Sydvästra delen av gården Prästebolets ägor 1960 (markerade med rött). Man kan se att pastors-expeditionen är utmärkt på kartan. Den låg i själva mangårdsbyggnaden. Arrendatorsbostaden på samma sida som ladugården. Tidigt kan man läsa Prästebordet senare Prästebolet och i modern tid Prästegården/ Prästgården.

I o m att Varnhems klosters kyrka var reserverad för munkar och lekbröder fanns där inte urymme för församlingen att hålla gudstjänst. Skarke kyrka lär vara ungefär samtidigt byggd med klostret (1100-tal) och fick då bli sockenkyrka för byarna i området och socknen kallades Skarke socken.

Dagens församlingsgräns i Varnhem med alla sina byar blev på så sätt Skarke socken så länge klostret fanns. Varnhem var exklusivt namnet på klostret ända fram till 1540. Byn närmast klostret kallades Klosters by och ibland har man lite oklart skrivit Klosters socken innan man i reglerad skrift förde samman de två och kallade det Skarke eller Klosters socken och senare formellt Skarke-Varnhems socken ända fram till 1937.

Formell lokalområdeshistoria;
Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före 1937 Skarke socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Varnhems församling och för de borgerliga frågorna bildades Skarke landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Valle landskommun som 1971 uppgick i Skara kommun. Församlingen utökades 2006 och uppgick 2018 i Valle församling.

På bilden ser man inringad en smedja som användes av Rune Modin. Då var han bosatt på Kullen vid Simmesgården. Verkade som jordbruksarbetare vid Hustru Ingridsgården under 1960-1980-tal.
Tommy Nilsson berättar;
Rune hjälpte vid ett tillfälle Gerda (se nedan!) att smida något och han satte då igång ässjan.

Albert Jonsson, född 1881 med Linnéas brorsdotter Gunilla, född 1961.

Linnéa Jonsson Sköld och brodern Sven Sköld på besök i Gbg 1979.

Komminister Harald Bjurklo från Öglunda, vid Kungens besök i Varnhem 1951 i hög hatt och 'prästkrage'. Prosten Ahlner och biskopen Rudberg närmast kungen.

I folksamlingen skymtar 'kommunalmannen' Harald Persson, rektorerna Wignell och Schmidt, samt far och son Erik och Nils Lann, m fl.

Komministern i samspråk med Kungen framför församlingshemmet 1951.

Kyrkoherde Harald Bjurklo, född 1908 med hustrun Margit, född 1909 och flickorna Gunilla, född 1938, Agneta, född 1940 och Margita, född 1948.

Formalia;
Harald Bjurklo, född 1908-03-20
Död 1982-12-19 i Falköping, S:t Olofs Kyrkogård
Elna Margit Elisabet Bjurklo, f. 1909-04-12
född Dahlberg,
Död 1994-12-05 i Falköping, S:t Olofs Kyrkogård

Gunilla Elisabet Haraldsdotter Bjurklo, född
1938-05-27
Agneta Birgitta Haraldsdotter Bjurklo, född
1940-06-30
Margita Ingeborg Margita Haraldsdotter Bjurklo,
född 1948-09-24

Familjen Bjurklo samlade till julaftonskaffe i Prästgården.

Runt bordet fr v;
Margita, mamma Margit, pappa Harald, Gunilla, Agneta och Lars-Gustaf.

Om Lars-Gustaf Bjurklo, född i Skara 1941-12-18;
Nordiska Vägtekniska Förbundets (NVF) svenska avdelnings stipendium för forskning och utveckling för år 1991 tilldelades Tekn lic Lars-Gustaf Bjurklo, Karlstad, för sin forskning i transportekonomi.

Söndag i Prästgården - pappa och flickorna.

Kyrkoherde Harald Bjurklos 50 årsdag 1958 i förssamlingshemmet.

Prosten Karl David Ahlner talar till Harald Bjurklo på 50-årsdagen

50-årsdagen för kyrkoherden delades av många församlingsbor i församlingshemmet.

Kyrkoherden läser under ett möte med kyrkliga syföreningen i Prästgården.

Kyrkliga syföreningen samlad i Prästgården.
Fr v framför dörren Dagmar Stenvall, Maja Persson, Märta Tell och Valborg Casselman.

Kyrkoherden som auktionsutropare på kyrkliga syföreningens auktion 1960-tal i församlings-hemmet.

Kyrkoherdefrun i en arbethörna i Prästgården delad med barnen.

Margit Bjurklos 'barn' i kyrkliga söndagsskolan i församlingshemmet 1960-tal.

Fr v; Margit Lindh, Ulla Lann, Margit Karlsson, Margita Bjurklo, Kerstin & Katarina Hellner, Inger Hellner, Kent Friman, Ingrid Persson, Kerstin Lann, Mikael Fassé, Ingegerd Haraldsson, Berit Strömberg, Gull-Britt Sjökvist, Elisabet Karlsson, Ann-Marie Persson, Inez Friman och Ingrid Karlsson.

Körövning med Varnhems pastoratskör i prästgården under 1960-talet.

Fr.v.; Elsa Gabrielsson, Margit Bjurklo, Rut Kristiansson, Märta Palm, Ester Netterblad, Olle Lindahl, Inga Gabrielsson, Harald Persson och kyrkoherden Harald Bjurklo som dirigent.

Prästgården 1954.

Besök av Maja Padt-Holmgren 1954. Hon var dotter till Kyrkoherden David Holmgren. Här med kyrkoherdefrun Margit Bjurklo.

På verandan 1954.

Ekonomibyggnaden på gårdplanen 1954.

Baksidan 1956.

Bild från salongerna 1958.

Salong i fil 1958.

Bild genom 3 salonger, 1958.

Pianot hade en viktig roll i familjen Bjurklos liv.

Från mantalsskrivning 1974
Kyrkoherde Claes Lechardt Robach, född i Oscars församling Stockholm 1918-04-02, gift 20/2 1944
Hustrun fil kand Gunhild Robach, född Svedelius i Uppsala 1919-11-16
De hade 4 barn.

Claes avled 2003 vid 85 års ålder.
Gunhild avled den 13/11 2006
 

Claes Robach gav ut en moralisk vägledning;
Den nya människan. En studiebok om moralisk upprustning av Robach Claes (red)
1971 hft Verbum/studiebokförlaget illustr 141 sid 

Gunhild Robach författade Varnhemsspelen:
Spelet växte fram ur en studiecirkel om Varnhems kloster i början av 1970-talet. Det författades av Varnhemsbon Gunhild Robach och gavs ut i bokform av Varnhems församling.
De har getts ut i bokform:
1. Varnhemsspelet Del 1: Ett krönikespel om klostrets tillblivelse på 1100-talet, Del 1. Författare Gunhild
     Robach Längd 15 sidor Utgivare Varnhems församl., 1975
2. Varnhemsspelet. Del 2, Epoken De la Gardie, 1980, Robach, Gunhild, 1919- (författare), 16 sidor

Gunhilds far var den kände botanikern och professorn Nils Svedelius;

Nils Svedelius var son till Carl Frithiof Svedelius och blev student i Uppsala 1891, filosofie doktor där 1901, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseets botaniska avdelning 1901–1902, blev docent i botanik vid Uppsala universitet 1902, var med smärre avbrott tillförordnad professor där 1906–1913 och var professor i botanik där 1914-1938. Han företog 1902–1903 en forskningsfärd i övervägande algologiskt syfte till Ceylon, Bortre Indien och Java.

Många av Svedelius vetenskapliga arbeten var av morfologisk-biologiskt innehåll rörande de högre växterna. Hans flesta och förnämsta arbeten var dock inom algologien och avhandlade huvudsakligen rödalgernas utvecklingshistoria och cytologi. Mycket betydelsefulla bidrag till frågan om dessa växters reduktionsdelning och generationsväxling lämnade han exempelvis i avhandlingen Ueber den Bau und die Entwicklung der Florideengattung Martensia (1908).

Ev. Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Epedition utgav 1919 boken "Bilder ur växtriket. Med text av Professor Nils Svedelius. 40 tavlor med 437 färglagda figurer". Boken är i stort format, ca 23 x 31,5 cm.
Svedelius blev 1921 ledamot av Vetenskapsakademien och invaldes 1944 som utländsk ledamot av brittiska Royal Society. 

Claes Robachs far;
Eugen Carl Robach föddes 1 juni i Västervik. Ekonomidirektör hos Stockholms folkskoledirektion. Studentexamen i Stoclholm, kansliexamen i Uppsala. Vice ordförande i styelsen för Stockholms kommunala mellanskolor, ledamot av Oscars församlings skolråd och styrelsen för Aktiebolaget Lyceum. R.V.O., R.N.O.
(Projekt Runeberg - Sålänningar i Stockholm, 1941)

Gunhilds far var den kände botanikern och professorn Nils Svedelius;
Nils Svedelius var son till Carl Frithiof Svedelius och blev student i Uppsala 1891, filosofie doktor där 1901, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseets botaniska avdelning 1901–1902, blev docent i botanik vid Uppsala universitet 1902, var med smärre avbrott tillförordnad professor där 1906–1913 och var professor i botanik där 1914-1938. Han företog 1902–1903 en forskningsfärd i övervägande algologiskt syfte till Ceylon, Bortre Indien och Java.

Många av Svedelius vetenskapliga arbeten var av morfologisk-biologiskt innehåll rörande de högre växterna. Hans flesta och förnämsta arbeten var dock inom algologien och avhandlade huvudsakligen rödalgernas utvecklingshistoria och cytologi. Mycket betydelsefulla bidrag till frågan om dessa växters reduktionsdelning och generationsväxling lämnade han exempelvis i avhandlingen Ueber den Bau und die Entwicklung der Florideengattung Martensia (1908).

Ev. Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Epedition utgav 1919 boken "Bilder ur växtriket. Med text av Professor Nils Svedelius. 40 tavlor med 437 färglagda figurer". Boken är i stort format, ca 23 x 31,5 cm.
Svedelius blev 1921 ledamot av Vetenskapsakademien och invaldes 1944 som utländsk ledamot av brittiska Royal Society. (Wikipedia)

Formalia;
Anders Hammar född 1937-06-26 i Falköping av föräldrarna Kommendör Magnus Hammar och modern Maja, född Rydner (fadern advokat i Falköping) - dog 8/10 1996 på Smedjegatan i Skara.

Gift med Anita, född Hedin i Motala 1943-05-17 - socionom - bor idag i Skara(2020), född av Olof och Gulli Hedin. Olof var plåtslagare mestadels i Stockholm.
Barnen; Jonas, född 1966 och Elisabeth född 1968 och Maria 1976.

Lennart Frank i boken, Föregångare 1996 - 2001;
"Han hade glädjen i Gud som en röd tråd genom livet in i det sista."  ..........
Sonen Jonas uttryckte; "Min pappa var en glädjespridare!"

Sjöofficerssonen från Stockholm som blev lantpräst i Skara stift, men som också innehade tjänster vida omkring i världen. Studentexamen 1957 vid Östermalms högra allmänna läroverk och 1960 påbörjades studierna i teologi vid Uppsala univeristet. Sven Danell fick honom att välja Skara stift. Efter att ha avlagt teologiska examina prästvigdes Anders Hammar i Skara den 17 december 1967. Pastoratsadjunkt i Tibro 1967 och kyrkoadjunkt 1968.

1970 kom Anders till Szczecin som sjömanspräst., men oroligheter där gjorde att han återvände hem där en komministertjänst väntade.

Karlsborgs församling önskade starkt att få Anders som kykroherde, som trots att han egentligen ville ta ett adminsitrativt ansvar, men tog tjänsten där som kyrkoherde 1973.

Han lämnade Karlsborgs 1982 för att tillträda kyrkoherdetjänsten i Varnhem, där han älskade att berätta om Klosterkyrkan och han skrev bl a en uppsats om Agda Österbergs långa kormatta "Livsvandringen". Han var på väg till en ny tjänst som kyrkoherde i Kvänums pastorat när cancern slog till på nytt och den 8 oktober 1996 avled han innan han hann att tillträda sin nya tjänst.

"Det har talats om en helig rastlöshet hos Anders Hammar. Han strotrivdes när det hände saker och ting. Han var alltid på gång. Han var under olika perioder knuten till Skara stiftsting, stiftets ungdomsråd och dess turistnämnd samt styrelsen för Flämslätt och Sakra stifts folkhögskola, bl a som timlärare vid bibel- och musiklinjen. Han var också ordförande i stiftsavdelningen av Svenska Kyrkans Personalförbund."

Anders sjömilitära insatser och med ett stort intresse för havet, gjorde att han upplevde sina perioder som fartygspräst som ett andningshål. Han gjorde bl a en resa som fastygspräst med HMS Carlskrona.

Han var bl a också under 8 månader bataljonspastor i FN:s tjänst i Libanon.

Anders Hammar och Niklas Ramviken i församlingshemmet 1983

Anders Hammar 1983 som auktionsropare på syföreningsmöte.

Anders i en höstlig Prästgårdsträdgård.

Tre generationer Hedin - t h modern Elisabeth Hedin och t v dottern Anita och sittande dotterdottern Elisabeth Hammar.

Familjen samlad i köket, fr v Anita, Maria, Elisabeth, Jonas och Anders.

Anders med dottern Elisabeth i Prästgårdssalongen.

Sonen Jonas tog studenten i Skara 1984, här med Anders och lillasyster Maria.

Anders i det då nyrenoverade köket.

Gäster i matsalen med kakelugnen.

Ryttargården fylldes ofta med gäster.