TEMAKVÄLL I RYTTAREGÅRDEN - ett föredrag vid Ryttaregården 2017-07-12

SKARKE - VARNHEMS HEMBYGDSFÖRENING HÄLSAR ALLA VÄLKOMNA TILL TEMAKVÄLL I RYTTAREGÅRDEN MED GLIMTAR FRÅN VARNHEMS HISTORIA 1800 - 1900-TAL

ONSDAGEN DEN 12/7 KL. 18.00 - FRI ENTRÉ


I stora salen på Ryttaregården samlas vi kl. 18.00, där Kent Friman visar bilder och kartor och vi följer Varnhems historia från 1800-tal till mer modern 1900-talshistoria under några timmar.

Ryttaregårdens egen historia blir utgångspunkten för gårdarna runt Klostret. Gästgivaregården som närmaste granne till kyrkan innan brand 1781 och tvångsflytt till Piskapung, samt Varnhems senare vardagshistoria med skola, skomakare, mejeri, smedja, affärer, järnväg, taxi, mopedverkstad, mm

Korv med bröd och lättdryck serveras - pris: 20 kr

Styrelsen för Skarke-Varnhems Hembygdsförening
i samverkan med Skara Kommun, Västergötlands Museum samt volontärer från församlingen i Varnhem. Bilderna hämtas från www.saj-banan.se samt www.varnhemshistoria.se

Ryttaregårdens sal rymde inte den folkskara som dök upp för att lyssna och se bilder från Varnhems historia. 75 personer bänkade sig istället i den svala sommarkvällen utomhus för att se och höra Kent Friman berätta om Varnhems historia med hjälp av kartor och bilder.

Delar av föredraget finns samlat nedan!

Glimtar av Varnhems historia 1700-tal - 1900-tal

 Klåster - BY MED 7 GÅRDAR SAMT ÖVERBO BY MED 4 GÅRDAR UTRITADE

                                                                                Klåster 

Klostrets by 1804 2 Klostrets by 1804 2

KLOSTRETS BY 1700-TAL MED 12 GÅRDAR - HUSETOMTERNA MED LADUGÅRDARNA LIGGER NÄRA KYRKANS OMRÅDE - utmärkta med rosa

KLOSTRETS BY 1800-tal, ännu inte flyttade gårdar, förutom Gästgiveriet

Överbo by 1815 Överbo by 1815

ÖVERBO BY 1700-TAL MED 4 GÅRDAR - HUSETOMTERNA MED LADUGÅRDARNA LIGGER NÄRA KYRKANS OMRÅDE OCH TÄTT SAMMANPACKADE

ÖVERBO BY 1700-TAL MED 4 GÅRDAR - HUSETOMTERNA MED LADUGÅRDARNA LIGGER MYCKET NÄRA KYRKANS OMRÅDE OCH TÄTT SAMMANPACKADE - FÖRUTOM NOHLGÅRDEN

RYTTAREGÅRDENS HISTORIA
eller SVEN MICHAELSGÅRDEN

Ryttaregårdens läge i Varnhem FÖRE 1850

KLOSTRETS BY 1700-TAL MED 12 GÅRDAR - HUSETOMTERNA MED LADUGÅRDARNA LIGGER NÄRA KYRKANS OMRÅDE
RYTTAREGÅRDEN LIGGER NÄSTA RAKT VÄSTER OM KYRKAN - LITE ÖSTER OM DAGENS STATIONSVÄG

Ryttaregårdens utveckling;
- 1523 - en storgård med Ryttarskyldighet för sex fullt utrustade ryttare
(S-A Hallbäck)
- 1632 blev den ett rent Militiehemman (ägt av Kronan) - en slags 'arrendegård'
- 1656 donerades gården till Greve Magnus de La Gardie - fortsatt 'arrendegård'
- 1689 reducerad till kronan och tilldelad Gudhems Compani - rusthållaregård
- 1770 friköpt till Skatte av Magnus Larsson - privatägd gård

"Graverat Militie Hemman emellan 1632 och 1652 och signerat med 1689 års ränta ifrån Grefwe Magnie Donation, har warit helt hemman, men 1/2 gammalt förmedlat november 14 1682 och 1/4  År 1691 efter rannsakning Cavallaristam 1/4 och 1/4 augement No 8 af Gudhems Compani - 1/4 köpt till Skatte af Magnus Larsson för 70 daler silvermynt efter kongli Kammar Collegie Skatte Bref af den 2dra october 1770 - 1/4 i Rote No 327 med 3 riksdaler Taxation.

Ryttaregården flyttas till Gästgivaregårdens kyrktomt efter laga skifte 1853

KLOSTRETS BY 1700-TAL MED 12 GÅRDAR - HUSETOMTEN FÖR RYTTAREGÅRDEN FLYTTAS TILL MITT FÖR KYRKANS VÄSTRA PORT - TIDIGARE GÄSTGIVARGÅRDENS KVARVARANDE KYRKTOMT

Unikt foto på Ryttaregården 1870 - nästan nybyggt!

Fotot finns i 'storman' G V Hoflings samling - lektor i Skara, veterinär och fotograferade mycket mellan 1840 och 1890 enligt Västergötlands Museums klassificering. Han var en av bygdens första fotografer. I Museets digitala arkiv finns över 600 foton från Skara, Varnhem, Lidköping och många andra platser i länet, liksom ett antal porträtt tagna av Hofling.

Ryttaregården i familjen Pettersson ägo 1879 - 1960

Bild från 1916-17  av en del av familjen Pettersson. Teklas far och hans syskon.

Fadern sittande till höger;
Olof August Pettersson, hemmansägare, f. Berg 1929 30/4 - änkling 1891 - dör på Ryttaregården 1918
Sittande till vänster;  systern Inga Maja
Stående fr vänster; Bröderna Karl Pettersson, Anders Petter Pettersson och Lars Johan Pettersson.

RYTTAREGÅRDEN 1915

Sven Michelsgården eller Ryttaregården år 1915

Från höger framför verandan byggd 1870: Hemmansägaren Olof August Petttersson, född 1829 - död 1918. Hans son Karl Wilhelm Bernhard Pettersson, född 1878 med hustrun från 1911 Agda Maria Theresia, född Bjelke 1884 och deras son Karl Olof Anders, född 1912 samt dottern Ingrid Anna Maria född 1915 (1 år)- senare gift Holmberg. Därefter står Hilma Pettersson och Berta Lövgren. Karl Pettersson, den siste private ägaren, var tekniskt intresserad och något av en tusenkonstnär. Bl a tillverkade han ljusstakar av trä till klosterkyrkan och nyckel till kyrkporten, m m.

Gården tillhörde fr o m 1960 Kungliga Historie-, Antikvitets- och Vitterhetsakademien.
Fastigheten överfördes till Riksantikvarieämbetet år 1986, bl a med motiveringen att den skulle kunna gräva ut klosterlämningarna.


Några år senare beslöt Varnhems församling att bygga nytt församlingshem, nuvarande Varnhemsgården. En paketlösning där prästgården hamnade mitt i byn och pastorsexpeditionen fick en tidsenlig lösning. Därmed inleddes en omfattande fastighetsreglering med Ryttaregården som central del och församlingens nya prästgård. Skara kommun och dess byggnadsnämnd var en tung part i processen. Nämnden tillstyrkte avstyckning av Ryttaregården men med mycket starka förbehåll gällande förutsättningarna. I beslutet står bland annat:

”Då tomtplatsen i sin helhet är belägen innanför klostermuren är det av stor vikt att några förändringar som påverkar kyrkomiljön inte sker på fastigheten. Området är riksintressant ur kulturhistorisk synpunkt och därför är det önskvärt att det även i fortsättningen är i samhällets ägo”.

2017 kyrkofullmäktige har beslutat att sälja Ryttaregården under 2018.

Ryttaregården 1955

Björsgården Nr 7 - Gästgiveriet först vid kyrkan sedan Piskapung* (korsvägen)

* Piskapung;  Ordföranden i Habo släktforskarförening (2015) ger följande namnförklaring;
När bönderna förr i tiden färdades med häst och vagn, t ex från och till en marknad, behövde de stärka sig med mat och dryck, kanske mest det senare. Då fanns ett antal små krogar utmed den gamla landsvägen. Krogar som låg sent i raden kunde heta Piskapung. Enligt sägnen "piskades" de sista slantarna ur (penga)pungen här för att få ännu en sup.


- Björsgården delas 1692 med 1/2 till Skara Hospital och 1/4 Gudhems Compani No 7
   - på så sätt två Björsgårdar i Varnhem därefter
- Björsgården 1/4 mtl med Gästgiveri blir friköpt till skatte 1761 - läge vid kyrkan

Text från Specialjordeboken 1825, som bl a beskriver varje gårds utveckling vad gäller mantal och tillhörighet - här Gästgifveriet Björsgården Nr 7. Text från Specialjordeboken 1825, som bl a beskriver varje gårds utveckling vad gäller mantal och tillhörighet - här Gästgifveriet Björsgården Nr 7.

Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie
- Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."
******************************************************************************************************
Det är så att Gästgiveriet var en rörelse som Kronan/Kungl Majt hade tillsyn över utan anslag, dvs den drevs oftast av gårdens ägare - men kunde också ha separat arrendator - utsedd Gästgivare fick mandat från länsstyrelsen med särskilda villkor.

Från själva Gästivaregårdens jordbruk under Björsgården 1/4 mantal krävdes ersättning för del i Rusthållet för Ryttar Bostället Nr.7 - vars huvudrusthållaregård var Pickagården - sedermera blev detta soldattorpet Åkersdal i Ljungstorp som låg under Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie.

Gästgifvaregården 1/4 mantal af Björsgården köptes fri till Skatte fastställt den 17 februari 1761 och Gästgivaren som var personligt utsedd av länsstyrelsen hade  vissa fri - och rättigheter - se avsnittet Gästgivarens friheter nedan!

KORT OM HOSPITALET I SKARA & VARNHEMSÄGORNA

- SKARA HOSPITAL NÄMNT 1:a GÅNGEN 1281 i biskop Brynolfs stadga (Sigsjö 1980)

- SKARA HOSPITAL ANLAGT DEN 1 AUGUSTI 1293 (Erik Tuneld f. 1855)

- SKARA HOSPITAL TRÄDGÅRD VARNHEM ANLAGD AV MUNKAR (Rödholm 1780)

- SKARA HOSPITAL HAR 'TVENNE QUVARNAR' VID BILLE (senare Spittakvarna)

- HOSPITAL I VARNHEM - ÖVERFÖRT TILL SKARA 25 JAN 1689 (Erik Tuneld)

- SKARA HOSPITAL MED EGEN FÖRSAMLING UPPHÖR 1832

- HJONEN FÖRS TILL VADSTENA

- TILLGÅNGARNA TILL KUNGLIGA SERAPHIMER ORDENSGILLET (instiftat 1791)
   (inkl 1/2 mtl Björsgården & Trädgården vid kyrkan och kvarnen vid Bille)

- HOSPITALSTRÄDGÅRDEN - NUV. KYRKOPARK KÖPS AV HOLMGREN 1880-TAL

 

Özsterut 1804 red Özsterut 1804 red

Ägor till Hospitalet öster om kyrkan 1804

Några rader från olika källor;
- 'En prunkande trädgård' för odling
- 1780-tal finns här 'trädgårdsmästare'
- 1790-tal finns här 'trädgårdsvaktare'
  (Inhyses Överbo - som det står i HFL!)

Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 Skara Domkyrka före 1864 - Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293


Begreppet Hospital
Går man tillbaka till högmedeltid har termen hospital primärt en innebörd som just spetälskesjukhus. Ordet spetälsk, fornsvenska spitælsker, är en bildning till hospital (sjukhus) ofta förkortat spital, och betecknar egentligen den spitälske =den på hospital intagne. Under första halvan av medeltiden var spetälskan/lepran en vanlig sjukdom i Sverige, och den vanligaste hos de på hospitalen intagna. Därför kom termen att överföras på sjukdomen själv, och samtidigt tydligare kopplas till ordet hospital (Dahlbäck 1987:150). Det förefaller alltså som att just hospitalen primärt (anm; vid sin tillkomst) är till för spetälska.

 

Skara hospital omnämns 1:a gången år 1281 - upphör 1832

Hospitalet omnämns för första gången 1281 i biskop Brynolf Algotssons stadga (Sigsjö 1980:16). Därefter hörs inget nämnvärt om hospitalet förrän 1539 då det får övertaga franciskanerkonventets lösöre (Beckman 1923:54). Inget Helgeandshus förefaller ha funnits i staden. 1318 omtalas dock ett hospital ”för de sjuka prästerna i Skara stift”. Ett hem för fattiga ålderstigna präster brukar istället kallas Infirmaria. Endast ett fåtal sådana är kända i Sverige. Ett i Skara, och ett i Strängnäs (Järpe 1979:13) och ett i Åbo (Pihlman & Kostet 1986:38).
(Hospital och Helgeandshus - En studie av omsorgsväsende i medeltidens Sverige. Kandidatuppsats i arkeologi HT 2007 Martin Arleskär Handledare: Anders Carlsson, Stockholms Universitet)
 

Till år 1832, då hjonen flyttades till Vadstena, fanns i Skara ett hospital, som i kyrkligt avseende utgjorde också en egen församling, Skara hospitalsförsamling. Till denna hörde dels själva hospitalet, dess hjon och tjänstepersonal och dels de på hospitalsgården bosatta. De på hospitalsgården bosatta skrevs efter hospitalsförsamlingens upphörande i Skara landsförsamling, annex till Skara stadsförsamling. Före 1791 var Skara hospitalsförsamling eget pastorat. Under åren 1791 fram till införlivandet med landsförsamlingen 1832 var Skara hospitalsförsamling annexförsamling i Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling, Skara hospitalsförsamling, Härlunda, Bjärka och Händene församlingars pastorat. Stift: Skara Härad: Skånings

(www.ArkivDigital.se)

Olof Rödholm skriver i sitt manuskript; Försök till en korrt Beskrifning om Skara Stift;
"Redan i Katolska tiden var en skön trägård af Munkarna anlagd vid Warnhems Kloster, hvilken ännu är till och hörer till Skara Hospital."
 

I Erik Tunelds (född 1855) Geografi öfver konungariket Sverige hittas följande meningar;
"Wid Warnhems kloster var redan i den katolska tiden en skön trädgård som ännu finnes och hör till Skara Hospital. Här var fordom äfven Hospital vars inkomster enl Кongl brefvet den 25 Januari 1689 transporterades på Skara Hospital, liksom bl a Hospitalet i Mariestad.

I Skara vid eldsvådan år 1712 utplånades alla spår af Stadens fordna byggnader. Ett Helga Andshus Domus Spi Sancti eller Hospital lär här vid Domkyrkan blifvit anlagdt begåfvadt d 1 Aug 1293 af Herr Magnus Johansson , den 5 Febr 1З14 af Hr Birger Peclersson Lagman i Upland samt genom Hertigarne Erik och Waldeinars testamente d 20 Jan 1318. Ett Hospital för fattiga sjuka och utlefvade Präster har i katolska tiden här äfven varit inrättadt.

Sammanfattning angående Varnhem och Skara Hospital;
SH äger länge i Varnhem en stor trädgård öster om kyrkan (idag "Kyrkoparken")
SH har en tid avkastning från två kvarnar vid Bille i Varnhem - Hospits/"spittes" Qvarnar (arrenderas ut)
SH har också avkastningen från Björsgården 1/2 mantal i Varnhem (arrenderas ut)
SH upphör 1832 och mark och gårdar förs till övergripande ägaren; Kungliga Seraphimer Ordensgillet*

*Anm; Flertalet sjukvårdsinrättningar från 1770 till början av 1870-talet ägdes av Kungliga Seraphimer Ordensgillet (KSO). Ansvaret övergick sedan till Sundhetskollegium en föregångare till dagens Socialstyrelsen.

KSO fick kunglig instruktion 1791; "Kongl. maj:ts nådiga instruction för det til öfwerstyrelsen wid hospitalen, barnhusen och lazaretterne instiftade seraphimer ordens-gillet. Gifwet Stockholm i ordens-capitlet den 28 april 1791. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ maj:tis. :b Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1791."  (Se http://hdl.handle.net/2077/28044)

Är du intresserad att veta något mer om Skara Hospital så finns följande bok att låna på Skara Stifts och Landbibliotek; 'Skara hospital - Kort historik.' Welin, Sanfrid, 1855-1954 (författare) Utgiven i Skara: Bergers bokhandel i distribution 1946. Svenska 28 s.
 

Tillbaka till Gästgiveriet vid kyrkan 1780 - storbrand

Storbranden 1780 karta Storbranden 1780 karta

En ovanligt vackert akvarellmålad karta visar de ändringar som bestämts och föregående lägen. Man kan se norra delen av kyrkogården  längst ner till höger på kartan. Av det förstår man att branden var granne med den ståtliga klosterkyrkan med sitt tjärade spåntak. Till vänster ser man en särskild karta för de tomtområden som nu åläggs Björsgården med Gästgiveri att flytta sina byggnader till.

Storbrand detaljkarta - med den då förlagda Gästgivaregården markerad med rött- nu beslut om Laga flytt till Piskapung (betydelse - se överst på sidan!! Storbrand detaljkarta - med den då förlagda Gästgivaregården markerad med rött- nu beslut om Laga flytt till Piskapung (betydelse - se överst på sidan!!
KARTA 1781


A.
Under denna Littera undfick Björsgården af Sin gamla Hustomt Littera a, hvarå inga nya hus hädanefter få byggas, utan de där nu varande komma at flyttas, ock platsen til kryddgård at nyttjas, til innehåll, med hvad af gamla vägen ärhölls ------15 ¼
Anm; Nu passade man på att även räta ut Kyrkogatan = X.

 

KARTA 1804


Björsgårdens ladugård med stall förlades väster om Öglundavägen och Gästgiveriet var placerat öster om denna väg med gaveln mot Skara-Skövde-vägen i en lång byggnad i nord-sydlig riktning. Redan nu fanns ytterligare en byggnad
med gaveln mot Gästgiveriets norra gavel.

<-- Till avsnittets delrubriker! 

KARTA 1844

Ladugårdsbyggnads/stalldelen har växt ut rejält och även Gästgiveritomtens extra byggnad på tvärs i norr med gavel mot själva Gästgiveribyggnaden syns här tydligare som ett hus - troligen bostadshus för gårdsdelen av verksamheten. Man kan också se den gamla afträdesbyggnaden placerad strax på och delvis utanför tomtgränsmarkeringen i norr nära det nya bostadshuset - jmfr foto nedan!

Granngården Ulfsgården har också sina byggnader nära landsvägen liksom Junkragårdens ena ladugård  (48) och en backstuga (42) vid den här tiden. Landsvägen Skövde - Skara har också sina stora allé-träd utmärkta.

KARTA 1844


Gästgivargårdens Kyrktomt (1210) låg kvar mitt för Västra porten så sent som 1844

Vissa markering på kartan visar en rundkörningsplats mitt för Västra Porten!

Gästgivaregården har här också upplåten plats för Klockarbolet (på ofri grund) norr om kyrkogården.

Platsen blir 1860 hustomt för Ryttaregården!

GÄSTGIVERIET RIVS 1888 OCH EN AFFÄRS- OCH BOSTADSBYGGNAD UPPFÖRS

Foto från Kerstin Antbäck, 2015
Foto från Kerstin Antbäck, 2015

AXEL LINDH GIFTER SIG MED HERTA JANSSON 1934 OCH ARRENDERAR

Axel och Herta den 9 juli 1936 - de gifte sig 20/1 1934.

Formalia;

Axel Valfred Lind, född i Amnehärad 1905 24/9 - död i Husaren, Axvall 8/5 1999

Herta Julia Kristina född Jansson, i Varnhem 1909 7/5 - död i Björsgården 27/2 1989

Herta handmjölkar tidigt 1930-tal korna på gärdet mitt emot Anton Larssons affär med sin pumpstation för bensin för de allt mer förekommande bilarna. Det var detta gärde som Hilda Charlotta Janssons sterbhus hade skänt till Varnhems Församling som tomt för församlingshem om det blev bebyggt inom  5 år. Församlingen valde istället att ta över Utställningslokalen som byggts av Nils Lann för Axevalla-Varnhemsslöjd 1935 vars verksamhet sedan Agda Österberg tog över och 'flyttade' till Tre Bäckar. Utställningslokalen var sedan församlingshem under många år innan nytt församlingshem byggts nära den plats som de lämnat ett antal årtionden tidigare.

Axel och Herta handmjölkar utmed Öglundavägen.

Axel med Lena och Dolly harvar ladugårdsgärdet med många småstenar.

Axel och Herta med sina älskade ardennerhästar Lena och Dolly.

Axel stukar havre.

Kerstin Lindh (idag Antbäck) under vägvisaren åt Skövde och Falköping i korsvägen utanför sitt hem. Trädet var affischträd och växtligheten hade då ännu inte inneslutit Junkragården.

FLYGBILD 1955