Läs historien om Backa gård 1/2 mantal på länken till www.ljungstorpshistoria.se - klicka här: Backa gård

Vill du läsa mer om Backa gård kan du också läsa här:
www.saj-banan.se
 

Tidigt Skogvaktarboställe för heideriddare på Billingen under Kronan och 1650 donerad till Greve Magnus de la Gardie. Avkastning till Erik Palm, fogde/förvaltare samt trädgårdsmästare på Höjentorp hos Greven under åren 1673 - 78. Noterat att han den 3/9 1673 har gården som löneboställe. Kronan tog tillbaka gården 1682 som skogvaktarboställe och den köptes fri av Häradshöfdingen Jonas Lundin 1721, som vid köpet också fick vissa uppgifter inom skogvakteriet.

"Reducerat Militie Hemman med 1682 Års Ränta ifrån Grefwe Magnii Donation, inlöst till Skatte af Häradshöfdingen Jonas Lundin, jemte Nohlgården Wäbergha för 150 riksdaler Silfwermynt efter Köpe Bref den 24 mars 1721." Backa hade tidigare varit ett hejderidarboställe, så nu fick den nya ägaren till uppgift att också utöva tillsyn över Billingens kronopark.

Om man ser till forntida sammanhang, så etablerades troligen Wäbergia by mycket tidigt under järnåldern (eller tidigare!) och enligt språkforskarna härleder man förledet i namnet till fornsvenska 'Vä'; = 'helgedom, helig plats, hedniskt offerställe', motsvarande fornvästnordiskan; vé.  Då var det de 4 gårdarna väl samlade som utgjorde själva ursprungsbyn. Backa 1/2 mtl kom långt senare att etableras av Kronan nära Wäbergia, som skogvaktarebostad med heideridare (beriden skogvaktare) och ingick inte i själva byn. Lundinsläkten efter 1721 kommer att successivt ta över alla gårdarna i Wäbergia by och på så sätt skapas en storgård (Backa) utan by och byn upplöses helt med sina byggnader under 1800-talet.

Innan denna process som pågick under ett 50-tal år var fullt genomförd, så kan man se att Backa ofta förs till Wäberga by i olika handlingar.

******************************************************************************************************
I slutet av 1700-talet ser vi också att Backa har ytterligare några boenden på tidigare Wäberga Tå-mark - 'inhyses vid Tån', där Dijkaretorp också fanns beläget. När Wäbergagårdarna överförts till Backaägo så skrivs följande boende under Backas Tå:

Inhyses Tån 1779 - 1791 - härefter tycks husen ha tagits bort;
Enkan H Annicka Håkansdotter, född i Ivarstorp 1705 - dör här 1788
Enkan Maria Hansdotter, född i Mellomgården 1736 - dör här 1788
Son Lars Andersson, född i Mellomgården 1763 - ut till Öfverbo 1782
Son Jonas Andersson, född i Mellomgården 1770-08-01 - ut Skräddaregården 1785 

Mannen Anders Andersson, född i Resvenstorp 1725 (Not; Blind på höger öga) - dör här 1786
Dotter Lisen, född i Hästhagen 1762 - ut Götheborg 1782
Dräng Peter Hansson, född i Mellomgården 1749 (Not; Sjuklig) - flyttar ut
******************************************************************************************
Efter hand underliggande Torp och Stugor samt friköp från Backa gård;

F 1.  Backstugan - Enehagen 1650 under Väberga, Håkans gård, sedan Backa t o m 1815 - upphör 1815
F 2. Dikaretorp 1650 - ett 1600-talstorp under Väberga Rote - överfört till Backa - indraget till gården 1895
F 3. Soldattorp Nr 326  1660 - Knichteställe Väbergas Håkans Gård & Mellangårdar-> Backa upphör 1903
F 4. Vässtorp 1763 - hemman som blev torp under Backa t o m 1919
F 5. Tobakslyckan 1764  - torp under Backa t o m 1850
F 6. Grötlyckan 1764 - torp under Backa - t o m 1919
F 7. Kjärret 1770 - inhysestuga under Backa t o m 1805 (överförs därefter till Klostret Simmesgården)
F 8. Torp under Backa 1779 - upphör 1800
F 9. Nybygge 1779 under Backa på 'Lovalsslätten' - 1836 torpet Gröngatan under Backa - upphör 1936
F 10.  Sandlid 1779 - torp under Backa - upphör 1948
F 11. Fagerdalen/Skygget 1810 under Backa - upphör efter avsöndring 1929
F 12. Kleven - Grönhagen 1814 under Backa - upphör efter avsöndring 1918
F 13. Noltorp 1835  - ett nyhemman - upphör efter avsöndring 1920
F 14. Grindstugan
F 15. Nybygget under Backa 1872 - hus u. Backa - fastighetsbeteckning 'Nybygget 1¹' - avsöndras 1929
F 16. Nohlängen 1873 - ett torp under Backa - upphör efter försäljning 1911
F 17. Sandhem 1884 - hus under Backa - avsöndras 1929
F 18. Lidäng 1951 - ett nybygge på från Backa friköpt mark
F 19. Banvaktsstugan Backa anhalt 1904 - friköpt mark av Skövde-Axvalls JänsvägsAktiebolag
 

På kartan från 1701 ser man att Backa skogvaktarboställe inte räknas till själva den geometriska beskrivningen av Wäbergaby. Utnför den södra delen av Wäbergia by syns Backa, Backstugan - Enehagen - Dijkestorp och Knichtebostället (Fallet). Backa var vid den här tiden ett mindre Kronans skogvaktarboställe om 1/2 mantal, så Backstugan, Dijkestorp och Knichtebostället hörde 1701 till Wäbergagårdarna i Wäberga by.

På karta 1726 över Backa gårds ägor ser man längst upp att det står "Tåhn eller Dijkare Torpet - nu under Höjentorp", vilket torde hänsyfta på att Dikaretorp nyligen överförts till Höjentorp - då från Wäberga by's Tåmarker.

Backa ovan hade då ännu inte 'tagit över' alla gårdar i Wäberga, utan bestod av sina ursprungliga 1/2 mantal som visas som mark på kartan.

Vi ser också beteckningen "Fänads dreft åt Uth Marken", dvs den gick förbi Wäbergas gamla Tå-område vid Dikaretorp för att vattnas innan de föstes ut till "Uth-marken"  för bete - bl a området här kallat 'Beteshaga bestående af stenig och tufwig Ahlebuskig sugmark'. Området väster om betecknas 'Måssig'. 

Från Wikipedia:
En Tå är byns gemensamma markområde som ursprungligen var avsett att användas som vattningsplats för kreaturen. Marken var ofta sank och obrukbar och hade delar av öppet vatten. Här samlade man ihop djuren innan de föstes via s.k. ”fä-drevar” ut till de gemensamma utmarkerna för bete. Förr i tiden var det vanligt att byar hade en tå, en byallmänning som användes för kreatur, där det även fanns en damm med vatten för djuren inne i eller i utkanten av byn. Man kan säga att tån var den del av utmarken som stack ut från byn.

Med tiden fick Tå-arna ytterligare ett användningsområde. Fattigt folk som saknade egen mark, de obesuttna, fick börja uppföra egna stugor på dessa allmänningar. Själva ordet 'Tå' kommer av det fornnordiska 'Ta' med samma betydelse som kroppsdelen 'tå', dvs en utskjutande del längst ut på kroppen från hjärtat. Markerna hade ofta form/läge av en utskjutande del från själva de bebyggda byarna.

Kommentar; Benämningen Tå (fornnordiska; 'Ta') pekar på så sätt mot ett mycket tidigt fornnordiskt inflytande på ortnamn i området, vilket enligt språkforskarna även Väberga by's namn visar, då det utgörs av det fornsvenska 'Vä'; = 'helgedom, helig plats, offerställe', motsvarande fornvästnordiskan; vé.

Backas ekonomiska gränser 1877 markerade med grönt. Man ser att Solberga gård har placerats helt fel på kartan. Den låg vidvägslutet från väster ett stycke norr om Qvarntorpet.