Smedssläkten & soldatsläkten Timberg

Släkten Timberg - en soldatsläkt med smeder i Varnhem





Sammanfattande och kortfattad historia

Strax efter svängen upp på Ljungstorpsvägen längst upp i bild till höger, väster om Nohlgården, låg smedjan i Varnhem på ett markområde som kallades Hagalid - här på flygfoto från 1951. Den revs i början av 1990-talet.

På bilden också fr v Timbelund följt av Hagaberg, båda byggda på Smedsgårdens mark nära Nohlgården. På gärdet syns Nohlgårdens brygghus placerat på säkert avstånd för brandriskens skull - senare kom brandkårens nedbränning av Nohgårdens ladugård att ödelägga stora delar av Varnhem 1979, då 21 byggnader brann ner - bl. a brygghuset!

Smedjan brukades från slutet av 1800-talet av smederna Timberg i Varnhem - enligt husförhörslängderna knutna till Överbo Smedsgården.

Den äldre Timberg, gratialisten August Pettersson Timberg, köpte och byggde Timbylund/Timbelund 1917. Den gamle August Timberg dog 1936 - han hade varit soldat N:o 117 vid Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani och ägde tidigare Ulehov. Han blev änkling 1915 och byggde sig alltså ett litet "undantag" på Överbo Smedsgårdens mark för ålderns höst, Timbelund.

Timbelund är alltså det lilla huset som ligger i landsvägskurvan på fotot ovan från 1951 (bakom texten" Äkta fotografi") - alldeles nära Hagaberg (huset t h om Timbelund på fotot) och nära Nohlgården. Hit flyttar alltså August Timberg 1917, efter att ha köpt markbiten och byggt huset.

Sonen Axel Linus Timberg bosatte sig senare i grannhuset Hagaberg, som han tillsammans med smedjan sålde till Oskar Johansson 1945.

Oskar Johansson var far till Knut Johansson som senare köpte smedjan med inventarier den 13 juni 1945 och Hagaberg.

Soldaten August Pettersson Timm flyttar in på Soldatboställe N:o 8 - senare kallat Haga i Ljungstorp - antagen som soldat 29 september 1870

Ur generalmönsterrullan för Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani
Ur generalmönsterrullan för Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani
Rekonstruerad bild av soldattorpet Haga Rekonstruerad bild av soldattorpet Haga

1870 - 1883  finns August Thim i soldattorpet Haga som
Soldat N:o 117 vid Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani 
- flyttar 1884 till Lundby och blir Gratialisten Timberg - vidare som ägare till Ulehov 1899 -änkling 1915 - bygger 1917 Timbelund i Varnhem - dör här 1936

Ur husförhörslängden för soldattorpet Haga;
Soldat      August Pettersson Thimm, född i Varnhem 1850-07-29 - in på Haga 1870 från Rickesäter - gifter sig 1872 med
Hustrun   Fredrika Johansdotter, född i Varnhem 1852-06-20
Dotter          Hulda Josefina, född i Varnhem 1873-05-30
Son               Axel Linus, född i Varnhem 1875-11-04
Dotter           Ada Natalia, född i Varnhem 1878-02-12 - dör här 6/7 1880
Dotter           Agnes Maria, född i Varnhem 1880-12-04
Dotter           Augusta Olivia, född i Varnhem 1884-01-27 - dör här 3/4 1884
                      - familjen flyttar till Lundby 1884


Återkommer till Varnhem som Gratialisten f.d. Soldaten, August Pettersson Timberg och in 1899 som ägare av Ulehof;
f.d. Soldat  August Pettersson Timberg, född i Varnhem 1850-07-29  in som ägare av Ulehof 1899
Hustrun     Fredrika Johansdotter, född i Varnhem 1852-06-20 - dör på Ulehov 3/4 1915
Dotter           Agnes Maria, född i Varnhem 1880-12-04 - ut 1901
Son                Karl Magnus, född i Lundby 1885-01-19 - ut 1902
Son                 Nils Torsten, född i Lundby 1888-01-13 - ut 1911August
Dotter            Gunhild Elisabet, född i Lundby 1891-06-02 - ut 1910
Dotter            Hilma Helena, född i Lundby 1893-07-30 - ut 1911
Dotter            Berta Eleonora, född i Lundby 1897-02-07 - ut 11/11 1913
Son                 Karl Magnus, född i Lundy 1885-01-19 - in 31/12 1927 - ut igen
Fosterson      Gunnar Evald Olausson, född i Göteborg Masthugget 1912-09-22 - in 1917 - ut igen Gbg 1919
                   
August köper 1917 mark från Smedsgården och bygger ett litet 'undantag' för sig själv som han döper till Timbelund. Där dör han 1936.

 

Soldaten August Pettersson Timberg köper mark från Smedsgården ochg bygger Timbelund 1917

Köpare av markbiten är Gratialisten August Timberg.

Timbelund ligger då som nu i kurvan mitt emot avtagsvägen mot Bille kvarn och Öbergs handelsträdgård.

Smeden Axel Linus Timberg arrenderar/hyr på Smedsgården 12:15 - från giftermålet 1897 till år 1899 - samt 1901 - 1906

Avsnitt för Ba 12:15
Husförhörslängd 1895- 1922 + 1922 - 1938:
Smedsgården 12:15  (Se kartan ovan Ba 12:2!)

Kvarboende ägare Ba 1/4 mtl Smedsgården (12:2) - nu med sin del 12:15 - 5/24 mantal;
Ägare          Gabriel Pettersson, född i Häggum 1822 den 15/1 - dör här nu den 17/6 1903
Dotter          Christina Helena, född i Varnhem 1845 den 27/3 - dör här 26/8 1901

Gabriel Pettersson hyr ut ett hus på ägan fr o m 1897;
Smeden      Axel Linus Timberg, född i Varnhem 1875 den 4/11 - gifter sig den 7/6 1897 och flyttar in
Hustrun     Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 1874 den 28/8 - de får här snabbt barnen
Dotter            Hulda Josefina, född i Varnhem 1897 den 16/4
Dotter          Hildur Maria, född i Varnhem 1898 den 30/10
                         - familjen flyttar den 5/11 1899 till huset på Kyrkogatan 1899

Familjen Timberg återvänder som hyresgäster i samma hus på Smedsgården 1901;
- efter Gabriel Pettersson hustrus död
Smeden      Axel Linus Timberg, f. Varnhem 1875 den 4/11 - flyttar åter in med familjen den 11/11 1901
Hustrun     Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 1874 den 28/8
Dotter            Hulda Josefina, född i Varnhem 1897 den 16/4
Dotter          Hildur Maria, född i Varnhem 1898 den 30/10
Dotter            Elsa Viktoria, född i Varnhem 1900 den 21/6
Dotter            Anna Helena, född i Varnhem 1902 den 23/7
Son                 Sven David, född i Varnhem 1904 den 1/1
                         - hela familjen flyttar till det vakanta Soldatbostället N.o 327, Bäcksfors 1906

Mellanåren 1899 - 1901 fanns familjen i huset på Kyrkogatan

Fotograf Ludvig Ericson, Skövde - fotograferat 1892 Fotograf Ludvig Ericson, Skövde - fotograferat 1892

Adress 'Kyrkogatan' foto 1892 - uppförd 1879 av Ryttaregårdens ägare Olof August Pettersson efter att han då köpt köpt gården. Här bodde familjen Axel Linus Timberg mellan åren 1899 - 1901.

Axel Linus Timberg köper fd Soldattorpet Nr 327 - och det blir familjens hem mellan åren 1906 - 1929

Väster om Picka-backens äga på karta 1887 ligger de två soldattorp - på kartan märkta med;
2 ST Klostret

Vassbacken högst upp i backen (nederst på kartan) och nedanför Bäcksfors.


Bäcksfors var tillhörigt Ledsgården och var soldat-boställe Nr 327.

Vi hittar Hildur Timberg, Axels Timbergs dotter, som piga på Gästgivaregården 1914 och på Nygården 1916 och troligen hennes första barns far - vilket aldrig klargörs

Bild från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, 2016 - Björsgården på 1950-talet - som gården sett ut sedan 1888. Bild från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, 2016 - Björsgården på 1950-talet - som gården sett ut sedan 1888.

Ny ägare Björsgården/Gästgivaregården 1910;
Karl Edvard Jansson hemmansägare, född I Marum 5/8 1870, infl. fr. Amerika 31/12 1910
Hustrun Hilda Charlotta Pettersson, född i Varnhem 19/11 1870, infl. fr. Ledsgården 2/5 1911

Några ur tjänstefolket;
Piga Hildur Maria Timberg, f. Varnhem 1898-09-30, in fr.Soldatboställe Nr 327 1914, ut Ving 1915
Dräng Karl Fredrik Nikolaus Sjöman, född i Säter 26/11 1899, in fr. Säter 1916, utfl. t. Eggby 1/12 1918

 

************************************
 

Hildur Timberg flyttar tillbaka till Varnhem 16/11 1916 från Norra Ving - nu som piga på Nygården.
Samtidigt - samma flyttdag den 16/11 1916 - flyttar en dräng in på Gästgivaregården från Säter som heter Karl Fredrik Nikodemus Sjöman.

Hon var 18 år gammal 1916 och han 17 år gammal året när de troligen möttes och senare blev samman för tillkomsten av ett barn under tidigt 1918 - hon då 20 år och han 19 år gammal, dvs i stort sett tonåringar.

Tonåringarna träffas troligen och Hildur blir med barn som föds 1/12 1918

Gårdarna ligger inte så långt från varandra i Varnhem norr om den gamla landsvägen - så han är ju troligt den potentiella fadern. Det som verkar lite ovanligt är att sonen Karl Gustaf är namnad Sjöman redan i födelseboken, trots att ingen fader är känd - men så kan det vara förstås - att modern uppgav faderns efternamn, men inte hans övriga identitet. Han fick t o m faderns förnamn, Karl, som ett av sina förnamn.  Troligen hade Hildurs föräldrar och kanske hans föräldrar mycket med saken att göra - de båda föräldrarna var just inte mer än tonåringar. Vi vet ju att Hildur Timberg också var piga på Gästgivaregården mellan 1914 till 3/12 1915 - dvs året innan drängen Karl Sjöman kom dit, så hon hade säkert vägarna förbi i de kända trakterna. Gårdarna hade också mycket med varandra att göra i den lilla byn

Modern Hildur ville eller kunde inte, visar det sig senare, ha med varken fadern eller med uppfostran av barnet att göra. Hon bildade familj på annat håll.

Hon blev ju med barn under tiden på Nygården 1918. En talande omständighet för att fadern verkligen är att Karl Fredrik Nikodemus Sjöman är att han flyttar från Gästgivaregården till Eggby exakt på samma datum som Hildurs son Karl Gustaf Sjöman föds, dvs den 1/12 1918! Troligen för att hålla de båda åtskilda.

Morföräldrarna blir fosterfamilj för sonen Karl Gustaf  Sjöman

Antagligen berövade hon/hennes föräldrar/hans föräldrar på så sätt sonen sin far, men gav honom både förnamn och efternamn efter honom. Karl Sjöman. Samma dag han föds flyttar Hildur hem till föräldrarna som nu köpt Bäcksfors ett f.d. soldattorp Nr 327 under Ledsgården - ett ställe som finns kvar än idag.

Redan året efter lämnade Hildur föräldrarna och tog arbete som piga på den gamla kaptensgården Ängarås, där hon blir hembiträde 1922 och gifter sig 26/4 1923, samt föder en son Sigvard Frans Erik den 17/6 1923 och slutligen flyttar till sin make i Väring den 16/11 1923

Sonen Karl Gustaf Sjöman får stanna kvar hos mormor och morfar som fosterson redan som 1-åring.

Karl Gustaf (som nu har tilltalsnamnet Gustaf understruket) flyttar med fosterföräldrarna, när morfadern Axel Linus Timberg blir arrendator för just Gästgivaregården den 21/10 1929 och cirkeln är nu sluten. Dottersonen har kommit till den gård som hans troliga far tjänade på som dräng.

Nu kallas han också i församlingsboken för dottersonen Gustaf Timberg - det tycks som om de ville utplåna spåren efter fadern helt genom att 'tona ned' namnen Karl och Sjöman. Han flyttar med morföräldrarna till det av morfadern nybyggda Hagaberg i Varnhem och sedan till Skövde på egen hand 7/12 1937, dvs 19 år gammal.

Hagaberg ligger alldeles granne med det lilla huset Timbelund - byggt av en Timberg i den äldre generationen.

Gustaf Timberg tycks inte ha varit välkommen hos varken modern eller fadern och det blev, som ofta vid här tiden, morföräldrarna som fick ta hand om honom och de ville antagligen inte, liksom modern ha något att göra med fadern. Kanske var det en överenskommelse mellan släkter!?

Timbergssmeden Axel Linus Timberg arrenderar sedan Björsgården/Gästgivaregården 1929 -1934

Ägare Björsgården/Gästgivaregården för tiden;
Nämndeman Karl Edvard Jansson, född i Marum 5/8 1870
Hustru             Hulda Charlotta Pettersson, född i Marum 19/11 1870
                             - paret flyttar till Junkragården 21/10 1929

Arrendator Björsgården/Gästgivaregården 1929 - 1934;
Smeden     Axel Linus Timberg, född i Varnhem 4/11 1875, in från Bäckefors 21/10 1929 
Hustru       Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 28/4 1874
Son smedsl  Sven David Timberg, född i Varnhem 1/1 1904, utfl till Junkragården 5/5 1934
Son                Axel Samuel Timberg, född i Varnhem 1/5 1912, utfl. t. Skövde 10/11 1930
Dotter           Margareta Kristina Timberg, född i Varnhem 14/7 1913, - död 9/2 1932
Dotter           Margit Elisabet, född i Varnhem 30/8 1915
Dotter           Karin Eleonora, född i Varnhem 24/2 1920
Son                Erik Harald Timberg, född i Varnhem 31/3 1906
Dotterson  Karl Gustaf  Timberg, född i Varnhem 1/12 1918
(Nu står: dotterson samt tilttalsnamn Gustaf - både Sjöman och Karl har nedtonats i församlingsboken)
Son                 Nils Herbert Timberg, född i Varnhem 16/3 1908, utfl. t. Skarke nr 4 Hustru Ingridsgården
- resterande familj flyttar till Hagaberg Överbo Smedsgården 1934

Axel Linus Timberg köper mark 1922 och låter bygga Hagaberg för sin ålderdom - flyttar in 1934

Timbelund och Hagaberg. Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.

Tomten 12:9, Hagaberg, bildades för byggande av hus till Gratialisten August Pettersson Thimbergs son, (i Timbelund, Överbo 12:7), Axel Linus Timberg, som bosatte sig i Hagaberg 1934 med familj.

Den avsöndrades från Överbo Smedsgården 5/24 mantal ur 12:2 med ägare i Redsvenstorp, Karl J. Jonsson med hustru.


Tomt 12:9, Hagaberg, blir 12:18 genom ny avstyckning från 12:15, & sammanläggning med 12:9 år 1947.

In på Hagaberg flyttar;
Smeden     Axel Linus Timberg, född i Varnhem 4/11 1875, in från Gästgivaregården  1934
Hustru       Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 28/4 1874
Dotter           Margit Elisabet, född i Varnhem 30/8 1915
Dotter           Karin Eleonora, född i Varnhem 24/2 1920
Son                Erik Harald Timberg, född i Varnhem 31/3 1906
Dotterson  Karl Gustaf  Timberg, född i Varnhem 1/12 1918 - lämnar för Skövde 7/12 1937