdemar Persson, född i Sa Kyrketorp 1889-03-14 - in 1912 - ut till Eggby 1913
Dräng Per Alfred Gustafsson, född i Fridene 1879-11-13 - in 1911 från Lerdala - ut till Korsberga 1912
Ladug. karl Johan Alexander Gustafsson, född i Svenstorp 1862-11-01 - in 1911 från Torsö - ut till Ledsjö 1912
Dräng Kurt Oskar Smedling, f. i N Lundby 1887-09-08 - in 1906 - emigrerar till N Amerika 1907
Pigan Elin Ingeborg Andersson, född i Sk Åsaka 1888-10-03 - in 1906 från Istrum - ut till Sk Åsaka 1907
Dräng Johan Alfred Andersson, född i Berg 1883-10-25 - in från Berg 1906 - ut till berg 1908
Dräng Karl August Falk, född i Varnhem 1884-11-04 - in 1908 från Eggby - ut till Effby 1910
Dräng Axel Emil Sahlqvist, född i Falköping 1884-04-30 - in 1908 från Sk Åsaka - ut till Sköfde 1909
Pigan Ellen Maria Liljedal, född i Berg 1891-05-14 - in 1908 från Berg - ut till Berg 1909
Pigan Gerda Fredrika Falk, född i Eggby 1892-12-12 - in 1909 - ut till Sköfde 1910
Pigan Gerda Fredrika Falk, född i Eggby 1892-12-12 - in 1910 från Sköfde - ut till Eggby 1913
Pigan Hilda Elisabet Falk, född i Eggby 1894-08-25  - in 1910 från Eggby - ut till Eggby 1911
Hushållerska Anna Olivia Dalberg, född i Stenstorp 1881-01-12 - in 1910 från Stenstorp - ut till Stenstorp 1911
Pigan Selma Teresia Alert, född i Sk Åsaka 1893-04-27 - in 1911 - ut till Skara 1912
Pigan Hilda Elisabet Falk, född i Eggby 1894-08-25 - in 1912 från Eggby - ut till Eggby 1913
Dräng August Hjalmar Johansson, född i Bjerka 1889-11-02 - in 1912 från Skarstad - ut till Berg 1916

Gift dräng August Hjalmar Johansson, född i Bjerka 1889-11-02 in gift 1917 från Berg med
Hustrun Anna Matilda Karlsson, född i Locketorp 1892-05-04
Son Gustaf Hjalmar, född i Locketorp 1918-08-28
- familjen flyttar ut till Eggby 1919

Ladugårdskarl Otto Tulin, född i Fogelås 1860-09-05 - in 1920 med
Hustrun Hilda Charlotta Johansson, född i Grefbäck 1863-09-11
Dotter Märta Charlotta, född i Baltak 1902-02-13 - ut till N Wing 1897
Dotterson Henry Wilhelm Karlsson, f. Borås 1915-11-28 (son till dottern Ellen Viktoria Tulin)
Dotterson Nils Sture, född 1920-06-17 (son utom äktenskapet till Ruth Kristina Tulin)

Dräng Johan Henning Larsson, född i Ljunghem 189401-15, in 1921 från Säter 
Dräng Paul Emanuel Åberg, född i N Wing 1901-10-28 - in 1920 från N Wing - ut till N Wing 1921
Dräng Henning Oskar Torgny Ohlsson, född i N Wing 1901-11-12 - in 1920 från Stenum - ut till Fägred 1922
Dräng Karl Gustaf Vilhelm Viktor, född i Stockholm 1900-03-24 - in 1919 från Marum - ut till Skara 1920
Pigan Lilly Maria  Wind, född i Wåmb 1900-05-20 - in 1919 från Kungslena - gift 1920 - ut 1920
Pigan Märta Viktoria Johansson, född i Sk Åsaka 1901-01-10 - in 1918 - ut till Ledsjö 1919
Dräng Gustaf Hatald Karlsson, född i N Lundby 1902-04-01 - in 1917 från Lundby - ut till Amnehärad 1920
Dräng Anders Viktor Andersson, född i N Lundby 1894-11-30 - in 1916 - ut 1917
Ladugårdskarl Anders Gustaf Andersson, född i N Lundby 1866-05-01 - in 1914 - änkling 1915 - ut 1917

Varnhem Alla:2 1922 - 1938
Kyrkebo
Ägare De la Gardieska gravkassan i Varnhem


Kvarboende arrendator 1914;
Mannen Karl August Homberg
, född i Lerdala 1866-02-10 - in 1914 gift 13/11 1891 - dör hör 1930
Hustrun Emma Charlotta Arfridsdotter, född i Lerdala 1968-02-14
Son Jon Leonard, född i Lerdala 1894-08-31
Dotter Anna Charlotta Ingeborg, född i Lerdala 1899-02-18
Dotter Elin Sara Marie, född 1903-07-19 - ut till Skara stad 1929
Son Johan Erik Manfred, född i Lerdala 1907-10-03
Dotter Märta Kristina, född i Lerdala 1909-07-28
Son Nils August Isidor, född i Lerdala 1911-12-19
Son Sven Valdemar, född i Lerdala 1901-06-14 - in 1924 fr Sköfde - emigrerar till USA 10/3 1928
- änkan med de 5 kvarboende barnen flyttar till Överbo Smedsgården (12:15) 1930

Kvarboende jordbruksarbetare;
Son/jordbr arb/F.d. kaféidkaren Gustaf Arvid Holmberg
, född i Lerdala 1892-08-31 - dör här 1926
Hustrun Lilly Maria Wind, född i Våmb 1900-05-20 - läs mer om henne på Elinsberg - klicka här!
Son Bengt Arvid, född i Varnhem 1920-11-21
Son John Arne, född i Varnhem 1922-05-21
Dotter Anna Lisa Iréne, född i Varnhem 1925-01-11
- familjen flyttar till Örebro 1923, men återvänder via Sköfde 1925 - änkan m. barnen till N Kyrketorp 1930

Son/Kalkarbetaren Karl Johan Holmberg, född i Lerdala1896-09-29 - gift 27/11 1920
Hustrun Ester Sandelina Svanqvist, född i Grolanda 1896-09-12
Son Karl Evert Birger, född i Varnhem 1922-01-21
Dotter Britta Charlotta Ingeborg, född i Varnhem 1924-09-19
- familjen flyttar till N. Lundby 1925

Hyrande;
Skomakaren Axel Zaméz, född Varnhem 1872-06-11 - änkling 1920 - flyttar in 1925 - ut 1930

Kyrkebo mangårdsbyggnad avstyckas och blir Kyrkebo 5:2 med 2000 kvm tomt år 1930, som en särskild fastighet på lantbruksmark och säljs till Holger Johansson - se nedan!

Ny ägare av mangårdsbyggnad + arrendator 1930;
Holger Emmanuel Johansson
, född i Kestad 1903-05-13 - gift 13/4 1930 - in 1930 från Husaby
Hustrun Elsa Sofia född Norberg, född i Tun 1904-05-10 - in 1930 från Tun
Son Bengt Johan Sigvard Holgersson, född i Lidköping 1931-12-20
Son Gustav Lars Sture, född i Varnhem 1935-11-25
Svägerskan Agnes Margareta Nordberg, född i Tun 1913-09-25 - in 1932 från Tun - ut 1933

Allt tjänstefolk 1921 - 1938;
Kvarboende;

Ladugårdskarl Otto Tulin, född i Fogelås 1860-09-05 - gift 1888 
Hustrun Hilda Charlotta Johansson, född i Grefbäck 1863-09-11
Dotter Märta Charlotta, född i Baltak 1902-02-13 - ut till N Wing 1897
Dotterson Henry Wilhelm Karlsson, f. Borås 1915-11-28 (son till dottern Ellen Viktoria Tulin)
Dotterson Nils Sture, född 1920-06-17 (son utom äktenskapet till Ruth Kristina Tulin)
- familjen flyttar ut till N Lundby 1922

Ny ladugårdskarl in 1922;
Mannen Karl Gustaf Bolin, född i Skövde 1873-03-09 - gift 1895, in 1922 från Eggby
Hustrun Anna Lovisa Johansson, född i Sventorp 1862-07-14 
Dotter Hulda Linnéa, född i Forshem 1907-12-23 - ut ill Eggby 1924
- familjen flyttar ut till Låstad 1923

Ny ladugårdskarl in 1923;

Mannen Johan Ivar Karlsson, född i Timmele, Älvsborg, 1879-10-22 - gift 1903 - in 1923 från Fägre
Hustru Ida Norrlander, född i Grolanda 1874-12-01
Dotter Ragnhild Sofia, född i Ekeskog 1904-12-29
Dotter Sigrid Maria, född i Våmb 1909-06-02
- familjen ut till Sköfde 1924

Ny ladugårdskarl in 1936;
Mannen Karl Ivar Johansson, född i Hovby 1892-10-23 - in 1936 från Skälvum med familj
Hustrun Margit Astrid Maria född Jonsson i Lerdala 1908-02-09, gift 1926
Före äktenskapet dotter Ingrid Maria Viola, född i Öm 1924-09-19
Dotter Ragnhild Märta Linnea, född i Ekeskog 1929-03-22
- familjen flyttar till Kyrkefalla 1938

Ladugårdskarl Nils Josef Nilsson, f. Laske-Vedum 1890-01-09 änkl 1929 - in m familj 1930 fr Trässberg 
Dotter Gunhild Elvira, född i Fullösa 1921-01-26 
Son Tage Nils, född i Fullösa 1922-03-17
Son Lars Auker, född i Gösslunda 1923-07-17
Dotter Rut Inga Lisa, född i Tranum 1926-01-04
- familjen flyttar redan samma år till Lindärva 1930

Statare Erik Martin Gustaf Johansson, f. Stockholm, Katarina, gift 1923 - in 1930 m familj fr Forshem
Hustrun Susanna Alfhild, född Svan i Forsby 1892-08-05
Dotter Karin Linnéa, född i Hassle 1923-09-07
Dotter Alva Karolina, född i Fredsberg 1926-06-02 - ut till Stenstorp 1933
Dotter Elsa Gunborg, född i Färed 1928-02-06
Son Anders Gunnar Jean, född i Varnhem 1931-04-29
- resterande familj flyttar till Kinne-Vedum 1936

Ny statarfamilj in 1938;
Statkarlen Anders Axel Karlsson
, född i Hasslösa 1909-09-12 - gift 1933 - in 1938 från N Lundby
Hustrun Karin Margareta f. Herrlin i Lyrestad 1913-03-02
Son Hans Axel Maruits, född i N Lundby 1933-04-16

Ny ladugårdskarl in 1938;
Mannen Karl Albert Holmberg, född i Borås 1910-10-09 - in 1932 från N Lundby - ut 1938

Rättaren Oskar Julius Karlsson, född i N Lundby 1889-12-19 - in 1930 från Källby med
Hustrun Anna Elisabeth född Johansson i Eggby 1896-01-19
- paret ut till N Lundby 1932

Övrigt tjänstefolk 1922 - 1938;
Dräng Johan Henning Larsson, född i Ljunghem 1894-01-15 - 1921 från Säter - ut till Frösve 1924
Dräng David Gustafsson, född i Säter 1904-07-18 - in 1922 från Skövde - ut till Frösve 1924
Dräng Inge Paulinius Olsson, född i Bjurum 1899-05-03 - in 1924 från Vad - gift 1922 - ut Stenstorp 1923
Dräng Sven Robert Johansson, f. Falköpings stad 1897-07-19 - in 1924 från Friggeråker - ut Hangelösa 1925
Hembiträde Astrid Kristina Sköld, född i Skångings Åsaka 1906-05-27 - in 1924 från Skärv - ut Skara 1925
Dräng Gustaf Andersson, född i Järn, Älvsborgs län, 1884-08-25 - in 1926 från Tengene - ut Valltorp 1927
Dräng Sven Arvid Tunberg, född i Väring 1904-05-25 - in 1927 från Horn - ut till Säter 1928
Dräng Tore Olof Reinhard Eriksson, född i Hjälstad 1910-02-16 - in 1928 från Öglunda - ut  till Låstad 1929
Hembiträde Helmi Kristina Gustafsson, f. N. Björke, Älvsborg 1897-06-09 - in 1930 fr Främmestad - ut 1930
Dräng Evert Harald Johansson Svan, född i Fridene 1914-05-07 - in 1930 fr Forshem - ut till Stenum 1932
Hembiträde Margit Sylvia Ulrika Fagerlind, född i Skövde 1911-07-31 - in 1931 - ut 1932
Dräng Sven Evald Folke Sandin, född i N Lundby 1913-10-11 - in 1932 fr N lundby - ut 1935
Pigan Ingrid Maria Johansson, född i Forsby 1922-02-28 (icke döpt) - in från N Lundby 1938
Dräng Karl Oskar Larsson, född i Lyrestad 1916-12-19 - in 1937 fr Forshem - ut till Händene 1938
Hembiträde Karin Solveig Klara Landén, född i Berg 1915-09-30 - in 1936 från Berg - ut till Falköping 1939
Dräng Karl Olof Albert Sköld, född i Tråvad 191711-13 - in 1935 - ut 1936
Dräng Erik Rikard Lennart Sjölin, född i Valtorp 1917-12-18 - in 1938 fr N Lundby - ut till N Lundby 1937
Hembiträde Gunhild Charlotta Augustsson, född i Öm 1919-11-16 - in 1934 från Ova - ut till Ova 1936

Boende på Kyrkebo - Sveriges befolkning 1940 - 1990

1940 - mantalslängd Kyrkebo  - ägare De la Garieska Gravkassan

Arrendator 
Holger Emmanuel Johansson
, född i Kestad 1903-05-13 - gift 13/4 1930 - in 1930 från Husaby
Hustrun Elsa Sofia född Norberg, född i Tun 1904-05-10 - in 1930 från Tun
Son Bengt Johan Sigvard Holgersson, född i Lidköping 1931-12-20
Son Gustav Lars Sture, född i Varnhem 1935-11-25

Tjänstfolk;
Jordbruksarbetaren Karl Erik Einar Vallgren, född i Härlunda 1918-04-20
Hembiträdet Gunvor Annna Britta Gustafsson, född i asslösa 1921-04-01

Statardräng Anders Axel Natanael Karlsson, född i Hasslösa 1901-09-12
Hustrun Karin Margareta född Herrlin i Lyrestad 1913-03-02
Son Hans, född 1933

1950 Kyrkebo 2:1 - ägare De la Gardieska Gravkassan

Arrendator Karl Johan Reinhold Hvarfner, född i Varv 1890-10-01, gift man 23/6 1945 - in 1947 Hustrun Elna Julia Sofia, född Lundell i Vänersborg 1909-12-28

Ladugårdskarl  Bror Kristian Lindström, född i Lund 1909-01-02, gift man 24/10 1942
Hustrun Tyra Ester Linnéa, född Karlsson i Acklinga 1916-12-17
Dotter Vivian Mariana Lindström1, född i Falkpoing 1940-05-20
Gunnel Kristina Lindström, född i Skövde 1942-03-20
Jan Kristian Lindström, född i Sköve 1945-01-07
Maj-Britt Linnea Lindström, född i Tidaholm 1946-11-02

Jordbruksarbetare Karl Johan Evert Blixt, född i Varnhem 1913-10-16, ogift - in 1948
- se gärna sidan om Karl och hans senare hustru Astrid Blixt - klicka här!

Ny arrendator av Kyrkebo 1956 - Ivan Tornberger

Sonen Ingemar Tornberger 1960 Sonen Ingemar Tornberger 1960

Sveriges befolkning 1960:
Mannen Ivan Anton Frithiof Tornberger,  född 1917-05-30 i Kvänum
Hustrun Ingegärd Charlotta, född Svensson 1921-09-12 i Vinköl
De gifte sig 1944-03-25, flyttade in 1956 från Jung
Dotter Berit Ann-Charlotte, född 1945-03-11 i Lidköping
Son Iwan Sture Ingemar, född 1950-04-08 i Jung
 
Jordbruksarbetare;
Lantbrevbärare Albin Tage Dahlberg, f. Varnhem 1903-07-01, og - in 1957
Ogift man Bertil Sven Henry Apell, född i Malma 1921-10-21 - in 1958

Sveriges befolkning 1970 + 1975 + 1980:

Kvarboende;
Mannen Ivan Anton Frithiof Tornberger
,  född 1917-05-30 i Kvänum
Hustrun Ingegärd Charlotta, född Svensson 1921-09-12 i Vinköl
Son Iwan Sture Ingemar, född 1950-04-08 i Jung

Jordbruksarbetaren Bertil Sven Henry Apell, född i Malma 1921-10-21 - ut 1974

Ägarbyte sker 1977, då Stiftets Prästlönetillgångar, Svenska kyrkan, tar över Kyrkebo 5:2.
Köp:1977-11-01

Sveriges befolkning 1985 + 1990 - Kyrkebo 5:2 - har ny ägare

Ägare Lars Börje Vilhelm Mattsson
, född i Uddevalla 1946, gift 1968 - in 1983
Hustrun Karin Ingeborg Mattsson, född i Grebbestad 1945
Son Karl-Anders Lars Mattsson, född  i Östra Eneby, Östergötland 1976
Dotter Linda Maria Mattsson, född i Kullerstad, Östergötland 1979
Dotter Sonja Birgitta Madelene Mattsson, född i Östra Ryd, Östergötland 1981