ROSENSTIGEN VÄNDER ÅT HAMMAREN
- ÅT SÖDER LÅG ULUNDA KALKBRUK

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Den välvda stenbron över till Ulunda Kalkbruks område

Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Bro vid Ulunda Kalkbruk nära Grynkvarnen lite längre ner nedströms Munkabäcken.

Åt söder ligger forna Ulunda Kalkbruk, då med egen järnväg

Fotograf K. G. Andersson (1900-1920) Fotograf K. G. Andersson (1900-1920)

7 kalkugnar på rad fanns i brottets "ugnsdel" ett stycke efter stickspårsbron in på området i det "Nya Brottet". Röken måste ha legat tung över området vid eldning och de många kalkarbetare som arbetade här. En del av dem boende i företagets hyrlägenheter i Gärdhem, Varnhem.

KORT HISTORIA

Ulunda kalkbruk var beläget 1 km fran Varnhems järnvägsstation. Bruket/brottet daterar sig fran 1830-talet och hade då huvuddelen av stenbrytningen nära Hammars kvarn. Ett stickspår anlades till bruket 1904 i samband med att Skövde-Axvall järnväg anlades. Bruket inköptes 1918 av AB Västergötlands Förenade Kalkindustrier. Kalkbruket lades ned 1957.

Inom Billingen-Falköpingsomradet rådde det under 1800-talet stor brist på skog. Detta skapade tidigt behov av lämpligt ersättningsmaterial för trä som byggmaterial.

Inom området fanns rikligt förekommande, lättillgänglig och lättbearbetad kalksten. Stenhuggeriverksamheten går tillbaka till förhistorisk tid, men i mitten på 1800-talet påbörjades mekaniserad stenbearbetning i större skala. Under 1700- och 1800-talen bedrevs sten-  industrin som ren binäring till jordbruket.    

ULUNDA kalkbruk har börjat som stenbrott/stenhuggeri, och stenhuggeri drevs därefter i samband med kalk-bränning. 1910 fanns det ingen fran kalkbränningen helt fristaende stenhuggeri inom Billingen-Falköpingsområdet. Stenhuggeriverksamhet förekom vid Bjällums och Ulundas kalkbruk, produktionen vid Ulunda brott/bruk redovisas nedan.

Man kan se att kalkbränningen under 1900-talet kom att överta stenbrytningens hela kapacitet - från kalkbrott till kalkbruk:
Försåld sten i ton         1910         1915        1920      1925      1930
Ulunda                           4.660        1.278        --           133         --

1918 bildades AB Västergötlands Förenade Kalkindustrier, VFK, och till styrelseledamot och verkställande direktör utsågs Gottfrid Nymberg. Under första året köpte bolaget upp de sju största bruken och nästa år ytterligare två. Han förvärvade aktiemajoriteten i VFK 1938 och var då sedan länge känd som Kalkkungen i Västergötland.

Disponenten för Ulunda Kalkbruk var för tiden 1903 - 1905 Sven Johan Svensson, född 1845. Hans dotter Elsa Charlotta, född 1878 blev hustru till Varnhems stations förste stationsinspektor Otto Rosander och flyttade in där 1905. Det paret kom att prägla en del av Varnhems sociala liv i mer än 40 år.

Många av uppgifterna och bild är hämtade från Varnhemsbygden 1998, artikel av Alf Hansson.

Med egen järnväg 1905 - 1957

Nere i kalkbrottsområdet på 1940-talet. Tågtrafiken på stickspåret krävde samma bemanning som på övriga spår och hierarkin var densamma vad gäller lokförare och biträdande personal, allt markerat med olika huvudbonader och klädsel. Sträckan kördes av SJ vid den här tiden.

Så här brändes kalken

Foto K G Andersson Foto K G Andersson

En kalkbrännings cykel
 

I ugnen lagrades alunskiffer och kalksten växelvis i ungefär lika proportioner. När ugnen var färdiglagrad täcktes den med ett lager "rödfyr" (redan bränd alunskiffer), bröstet murades igen och ugnen tändes med ved.

Bränntiden var 8 - 10 dagar. Under bränningen upphettades kalkstenen till 800 - 1 000 grader C. Vid upphettningen bortgår kolsyra från kalkstenen. När bärnningen är klar tas ugnen ur, varvid den brända kalken lastades på tippvagn - eller järnvägsvagnar. Skifferaskan (bränd  skiffer)  kördes på rödfyrtippen.                              

Här kan man se de olika lagren innan bröstet muras igen! Tändningen skedde undertill i en byggd tändkanal med vedbrasa.



 


Kalkbrottet växte i takt med brytningen av kalkstenen

Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40469 Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40469

En bild från en bra bit in på 1900-talet i det östra större brottet med träbrokonstruktion och spår för hämtning av bruten kalksten.

Arbetsstyrkan 1920 vid Ulunda kalkbruk

Arbetststyrkan 1920 vid en av ungarna och en intern vagn lastad med kalksten för bränning. Spåren ändrades hela tiden för att följa brottets utveckling. I bakgrunden den väldiga rödfyrshög som växte fram i söder.

Spåren efter Kalkbruket tynar bort med åren

Bild från Bo Hermansson, Stora Ulunda, Varnhem, 2014. Bild från Bo Hermansson, Stora Ulunda, Varnhem, 2014.

Paul Hermansson, senare ägare till Stora Ulunda, bland ruinerna av ett kalkbruk. Man har varit tvungen att medverka till raserandet av ugnarna för att inte lekande barn skulle skadas av nedfallande stenar.

ROSENSTIGEN VÄNDER ÅT HAMMAREN
- HÄR LÅG ULUNDA KALKSTENSBROTT

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns dotter-dotter.

Ulunda kalkbrott - tidig kalkstensbrytning för Ulunda gård

Tidigt drev man Ulunda kalkbrott vid Hammarsbacken, nära kyrkan i det s.k. "Gamla kalkbrottet" även kallat Hammaren. Bilden fotograferad i början av 1900-talet.

Där fanns en hel del "ytlig" kalk att bryta och även här använde man enkla järnvägsspår vissa sträckor för att underlätta transporten, men det mesta var vid den här tiden hugget, lyft och buret för hand med hjälp av vinschar och andra hjälpmedel. Brottet var från början en kalkstensbrytning som gårdsverksamhet för Ulunda gård.

Lägg märke till stenhammaren i den vänstra handen på mannen med den vita mössan längst till höger. Lägg också märke till den ugn med välformad skorsten som byggts i Hammarsbackens nedre del.

I backen lärde sig hemsidesbyggaren själv att åka skidor under skoltiden i Varnhem, eller rättare sagt, försökte lära sig.

Personalen i kalkstensbrottet i början av 1900-talet

Personalen under Kalkbrottets dagar i början på 1900-talet, då man hade ett drygt 20-tal anställda. Verkmästaren Johan Augustsson, född 1871 i Österplana (anställd 1905), längst till höger. Här före försäljningen till Västergötlands Förenade Kalkindustrier 1918.

Många Varnhemsbor fick sin första försörjning utanför jordbruket som arbetare i det industriella kalkbrottet och senare kalkbruket. Kalkindustrin var en viktig del av den industriella "revolutionen" inte minst för cement till stora industribyggen.

Arbetsstyrkan vid brottet i Hammaren, det "Gamla Brottet" 1920 med spadar, skottkärror och spett.

Bild över Hammaren 1949 - i en öppen och vacker trakt

Bild över Hammaren från digitalt museum från 1949 visar på det då ännu öppna landskapet. Det tycks också finnas rester kvar av någon byggnad för verksamhet till vänster i bilden, strömförsörjd från kyrkohållet.

Idag är i stort sett hela utsikten mot kyrkan skymd av uppväxta träd och hög sly.

Del av medeltida grävd kanal vid Hammaren för vatten till Klostret

Munkarna grävde tidigt ett vattensystem för sina vattenbehov till Kloster och kvarn. De skapade dammar för att fånga upp källvatten som kom ut från markerna från berget.
 

Det är lätt att tänka att platsen för Klostrets kvarnverksamhet senare togs över av det som blev Hammars Kvarn. En kvarn och gård belagd från tidiga källor. För sina behov länkade man tidigt även Munkabäckens flöde genom dämme och andra åtgärder, så att vattenflödena inte går att känna igen från tidiga kartor.

Karta 1883 med Hammars kvarns byggnader och vattenflöde

Hammars kvarns byggnader 1883 Hammars kvarns byggnader 1883

Här ser man i norr Kyrkogården som följs söderöver av Hammars gård och kvarn. Byggnaderna utgörs av en ladugård, en mangårdsbyggnad nära knuten till kvarnbyggnad och ytterligare en byggnad vid bäcken mer söderut. Bäckfåran tycks rinna nedanför den gamla medeltida grävda kanalen till Klostret och tycks vara avledd från Munkabäcken i söder.

Det tycks också ritat som att det fanns vatten i den gamla grävda kanalen uppe på höjden vid Hammaren. Den kallas separat i karttexten för 'Wall' (1431).

ROSENSTIGEN UPP MOT KATA GÅRD

Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doTter-dotter.
Orginalet framtaget av Karin Welin, Eriksdal, Varnhem (Konsumhuset) - hembygdsmannen Nils Lanns doTter-dotter.

Ny trappa byggd från Rosenstigen till Kata Gård

Foto Gudrun Ramviken, 2017 Foto Gudrun Ramviken, 2017

Den alternativa vägen upp mot Kata Gård från Rosenstigen har nu fått en ny trappa för att underlätta tillgängligheten.