A. 12 b Soldattorp Nr 329 - Vassbacken
F.d. Soldattorp Nr 329 inom Höjentorps kompani under Junkragårdens rote
1961 Vassbacken flygfoto
1980 Vassbacken flygfoto -äldre väg bakom ladugård borttagen - ny sommarstuga byggd
Soldater vid No 329 'Vassbacken' registerade i Centrala Soldatregistret;
1600-tal 1700-tal 1800-tal
1678 1710 1802
DANIELSSON Olof QVIST Zacharias, född 1688 BÄCK Petter, född 1775
1680 Andersson, avsked 1716 - död 1749 1817
ANDERSSON Michell, 1717 ERASMI,
avsked 1686 KLOSTERBERG Erik, född 1695, avsked 1818
1682 avsked 1718 1818
ANDERSSON Anders 1720 KULLBERG,
1686 JUNKER Nils, född 1701, avsked 1819
BRYNGELSSON Bryngel avsked 1720 1820
1721 GULLSKOG Sven
ULLBERG Lars, född 1701 avsked 1828
avsked 1742, död 1742 1828
1743 NORDSTEDT Fr
JUNCKER Jonas, född 1724 avsked 1832
avsked 1767 1833
1768 WASS Anders, född 1813
STADIG Carl, född 1745 Andersson, avsked 1866
avsked 1801 1866
LÖFGREN August, född 1845
Löfgren, avsked 1875
1875
WASS Lars Johan, född 1853
Johansson, avsk 1905, död 1905
Första soldaten som tilldelas Soldattorp Nr 329 är alltså Olof Danielsson år 1678 med avsked 1680.
Det betyder att det är ett torp där ägarna till Junkragården gjort en överenskommelse med Kronan innan nya indelningsverket kom att beslutas och införas fr o m 1682. Soldattorpet är alltså bland de riktigt gamla soldattorpen i bygden från 1600-talet.
Sista soldaten är alltså Lars Johan Wass som dör här 1905, då indelningsverket upphör - han har också gett namnet till Wassbacken.
Lite om indelningsverken;
Under 1620-talet ålades prästerna att föra mantalslängder över församlingens manliga befolkning som grund för utskrivningar till krigstjänst. Tidigare hade rotarna grundats på gårdar, men nu övergick man till mantal (en familjs försörjningsenhet och var ett slags mått på dess avkastning).
Rekryteringsbasen blev på detta sätt väsentligt större. Utskrivningen av fotfolket (infanteriet) var ej frivillig. Det skedde med tvång och byggde på roteringsprincipen som innebar att alla män mellan 15 och 40 år indelades i rotar om 10 män och att en man i roten togs ut att ständigt vara knekt. Vid förluster gjordes nya utskrivningar bland rotarna. Med detta system kom drängar, torparsöner och till och med storbonden själv att tas ut.
Utskrivningarna gick dock hårt åt allmogen under krigstid, som alltmer började klaga på de ständiga utskrivningarna till infanteriet. Redan tidigt på 1600-talet började allmogen på vissa håll att skriva kontrakt med kronan där man förband sig att hålla ett visst antal knektar mot frihet från utskrivning. En stor nackdel med det ofrivilliga utskrivningssystemet var bl.a. de många rymningarna.
Nya indelningsverket 1682;
Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.
Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater. En stor fördel med systemet var att soldaterna själva drev in sitt underhåll från bönderna. På så sätt slapp staten skattekontrollen och behövde heller inte betala ut kontanter, som Kronan hade så lite av.