A. 15 Simmesgården, Gård Nr 8

Klosterhemmanet Simmesgården,
i Jordeboken 1540 Gård Nr 8 -> 1850 Klostret Simmesgården Littera O. ->Klostret Simmesgården 8:1 -> Simmesgården vid Krusebacke 8:6 -> nu Klostret 8:26 - adress Simmesgården

Simmesgården på karta 1960

Lantmäteriet 1960 Lantmäteriet 1960

Simmesgården 1960 års karta.


'Simmes' är ett medeltida ord för rep eller snöre, i överförd betydelse också fisknät (SAOB). I äldre västgötska finns ordet "säckasimma" eller "säckasimme". Det är en snörstump preparerad för att knyta till hårt om sädessäckar. Se särskild artikel nedan!

Gården kan alltså varit bruksgård under Klostertiden med ansvar för rep- och fisknättillverkning. Med dåvarande granngården ansvarig för fisket, Fiskaregården.

'Krusebacka' sägs i folkmun i början av 1900-talet tidigare ha ägts av en person med namnet Kruse (ortsnamnsregistret), vilket inte verkar troligt då det inte verkar ha varit en egen lägenhet/fastighet, men kan förstås ha haft bebyggelse före karttid och husförhörslängd som kommer vid slutet av 1700-talet.

Något om det medeltida ordet 'Simme' - Västgötska = 'Simma'

Enligt SAOB användes ordet 'Simme' också för fisknät i överförd betydelse under medeltiden.
Ordet säckasimma har använts så länge självbindare med knutna säckar användes och är ännu känt.

Simmesgården (vid Krusebacke) 1959 - byggt 1927

Foto från Ingegerd Hermansson Foto från Ingegerd Hermansson

Simmesgården 1920

Simmesgården 1920 foto från Ingegerd Hermansson

Simmesgården 1980

Krusebacke/Simmesgården är en mycket central plats för Varnhems tidiga historia med tätt placerade gravplatser från Vendeltid/Vikingatid

Krusebacke, norra delen - en äga till Simmesgården, Varnhem.  I bakgrunden sågverket som drevs av 'Tomta-Smén på Simmesgårdens mark. Foto Sanfrid Wedin den 29/9 1930 av bl a fyrkantig stensättning å Krusebacka.  Nu går riksväg 49 rakt igenom det fornfyndsrika området - jmfr bild ovan! Området hade vid tiden 35 (!) olika synliga fornlämningar.

(Bild från Västergötlands Museum)

Riksantikvarieämbetet skriver i sitt fornsök om fältet norr och söder om genomskärande riksväg 49;

Om fältet norr om riksväg 49 skriver man - jmfr bilden ovan!:

"Gravfält 70 x 30 m (Ö-V) bestående av ca 15 fornlämningar. Dessa utgörs av 14 runda stensättningar och 1 älvkvarnsförekomst.
De runda stensättningarna är 4-8 m i diameter och 0,1-0,3 m höga. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,6 m st. De SÖ stensättningarna kvarstår möjligen endast som mittparti. 2 stensättningar har mittgrop, 3 och 4 m i diameter, samt 0,3 och 0,5 m djupa. På en av dessa har täckningen och de mindre stenarna tagits bort så att stenkedja av 0,4-0,8 m st stenar framträder. Alla stensättningar är starkt skadade i yta och kanter av sentida verksamhet, bl a har en såg  funnits på backen. Ca 10 måste i nuvarande skick bedömas som osäkra rester. Inom området har emellertid bevisligen funnits flera fornlämningar bl a redovisar Hildebrand 12 kvadratiska annläggningar." Inom området skall också finnas "hällristning".

1983 undersöktes ett område intill vägen i Norra delen av gravfältet av Maria Vretemark
. Det undersökta området var 60x10 m där det i V framkom 15 tätt liggande stensättningar och 2 härdar. Den Ö-delen tom på anläggningar. De undersökta anläggningarna gränsar till andra anläggningar inte synliga ovan torven. Fyndkatalogen tyder på Vendeltid-Vikingatid. Av de undersökta stensättningarna var 12 runda, 2-5 mi  diameter, 2 rektangulära, 2,4-6 m i sida, den större med hörnsten i S samt 1 oval, 2x4 m. Gravfältet beväxt med enstaka lövträd och lövbuskar i kanterna (ask, lönn, körsbär mm). V-S delen har några mindre vedupplag."                           

(RÄ fornsök; http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10208400350001)


Om fältet söder om riksväg 49 skriver man - jmfr färgfoto av Simmesgården ovan!;
"Gravfält, 65 x 65 m bestående av 20 fornlämningar. Dessa utgöras av 11 runda stensättningar, 6 kvadratiska stensättningaroch 3 triangulära stensättningar.
De runda stensättningarna är i regel 4-6 m diameter och en 10 m diameter samt 0,1-0,3 m hög. Flertalet övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m st. Den minsta har i ytan 15 stenar, 0,3-1 m stora. Den största har grop i mitten 2,5 m diameter och 0,1 m djup. Över 2 stensättningar går stengärdesgårdar. Flertalet yt- och kantskadade. De kvadratiska stensättningarna är 4,5-9 m i sida (omkr NÖ-SV) och 0,1-0,4 m höga. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m stora. Kantkedjor, på två i S delen raserade, i övrigt delvis skadade, av 0,3-0,9 m långa stenar möjligen kantställda hos den nordligaste. 2 stående, 1 lutande och några liggande hörnstenar finns kvar, 0,7-1,2 m h/l och 0,4-0,7 m st. 1 stensättning borttagen eller skadad i Ö hälften. I övrigt ytskadade. Den längst i N har mittgrop, 4 m diameter och 0,2 m djup. Den längst i S är bebyggd med ett uthus och endast kantkedjan i SÖ är tydlig. Två i S delen har oklar form och kan möjligen ha utgjort en större rund anläggning. De triangulärastensättningarna är 5-6 m i sida och 0,1-0,2 m höga. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m stora. Kantkedja delvis synlig i markytan av 0,4-0,7 m långa stenar, i två synliga endast i en sida. En har två liggande och en har en lutande hörnsten, 0,6-1 m lång, 0,4-0,6 m bred och 0,2-0,6 m djupa. Två har delvis oklar form.

(RÄ fornsök; http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10208400340001)

Ur Svenska Gods och Gårdar 1942

Ur specialjordeboken 1825:
- militiehemman 1632 - 1652
- donerat till Greve Magnus de la Gardie 1652 - 1682
- köpt till skatte av Copralen Anders Röding 1727

Texttolkning;

Graverat Militie Hemman emellan 1632 och 1652 reducerat med 1682 års ränta ifrån Grefve Magnii donation, har varit helt hemman 3/4 förmedlat och 3/4 år 1691 efter ransakning. Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding för 85 daler silfvermynt efter köpebref 2 juni 1727 Cavallari Regemente No 22 af Gudhems Companie I Rote nr 328, 6 daler och 16 Kungl Majts taxation.

I 1786 års husförhörslängd bor släkten Röding kvar

Två släktingar födda med namnet Röding, Magnus och Maria Lisa Röding, bor här efter varandra.
Eric Andersson och Maria Elisabet Röding flyttar in 1790 från Björsgården.

Maria Lisa Rödings far var Lars Röding, han var 1758 inspektor på Höjentorp och modern hette Maria Helsing.

Ägarförteckning Simmesgården - se

          - 1150 Underställd gård under storgården Varnhem
1150 - 1527  Gård underställd Klostret i Varnhem (med möjligt särskilt ansvar för rep/fisknätstillverkning)
1527 - 1632 Gård underställd Kronan
1632 - 1652 Graverat Militie Hemman
1652 - 1682 Grefve Magnii donation
1682 - 1727 Cavallari Regemente No 22 af Gudhems Companie I Rote nr 328

1727 -            Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding för 85 daler silvermynt efter köpebref 2 juni
1775 - 1790 Magnus Röding med hustrun Karin Jönsdotter
1790 - 1794 Eric Andersson Flink, född 1755 med hustrun Maria Elisabet Röding , född 1758
1794 - 1800 Abraham Andersson med hustrun Sara Svensdotter
1801 - 1806 Johannes Ericsson
med hustrun Maria Jonsdotter
1806 - 1821 Anders Andersson
med hustrun Lena Mattiasdotter

- Simmesgårdens olika delar kommer att ägas separat av barnen till Anders Andersson och 8:6 blir efter 1850 sonen Mathias Anderssons boplats - byggnaderna finns på karta 1879.

Vi följer här endast ägan 8:6 vidare öden, då de övriga delarna splittras och en del till slut införlivas i nybildade ägor med annan tillhörighet t ex Ulvsgården.

Troligen byggs Simmesgården Krusebacka (8:6) efter 1850 av:
1821 -  1876 Sonen Mathias Andersson
, född 1801 med hustrun Stina Andersdotter flyttar in 1825
1876 - 1885 Dödsboet efter Mathias
1885 - 1889 Barnen och änkan vardera 1/2 Simmesgården 1/20 mtl (8:6)
1889 - 1905 Johannes Larsson & hans hustru Josefin Andersdotter
1905 - 1910 Johannes Larsson
1910 - 1942  Oskar Persson
1942 -            Harald Persson

Kommentar;

Efter Bodelning 1885 ärver änkan 1/2 8:6 och barnen 1/2 8:6. 1888 och 1889 säljer änkan och barnen var sin halva av 8:6 till Johannes Larsson & hh hustru Josefin Andersdotter, hon testamenterar 1/2 8:6 1904 till maken och då hon dör 1905 ärver han andra halvan - så 1905 är Johannes Larsson helägare av Simmesgården 8:6. Efter hans död sälj gården Simmesgården 'Krusebacka' 1/20 mtl 8:6 på auktion till Oskar Persson 1910.
Under perioden 1902 - 1910 arrenderar Wilhelm Smedberg med sin stora familj Simmesgården 8:6 av Johannes Larsson. Smedberg köper sedan och bygger KällebergUlvsgården 2:3’s mark 1914.

Gårdens hus & ladugårdsplatser kring sekelskiftet 1700/1800

Simmesgårdens tomte- och ladugårdsplats markerat med rött. Karta Lantmäteriet historiska kartor  - grundad på 1804 års karta (1844) Simmesgårdens tomte- och ladugårdsplats markerat med rött. Karta Lantmäteriet historiska kartor - grundad på 1804 års karta (1844)

Simmesgården låg innan laga skiftet 1850 granne alldeles norr om Fiskaregården med sina mangårdsbyggnader, här markerad med rött. Kartan utgör här underlag för markbestämning inför 1850 års laga skifte. Användning av de mangårdsnära markerna framgår nedan i kartförteckning över ägor 1844.

En 'snip' i söder av 'husmarken' gick ända ner till bäcken, vilket säkerligen var viktigt för hushållets tvätt. Bybäcken passerar landsvägen med sin träbro. Det finns en stor U-ladugård/lada samt bostadsbyggnader och uthus på 'Trädgårdstomten'.

Gårdens övriga ägor var spridda över Klostrets by i likhet med övriga gårdars ägor, där varje gård haft sin del av byns sammanlagda mark.

En reflektion kan vara att de båda gårdarna Fiskaregårdens och Simmesgårdens namn härör från Klostertiden, då de kan ha haft uppgifterna, att förutom jordbruket, svara för Klostrets Fiske och Reptillverkning(fisknät) - Fiskargården och Simmesgården (Simmes = Rep/fisknät i tidig medeltidssvenska (SAOB)).

Förteckning över 'hemägorna' enligt kartan ovan 1844

Simmesgården 1/4 Mantal förmedladt Krono Skatte äges af Mathias Andersson och innehafwer följande ägor;
Tomter
719 Gåra och Husplatsar
*720 Trädgård
716 Hemjord
717 Hage
719 Tobaksland
1150 Lannen wid Junkragården
- samt sedan en rad uppräknade mark-lotter inom Klostrets by.

Simmesgårdens ägor inom Klostrets By före laga skiftet 1850

På kartan 1804 ser vi Simmesgårdens alla ägor inom Klostrets By efter storskiftet och före Laga skiftet 50 år senare.

Simmesgårdens byggnader  på vår modell innan laga skiftet  (1850)

Klicka på bilden för större bild! Klicka på bilden för större bild!

Nils Lanns modell visar här läget 1850 för Simmesgården till vänster, Fiskaregården i mitten och till höger Ulfsgården och däröver Fogdegården. Mellan Fiskaregården och Ulfsgården går gamla landsvägen mellan Skara och Skövde med bybäcken och dess bro i överkant.

Fiskaregården har mangårdsbyggnad med två skorstenar.

Beskrivning i laga skifteshandlingen 1844 av byggnaderna
- en 175 år gammal byggnadsbeskrivning - före flytten

Texttolkning;

"Simmesgården 1/4 mantal äges af Mathias Andersson, innehafver följande Hus och anläggningar:
Mangårdsbyggnaden i tämmeligt* skick, brädfodrad och rödmålad, innehåller Stuga, Kammare, Kök, Skafferi och Förstuga, ofvan Loft och ett Kamin, Vind, 4 Eldstäder och Bohaga, är 24 alnar lång, 11 bred, 5 hög = 100 Rdr
En byggnad i sämre skick innehåller Bränneri och Drankar* med inmurad panna, är 14 alnar lång, 9 bred, 3 1/2 hög = 22 Rdr
Wälfd Stensatt Källare med Spannemålsloft ofvan afträde, är 13 alnar lång, 10 bred och 6 hög = 66 Rdr

* tämmeligen = på ett sätt som förhållandevis väl uppfyller krav eller förväntningar o. d.; någorlunda tillfredsställande, något så när; ganska bra; (SAOB)
*dranke-kar = kar för den flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan vid alkoholens afdestillering (o. hufvudsakligen användes till kreatursfoder) (SAOB)

Texttolkning;
Tobakstorkhus
i sämre skick är 13 alnar långt 3 17" högt = 8 Rdr
Ladugården i gott skick, byggd i Winkel innehåller Stall, Fähus, Fårhus, Loge med tvenne Lador och Svinhus i afdelningar, samt Redskapshus med Telgdbod, yttre sidorna är 101 indre 59, bredden 11, högden 5 alnar = 80 Rdr
Trädgårdsanläggningen = 8 Rdr                                                                
= totalt värde byggnader 284 Rdr

Jmfr med Fiskaregården =153 Rdr, Fogdegården = 115 Rdr, Ulfsgården = 121 Rdr, Trädgården = 339 Rdr

Värde 2021:
284 riksdaler år 1850 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 846 000 SEK år 2021 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare - dvs idag ca 3 årsinkomster för samma grupp
(Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.)

Familjerna Rödings köp 1727 och familjen Anderssons 1790
- i slutet av 1700-talet två släktboenden på Simmesgården

Simmesgården släktägd gård i många generationer

Släkten Röding
1727 -        (Husförhörslängderna börjar 1779, men då saknas Simmesgården)   
Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding

Boendehus 1 - släkten Röding
- fr o m 1775 bor här;
Maken Magnus Röding, född på gården 1751 bor med
1:a Hustrun Karin Jönsdotter, född i Böija 1749
Dotter Lena, född på gården 1780
Dotter Maria Elisabeth, född på gården 1783-06-29
Dotter Stina, född på gården 1789-09-17
2:a Hustrun Stina Pehrsdotter, född i Skjerf 1758
3:e Hustrun Stina Pettersdotter, född i Husgärdet 1759

- 1790 flyttar en annan Röding in;
Maken Erik Flink Andersson, född i Höglunda 1755 flyttar in från Björsgården 1790 med
Hustrun Maria Lisa Röding, född i Höijentorp 1758 - dör här 1803
(Maria Lisa Rödings far var Lars Röding, han var 1758 inspektor på Höjentorp och modern hette Maria Helsing.)

1817 flyttar en Zveigbergh in här:
Änkan Christina Zveigbergh, född i Varnhem 1790-02-16 flyttar in 1817 från Backgården Istrum med
Son Adolfh Erik, född i Wing 1812-11-07
Dotter Sara Stina, född i Varnhem 1810-12-30
Son Adolph Anders, född i Horn 1804--06-08
Flickan Greta Bengtsson, född i Berg 1805-03-07
Gossen Magnus Carlsson, född i Horn 1776-04-04

****************************************************************************************************
Boendehus - 2  Släkten Andersson
- 1786 bor här;
Maken Mathias Andersson, född i Sjöbod 1740-08-13 i - död här 1794
Hustrun Anna Svensdotter, född i Larf 1741
- deras dotter Lena med man tar över 1793 och paret flyttar till Pickagården

Mågen/Maken Anders Andersson, f. Bjellum 1766-09-30 - in fr. Kyrkebo 1801 m. hushåll - död 1833
Hustrun Lena Mathiasdotter, född i Larf 1770-06-17 - död 1819
Dotter Stina, född i gården 1790
Dotter Katharina Håkansdotter, född i Öfverbo 1782 - ut till Öfverbo 1801
Dotter Johanna, född i Klostret 1792-01-03 - ut 1811
Son Matthias, född i Horn 1801-08-09 - ut till Horn 1818 och flyttar hem igen 1823
Son Adolf, född i Klostret 1804-06-08 - ut 1819
Dotter Frederica, född på platsen 1808-06-03 - död 1810
Dotter Johanna, född på gården 1793-05

Hela gården tycks åter bli en och övertas efter faderns död 1833 av;
Sonen/maken Matthias Andersson, född i Horn 1801-08-09 med
Hustrun Stina Andersdotter, född på gården 1808-11-23
Son Anders, född på gården 1829-02-05 (Anders Matthiasson - senare ägare)
Dotter Cajsa Lena, född på gården 1831-12-06
Dotter Johanna Christina, född på gården 1834-05-16

Simmesgården efter laga skiftet 1850

Simmesgården på karta efter 1850

Kartan 1850 visar  de ursprungliga mangårdsbyggnaderna för Simmesgården på den mark de nu tilldelas med littera O, markerat med rött - en stor central gård i Klostrets by.


På de bekomna markerna finns också Fiskargårdens och Fogdegårdens alla mangårdsbyggnader, vilka alltså skulle flyttas till sina nya platser eller lösas in av nya markägaren. Liksom Ladugårdsbyggnad för Borregården nere i sydost av ägan. Fiskargården flyttas snabbt - men övrigsa byggnader finns kvar länge på Simmesgårdens mark att nyttjas efter hand av släktens alla barn.

Fogdegårdens byggnader blir säte för Ulfsgården Ma - trots att marken ligger norrut mot Skarkes gräns, beroende av att Ulfsgårdens/Simmesgårdens ägare bosätter sig här

Ägare och brukare 1869, Simmesgården - inför klyvning 1879

Från ArkivDigital Husförhörslängd 1869 Från ArkivDigital Husförhörslängd 1869

1/20 mantal äger och brukar Anders Mathiasson, också ägande Pickagården.
1/20 mantal äger och brukar E.W. Ekstedt, också ägare till Björsgården - Gästgifvaregården
1/20 mantal äger och 3(20 mantal brukar August Mathiasson också ägare till Ulfsgården
2/20 mantal äger aflidne Mathias Anderssons i Ulfsgårdens omyndiga barn (död 1875)

Man kan se att familjen Andersson/Mathiasson är storägare av gårdar och mark i Varnhem!

Skifte av gården 1879 - hemmansklyvning - åbodelning av 'Simonsgården' (i något årtionde namnet på Simmesgården)

Här delas Simmesgården - på kartan 'Simonsgården' - i 5 helt självständiga lika stora delar A. - E.

Vi ser här att det endast är Fiskargårdens byggnader söder om Simmesgårdens mangårdsbyggnader som har flyttats. Kvar finns Fogdegårdens tidigare ladugård och ett av boningshusen.

Det har också tillkommit byggnader på det som idag utgör Simmesgården med ladugård och bostadshus utmed Öglundavägen.

Ur förrättningstexten läser vi följande:
Ägan A. 1/20 mantal tilldelas Johannes Mathiasson med rätt att kvarbo, dvs byggnaderna kan kvarstå.
Ägan B.  1/20 mantal tilldelas August Mathiasson
Ägan C.
 1/20 mantal tilldelas Otto Mathiasson
Ägan D.
 1/20 mantal tilldelas E. W. Ekstedt med skyldighet att utflytta
Ägan E. 1/20 mantal tilldelas Anders Mathiasson med skyldighet att utflytta

- se kort om några av ägarna 1879 nedan!

1/20-dels mantal - ägare E. W. Ekstedt: Björsgården

Gästgifvaregården
1873 - 1899  Erik Wilhelm Ekstedt - river Gästgiveriet 1888 - bygger nya affärs- och bostadslokalen
                          1888-89 med en affärslokal hyrd av Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall
                          - arrendator för Björsgården blir 1894 handlanden August Gustafsson i Klosterdal

Foto från Kerstin Antbäck, 2015 Foto från Kerstin Antbäck, 2015


Exakt så här såg Björsgården med handelsbod ut, när Ekstedt byggt det och lämnat för att bo i Junkragården några år med familjen. Efter hustruns död säljer han till Anders Jansson och flyttar till Skövde, där han bildar en ny familj hustru och barn.


Ekstedt river alltså Gästgiveribyggnaden 1890 och bygger ett nytt bostadshus med afffärslokal 1888 - se huset ovan! Han arrenderar ut del i den byggnaden som Handelsbod, vilken först hyrs av en ung Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall.

Familjen Ekstedt köper nu också Junkragården och flyttar dit den 6/11 1889. De har ett kortare boende i Skara, men återvänder till den till August Gustafsson, Klosterdahl, utarrenderade Junkragården 13/8 1891. Hustrun Maximiliana Ekstedt dör här 2/2 1896.

Hyrande av Gästgiveriet 1885 - 1890;
Handlanden Carl Johan Eriksson
, f.Skara 23/5 1855, in  Ving 9/4 1885, ut N. Amerika 22/10 1890
- därefter rivs alltså Gästgivaregården.
****************************************************************************************************

Sonen Carl Gustaf Ekstedt blir nu 1896 delägare genom arv till Björsgården, Junkragården och Simmesgården, vilka ägdes av hans föräldrar. Han säljer all sin egendom till fadern genom köpebrev den 6 februari 1901. Samma år köper han Himmelskällan av sin moster, Dorothea Lindqvist.

Erik Wilhelm Ekstedt säljer 1905 hela sitt innehav till Edvard Jansson och hans hustru Anna Maria Andersdotter. Då hade han redan flyttat till Skövde för att starta en ny familj 1900.

Formalia;
Erik Wilhelm Ekstedt, f. Foxerna 14/3 1844 - änkling 1896 och lämnar Junkragården för Skövde 1900
Maximiliana Lindqvist, född i Fröjered 9/7 1840 - dör på Junkragråden 1896.

Sonen Carl Gustaf Ekstedt, född i Skövde 13/9 1870
Sonhustrun Johanna Ekstedt

1/20-dels mantal - ägare Mathias Andersson
- ägare av 1/3 Pickagården:







Ovan visas de tre ägarna för Pickagården 1845.

Ägare för de 3 fjärdedelarna av Pickagården var 1845;
Ea = Carl Ekenberg
Eb = Mathias Andersson
Ec = Anders Andersson

Ägare B Simmesgården 1/20-dels mantal blir;
Fadern Mathias Andersson
, född i Varnhem 1829 5/3 - flyttar in 1847 till Simmesgården        
Hustrun Maria Christina Jonsdotter
, född  i Kyrkefalla 1814 13/11 - dör 1849
2:a Hustrun  Maria Andersson
, född i Gudhem 1825 - flyttar in 1853
Han äger också Pickagården som nu hans son Anders Mathiasson nu köper och flyttar dit 1853.

Ny ägare av ägan B.;
Sonen   Anders Mathiasson
, född i Warnhem 1829 5/3 - flyttar in från Simmesgården 1853

Släkten Andersson/Mathiasson äger och brukar Simmesgården i över 100 år! och 'Nya' Ulfsgården mellan 1850 - 1911.

Från 1806 i rakt nedstigande sonled finns ägarsläkten för Simmesgården som börjar med Anders Andersson, född i Broddetorp 1766-09-30 och som flyttar in från Horn med hushåll.

Släkten kvar som ägare till Simmesgården och senare Ulfsgården Ma - 'Nya' Ulvsgården till år 1911, då Ulfvsgården köps av släkten Johansson - se ovan! Simmesgården köps samma år av Oskar Persson - se nedan!

År 1850 är ägaren till Simmesgården och Ulfsgården Ma - Mathias Andersson.
Han bor först i andra byggnader på Simmesgården, men flyttar som ägare också av Ulfsgården in i de forna Fogdegårdsbyggnaderna i Simmesgårdsägo år 1862. Han benämner de byggnader han flyttar in i som Ulfsgården, med mark som han alltså också ägde i utkanten av Klostrets by mot Skarke by. Så lever namnet kvar på dessa byggnader på Simmesgårdsmark i nästan 100 år fram till 1954 då namnet  fastställs i en förättning - se ovan.

Varnhem AI:10 1862-1869
1/4 mt. Ulfsg.
Ägare:

Mannen Mathias Andersson i Simonsgården, född i Horn 1801-08-09 - dör på Ulfsgården 25/4 1875 
2:a Hustrun Inga Maja Andersdotter, född Gudhem 1825-11-29 - dör på Ulvsgården 6/6 1871
Son August, född här 1858-01-05
Son Johannes, född här 1864-03-05
Son Otto, född här 1866-01-19

Sonen Johannes Mathiasson, född 1864, fick alltså ägan Simmesgården A. efter faderns död med rätt att kvarbo i byggnaderna. Där fanns då byggnaderna för forna Fogdegården och gamla Simmesgården. Han tar över och bosätter sig i Ulfsgårdens byggnader.

Simmesgården 1/20 mtl (8:6) - historien efter Andersson/Mathiasson-släktens ca 100 år
- Köps 1910 på auktion av Oskar Persson

Sinnesgården 1/20-mantal är den del av den stora gården som idag kvarstår med namnet  Simmesgården, efter alla delningar och förändringar där ägarsläkten gjort att det skett sammanslagningar och förändringar av namn. Ulfsgården är till namnet en del av forna Simmesgården som växer fram på Simmergårdens forna marker genom samma ägare av båda gårdarna. Dessutom sker efter hand avsöndring genom enskilda villatomter som minskar arealen till den del av Simmesgården som kvarstår idag; Skara Klostret 8:26 med adressnamnet Simmesgården och med en area om totalt 10 797 m2.

Utdrag ur lagfartsregistret och församlingsbok

Oskar Persson köpte Simmesgården 1/20 mtl  (8:6)  på auktion efter dåvarande ägaren Johannes Larssons död redan den 30 juni 1910 och flyttade in på Simmesgården från Eggby den 8/11 1910. Han gifte sig med Ellen Andersson den 2/12 1911, då hon flyttade in från Överbo Smedsgården (12:14).

Ur församlingsboken, Varnhem; Ägare och brukare Simmesgården 1/20 mtl;
Hemmansägare Oskar Viktor Persson, född i Fröjered 1882-02-26
Hustrun Ellen Karolina, född Andersson i Varnhem 1883-01-13
Dotter Greta Karolina Charlotta, född i Varnhem 1912-09-17
Son Harald Oskar Anders, född i Varnhem 1914-08-09  - (Kommer senare att överta gården)

Tjänstefolk;
Drängen Erik Teodor Nyström, född i N. Lundby 1896-04-23 - in från Lundby 1911 - ut 1912
Drängen Johan Natanael Roth, född i Eggby 1897-09-22 - in från Eggby 1912 - ut 1914
Drängen Karl Teodor Andersson, född i Varnhem 1895-02-15 - in från Lerdala 1920 - ut 1920
Drängen Johan August Larsson, född i Eggby 1956-01-02 - in från Varnhem 1919 - 

                           Oskar Persson inför bröllopet

Bild från sondottern Ingegerd Hermanssons, Överbo Varnhem. Bild från sondottern Ingegerd Hermanssons, Överbo Varnhem.

Oskar Persson, född i Fröjered 1882 26/2, son till Per August Jonsson, född i Agnetorp 1847 4/8

Föräldrarna var arrendatorn och brukare av Sandtorp, Sven Månsgården - Organistbostället, 1/4 mantal och hustrun Charlotta född Emmanuelsdotter, i Varnhem 1842 18/10.

Oskar köper Simmesgården 1/20 mantal i Varnhem, Krusebacke, och flyttar dit den 8/11 1910. Ett år senare, den 3/12 1911, gifter han sig med Ellen Karolina född Andersson, född 1883 13/1 från Överbo Smedsgården.

Avsöndringen från 1/4 mantal Simmesgården hade redan börjat och 1/20 mtl del ägdes bla av A. Jansson i Junkragården/Gästgivaregården och 3/20 mtl av Adolf Sanfrid Johansson i Ulfsgården (Gunnar i Ulvsgårdens far).

Ellen vid ungefär samma tid - vid utkikstornet på Kinnekulle

Fotot taget på Kinnekulle, där Ellen tillsammans med sin syster Elin bedrev severing i Utsiktstornet av bl a Vermouth och kex 1911 - 1917. Bild från sondottern Ingegerd Hermansson, Överbo Varnhem. Fotot taget på Kinnekulle, där Ellen tillsammans med sin syster Elin bedrev severing i Utsiktstornet av bl a Vermouth och kex 1911 - 1917. Bild från sondottern Ingegerd Hermansson, Överbo Varnhem.

Ellen bedrev tillsammans med sin syster Elin en servering i utkikstornet på Kinnekulle under ett årtionde mellan 1910 - 1917. Det verkar som hon fortsatte även några år efter giftermål och barnafödsel.

1913 års utgifter för severingen mellan  Maj - Augusti ur systrarnas utgiftsbok för serveringen vid Utsiktstornet, Råbäck, Kinnekulle. En lokal medhjälpare hade de, Johannes, för sysslor och transporter och någon Signe har fått 1 krona. 

Västergötlands Museum -Bildnummer: 	A145023:1723 Fotograf: 	Carl Victorin Västergötlands Museum -Bildnummer: A145023:1723 Fotograf: Carl Victorin

Ingegerd Hermansson, Överbo, berättar 2016:
Det finns en efterlämnad kassabok. Kassaboken är från Råbäck, börjar 12 maj 1911 och slutar 19 augusti 1917. Serveringen har drivits under sommarmånaderna. Elin och Ellen verkars vara de som var involverade. En Johannes har också figurerat som medhjälpare.  6 liter Wermout kostade 18 kr medan Örebro kexfabrik levererat kex för 36:21. Vermouth betraktades som vin.
 

År 1892 lät Carl Klingspor på Råbäck uppföra det nya utsiktstornet på Kinnekulle. Tornet ritades av Fritz von Dardel och hade sju våningar av vilka de två nedersta innehöll åtta rum med möjligheter till övernattning.

De första åtta åren sköttes utsiktstornet av Anders Eriksson "Sjöar´n" från Råbäcks hamn han var stenarbetare, hamnbyggare lots m.m.

Sedan arrenderades tornet ut. Förtjänsten från servering och boende behölls av arrendatorn. Entrén till utsiktstornet gick tillbaka till ägaren av tornet. (Källa: Uppsatser Arthur Andersson, Min hemsocken av John-Erik Andersson mm)

Från 1800-talets slut och en bra bit in på 1900-talet var det populärt med Kaféer som serverade alkholholhaltiga drycker. De kallades ofta Schweizerier. Ett schweizeri var i Sverige vid den här tiden en sorts kafé med alkoholservering. Beteckningen skapades när invandrade schweiziska konditorer i början av 1800-talet startade utskänkningsställen i Stockholm där de serverade kaffe, te, choklad och likör och sedan utvecklades detta över riket med även andra alkoholdrycker.

Kort historia för Oskar och hans familjeförhållanden bakåt

Oskar Persson 1960, foto från Ingegerd Hermansson 2018 Oskar Persson 1960, foto från Ingegerd Hermansson 2018

Oskar Viktor Persson, hemmansägare Simmesgården, föddes i Fröjered 1882-02-26 och gifte sig 7/12 1911 med Ellen Karolina Andersson, född i Smedsgården Överbo, Varnhem 1883-01-13 - läs mer om henne på länken.

Oskars föräldrar gifte sig den 29/12 1878. De flyttade som torparpar till Fröjered, Lilla Håfwen och torpet Drågen 1880

Före detta bodde de två år i Torpet Björkelund, Öfvra Brottorp i Agnetorp dit de flyttade in i samband med giftermålet. Per August flyttade från sitt föräldrahem i Guldkullen, Stenbacken, Agnetorp 1878 och Charlotta flyttade in 1879 från Varnhem, där hon fött deras son August Oskar, född 1879-03-09.

Per Augusts familj var då inhyses på Stenbacken och Per August fick 'ledighetsbevis till Warnhem 3/10 1878' - vilket måste ha varit inför bröllopet. Dottern Hulda hann också att födas här i Agnetorp 1880-04-04 innan de flyttade till Drågen 1880. Här dör Oskars äldre broder August Oskar 21/6 1881 innan Oskar kom till världen 1882-02-26. 1884-02-13 föddes sonen Karl Sigfrid.

Efter 11 år i Drågen flyttar de 1891 till Varnhem och blir torpare på torpet Grötlyckan på Wesstorp under Backa gård. Hulda bor hemma till 1897, då hon flyttar till själva gården Backa som piga under ett år, innan hon flyttar tillbaka hem till Grötlyckan igen 1898.

Hela familjen flyttar 1902 till torpet Grönhagen som torpare och året därpå, 1903, vidare som arrendator till Sandtorps by, Månsgården som var Organistboställe inom kyrkan i Eggby församling. Oskar bor hemma i ytterligare 7 år innan han kan köpa Simmesgården i Varnhem på auktion 1910.

15 år senare, 1925, dör modern CharlottaOrganistbostället och fadern Per August dör här 1932.
Hulda och Karl bor kvar i två år efter faderns död som arrendatorer och köper 1934 Ulfsgården 2:3 i Varnhem vid Broddetorpsvägen.

Förädrarna till Oskar var;
Torparen Per August Jonsson, född i Agnetorp 1847-08-04
Hustrun Charlotta Emmanuelsdotter, född i Skarke 1842-10-18

År 1891, efter 11 år, lämnade de torpet Drågen, Håfven, Fröjered för bli torpare på torpet Grötlyckan under gården Wesstorp i Skarke. Då hade de där fött barnen Hulda Maria, född i Agnetorp 1880-04-04, Oskar Viktor, född i Fröjered 1882-02-26 och Carl Sigfrid, född i Fröjered 1884-02-13.

Fadern Per Augusts härkomst;
Farfar till Oskar var torparen Jonas Petter Pettersson, född i Kyrkefalla 1822-03-11 och farmodern Stina Lisa Andersdotter, född i Habo 1818-06-21 boende i Dahlstorp i Dalhem (sedan 1847) vid tiden för sonen Per Augusts födelse.
De flyttade in 1847 från Lidens Kvarn, Agnetorp. Per August hade då en bror som hette Anders Johan, född i Daretorp 1844-04-13. Familjen flyttade 1851 till Stora Håfven där Petter hade "tjenst på Håfven". Här föds Per Augusts andra broder Adolf, 1853-09-27, just det år de flyttade tillbaka som inhyses till Dahlstorp "i Stora  Håfven".

Modern Charlotta Emmanuelsdotters härkomst:
Morfar till Oskar var bonden i Ulfsgården, Varnhem, Emmanuel Jonsson, född i Wing 1807-04-17 och mormodern Maja Cathrina Svensdotter, född i Berg 1815-01-06. De köpte och flyttade in på Ulfsgården 1841, dvs året innan Charlotta föddes. De kom från Millangården som de ägt i Skarke by. Där föddes Charlottas broder Johan Fredrik, 1836-01-03, systern Anna Lisa, 1837-12-31, systern Emma Christina 1839-12-01 och brodern Carl Gustaf, född 1845-11-16. Familjen hamnar därefter med Emmanuel som statardräng på Tåbohlet under Kyrkebo och senare 1862 i torpet Strömshagen under Skarke Tomten som torparfamilj. Charlotta hade då 1860 flyttat som piga till Stora Foxerna, Bredegården, Eggby, varifrån hon flyttar till Fredsberg 1862.
 

Torpet Grötlyckan - fam.  Per A. Jonsson bor här 1891 - 1902

Markerat med rött ligger torpet Grötlyckan inom Wässtorps forna mark nu under Backa gård.

Torpet Grönhagen - fam. Per A. Jonsson bor här 1902 - 1903

Foto på torpet Grönhagen under Backa gård taget efter renovering 1920. Nytt tegeltak och nymurad skorsten.

Simmesgården 1920-tal

Bild från sondottern Ingegerd Hermanssons, Överbo Varnhem. Bild från sondottern Ingegerd Hermanssons, Överbo Varnhem.

Simmesgården 1/20 mantal, Krusebacke, som det såg ut vid tiden för den unga familjen Perssons etablering. El är redan indragen (t v på husets framsida) , så fotot torde vara taget runt 1920.

Ny generation på Simmesgården - Greta och Harald

Greta och Harald i rundeln på Simmesgården runt 1920. 

Harald Persson, född 1914-08-04 Harald Persson, född 1914-08-04

Harald Persson bereder sig för att ta över Simmesgården

Harald Persson
kom med tiden att ta över Simmesgården och bilda familj med hustrun Maja.

Harald blev en mycket framgångsrik man i bygden på en rad olika områden - inte minst inom politiken där han var motsvarande dagens kommunalråd under många år i Valle Kommun.

Valle Kommun bildades vid kommun- reformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Eggby landskommun, Istrums landskommun, Norra Lundby landskommun, Norra Vings landskommun, Skånings-Åsaka lands- kommun, Skärvs landskommun, Stenums landskommun, Varnhems landskommun och Öglunda landskommun.

Ingegerd Hermansson berättar 2016;
Harald gifte sig med sin Maja 1942 och då var nuvarande hus på Simmesgården byggt.

Ellen och Oskar flyttade till Överbo i samband med att Harald övertog gården först som arrendator  1942 när han gifte sig.

Ladda gärna ner och läs nedanstående 12-sidiga artikel i Varnhemsbygden 2001 -
" Harald Persson - en Varnhemskändis" av Alf Hansson - flera fina bilder:

Det nya huset byggdes 1927 - Harald tar över 1942

Foto från Ingegerd Hermansson Foto från Ingegerd Hermansson
Det nya huset på Simmesgården byggdes på det gamla husets plats 1927 med den för många Varnhemshus typiska 1930-talsstilen - jmfr t ex Jenny Bergs Dalhem, Frimans Dalhem och Överbo, m. fl.

Systrarna på besök i Simmesgården. Hulda i stolen. Elin på trappen bakom cykeln. Oskar till vänster och sedan Greta Persson och Ellen Persson skymtas bakom henne. På står Barnen är Harald och Maja Perssons Ingegerd, sedan Åke och störste pojken på cykeln är Per

Familjen Harald och 'Maja' Persson arrenderar först gården av far & mor 1942

Arrendator Harald Oskar Anders Persson, född i Varnhem 1914-08-04, Gift  1942-09-06
Hustrun Vera Maria Persson, född i Skärv 1919-07-08
Son Per Anders Haraldsson, född i Varnhem 1944-03-06
Son Åke Harald Haraldsson, född i Varnhem 1947-07-19
Dotter Ingegerd Maria Haraldsson, född i Varnhem 1950-02-05

Barnen får alltså efternamnet Haraldsson.

'Maja' Persson på Simmesgården 1940-tal.

Delar av familjen i Simmesgården på foto julen 1959, Ingegerd, Åke och Maja.

Mopedtävling 1960.  Från vänster Åke, Ingegerd , Lars-Gustav Bjurklo, Per och segraren i tävlingen Bengt Lindh.

Harald var tidigt engagerad i Varnhems idrotts- och annat föreningsliv, i politiken för Centerpartiet och inom Svenska Kyrkan. 
 

Ur varnhems idrottshistoria kan man läsa följande: "1930 väljs den då 16 årige Harald Persson till ordförande. Persson blev senare en mycket aktiv kommunpolitiker och ordförande i måldomarnämnden vid Axvalls trav-bana."


Han var under många år kommunordförande inom Valle kommun.

Mycket kontorsjobb sköttes från Simmesgården.

Harald Persson telefonerar 1960.


Körövning med Varnhems pastoratskör i prästgården under 1960-talet.

Fr.v.; Elsa Gabrielsson, Margit Bjurklo, Rut Kristiansson, Märta Palm, Ester Netterblad, Olle Lindahl, Inga Gabrielsson, Harald Persson och kyrkoherden Harald Bjurklo som dirigent.

Maja Persson (längst fram), Britta (Blomqvist) Holmberg, Herta och Kerstin Lindh
Maja Persson (längst fram), Britta (Blomqvist) Holmberg, Herta och Kerstin Lindh

Även 'Maja' Persson var starkt engagerad i Varnhems föreningsliv och inom kyrkan. Det var t.ex. få samlingar i församlingshemmet där hon inte aktivt deltog i både planering och praktiskt arbete.

Sonen Per Haraldssons realexamen 1961.