A. 15 Simmesgården, Gård Nr 8

Klosterhemmanet Simmesgården, i Jordeboken 1540 Gård Nr 8 -> 1850 Klostret Simmesgården Littera O. ->Klostret Simmesgården 8:1 -> Simmesgården vid Krusebacke

Simmesgårdens ägor 1960

Lantmäteriet 1960 Lantmäteriet 1960

Simmesgården 1960 års karta.


'Simmes' är ett medeltida ord för rep eller snöre, i överförd betydelse också fisknät (SAOB). I äldre västgötska finns ordet "säckasimma" eller "säckasimme". Det är en snörstump preparerad för att knyta till hårt om sädessäckar. Se särskild artikel nedan!

Gården kan alltså varit bruksgård under Klostertiden med ansvar för rep- och fisknättillverkning. Med dåvarande granngården ansvarig för fisket, Fiskaregården.

'Krusebacka' sägs i folkmun i början av 1900-talet tidigare ha ägts av en person med namnet Kruse (ortsnamnsregistret), vilket inte verkar troligt då det inte verkar ha varit en egen lägenhet/fastighet, men kan förstås ha haft bebyggelse före karttid och husförhörslängd som kommer vid slutet av 1700-talet.

Något om det medeltida ordet 'Simme' - Västgötska = 'Simma'

Enligt SAOB användes ordet 'Simme' också för fisknät i överförd betydelse under medeltiden.
Ordet säckasimma har använts så länge självbindare med knutna säckar användes och är ännu känt.

Simmesgården (vid Krusebacke) 1959

Foto från Ingegerd Hermansson Foto från Ingegerd Hermansson

Simmesgården 1920

Simmesgården 1920 foto från Ingegerd Hermansson

Simmesgården 1980

Ur Svenska Gods och Gårdar 1942

Ur specialjordeboken 1825:
- militiehemman 1632 - 1652
- donerat till Greve Magnus de la Gardie 1652 - 1682
- köpt till skatte av Copralen Anders Röding 1727

Texttolkning;
Graverat Militie Hemman emellan 1632 och 1652 reducerat med 1682 års ränta ifrån Grefve Magnii donation, har varit helt hemman 3/4 förmedlat och 3/4 år 1691 efter ransakning. Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding för 85 daler silvemynt efter köpebref 2 juni 1727 Cavallari Regemente No 22 af Gudhems Companie I Rote nr 328, 6 daler och 16 Kungl Majts taxation.

I 1786 års husförhörslängd bor släkten Röding kvar

Två släktingar födda med namnet Röding, Magnus och Maria Lisa Röding, bor här efter varandra.
Eric Andersson och Maria Elisabet Röding flyttar in 1790 från Björsgården.

Maria Lisa Rödings far var Lars Röding, han var 1758 inspektor på Höjentorp och modern hette Maria Helsing.

Gårdens hus & ladugårdsplatser kring sekelskiftet 1700/1800

Karta Lantmäteriet historiska kartor  - grundad på 1804 års karta (1844) Karta Lantmäteriet historiska kartor - grundad på 1804 års karta (1844)

Simmesgården låg innan laga skiftet 1850 granne alldeles norr om Fiskaregården med sina mangårdsbyggnader, här markerad med rött. Kartan utgör här underlag för markbestämning inför 1850 års laga skifte. Användning av de mangårdsnära markerna framgår nedan i kartförteckning över ägor 1844.

En 'snip' i söder av 'husmarken' gick ända ner till bäcken, vilket säkerligen var viktigt för hushållets tvätt. Bybäcken passerar landsvägen med sin träbro. Det finns en stor U-ladugård/lada samt bostadsbyggnader och uthus på 'Trädgårdstomten'.

Gårdens övriga ägor var spridda över Klostrets by i likhet med övriga gårdars ägor, där varje gård haft sin del av byns sammanlagda mark.

En reflektion kan vara att de båda gårdarna Fiskaregårdens och Simmesgårdens namn härör från Klostertiden, då de kan ha haft uppgifterna, att förutom jordbruket, svara för Klostrets Fiske och Reptillverkning(fisknät) - Fiskargården och Simmesgården (Simmes = Rep/fisknät i tidig medeltidssvenska (SAOB)).

Förteckning över 'hemägorna' enligt kartan ovan 1844

Simmesgården 1/4 Mantal förmedladt Krono Skatte äges af Mathias Andersson och innehafwer följande ägor;
Tomter
719 Gåra och Husplatsar
*720 Trädgård
716 Hemjord
717 Hage
719 Tobaksland
1150 Lannen wid Junkragården
- samt sedan en rad uppräknade mark-lotter inom Klostrets by.

Simmesgårdens ägor inom Klostrets By före laga skiftet 1850

På kartan 1804 ser vi Simmesgårdens alla ägor inom Klostrets By efter storskiftet och före Laga skiftet 50 år senare.

Simmesgården på vår modell innan laga skiftet  (1853)

Klicka på bilden för större bild! Klicka på bilden för större bild!

Nils Lanns modell visar här läget 1850 för Simmesgården till vänster, Fiskaregården i mitten och till höger Ulfsgården och däröver Fogdegården. Mellan Fiskaregården och Ulfsgården går gamla landsvägen mellan Skara och Skövde med bybäcken och dess bro i överkant.

Fiskaregården har mangårdsbyggnad med två skorstenar.

Beskrivning i laga skifteshandlingen 1844 av byggnaderna
- en 175 år gammal byggnadsbeskrivning - före flytten

Texttolkning;

"Simmesgården 1/4 mantal äges af Mathias Andersson, innehafver följande Hus och anläggningar:
Mangårdsbyggnaden i tämmeligt* skick, brädfodrad och rödmålad, innehåller Stuga, Kammare, Kök, Skafferi och Förstuga, ofvan Loft och ett Kamin, Vind, 4 Eldstäder och Bohaga, är 24 alnar lång, 11 bred, 5 hög = 100 Rdr
En byggnad i sämre skick innehåller Bränneri och Drankar* med inmurad panna, är 14 alnar lång, 9 bred, 3 1/2 hög = 22 Rdr
Wälfd Stensatt Källare med Spannemålsloft ofvan afträde, är 13 alnar lång, 10 bred och 6 hög = 66 Rdr

* tämmeligen = på ett sätt som förhållandevis väl uppfyller krav eller förväntningar o. d.; någorlunda tillfredsställande, något så när; ganska bra; (SAOB)
*dranke-kar = kar för den flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan vid alkoholens afdestillering (o. hufvudsakligen användes till kreatursfoder) (SAOB)

Texttolkning;
Tobakstorkhus
i sämre skick är 13 alnar långt 3 17" högt = 8 Rdr
Ladugården i gott skick, byggd i Winkel innehåller Stall, Fähus, Fårhus, Loge med tvenne Lador och Svinhus i afdelningar, samt Redskapshus med Telgdbod, yttre sidorna är 101 indre 59, bredden 11, högden 5 alnar = 80 Rdr
Trädgårdsanläggningen = 8 Rdr                                                                
= totalt värde byggnader 284 Rdr

Jmfr med Fiskaregården =153 Rdr, Fogdegården = 115 Rdr, Ulfsgården = 121 Rdr, Trädgården = 339 Rdr

Värde 2021:
284 riksdaler år 1850 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 846 000 SEK år 2021 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare - dvs idag ca 3 årsinkomster för samma grupp
(Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.)

Ägarförteckning Simmesgården t o m 1850 - innan flytten

          - 1150 Underställd gård under storgården Varnhem
1150 - 1527  Gård underställd Klostret i Varnhem (med möjligt särskilt ansvar för rep/fisknätstillverkning)
1527 - 1632 Gård underställd Kronan
1632 - 1652 Graverat Militie Hemman
1652 - 1682 Grefve Magnii donation
1682 - 1727 Cavallari Regemente No 22 af Gudhems Companie I Rote nr 328

1727 -            Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding för 85 daler silvermynt efter köpebref 2 juni
1775 - 1790 Magnus Röding med hustrun Karin Jönsdotter
1790 - 1794 Eric Andersson Flink, född 1755 med hustrun Maria Elisabet Röding , född 1758
1794 - 1800 Abraham Andersson med hustrun Sara Svensdotter
1801 - 1806 Johannes Ericsson
med hustrun Maria Jonsdotter
1806 - 1821 Anders Andersson
med hustrun Lena Mattiasdotter

1821 -            Mathias Andersson
, född 1801 med hustrun Stina Andersdotter flyttar in 1825

Familjerna Rödings köp 1727 och familjen Anderssons 1790
- i slutet av 1700-talet två släktboenden på Simmesgården

Simmesgården

Släkten Röding
1727 -        (Husförhörslängderna börjar 1779, men då saknas Simmesgården)   
Köpt till skatte av Corpralen Anders Röding

Boendehus 1 - släkten Röding
- fr o m 1775 bor här;
Maken Magnus Röding, född på gården 1751 bor med
1:a Hustrun Karin Jönsdotter, född i Böija 1749
Dotter Lena, född på gården 1780
Dotter Maria Elisabeth, född på gården 1783-06-29
Dotter Stina, född på gården 1789-09-17
2:a Hustrun Stina Pehrsdotter, född i Skjerf 1758
3:e Hustrun Stina Pettersdotter, född i Husgärdet 1759

- 1790 flyttar en annan Röding in;
Maken Erik Flink Andersson, född i Höglunda 1755 flyttar in från Björsgården 1790 med
Hustrun Maria Lisa Röding, född i Höijentorp 1758 - dör här 1803
(Maria Lisa Rödings far var Lars Röding, han var 1758 inspektor på Höjentorp och modern hette Maria Helsing.)

1817 flyttar en Zveigbergh in här:
Änkan Christina Zveigbergh, född i Varnhem 1790-02-16 flyttar in 1817 från Backgården Istrum med
Son Adolfh Erik, född i Wing 1812-11-07
Dotter Sara Stina, född i Varnhem 1810-12-30
Son Adolph Anders, född i Horn 1804--06-08
Flickan Greta Bengtsson, född i Berg 1805-03-07
Gossen Magnus Carlsson, född i Horn 1776-04-04

****************************************************************************************************
Boendehus - 2  Släkten Andersson
- 1786 bor här;
Maken Mathias Andersson, född i Sjöbod 1740-08-13 i - död här 1794
Hustrun Anna Svensdotter, född i Larf 1741
- deras dotter Lena med man tar över 1793 och paret flyttar till Pickagården

Mågen/Maken Anders Andersson, f. Bjellum 1766-09-30 - in fr. Kyrkebo 1801 m. hushåll - död 1833
Hustrun Lena Mathiasdotter, född i Larf 1770-06-17 - död 1819
Dotter Stina, född i gården 1790
Dotter Katharina Håkansdotter, född i Öfverbo 1782 - ut till Öfverbo 1801
Dotter Johanna, född i Klostret 1792-01-03 - ut 1811
Son Matthias, född i Horn 1801-08-09 - ut till Horn 1818 och flyttar hem igen 1823
Son Adolf, född i Klostret 1804-06-08 - ut 1819
Dotter Frederica, född på platsen 1808-06-03 - död 1810
Dotter Johanna, född på gården 1793-05

Hela gården tycks åter bli en och övertas efter faderns död 1833 av;
Sonen/maken Matthias Andersson, född i Horn 1801-08-09 med
Hustrun Stina Andersdotter, född på gården 1808-11-23
Son Anders, född på gården 1829-02-05
Dotter Cajsa Lena, född på gården 1831-12-06
Dotter Johanna Christina, född på gården 1834-05-16

Simmesgården efter laga skiftet 1850

Simmesgården på karta efter 1850

Kartan 1850 visar  de ursprungliga mangårdsbyggnaderna för Simmesgården på den mark de nu tilldelas med littera O.


På de bekomna markerna finns också Fiskargårdens och Fogdegårdens alla mangårdsbyggnader, vilka alltså skulle flyttas till sina nya platser eller lösas in av nya markägaren. Liksom Ladugårdsbyggnad för Borregården nere i sydost av ägan.

Ägare och brukare 1869, Simmesgården - inför klyvning 1879

Från ArkivDigital Husförhörslängd 1869 Från ArkivDigital Husförhörslängd 1869

1/20 mantal äger och brukar Anders Mathiasson, också ägande Pickagården.
1/20 mantal äger och brukar E.W. Ekstedt, också ägare till Björsgården - Gästgifvaregården
1/20 mantal äger och 3(20 mantal brukar August Mathiasson också ägare till Ulfsgården
2/20 mantal äger aflidne Mathias Anderssons i Ulfsgårdens omyndiga barn (död 1875)
 

Skifte av gården 1879 - hemmansklyvning - åbodelning av 'Simonsgården' (i något årtionde namnet på Simmesgården)

Här delas Simmesgården - på kartan 'Simonsgården' - i 5 helt självständiga lika stora delar A. - E.

Vi ser här att det endast är Fiskargårdens byggnader söder om Simmesgårdens mangårdsbyggnader som har flyttats. Kvar finns Fogdegårdens tidigare ladugård och ett av boningshusen.

Det har också tillkommit det som idag utgör Simmesgården med ladugård och bostadshus utmed Öglundavägen.

Ur förrättningstexten läser vi följande:
Ägan A. 1/20 mantal tilldelas Johannes Mathiasson med rätt att kvarbo, dvs byggnaderna kan kvarstå.
Ägan B.  1/20 mantal tilldelas August Mathiasson
Ägan C.
 1/20 mantal tilldelas Otto Mathiasson
Ägan D.
 1/20 mantal tilldelas E. W. Ekstedt med skyldighet att utflytta
Ägan E. 1/20 mantal tilldelas Anders Mathiasson med skyldighet att utflytta

1/20-dels mantal - ägare E. W. Ekstedt: Björsgården

Gästgifvaregården
1873 - 1899  Erik Wilhelm Ekstedt - river Gästgiveriet 1888 - bygger nya affärs- och bostadslokalen
                          1888-89 med en affärslokal hyrd av Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall
                          - arrendator för Björsgården blir 1894 handlanden August Gustafsson i Klosterdal

Foto från Kerstin Antbäck, 2015 Foto från Kerstin Antbäck, 2015


Exakt så här såg Björsgården med handelsbod ut, när Ekstedt byggt det och lämnat för att bo i Junkragården några år med familjen. Efter hustruns död säljer han till Anders Jansson och flyttar till Skövde, där han bildar en ny familj hustru och barn.


Ekstedt river alltså Gästgiveribyggnaden 1890 och bygger ett nytt bostadshus med afffärslokal 1888 - se huset ovan! Han arrenderar ut del i den byggnaden som Handelsbod, vilken först hyrs av en ung Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall.

Familjen Ekstedt köper nu också Junkragården och flyttar dit den 6/11 1889. De har ett kortare boende i Skara, men återvänder till den till August Gustafsson, Klosterdahl, utarrenderade Junkragården 13/8 1891. Hustrun Maximiliana Ekstedt dör här 2/2 1896.

Hyrande av Gästgiveriet 1885 - 1890;
Handlanden Carl Johan Eriksson
, f.Skara 23/5 1855, in  Ving 9/4 1885, ut N. Amerika 22/10 1890
- därefter rivs alltså Gästgivaregården.
****************************************************************************************************

Sonen Carl Gustaf Ekstedt blir nu 1896 delägare genom arv till Björsgården, Junkragården och Simmesgården, vilka ägdes av hans föräldrar. Han säljer all sin egendom till fadern genom köpebrev den 6 februari 1901. Samma år köper han Himmelskällan av sin moster, Dorothea Lindqvist.

Erik Wilhelm Ekstedt säljer 1905 hela sitt innehav till Edvard Jansson och hans hustru Anna Maria Andersdotter. Då hade han redan flyttat till Skövde för att starta en ny familj 1900.

Formalia;
Erik Wilhelm Ekstedt, f. Foxerna 14/3 1844 - änkling 1896 och lämnar Junkragården för Skövde 1900
Maximiliana Lindqvist, född i Fröjered 9/7 1840 - dör på Junkragråden 1896.

Sonen Carl Gustaf Ekstedt, född i Skövde 13/9 1870
Sonhustrun Johanna Ekstedt

1/20-dels mantal - ägare Mathias Andersson
- ägare av 1/3 Pickagården:







Ovan visas de tre ägarna för Pickagården 1845.

Ägare för de 3 fjärdedelarna av Pickagården var 1845;
Ea = Carl Ekenberg
Eb = Mathias Andersson
Ec = Anders Andersson

Ägare B Simmesgården 1/20-dels mantal blir;
Fadern Mathias Andersson
, född i Varnhem 1829 5/3 - flyttar in 1847 till Simmesgården        
Hustrun Maria Christina Jonsdotter
, född  i Kyrkefalla 1814 13/11 - dör 1849
2:a Hustrun  Maria Andersson
, född i Gudhem 1825 - flyttar in 1853
Han äger också Pickagården som nu hans son Anders Mathiasson nu köper och flyttar dit 1853.

Ny ägare av ägan B.;
Sonen   Anders Mathiasson
, född i Warnhem 1829 5/3 - flyttar in från Simmesgården 1853

Släkten äger och brukar Simmesgården i över 100 år! och 'Nya' Ulfsgården mellan 1850 - 1911.

Från 1806 i rakt nedstigande sonled finns ägarsläkten för Simmesgården som börjar med Anders Andersson, född i Broddetorp 1766-09-30 och som flyttar in från Horn med hushåll.

Släkten kvar som ägare till Simmesgården och senare Ulfsgården Ma - 'Nya' Ulvsgården till år 1911, då Ulfvsgården köps av släkten Johansson - se ovan! Simmesgården köps samma år av Oskar Persson - se nedan!

År 1850 är ägaren till Simmesgården och Ulfsgården Ma - Mathias Andersson.
Han bor först i andra byggnader på Simmesgården, men flyttar som ägare också av Ulfsgården in i de forna Fogdegårdsbyggnaderna i Simmesgårdsägo år 1862. Han benämner de byggnader han flyttar in i som Ulfsgården (Ma), mark som han alltså också ägde i utkanten av Klostrets by mot Skarke by. Så lever namnet kvar på dessa byggnader på Simmesgårdsmark i nästan 100 år fram till 1954 då namnet  fastställs i en förättning - se ovan.

Varnhem AI:10 1862-1869
1/4 mt. Ulfsg.
Ägare:

Mannen Mathias Andersson i Simonsgården, född i Horn 1801-08-09 - dör på Ulfsgården 25/4 1875 
2:a Hustrun Inga Maja Andersdotter, född Gudhem 1825-11-29 - dör på Ulvsgården 6/6 1871
Son August, född här 1858-01-05
Son Johannes, född här 1864-03-05
Son Otto, född här 1866-01-19

Sonen Johannes Mathiasson, född 1864, fick alltså ägan Simmesgården A. efter faderns död med rätt att kvarbo i byggnaderna. Där fanns då byggnaderna för forna Fogdegården och gamla Simmesgården. Han tar över och bosätter sig i Ulfsgårdens byggnader.