E. Varnhems el. Skarkes socken/församling


Socken - församling:

Det finns ingen klar distinktion mellan orden "socken" och "församling" när man talar om kyrkan i äldre tider.          (Wikipedia)

Varnhem ingick tidigast i Skarke socken (även Skarike, Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än 1 km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parentes. Men redan innan var det vanligt att skrivningarna ändrades till att bli tvärtom, dvs Varnhem skrevs ut med Skarke inom parentes.

(Mestadels från Bengans historiesida; http://wadbring.com/historia/sidor/varn.htm)


I Norden betecknade ordet socken ursprungligen ett område med gemensam kyrka och präst som inte var stad.
Socknen0hade en sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en föregångare till dagens kommuner, som kom med kommunreformen 1862.                                                                                                                                                                                                            (Wikipedia)

Warnhem i Billings Kontrakt är ett första Klassens pastorat och sedan 1714 præbende till Biskopen i Skara Stift. Inom pastoratet finnas 4 kyrkor. Warnhems är moderkyrka. (Avhandling 1854)
 

  <-- Till sidans rubriker!

Byalagen i trakten runt Varnhem - i början av 1800-talet 13 st

Ur en "Korrt beskrifning av Skara stift", 1816

Utgivandet av skrifter från 1785 om Varnhems församling

1785; beskrivning Varnhems församling - utgångspunkt Skarke socken

Ur boken;

Beskrivning över VARNHEMS FÖRSSAMLING omkring år 1785
. Utgiven efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och Landsbibilioteket i Skara, utgiven av Hans Sallander via kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland som tillkom 1909 som ett ideellt bokförlag.


Här omfattar beskrivningen av 
Varnhems församling (el. Skarke församling) socknarna; 
Varnhems Klostersocken (alternativt benämnd; Klosters socken), Lundby Socken, Eggby socken och Öglunda socken.

Anledningen är att Varnhems församling var s.k. moderförsamling i pastoratet för Varnhem och  Lundby, Öglunda samt Eggby annexförsamlingar mellan 1566 till 1992.
Socknarna har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till respektive församling och för de borgerliga frågorna bildades landskommuner. Landskommunerna uppgick 1952 i Valle landskommun som 1971 uppgick i Skara kommun. Församlingsgränserna har också ändrats 2006.

Varnhems Klostersockens gränser och råer;


1. "Sjärmåsa" (Fjärmåsa- Fjärmossen)
2. "Djäknasten" (Djäknestenen) 3. "Källran (källan) emellan Svarfvarebacken och Prästatorpet" 4. "Skarebergs Måse och Kälra" (Skarsjö mosse och källa) 5. "Sedan väster över Måsen (mossen) och Olssiö-oos (Orrsjö) och Backerennil" (bäck i backen) 6. "Lidan omkring och sedan i backen och ner mot Himmelsberget" (Bergskanten runt, backe ner mot Himmelsberget) 7. Tågsjön (Tåsjön) 8. Fahrberget (på Skarke gärde) 9. Stenmuren mellan Torp och Solberga 10. åt Fryberg mellan Solberga och Torp 11. åt Kärren 12. uti Sjömåsa (Sjömossen) södra ända en liten ö på mossen 13. och 14.  i Tjärmåse (Fjärmossen) igen.

Enstakade Hemmanen i Varnhems (el. Skarkes) socken 1785:

"Inga storskiftade ägor finnas i denna församling, men i Varnhems sockn ligga följande Hemmansdelar, enstakade *; Ambjörntorp, Engerås, Ifvarstorp, Lille Kullen, Lötan, Resvenstorp, Späckatorp, Sten, Stenhammaren, Store Kullen, Svarfvarebacken, Upsala och Västorp. De utgör 3 1/4 hemman.
Alla andra hemman har samfälte ägor.


Av Valle Härads Domböcker, särskilt av år 1670, synes att Varnhems och Lundby socknar äga nog skälig rättighet till skog och mark på den så kallade Klostermon eller Billingen.       (Detta torde ha medverkat till skiftet av Billingeliderna från Kronan till gårdarna 1803.)

(* Enstakat hemman = avskilt genom enskild förrättning utan att vara del i storskifte eller Laga skifte. Ofta av Kronan avskilt Hemman eller Torp från Kronomark i övrigt med rågångar som utmärker tydliga gränser. Enstakade hemman kan vara både Kronoskattade, Frälse - briade från skatt, eller friköpta för direktskatt, skattehemman.)

Kyrkor inom församlingen 1785:

Kyrkor är i denna församling 4; Moderkyrkan Varnhem och annexerne Lundby, Ekeby (Eggby) och Höglunda (Öglunda)
Klockarebol finns inte för Varnhems, Lundby eller Höglunda kyrkor. För Ekeby (Eggby) finns ett 1/4 hemman nära kyrkan.

Byar i Varnhems socken (el. Skarke socken) 1785:

Byar i Varnhems socken är; Klosters by, Öfverbo, Skarke & Väberga.                    (Märk; Ulunda by fanns inte uppräknad 1785)

 

<-- Till sidans rubriker!


Vidare framgår för Varnhems församling följande ur boken från 1785:

Capellans Boställe har varit tillförne Ledsgården i Höglunda by och socken. 1 mantal förmedlat till 1/2, men år 1717 på lön anslagits till Biskopen i Skara, och efter den resolution som utverkades 1759 kom det at disponeras som Frälse under Brunsbo Biskopssäte, varefter i Varnhems Församling icke funnits något särskilt Capellansbo.

Skarke Prästgård är belägen i Skjarke By 1 mtl. Vederlagen 21 tunnor 12 Kpr tillhörer Pastor i Synnerby, genom särskild Kongl. Resolution af den 13 januari 1717.”

Två Kronoparker finnes; Kronoparken Billingen och Himmelsberget instenade 1690.
En Allmänning räknas enligt Valle Härads Dombok den 26 oktober 1647, § 2; Klyftemon på Billingen.
Det finns en gästgivargård i församlingen; Björsgården i Klostrets by 1/4 Skatte Hemman.
Postadressen på den här tiden är på Skara.
Det finns fyra Sockenmagasin och fyra Fattigmagasin, en vid varje kyrka.
Skola håller klockarna med i sina egna stugor.
Ett Fattighus av sten år uppbyggt för varje Socken.*
Kyrkobetjänter och kyrkoväktare
utgörs av Klockarna.
Församlingens ledamöter tillsätter; Kyrkovärdar, Rotemästare samt Magasinföreståndare.
Sjöarna är; Tåsjön, Kusen, Lilla Kjälleln, Stora Kjälleln, Store Långharke sjön, Lilla Långsharkesjön, Olsjö (Orrsjö), Skarsjön, Lumsjön och Kråksjön.
Åkrarna odals allmännast i Tredingsträde **, dock har några byar och gå
rdar Fjärdingsträde **.
Skogarna är här i socknarna i en usel och klen belägenhet. På Billingen där det förr var en präktig och mogen skog, är nu ansenliga rymder alldeles kala och på skog ödelagda. Den skog som finns är bara småväxt och av ringa betydelse. Åtminstone är det så inom den trakt som ligger inom Varnhemsområdet, där det inte kan presteras en enda mogen vacker och behållen timmerstock. Det finns inget timmer och ved till salu därför kan inte något pris heller sättas på virket.
Svedjefall kan fortfarande ses brinna när intäkter beviljats på Billingen. På så sätt minskades betet vid Våmb så mycket att kreaturen dragit sigöver ända till Klostrets bys tåar (utmarker).
Bränntorv tas från 2 eller 3 mossar inom socknen.
Biskötseln har kommit igång även här, även om de senare årens köld har tagit död på nästan alla bin i området.

Fisket är ringa lönande från de många sjöarna.
Kalk- och Tjärubrännerier finns inga.
Vattuverk bestå endast av några smärre mjölnarkvarnar.
Handelsämnen är i första hand spannmål och tobak.
Hemmansbrukarna, är då några få förmögna undantagits, mycket svaga, torftiga och under usla omständigheter, så att tiggarhopen årligen ökas, istället för att minska.


*"Af RiksDrotsen Greve Magnus Gabriel de la Gardie var i Klostrets by inrättadt et Hospital som med Hemman och lägenheter vid 1681 års Reduction lades under Skara Hospital.
** Tredingsträde och Fjärdingsträde betyder att man odlar tre eller fyra år och har sedan träda ett år då man inte odlar marken
.

<-- Till sidans rubriker! 

Alla hemman i Varnhems socken 1785 (Skarke socken)


Ur Ivar Lundahls förteckning;
Ivar Klas Jonas Lundahl, född 5 november 1894 i Falköping, död 2 juli 1985 i Farsta,[1] var en svensk språkforskare. Lundahl doktorerade 1927 och gifte sig 1929. Han var professor i nordiska språk åren 1949 till 1960 (efter 1952 med specialiseringen ortnamnsforskning) & chef för Svenska ortnamnsarkivet i Uppsala. Lundahl mottog Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj 1963. Lundahl ligger begravd på Nykyrka kyrkogård i Mullsjö.

Ur "Ortnamnen i Skaraborgs län : Del XII Valle härad : territoriella namn (1958)"
Klosters by - Gårdarnas nummer och mantal i Klosters by;
(Dessa nummer bildade senare i fastighetsregistret fastighetens registernummer ex. 1:2, osv.)

1. Björsgården 1/2 frälsehemman
2. Ulvsgården  1/4 skatte
3. Fiskaregården 1/4 skatte
4. Fogdegården  1/2 skatte
5. Junkragården  1/4 skatte
6.  Borregården 3/4 skatte
7. Björsgården eller Gästgivaregården 1/4 skatte
8. Simmesgården  1/4 skatte
9. Erik Larsgården eller Ödegården  1/2 frälse
10. Pickagården 3/4 skatte

11,12,13 o 14 finns registrerade som ortnamn under Överbo by:
11. Sörgården 3/4 skatte
12. Smedsgården 3/4 skatte
13.  Mellomgården 3/4 skatte
14. Nolgården 3/4 skatte

15.  Trädgården 1/2 skatte
16. Sven Mikaelsgården eller Rytteregården  1/2 skatte
17. En frälse trädgård
18. En frälse tullkvarn
19. Klockareboställe, kronehemman

Utanför numreringen Kyrkebo och Prästgården som  räknas till Klostersby i äldsta jordeböckerna, men ligger geografiskt i Skarke by.

Ur Avhandling öfwer Walle härad 1854; 
Tunnland  Hemman                                          Folkmängd     Besuttne  Bönder 1558     Egare och Arrendatorer
                            Krono  Skatte  Frälse        1805        1830        1852                  1631        1852
Wing         2,476   4        4,5          4 7/8                 200          247        279            22           14              17
Stenum     6,225   2 1/2  9 7/8     3 1/2                 426          450        536            30           20             37
Skärf          4,953   4 5/16 10 1/2    1/2                  380          450        561            33           28              34
Skarke       3,032   5 1/2    15 7/8  2 3/4                549          625        862            42           47              62
Istrum      15,645   3 1/4    4           4                       780          414        410             11           14               17
Ekby         15,645    9 1/4   9 1/2     4 3/4               780           491       594             20         23               25
Öglunda   15,645    1 17/32 9 1/2   2 3/8               372           380       403            19          23              34
Lundby       6,040   8 1/8  14 3/8    3 1/4               540          588        727            37           37             63
Bulum        5,1611    2 1/8  11 3/4     9                     463            521        783           42           43           123
Häggum     4,050    2        9 3/4        5 1/4              371            443        400           32           34          861

Summa     47,582  52 19/32 99 3/8 31 1/4        4 081        4 609        5 645      288         283        498

Under hemmanen finnas:
Gräisgälder 7.
Torp 93.
Utjordar eller Tomter 5.
Soldat och Dragontorp 50.
lntägter 19.
Åker 4.
Qvarnar 18.
Allmänningar 2.
Sågar 2.
Lyckor 4.
Mossar 4.
Trädgårdar och platser 2. 

Lägg märke till att det bara fanns 4 Frälsegårdar inom socknen - se betydelse nedan! Lägg märke till att det bara fanns 4 Frälsegårdar inom socknen - se betydelse nedan!



Här räknas Dyngesätter och Gruvesätter in som gårdar inom Varnhems socken - i beskrivningen av församling beskrivs de som tillhöriga Öglunda.

Ord kring Hemman

Sammanställning av Kent Friman, 2014 - från olika skrifter:

Hemman:
I Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga "ägor" bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.

Hem - mantal (mantal):
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig, sin familj och övriga i hushållet (drängar, pigor, m fl) på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen.
Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Mantalet var alltså ett uttryck för skatteförmågan men sade inget om storleken av den jord som mantalsägaren innehade, även om det ofta hängde ihop förstås.


Förmedlat mantal:
Ofta förekom nedsättningar av ett hemmans skatt genom s.k. förmedling. Det kunde vara nedsättning av den årliga räntan till kronan eller förmedling av mantalet, som i sin tur gav minskning i de skatter och besvär som uttogs efter mantalet. Anledningen kunde vara att innehavaren helt eller delvis var ur stånd att erlägga skatten på grund av krig, pest, vådeld och missväxt eller ny bedömning i övrigt . Nedsättningen kunde vara av tillfällig natur och kvarstod så länge anledningen kvarstod, men ofta blev det nya mantals-talet beständigt.
   I jordregistret finns ofta upptaget både fastighetens ordinarie (oförmedlade) mantal och det förmedlade mantalet. Det är det oförmedlade mantalet som gäller som andelstal i byns samfälligheter mm.
                                              (Georg Palmgren september 2001)

 Skattehemman:
Redan under tidig medeltid skattebelade kronan den jord bönderna odlat upp och vilken de betraktade som sin egendom. Jordbruksfastigheterna på denna jord kallades skattehemman. Senare kunde man köpa fri kronogårdar som på så sätt åsattes en ny skatt och blev "skattegårdar".

Kronohemman:
Kronojord kallades den mark som tillhörde kronan, alltså staten. Villkoren för jakt, bosättning och skattevillkor reglerades av staten. Ofta är detta ursprunget för nästan all den mark varur jordbruksfastigheter bildades - men det fanns tidigt i Västergötlands landskapslag och lagar framåt en stadga om "fria allmänningar"dvs inte statligt "ägda", som hade någon forma av allmän rätt till bosättning - så att nya skattegårdar kunde uppkomma, för rätten till skatt hade alltid staten. Så var det t ex med stora delar av Billingen, innan Kronparken ordentligt befästes genom instening 1690.

Frälsehemman:
Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder (odal) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. Kungen befriade sina egna och biskoparnas män, riddare och väpnare, från skatt men endast under förutsättningen att de förblev "kungens män". Eftersom frälsejorden var ärftlig kunde frälsejorden övergå i arv till ofrälse personer. Gustav Vasa införde till slut ett förbud för adliga kvinnor att gifta sig ofrälse. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet  

<-- Till sidans rubriker!

Beskrivning över kyrkesocknarna inom Varnhems församling 1785

Kyrke-
socknar

 
 Skatte   Krono  Frälse  Summa  Gårdars
  minsta
  storlek
 Byar  Gårdar  Dags-
 verks-
 torp
 Back-
 stugor
 Ryttare
 Boställe
 Soldate
 Boställe
 Enstakade hemman
 Varnhem  9 5/8  10 5/8  2 1/4  23 1/4     1/8    4    45    18    29      3      8     13
 Lundby  10 3/4  11 1/2  3 1/4  25 1/2     1/4    4    36     8    21     6      4      0
 Ekeby m
 Istrum
 10 1/2  15 1/2   2 3/4  28 3/4     1/4    4    38    80    24     3      8     11
 Höglunda   9 3/8  1 3/4  2 7/8  14      1/8    1    26    13    18     1      5     10
                         

   <-- Till sidans rubriker!

Folkmängden i Varnhems församling 1749 - 1785 - detaljkategoriserad

Beskrivning över VARNHEMS FÖRSSAMLING omkring år 1785. Utgiven efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och Landsbibilioteket i Skara, utgiven av Hans Sallander via kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland som tillkom 1909 som ett ideellt bokförlag.

Födde, döde och vigde i Varnhems församling 1688 - 1785

Beskrivning över VARNHEMS FÖRSSAMLING omkring år 1785. Utgiven efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och Landsbibilioteket i Skara, utgiven av Hans Sallander via kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland som tillkom 1909 som ett ideellt bokförlag.
 

<-- Till sidans rubriker!