A. 7 Björsgården 1/2 mtl Nr 1 - under Skara Hospital Gård Nr 1

A. 7 Björsgården 1/2 mtl, Gård Nr 1
-> Skara Hospital

Björsgården 3/4 mantal blir uppdelat i 2 delar redan 1692 ->
Del 1 Björsgården,1/4 mtl, Rustningsgård - Gästgifveri och
Del 2 Björsgården 1/2 mtl med avkastning till Skara Hospital

- gamla Hospital Björsgården 1/2 mtl före 1850 & nya därefter

Research och sammanställning Margareta Dahlin och Kent Friman, som också svarar för införandet på hemsida.

Björsgården 1950-tal - foto från Lennart Strömberg

Rubrikavsnitt på denna sida (alla klickbara)
- fler delrubriker under varje rubrikavsnitt!

- Inledning Björsgården 1/2 mantal - Hospitalsgården
- Björsgården 1/2 mantal under 1800-talet
- Björsgården 1/2 mantal under 1900-talet
- Boende på Björsgården 1/2 mtl - sedan 1786

Björsgården flygfoto 1961

Björsgården flygfoto 1980

Björsgården flygfoto 1987

Inledning Björsgården 1/2 mantal
- Hospitalsgården

Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293

Delrubriker detta avsnitt (alla klickbara)
Inledning Björsgården 1/2 mantal - Hospitalsgården

- Björsgården 1/2 mtl blir anslaget till Skara Hospital 1692
- Rågångsmätning 1872 visar ägaren av Hospitalshemmanet
Björsgården 1/2 mtl - Kongliga Seraphimer Ordens Gillet
- Något om Hospital och särskilt Skara Hospital
- Varnhems hospital med Laurentius Andrae som föreståndare

- Gästgvieriet under Björsgården 1/4 mantal tvingas flytta 1782

Specialjordeboken 1825 om Hospitalhemmanet Björsgården

Björsgården 1/2 mtl blir anslaget till Skara Hospital 1692 (avkastningsmottagare och ägare)

Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie - Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."

Skara Hospital blir alltså någon slags förvaltare/ägare med rätt till avkastningen på Björsgården 1/2 mantal - den största delen (2 st 3:e-delar) av det forna Björsgården 1 mtl förmedlat till 3/4 mantal.

<-- Till sidans delrubriker!

Rågångsmätning 1872 visar ägaren av Hospitalshemmanet Björsgården 1/2 mtl - Kongliga Seraphimer Ordens Gillet

Texttolkning;
"Protokoll hållet vid sammanträde rörande rågångarnes uppgående omkring 3^nne skogslotter hörande till det under Kongl Seraphimer Ordens Gillet lydande Hospitalshemmanet Klostret Björsgården* i Skarke Socken, Walle Härad och Skaraborgs län.
Den 16:de Spetember år 1872"
*Se fakta ovan!

Något om Hospital och särskilt Skara Hospital

Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293

Begreppet Hospital
Går man tillbaka till högmedeltid har termen hospital primärt en innebörd som just spetälskesjukhus. Ordet spetälsk, fornsvenska spitælsker, är en bildning till hospital (sjukhus) ofta förkortat spital, och betecknar egentligen den spitälske =den på hospital intagne. Under första halvan av medeltiden var spetälskan/lepran en vanlig sjukdom i Sverige, och den vanligaste hos de på hospitalen intagna. Därför kom termen att överföras på sjukdomen själv, och samtidigt tydligare kopplas till ordet hospital (Dahlbäck 1987:150). Det förefaller alltså som att just hospitalen primärt (anm; vid sin tillkomst) är till för spetälska.

Skara hospital omnämns 1:a gången år 1281 - upphör 1832

Hospitalet omnämns för första gången 1281 i biskop Brynolf Algotssons stadga (Sigsjö 1980:16). Därefter hörs inget nämnvärt om hospitalet förrän 1539 då det får övertaga franciskanerkonventets lösöre (Beckman 1923:54). Inget Helgeandshus förefaller ha funnits i staden. 1318 omtalas dock ett hospital ”för de sjuka prästerna i Skara stift”. Ett hem för fattiga ålderstigna präster brukar istället kallas Infirmaria. Endast ett fåtal sådana är kända i Sverige. Ett i Skara, och ett i Strängnäs (Järpe 1979:13) och ett i Åbo (Pihlman & Kostet 1986:38).
(Hospital och Helgeandshus - En studie av omsorgsväsende i medeltidens Sverige. Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007 Martin Arleskär Handledare: Anders Carlsson, Stockholms Universitet)

Till år 1832, då hjonen flyttades till Vadstena, fanns i Skara ett hospital, som i kyrkligt avseende utgjorde också en egen församling, Skara hospitalsförsamling. Till denna hörde dels själva hospitalet, dess hjon och tjänstepersonal och dels de på hospitalsgården bosatta. De på hospitalsgården bosatta skrevs efter hospitalsförsamlingens upphörande i Skara landsförsamling, annex till Skara stadsförsamling. Före 1791 var Skara hospitalsförsamling eget pastorat. Under åren 1791 fram till införlivandet med landsförsamlingen 1832 var Skara hospitalsförsamling annexförsamling i Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling, Skara hospitalsförsamling, Härlunda, Bjärka och Händene församlingars pastorat. Stift: Skara Härad: Skånings

(www.ArkivDigital.se)

Olof Rödholm skriver i sitt manuskript; Försök till en korrt Beskrifning om Skara Stift;
"Redan i Katolska tiden var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital." - se kartor nedan öster om Kyrkan.

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

I Skara vid eldsvådan år 1712 utplånades alla spår af Stadens fordna byggnader. Ett Helga Andshus Domus Spi Sancti eller Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 af Herr Magnus Johansson , den 5 Febr 1З14 af Hr Birger Peclersson Lagman i Upland samt genom Hertigarne Erik och Waldeinars testamente d 20 Jan 1318. Ett Hospital för fattiga sjuka och utlefvade Präster har i katolska tiden här äfven varit inrättadt.

Sammanfattning angående Varnhem och Skara Hospital;
SH äger länge i Varnhem en stor trädgård öster om kyrkan (idag "Kyrkoparken")
SH har en tid avkastning från två kvarnar vid Bille i Varnhem - Hospits/"spittes" Qvarnar (arrenderas ut)
SH har också avkastningen från Björsgården 1/2 mantal i Varnhem (arrenderas ut)
SH upphör 1832 och mark och gårdar förs till övergripande ägaren; Kungliga Seraphimer Ordensgillet*

*Anm; Flertalet sjukvårdsinrättningar från 1770 till början av 1870-talet ägdes av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO). Ansvaret övergick sedan till Sundhetskollegium en föregångare till dagens Socialstyrelsen.

KSO fick kunglig instruktion 1791; "Kongl. maj:ts nådiga instruction för det til öfwerstyrelsen wid hospitalen, barnhusen och lazaretterne instiftade seraphimer ordens-gillet. Gifwet Stockholm i ordens-capitlet den 28 april 1791. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ maj:tis. :b Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1791." (Se http://hdl.handle.net/2077/28044)

Är du intresserad att veta något mer om Skara Hospital så finns följande bok att låna på Skara Stifts och Landbibliotek; 'Skara hospital - Kort historik.' Welin, Sanfrid, 1855-1954 (författare) Utgiven i Skara: Bergers bokhandel i distribution 1946. Svenska 28 s.
Dessutom kan du hos Skara Stiftshistoriska Sällskap köpa "Hospitalen i Skara Stift" av T Hallböök, 2011

Varnhems hospital med Laurentius Andrae som föreståndare

Höjentorps slott - Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

1647 skänkte Drottning Kristina slottet Höjentorp, varvid bl.a. även Varnhems kyrka med näraliggande klosterhemman ingick, som bröllopsgåva till greve Magnus Gabriel De la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne.

Greve Magnus Gabriel De la Gardie besökte platsen för det forna klostret omkring 1650 och fann ganska snart att Varnhems klosterkyrka skulle bli en idealisk plats för en släktgrav. Han fullföljde därefter de tidigare försöken att restaurera själva kyrkan till fullo.

Han lät från år 1668 till 1671, enligt hvad en inskription på kyrkan omförmäler, fullkomligt iståndsätta kyrkan, upprätta dyrbara grafkor och derpå anbringa inskriptioner öfver de Furstar som der blifvit begrafne. Till gravkor åt sig och sin familj inrättade han hela södra korset.

De la Gardie anlade dessutom både skola och ett hospital i samband med kyrkorestaureringen. Det är troligt att detta hospital på Björsgården även fick ta över förvaltningen av den gamla Klosterträdgården som föregångare till att Skara Hospital fick ta över den 1689.

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

Torgil Hallböök skriver i sin sammanställning över "Hospitalen i Skara Stift", Skara Stiftshistoriska sällskap, 2011;
"På 1650-1680-talen tog sig De la Gardie an den förfallna klosterkyrkan i Varnhem och samtidigt lät han uppföra såväl ett hospital som en skola där. De byggdes norr om kyrkan på hemmanet Björsgården.
(Vår kommentar; Som då blev Hospitalshemmanet Björsgården)

Prästmannen Laurentius Andrae antogs som föreståndare för skolan. Tillsammans med stenhuggaren Hans Eriksson hade han uppsikt över hospitalet bredvid skolan. Stenhuggaren och murarmästaren Hans Eriksson var en av de ledande vid 1600-talsrestaureringen av kyrkan i Varnhem. Han hade sin bostad i Björsgården. Hospitalet var en trädbyggnad. ....

Liksom hospitalet i Synnerby stängdes hospitalet i Varnhem år 1689, så att biskopen biskopen lättare skulle utöva sin tillsyn som högste ansvarige."

Gästgiveriet under Björsgården 1/4 mantal tvingas flytta 1782

Storbranden 1780 karta

En ovanligt vackert akvarellmålad karta visar de ändringar som bestämts och föregående lägen. Man kan se norra delen av kyrkogården längst ner till höger på kartan. Av det förstår man att branden var granne med den ståtliga klosterkyrkan med sitt tjärade spåntak. Till vänster ser man en särskild karta för de tomtområden som nu åläggs Björsgården med Gästgiveri att flytta sina byggnader till.

Björsgården 1/2 mtl under 1800-talet

Björsgården 1/2 mtl Krono tilldelas skifte med Nr Littera XXVII från Kronoparken i Billingeliderna 1803

Björsgården Hospitalshemmanet 1/2 mtl tilldelas ett mycket långsmalt skifte 1803 från Kronoparken. Det får Littera Nr XXVII och är markerat på kartan med rött.

Klosters by's gränser 1805 storskifte - husbyn låg nära kyrkan

På kartan i lite förstoring är de flesta de båda Björsgårdarnas marker, dvs Littera D. och Littera E. utmärkta med en röd ring för att ge en liten uppfattning av de spridda ägorna efter storskiftet. Hustomternas placering ses bättre nedan!
Littera D = Björsgården 1/2 mantal Krono med avkastningen till Skara Hospital
Littera E. = Björsgården/Gästgiverigården 1/4 mtl friköpt till skatte (Kronofri) 1761

1805 Björsgården 1/2 mtl Krono
- avkastningsmottagare (ägare) var Skara Hospital
- arrendator Mönsterskrivaren Ädel och Högaktad Herr
Johan Wennerbom(Wenerbom)

På karta från 1804 är Björsgårdens ägor efter storskiftet fastställt 1805 uppdelat med
1/2 mantal med Littera D. med avkastning till Skara Hospital och
1/4 mantal med Littera E. - Gästgifvaregården under Björsgården som det uttrycks!

Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar mitt för västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c. Ägaren hade 1781 dömts att flytta den ursprungliga Gästgivaregården från kyrkoområdet till området Piskapung vid korsvägen mellan Bolums och Skövde-Skara-vägen - se ovan!

Närbild på Björsgården 1/2 mantals tomtplats med man- gårdsbyggnader 1805

På karta från 1804 är Björsgårdens ägor efter storskiftet fastställt 1805 uppdelat med 1/2 mantal med Littera D. - med avkastning till Skara Hospital. Tomtplatsen är utmärkt med rött på kartan och "låg mitt i byn". Byns stora fägata gick i nord-sydlig riktning från landsvägen och ner bakom ladugårdarna (Nr 146).

Man kan se den bäck som rinner från landsvägen ner över åkrarna - det är motsvarigheten till dagens bäck i Varnhem från Parkeringsplatsen vid kyrkan. Med den och landsvägen med bron som orientering är det möjligt att föreställa sig var Björsgården låg före utflyttningen 1853.

Bäcken kallades 1780 för Klosterbäcken och på senare kartor finns Bybäcken.

Hospitalshemmanet Björsgården på teckning från 1845

Teckning Fritz von Dardel juli 1845

Enligt brev 1671 (Magnus Gabriel De la Gardie) uppförde han Varnhems Hospital på sitt hemman Björsgården med placering relativt nära kyrkan - se karta 1805 ovan! Bilden är från tiden före Laga skiftet med dåtida Björsgårdens placering. Gården kallades därefter Hospitalshemmanet Björsgården till skillnad från Gästgifveriet under Björsgården, som tidigt blivit en egen gård med Gästgiveri.

Om Johan Wennerbom/Wenerbom arrendator runt 1805

Texttolkning;
D. "Björsgården 3/4 mantal förmedlat från helt, - däraf 1/2 Krono under Skara Hospital - arrenderas nu af Munstersrkifwaren Herr J. Wennerbom.
Hustomten med mera på 2^ne ställen - 19 1/2 kappland"

Herr Mönsterskrivaren Johan Wenerbom var alltså enligt mönsterrullan 1802;
"Mönsterskrivare hos Kongliga Västgötha Linie Dragon Regemente och Öfverste Lieutnantens Compagnie"

* Mönsterskrivare var en civilmilitär tjänsteman jämställd med högsta underofficersgraden med uppgift att sköta rullföring och kassatjänst. Då 1875 det indelta avlöningsväsendet avlöstes av kontantsystem, blev mönsterskrivartjänsterna indragna.

Textolkning;

"År 1805 den 5 Augusti åter Undertecknad på stället (Anm; för 1805 års Storskifte), Nämndemän, Publique Fullmäktigar och delägare desamme som förre gångerna, utom å Konglig Maj:ts och Kronans wägnar war nu vice Krono Länsman Anders Thunborg, samt för Björsgård, Arrendatorn däraf Munsterskrivaren Ädel och Högaktad Herr Johan Wennerbom"

Släkten Wennerbom härstammar från Bolstad i Dalsland. Utdöd i Sverige på manssidan. Prästsläkt med väldigt många ättlingar med namnet Wennerbom/Wenerbom.

Arrendatorn runt 1800 av Björsgårdens 1/2 mtl Kronoavkastning till Skara Hospital:
Johans föräldrar var komminister Elof (Olof) Wennerbom/Venerbom, född 1719 i Bolstad och och hans hustru Maria Ullström född 1728 i Hassle. Johan föddes i Grava 1759 och gifte sig med Johanna Bredberg, född i Berg 1755. De fick barnen Maria helena, född i Berg 1793 samt sonen Niclas född i Berg 1799. Johan blev mönsterskrivare och bodde de sista åren i Sköttlabacken/Arfvidstorp i Berg där han dog 1820 i 'wattusot'. Hustrun och barnen flyttade därefter till Odensåker.

Johan Wennerboms föräldrar och syskon;
Fadern ELOF (Olof - ELAVUS, ELIAS) WENNERBOM, född 1719 i Bolstad (Dalsland), död 17/11 1766 i Grava(Värmland) av "Gäll och stygn". Bondson från Bolstad. Till Karlstads skola 1734 och gymnasium 1739, student i Uppsala 21/8 1747, prästvigd 10/6 1751, kallad till komministersadjunkt i Grava, komminister 1754 i Grava pastorat, Karlstads stift. - gift 7/6 1756 med
Modern MARIA CHRISTINA ULLSTRÖM, född 6/4 1728 i Hassle, dotter till länsman Lars Ullström och Eva Gadd.

7 Barn:
a) OLOF WENNERBOM, f 27/4 1757 i Grava, d 30/3 1791 i Kristinehamn. Klockare och Skolmästare i Fägre.(33)
b) CATHARINA BEATA WENNERBOM, f 11/5 1758 i Grava, d 18/3 1759 i feber.
c) JOHAN WENNERBOM, f 16/7 1759 i Grava, döpt 17/7 1759 i Grava - död i Berg 1820
          Mönsterskrivare vid Västgöta Kavalleri Regemente - gift m. Johanna, född Bredberg i Berg 1755
           Dotter Maria Helena, född i Berg 1793 och sonen Niclas, född i Berg 1797
d) CATHARINA BEATA (BEATA CAJSA) WENNERBOM, f 6/3 1761 i Grava, döpt 13/3 1761 i Grava, d 1827
           på Öhns gård.
e) LARS WENNERBOM, f 5/10 1762 i Grava, döpt 6/10 1762 i Grava, d 4/6 1763.
f) ANDERS WENNERBOM, f 29/10 1763 i Grava, döpt 10/11 1763 i Grava, d 9/4 1767 i Grava.
g) JONAS VENERBOM(WENNERBOM), f 15/4 1765 i Grava, döpt 17/4 1765 i Grava, d genom drunkning 7/4 1800 på Tidans is invid Ullervad, mönsterskrivare vid Västgöta Kavalleri-reg., Mattiasgården, Lilla Rör, Odensåker. - G 12/2 1798 i Odensåker m ANNA CHARLOTTA THORSÉEN, f 1769(27/1 1770 enligt Ove Billing) i Hofva, d genom drunkning 7/4 1800 på Tidans is invid Ullervad, dtr t Jonas Justus Thorséen, borgmästare i Skövde, o Anna Ebba Werdenhoff.

Björsgården företräds av arrendator Emanuel Jonsson ägare till Ulfsgårdenvid Laga skiftet 1844 + senare arrendatorer

Textolkning;
"Björsgården 1 mtl förmedlat till 1/2 krono under Hospitalet , arrendatorn Emanuel Jonsson i Ulfsgården"

Björsgårdens tilldelade ägor och beslut om utflyttning från Klostrets by

Textolkning;
"H. Björsgården 1/2 mantal, förmedlat, krono under Skara Hospital arrenderas af Kronolänsmannen P. A. Carlsson på Hushagen, bekommer med utflyttningsskyldighet följande ägor;"

Björsgården 1/2 mtl (Nr 1:1) tilldelade jord utmärkt på karta

Björsgården 1/2 mantals mark fastställd 1853 här markerad med rött och har Littera H. Man kan se en äldre hävd-väg gå snett över markerna ner till Littera H. Björsgården. Det finns också den nya väg utritad till vänster av ägorna som blev de nybyggda mantalsbyggnadernas tillfartsväg.

Idag ser området ut så här från luften

Flygbild från området idag. Rött visar ungefärligt område för norra delen av marken som den såg ut förr - jmfr ovan! Idag finn bara en trädgårdsavstyckning för husen som utgör Björsgården1 = 5 197 m².

Björsgårdens 1/2 mantals storlek efter laga skiftet 1844 - fastställt 1853

Från handling då Nils Johansson, Skarpenstorp 1907 köper hela Björsgårdsskiftet i Ljungstorp för Björsgården 1/2 mantal - gård Nr 1 i Varnhem med skiftesdel 1844 fastställt 1853 enligt kartans Littera H. = Björsgården 1:2

Björsgården 1/2 mantal har efter 1853 en fastställd yta om 30,4567 hektar. Den tilldelas Nr: 1¹ i fastighetsregistret och Littera H. på kartorna.

Inte förrän efter 1853 bebyggdes Björsgården Nr 1:1 med mangårdsbyggnader - första bilden är från 100 år senare

Bild från Lennart Strömberg, 2016

Björsgården från ett trädgårdsperspektiv 1950-tal. I en byggnad med 100 år på nacken och som inte totalförändrats på den tiden Den tycks ha den vanliga förlängningen av huskroppen. med osymetrisk placering av höger fönster på bilden.

Bild från Lennart Strömberg, 2016

Bild från söder av en fin samling äldre hus med förankring i mitten av 1800-talet med bostadshuset till vänster. Här ser man också den typiska tillbyggnad som kännetecknar många 1800-talshus i ett senare skede - ett snedtaksförsett utrymme längs långväggen.

Björsgårdsskiftet i Billingeliderna får Littera H på karta 1844

Klicka på kartan för att se den större!

På Björsgårdsskiftet H kan man se att det före 1844 då kartan ritades fanns ett bostadshus - troligen en backstuga - ungefär mitt på skiftesremsan mellan landsvägen och gränsen mot Ängarås. När Nils Johansson i Skarpenstorp, Ljungstorp, köper denna hela skiftesremsa H. 1909 namnas den i jordeboken "Marieberg" - troligen efter bostadens namn.

Björsgården 1/2 mantal under 1900-talet

Björsgårdsskiftet i Ljungstorp säljs till Nils Johansson 1909

1907 köper Nils Johansson, Skarpenstorp hela Björsgårdsskiftet för Björsgården 1/2 mantal - gård Nr 1:1 i Varnhem med skiftesdel 1844 fastställt 1853 enligt kartans Littera H. = Björsgården 1:2

Från torpet som fanns på ägan namnges den till Marieberg

Avsöndringsbegäran av det enligt köpehandling inköpta hela Björsgårdsskiftet för 1/2 mantal med begäran att namnet för skiftet fastställs till Marieberg - registreras senare som Björsgården 1².

1953 Paul Hermansson, Fiskaregården köper Björsgården

Bild från Bo Hermansson, Stora Ulunda, Varnhem, 2014.

Björsgårdens mark och byggnader inköps av direktör Paul Hermansson, Fiskaregården, Varnhem år 1953.

Markerna låg i direkt anslutning till gården, så det var en naturlig sammanslagning för ett mer effektivt jordbruk.

Själva hustomten för Björsgården kom att hyras ut under många årtionden för att till slut säljas först inom familjen och sedan till nuvarande ägare - se nedan!