Skarke by innan laga skiftet. Karta 1795.
 

Karttext; "Charta öfwer Skarcke By's Ägor och Nohlängen uti Skaraborgs Län WALLA Härad och Warnhems Klåsters sockn afmätte Åren 1788 och 1795. Åkerjorden Storskiftad År 1794 samt Gjärdeswallarna och Nohlängen År 1795 af Jonas Larurell"

Skarke by fick under 1100-talet sin egen kyrka, Skarke kyrka, vilken var församlingskyrka för även näraliggande Varnhems by, vars gårdsfolk inte kunde använda det nybyggda klostret med kyrka som församlingskyrka. Kyrkan har kvar sin grund delvis under nuvarande ladugårdsbyggnad för Kyrkebo.

Varnhem blev sedan namnet på det kloster som byggdes på storgården 'Varnhema's mark' efter att fru Sigrid skänkt marken till cistenciencerorden och dess munkar, som då också tagit över den gamla gårdskyrkan vid Kata gård. En plats där människor i bygden begravts enligt Kristen sed sedan 800-talet. Namnet Varnhem användes inte för själva samlingen av gårdar (ägda av klostret), som låg nära klosterområdet, förrän efter klostertiden 1540. Då blev Klostrets by eller Varnhems by (12 gårdar) namnet på gårdarna nedanför den första stigningen upp mot berget och de som låg här ovan kallades Överbo by (4 gårdar).

Skarke kyrka kom att bli församlingskyrka även för dem i kringområdet utanför byn, troligen redan under 1100-talet, då Varnhems Kloster med sin kyrka endast var till för munkarna och lekbröderna. Lekbröderna (av grekiskans laikos; "som tillhör folket") är en kristen beteckning på de, som skötte det praktiska arbetet i klostren och dess ägor. De var byggnadsarbetare, lantarbetare och hantverkare, mm.

Man får betänka att Klostret från början ägde de 12 gårdar som låg nära uppförandeplatsen för Klostret och var undergårdar till den storgård som skänktes till cictensierna. Övriga gårdars befolkning i området fick då använda Skarke Kyrka som sin första församlingskyrka. 1540 fanns ca 80 gårdar inom Valle härad som Klostret ägde och de fick vid reformationen i en övergångstid ha kvar avkastningen av de närmsta 20 gårdarna.

Skarke kommer av Skades rike/Skaderike - ur den fornnordiska mytologin
Skade är vildmarkens gudinna. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord.

Skarke socken skrivs Skaderiche Sokn i avskrift 1505 av ett föregående dokument där benämnt Skatrikis sokn 1404.

Följande gårdar finns utmärkta på kartan:

I en klunga för sig öster om Öglundavägen - utmed gammal väg upp till Backa gård:

A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:

E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas *re*sling.

G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stam wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

* Skarke by hade sin bykyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo. Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde då Prästgården i byn Skarke.
 

Gårdsbyggnadernas placering för Skarke by's 8 gårdar före 1840 fanns inom den röda cirkeln.

Idag finns endast Kyrkebo och Prästbolet kvar som byggnadsplatser inom den gamla byn. Den gamla kyrkplatsen fnns delvis under Kyrkebo's ladugård.

Resterna av den mer samlade bebyggelsen före 1840 kallas idag Skarke gamla tomt och är en registrerad fornlämning. 

Samlingen om 4 gårdars mangårdsbyggnader och ladugårdar (inom Skarke gamla tomt) utgjordes av;
A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente
B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte
C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono
D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte
- se ovan karta från 1795!

Kungl Maj:ts brev från 1694 anger att Varnhems kyrka skall betraktas som moderskyrka och begagnas av alla i Warnhems socken (ur artikel av vice pastor Jakob Södergren 1817).

Södergren anger även att före 1714 hade denna församling (Varnhems församling) egen 'Pastor' innan Biskopen tog över sitt prebende.