C. 2 b Prästgården fr o m 1952

Prästgårdens byggnader på karta 1960

Prästebolet 1960 Prästebolet 1960

Sydvästra delen av gården Prästebolets ägor 1960 (markerade med rött). Man kan se att pastors-expeditionen är utmärkt på kartan. Den låg i själva mangårdsbyggnaden. Arrendatorsbostaden på samma sida som ladugården. Tidigt kan man läsa Prästebordet senare Prästebolet och i modern tid Prästegården/ Prästgården.

I o m att Varnhems klosters kyrka var reserverad för munkar och lekbröder fanns där inte urymme för församlingen att hålla gudstjänst. Skarke kyrka lär vara ungefär samtidigt byggd med klostret (1100-tal) och fick då bli sockenkyrka för byarna i området och socknen kallades Skarke socken.

Dagens församlingsgräns i Varnhem med alla sina byar blev på så sätt Skarke socken så länge klostret fanns. Varnhem var exklusivt namnet på klostret ända fram till 1540. Byn närmast klostret kallades Klosters by och ibland har man lite oklart skrivit Klosters socken innan man i reglerad skrift förde samman de två och kallade det Skarke eller Klosters socken och senare formellt Skarke-Varnhems socken ända fram till 1937.

Formell lokalområdeshistoria;
Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före 1937 Skarke socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Varnhems församling och för de borgerliga frågorna bildades Skarke landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Valle landskommun som 1971 uppgick i Skara kommun. Församlingen utökades 2006 och uppgick 2018 i Valle församling.

Prästgården flygbild 1964 med sin smedja

På bilden ser man inringad en smedja som användes av Rune Modin. Då var han bosatt på Kullen vid Simmesgården. Verkade som jordbruksarbetare vid Hustru Ingridsgården under 1960-1980-tal.
Tommy Nilsson berättar;
Rune hjälpte vid ett tillfälle Gerda (se nedan!) att smida något och han satte då igång ässjan.

Först ett avsnitt kring vad vi har om arrendatorfamiljen Jonsson på Prästgården fr o m 1894 och i nästan 100 år!

Varnhem Alla:1 (1880-1895) +(1895-1922) + (1922-1938)
Prästgården


Arrendator 1894;
Mannen Lars August Jonsson
, född i Skara 1839-04-28 - in fr Eggby 1894 - dör här 4/5 1911
Hustrun/Enkan maria Katarina Andersdotter, född i Ransberg 1847-12-28 
(Not; "Skrifven Upsala hospitalet 2/12 1899 - senare Nyköping, Vänersborg & Kristinehamn") - dör 15/9 1923
Dotter Alma Sofia, född i Vättlösa 1870-08-22 - flyttar ut 1910
Son Anders Gustaf, född i Vättlösa 1874-06-09 - flyttar ut till Eggby 1900
Son John Albert, född i Eggby 1881-09-14
Son Bror Oskar, född i Eggby 1884-11-28, gifter sig 9/2 1911

Ny arrendator 1913: 
Sonen Bror Oskar Jonsson, född i Eggby 1884-11-28, gift 9/2 1911, - tog över 1913 - 
Hustrun Beda Elisabet Wennström, född i Lerdala 1892-01-22 
Son Anders Gustaf Erland, född i Varnhem 1911-04-23 
Son Otto Elias, född i Varnhem 1913-06-26
Dotter Ebon Ingeborg Ekisabet, född i Varnhem 1927-09-03 - dör här 15/2 1928

Medarrendator 1913: Brodern John Albert Jonsson, född i Eggby 1881-09-14

Tredje generationen arrendator ur familjen Jonsson

Ur mantalslängd 1975, m fl register


Arrendator Otto Elias Jonsson, född i Varnhem 1913-06-26, gift man 1974-03-23 61 år gammal
                                                                                                                  - han dog i Varnhem  6/1 1997
Hustrun Gerda Maria Jonsson, född i Grevbäck 1926-09-13  - hon dog i Skara 23/8 2001 
Dottern Monica Maria Elisabet Jonsson, född i Varnhem 1964-06-19

Adress;
Prästbolet Pl 4581 Varnhem
530 50 Axvall

Fastigheten hade tidigt lagts till Kyrkebo, ägt av de la Gardieska gravkassan (domkapitlet), när man skilde ut  jordbruket från Prästgårdsbostaden och arrenderade ut marken - senare köpt 1977 av Skara stifts prästlönejordfond. Den friköptes från kyrkan 1997 av de nuvarande boende (2020) med namnet Helle. Idag är fastighetsbetekcningen för denna del Kyrkebo 5:4.

Otto byggde sig ett hus redan 1955 mitt för Prästgården, vilket senare blev familjen gemensamma bostad 1974. Det hette tidigt  Prästbolet 1:7. Gerda brukade baka i den gamla arrendebostaden - idag avstyckad med adressnamn Skarke Nysäter 1. 
Idag finns ytterligare en småhusbyggnad på en avstyckad del av tomten om 2000 m2 byggd 2004

En ung Otto Jonsson, 13 år, utanför Ladugården, Prästbolet

C. 8 (2) Skjuts med oxe, prästgården 1926. Pojkarna är Otto Jonsson, 13 år och Svens Sköld med morbröderna Johan och Hjalmar Wennström i släden. Insatt av Kent Friman, 2014-02-26.

Otto Jonsson tar över som arrendator på Prästbolet - köper lösöret och djuren mot kvarboende för brodern Albert

Foto på bl a Otto i skördetagen

C. 10 (2) Kaffepaus i skördearbetet på Prästgården, varnhem. Personer fr höger; Otto Jonsson, Olle Sköld, Beda Jonsson. Övriga okända. Insatt av Kent Friman, 2014-02-26.
C. 10 (1) Skörd med självbindare på Prästgården, Varnhem på 1930-talet.

Otto Jonsson till häst 1925 - 26

Bild från Gunilla Sköld
Bild från Gunilla Sköld

En auktion inom Varnhems kyrkliga syförening den 19/12 1976 - foto Bo Ramviken

D. 35 Endast digital bild. Kyrkvaktmästaren Ernst Gustafsson, Otto Jonsson och Karl Gustafsson. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-27

Syföreningsauktion 1983 - Linnea Jonsson, född Sköld
Foto Bo Ramviken/via Gudrun Ramviken 2015

Linnea Jonsson alltid i köksregionerna vid olika tillställningar. Blanka stora kaffekannor kokar många koppar. Från Digitala Arkivet. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, varnhem, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-27

Otto  Jonssons farbror Albert gift med Linnea Sköld 1960

Otto Jonssons fabror var Albert Jonsson, född 1881 och han var medarrendator för Prästebolet ända sedan 1913, både med Ottos far och senare Otto själv.

Han var bosatt i arbetarhuset på Prästebolet 1:1 och gifte sig nästan 80 år gammal 1960 med Linnea Sköld och han dog 3 år senare, 1963. Hon kom till Prästbolet som hembiträde redan 1921. Hennes bror Sven Gustaf Albert Sköld, var då dräng på gården.

Jonsson, Märta Linnéa, född Sköld
Lekbrödrav 5
532 73 Varnhem
Död 6/8 1997
Född 3/6 1905 i Varnhem
Änka 13/4 1963

Jonsson, John Albert
Prästebolet 1:1
Död 13/4 1963
Född 14/9 1881 i Eggby
Gift man 16/10 1960

Albert o Gunilla Albert o Gunilla



Albert Jonsson, född 1881 med Linnéas brorsdotter Gunilla, född 1961.

Robach o Linnea 1977 - urklipp från Kerstin Lidberg, 2020 Robach o Linnea 1977 - urklipp från Kerstin Lidberg, 2020

Formalia;

Vid Backa fr o m 1918;
Rättaren Johan Albert Sköld, född i Skånings Åsaka 1881-06-28, gift 1905-05-25
Hustrun Elin Olivia, född Ullberg, i Varnhem 1882-11-18
Dotter Märta Linnea Sköld, född i Skånings Åsaka 1905-06-03 - ut till Skara stad 25/11 1920
Son Karl Olof Albert Sköld
, född i Tråvad 1917-11-13

I Skövde fr o m 1954;
Motorprovare Karl Olof Albert Sköld
, född i Tråvad 1917-11-13, Gift man 1942-10-10
Märta Birgitta Viola Sköld, född i Eggby 1921-07-02
Gunilla Birgitta Sköld, född i Våmb 1951-11-18

Carlsrovägen 1 A, Skövde
Tidigare mantalsskrivning;
1946: Våmb, Skaraborgs län, Karlsro 1:16
1954: Skövde, Skaraborgs län, Johannesberg 1

Hela familjen Johan Albert Sköld från Tråvad till Backa;

Mannen Johan Albert Sköld, född 1881-06-28, gift 1905-05-25
Hustrun Elin Olivia Sköld, född Ullberg, född 1882-11-18
1. Dotter Märta Linnéa, född 1905-06-03 - piga på Prästgården
2. Dotter Astrid Kristina, född 1906-05-27
3. Son Sven Gustaf Albert, född 1907-04-20 - dräng på Prästgården
4. Dotter Elin Maria Elisabet, född 1910-01-21
5. Dotter Anna Margareta, född 1911-10-24
6. Son Knut Ivar, född 1915-06-05
7. Son Folke Ferdinand, född 1916-07-05
8. Son Karl Olov Albert, född 1917-11-13 - 
9. Son Erik Allan Gilbert, född 1920-01-08
10. Dotter Karin Viola Sonja, född 1920-12-21
11. Son Gustav Albert, född 1923-01-11
12. Dotter Birgit Lilian, född 1925-04-03
13. Dotter Margit Lilian, född 1926-05-16
14. Dotter Ivan Marianne, född 1928-09-20

Linnéa Jonsson Sköld och Sven Sköld   i Gbg 1979 Linnéa Jonsson Sköld och Sven Sköld i Gbg 1979

Linnéa Jonsson Sköld och brodern Sven Sköld på besök i Gbg 1979.

Kyrkoherde Harald Bjurklo med familj i Prästgården 1952 - 1973

Projekt Runeberg, Vem är vem?, 1965
Projekt Runeberg, Vem är vem?, 1965

Komminister Harald Bjurklo från Öglunda, vid Kungens besök i Varnhem 1951 i hög hatt och 'prästkrage'. Prosten Ahlner och biskopen Rudberg närmast kungen.

I folksamlingen skymtar 'kommunalmannen' Harald Persson, rektorerna Wignell och Schmidt, samt far och son Erik och Nils Lann, m fl.





Komministern i samspråk med Kungen framför församlingshemmet 1951.

Foton kring familj och yrke under prästgårdstiden 1952 - 1973

Bjurklo på pastorsexp -Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Bjurklo på pastorsexp -Foto från Margita Bjurklos album, 2020

Pastorsexpeditionen var förlagd till Prästgården.
Bjurklo med familjen -Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Bjurklo med familjen -Foto från Margita Bjurklos album, 2020



Kyrkoherde Harald Bjurklo, född 1908 med hustrun Margit, född 1909 och flickorna Gunilla, född 1938, Agneta, född 1940 och Margita, född 1948.

Formalia;
Harald Bjurklo, född 1908-03-20
Död 1982-12-19 i Falköping, S:t Olofs Kyrkogård
Elna Margit Elisabet Bjurklo, f. 1909-04-12
född Dahlberg,
Död 1994-12-05 i Falköping, S:t Olofs Kyrkogård

Gunilla Elisabet Haraldsdotter Bjurklo, född
1938-05-27
Agneta Birgitta Haraldsdotter Bjurklo, född
1940-06-30
Margita Ingeborg Margita Haraldsdotter Bjurklo,
född 1948-09-24

Bjurklo - julafton i Prästgården -Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Bjurklo - julafton i Prästgården -Foto från Margita Bjurklos album, 2020


 

Familjen Bjurklo samlade till julaftonskaffe i Prästgården.

Runt bordet fr v;
Margita, mamma Margit, pappa Harald, Gunilla, Agneta och Lars-Gustaf.

Om Lars-Gustaf Bjurklo, född i Skara 1941-12-18;
Nordiska Vägtekniska Förbundets (NVF) svenska avdelnings stipendium för forskning och utveckling för år 1991 tilldelades Tekn lic Lars-Gustaf Bjurklo, Karlstad, för sin forskning i transportekonomi.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020




Söndag i Prästgården - pappa och flickorna.

Bjurklos 50-årsdag - foto från Lennart Strömberg Bjurklos 50-årsdag - foto från Lennart Strömberg



Kyrkoherde Harald Bjurklos 50 årsdag 1958 i förssamlingshemmet.

Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016





Prosten Karl David Ahlner talar till Harald Bjurklo på 50-årsdagen

Bjurklos 50-årsdag - foto från Lennart Strömberg Bjurklos 50-årsdag - foto från Lennart Strömberg

50-årsdagen för kyrkoherden delades av många församlingsbor i församlingshemmet.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020





Kyrkoherden läser under ett möte med kyrkliga syföreningen i Prästgården.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020




Kyrkliga syföreningen samlad i Prästgården.
Fr v framför dörren Dagmar Stenvall, Maja Persson, Märta Tell och Valborg Casselman.

Kyrkoherden som auktionsutropare på kyrkliga syföreningens auktion 1960-tal i församlings-hemmet.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020







Kyrkoherdefrun i en arbethörna i Prästgården delad med barnen.



Margit Bjurklos 'barn' i kyrkliga söndagsskolan i församlingshemmet 1960-tal.

Fr v; Margit Lindh, Ulla Lann, Margit Karlsson, Margita Bjurklo, Kerstin & Katarina Hellner, Inger Hellner, Kent Friman, Ingrid Persson, Kerstin Lann, Mikael Fassé, Ingegerd Haraldsson, Berit Strömberg, Gull-Britt Sjökvist, Elisabet Karlsson, Ann-Marie Persson, Inez Friman och Ingrid Karlsson.


Körövning med Varnhems pastoratskör i prästgården under 1960-talet.

Fr.v.; Elsa Gabrielsson, Margit Bjurklo, Rut Kristiansson, Märta Palm, Ester Netterblad, Olle Lindahl, Inga Gabrielsson, Harald Persson och kyrkoherden Harald Bjurklo som dirigent.

Foton exteriört på Prästgården 1954 - 1958

1954 1954


Prästgården 1954.

1954 1954

Besök av Maja Padt-Holmgren 1954. Hon var dotter till Kyrkoherden David Holmgren. Här med kyrkoherdefrun Margit Bjurklo.

1954 1954

På verandan 1954.

1954 1954


Ekonomibyggnaden på gårdplanen 1954.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020


Baksidan 1956.

Foton interiört från Prästgården 1956 - 1958

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020


Bild från salongerna 1958.

Salong 2 -Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Salong 2 -Foto från Margita Bjurklos album, 2020


Salong i fil 1958.

Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Foto från Margita Bjurklos album, 2020

Bild genom 3 salonger, 1958.

Salong med piano -Foto från Margita Bjurklos album, 2020 Salong med piano -Foto från Margita Bjurklos album, 2020

Pianot hade en viktig roll i familjen Bjurklos liv.

Kyrkoherde Claes Robach med familj i Prästgården 1974 - 1982

Från mantalsskrivning 1974
Kyrkoherde Claes Lechardt Robach, född i Oscars församling Stockholm 1918-04-02, gift 20/2 1944
Hustrun fil kand Gunhild Robach, född Svedelius i Uppsala 1919-11-16
De hade 4 barn.

Claes avled 2003 vid 85 års ålder.
Gunhild avled den 13/11 2006
 

Claes Robach gav ut en moralisk vägledning;
Den nya människan. En studiebok om moralisk upprustning av Robach Claes (red)
1971 hft Verbum/studiebokförlaget illustr 141 sid 

Gunhild Robach författade Varnhemsspelen:
Spelet växte fram ur en studiecirkel om Varnhems kloster i början av 1970-talet. Det författades av Varnhemsbon Gunhild Robach och gavs ut i bokform av Varnhems församling.
De har getts ut i bokform:
1. Varnhemsspelet Del 1: Ett krönikespel om klostrets tillblivelse på 1100-talet, Del 1. Författare Gunhild
     Robach Längd 15 sidor Utgivare Varnhems församl., 1975
2. Varnhemsspelet. Del 2, Epoken De la Gardie, 1980, Robach, Gunhild, 1919- (författare), 16 sidor

Gunhilds far var den kände botanikern och professorn Nils Svedelius;

Nils Svedelius var son till Carl Frithiof Svedelius och blev student i Uppsala 1891, filosofie doktor där 1901, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseets botaniska avdelning 1901–1902, blev docent i botanik vid Uppsala universitet 1902, var med smärre avbrott tillförordnad professor där 1906–1913 och var professor i botanik där 1914-1938. Han företog 1902–1903 en forskningsfärd i övervägande algologiskt syfte till Ceylon, Bortre Indien och Java.

Många av Svedelius vetenskapliga arbeten var av morfologisk-biologiskt innehåll rörande de högre växterna. Hans flesta och förnämsta arbeten var dock inom algologien och avhandlade huvudsakligen rödalgernas utvecklingshistoria och cytologi. Mycket betydelsefulla bidrag till frågan om dessa växters reduktionsdelning och generationsväxling lämnade han exempelvis i avhandlingen Ueber den Bau und die Entwicklung der Florideengattung Martensia (1908).

Ev. Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Epedition utgav 1919 boken "Bilder ur växtriket. Med text av Professor Nils Svedelius. 40 tavlor med 437 färglagda figurer". Boken är i stort format, ca 23 x 31,5 cm.
Svedelius blev 1921 ledamot av Vetenskapsakademien och invaldes 1944 som utländsk ledamot av brittiska Royal Society. 

Claes Robach & Gunhild Svedelius fäder

Robach  o Svedlius Robach o Svedlius






Claes Robachs far;
Eugen Carl Robach föddes 1 juni i Västervik. Ekonomidirektör hos Stockholms folkskoledirektion. Studentexamen i Stoclholm, kansliexamen i Uppsala. Vice ordförande i styelsen för Stockholms kommunala mellanskolor, ledamot av Oscars församlings skolråd och styrelsen för Aktiebolaget Lyceum. R.V.O., R.N.O.
(Projekt Runeberg - Sålänningar i Stockholm, 1941)

Gunhilds far var den kände botanikern och professorn Nils Svedelius;
Nils Svedelius var son till Carl Frithiof Svedelius och blev student i Uppsala 1891, filosofie doktor där 1901, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseets botaniska avdelning 1901–1902, blev docent i botanik vid Uppsala universitet 1902, var med smärre avbrott tillförordnad professor där 1906–1913 och var professor i botanik där 1914-1938. Han företog 1902–1903 en forskningsfärd i övervägande algologiskt syfte till Ceylon, Bortre Indien och Java.

Många av Svedelius vetenskapliga arbeten var av morfologisk-biologiskt innehåll rörande de högre växterna. Hans flesta och förnämsta arbeten var dock inom algologien och avhandlade huvudsakligen rödalgernas utvecklingshistoria och cytologi. Mycket betydelsefulla bidrag till frågan om dessa växters reduktionsdelning och generationsväxling lämnade han exempelvis i avhandlingen Ueber den Bau und die Entwicklung der Florideengattung Martensia (1908).

Ev. Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Epedition utgav 1919 boken "Bilder ur växtriket. Med text av Professor Nils Svedelius. 40 tavlor med 437 färglagda figurer". Boken är i stort format, ca 23 x 31,5 cm.
Svedelius blev 1921 ledamot av Vetenskapsakademien och invaldes 1944 som utländsk ledamot av brittiska Royal Society. (Wikipedia)

Kyrkoherden Claes Robach med assisterande maka Gunhild fungerar som auktionsutropare. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Kyrkoherden visar upp ett alster till försäljning. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.

Robach slutar i Varnhem efter 9 år  - 1982

Kyrkoherde Anders Hammar med familj i Prästgården 1982 - 1991 och bor sedan i Prästgården Ryttargården till 1995

Anders i alba & stola- bild från Anita Hammars album, 2020 Anders i alba & stola- bild från Anita Hammars album, 2020

Formalia;
Anders Hammar född 1937-06-26 i Falköping av föräldrarna Kommendör Magnus Hammar och modern Maja, född Rydner (fadern advokat i Falköping) - dog 8/10 1996 på Smedjegatan i Skara.

Gift med Anita, född Hedin i Motala 1943-05-17 - socionom - bor idag i Skara(2020), född av Olof och Gulli Hedin. Olof var plåtslagare mestadels i Stockholm.
Barnen; Jonas, född 1966 och Elisabeth född 1968 och Maria 1976.


Lennart Frank i boken, Föregångare 1996 - 2001;
"Han hade glädjen i Gud som en röd tråd genom livet in i det sista."  ..........
Sonen Jonas uttryckte; "Min pappa var en glädjespridare!"

Sjöofficerssonen från Stockholm som blev lantpräst i Skara stift, men som också innehade tjänster vida omkring i världen. Studentexamen 1957 vid Östermalms högra allmänna läroverk och 1960 påbörjades studierna i teologi vid Uppsala univeristet. Sven Danell fick honom att välja Skara stift. Efter att ha avlagt teologiska examina prästvigdes Anders Hammar i Skara den 17 december 1967. Pastoratsadjunkt i Tibro 1967 och kyrkoadjunkt 1968.

1970 kom Anders till Szczecin som sjömanspräst., men oroligheter där gjorde att han återvände hem där en komministertjänst väntade.

Karlsborgs församling önskade starkt att få Anders som kykroherde, som trots att han egentligen ville ta ett adminsitrativt ansvar, men tog tjänsten där som kyrkoherde 1973.

Han lämnade Karlsborgs 1982 för att tillträda kyrkoherdetjänsten i Varnhem, där han älskade att berätta om Klosterkyrkan och han skrev bl a en uppsats om Agda Österbergs långa kormatta "Livsvandringen". Han var på väg till en ny tjänst som kyrkoherde i Kvänums pastorat när cancern slog till på nytt och den 8 oktober 1996 avled han innan han hann att tillträda sin nya tjänst.

"Det har talats om en helig rastlöshet hos Anders Hammar. Han strotrivdes när det hände saker och ting. Han var alltid på gång. Han var under olika perioder knuten till Skara stiftsting, stiftets ungdomsråd och dess turistnämnd samt styrelsen för Flämslätt och Sakra stifts folkhögskola, bl a som timlärare vid bibel- och musiklinjen. Han var också ordförande i stiftsavdelningen av Svenska Kyrkans Personalförbund."

HMS Carlskrona - bild från Anita Hammars album, 2020 HMS Carlskrona - bild från Anita Hammars album, 2020

Anders sjömilitära insatser och med ett stort intresse för havet, gjorde att han upplevde sina perioder som fartygspräst som ett andningshål. Han gjorde bl a en resa som fastygspräst med HMS Carlskrona.

Han var bl a också under 8 månader bataljonspastor i FN:s tjänst i Libanon.

Anders Hammar och Niklas Ramviken i församlingshemmet 1983

Anders Hammar 1983 som auktionsropare på syföreningsmöte.

Hemma på Prästgården

- bild från Anita Hammars album, 2020 - bild från Anita Hammars album, 2020

Anders i en höstlig Prästgårdsträdgård.

Anita, Gulli, Elisabeth Hedin - bild från Anita Hammars album, 2020 Anita, Gulli, Elisabeth Hedin - bild från Anita Hammars album, 2020

Tre generationer Hedin - t h modern Elisabeth Hedin och t v dottern Anita och sittande dotterdottern Elisabeth Hammar.

- bild från Anita Hammars album, 2020 - bild från Anita Hammars album, 2020

Familjen samlad i köket, fr v Anita, Maria, Elisabeth, Jonas och Anders.

- bild från Anita Hammars album, 2020 - bild från Anita Hammars album, 2020

Anders med dottern Elisabeth i Prästgårdssalongen.

Jonas Hammar student- bild från Anita Hammars album, 2020 Jonas Hammar student- bild från Anita Hammars album, 2020

Sonen Jonas tog studenten i Skara 1984, här med Anders och lillasyster Maria.

Prästgården såldes 1991 och Ryttargården tog en kort tid över rollen som Prästgård mellan åren 1991 - 1995
- därefter uthyrd till privatpersoner

Elisabeth Stålarm, SKLT 2017-05-09;
"Låt oss göra en kort tillbakablick. Ryttaregården, den vita och den för 1860-talet tidstypiska träfastigheten, belägen mittemot kyrkporten, förvärvades av Vitterhetsakademien i mitten av 1900-talet. Fastigheten överfördes till Riksantikvarieämbetet år 1986. Några år senare beslöt Varnhems församling att bygga nytt församlingshem, nuvarande Varnhemsgården. En paketlösning där prästgården hamnade mitt i byn och pastorsexpeditionen fick en tidsenlig lösning.

Därmed inleddes en omfattande fastighetsreglering med Ryttaregården som central del och församlingens nya prästgård.


Nu låter sig inte en fastighetsreglering sig göras hur som helst. Särskilt inte i fornlämningstäta Varnhem. Skara kommun och dess byggnadsnämnd var en tung part i processen. Nämnden tillstyrkte avstyckning, men med mycket starka förbehåll gällande förutsättningarna. I beslutet står bland annat: ”Då tomtplatsen i sin helhet är belägen innanför klostermuren är det av stor vikt att några förändringar som påverkar kyrkomiljön inte sker på fastigheten. Området är riksintressant ur kulturhistorisk synpunkt och därför är det önskvärt att det även i fortsättningen är i samhällets ägo”.

Kyrkoherdefamiljen Hammar i Prästgården Ryttargården 1991 - 1995

- bild från Anita Hammars album, 2020 - bild från Anita Hammars album, 2020


Anders i det då nyrenoverade köket.

- bild från Anita Hammars album, 2020 - bild från Anita Hammars album, 2020


Gäster i matsalen med kakelugnen.

Ryttargården fylldes ofta med gäster.

Prästgården i privat ägo sedan 1991