D. 2 Lilla Ulunda - Lundbergstorpet -> Wassängen

Lundbergstorpet fanns tidigt nära Hospitalskvarnen

Lundbergstorpet -> Wassängen Lundbergstorpet -> Wassängen
Ulunda by 1794 - tilldelning - Kartan vänd med norr rakt upp! Ungefärligt! Ulunda by 1794 - tilldelning - Kartan vänd med norr rakt upp! Ungefärligt!

1794 ritar man Hospitals Qvarn med två kvarnar (Nuvarande Gustafsfors kvarn & Bille kvarn)
- den nedre och den öfvre kvarnen som det står att Skara Hospice ägde, troligen tilldelat Skara Hospice av Kronan efter Klostertiden i Varnhem. Kärnan i hela området nära Hospitalskvarnen söder om bäcken är en gammal Kronoallmänning.

Den bebyggdes efter hand med Ryttartorp och soldattorp och några andra "inhysesstugor". Nu blir det som blir kvar efter utdelningen Skarke sockens alla gårdars allmänning i en lite mindre skala och här på kartan ritas en allmänning som ringlar sig runt de inhägnade delar som delas upp. Mark nr 99 "till Klåckarn" hänför sig till att Klockabohlet i Varnhem som får en utmark här uppe på allmänningen.

Ulundagårdarna ritas ut som två gårdar som sedan gammalt utgjort Ulunda militiegård;
-Ulunda 1. och Ulunda 2. (Senare Stora Ulunda och Lilla Ulunda)

Nr 91 = Qvarnlyckan till Ulunda


Nr 93 = Skarpmans boställe och Stadigs soldatboställe = N.o 327  (Bäckefors) + N.o 329 (Vassbacken)
                 I Skarpmans boställe: Wäberga Nohlgården, Ledsgården och Ryttaregården för 1/4-del,
                 I Stadigs soldatbost: Späckatorp med stugu-utrymme, Trädgården med utrymmet vid stuguwäggen,
                 Ulfsgården för 1/4-del, Junkragården för 1/4-del,
Nr 95 = L = Wallgrens intäkt som behålles till största delen av Hospitalsqvarnen
                  (Ulunda får ett litet streckat hörn!)
Nr 96 = Ulunda - Lundbergstorpet - idag Wassängen
Nr 97 = Smedsgårdens Ryttaretorp intill början av 1800-talet - se karta nedan!

Ca LI på kartan blirockså Ulunda bys område.

Onumrerat i kanten på Almänningen ligger också inhysesstugan Fjellet/Fjället intill Smedsgårdens Ryttare boställe Nr 97 - lite förvirrande kallas hela området med små stugorna så småningom för Fjället.

Kvarnområdet på karta 1844 - underlag för laga skiftet i Klostrets och Öfverbo byar

För området runt Hospitalskvarnen kan man 1844 se att de gamla stugorna inte längre är placerade exakt som de var tidigare. Efter början av 1800-talet behövdes inte längre Ryttartorp utan det fick bli lite modernare Soldattorp som skapades efter Ryttartiden och då passade man ofta på att byga nytt. Däremot ligger de båda soldattorpen N,o 327 och 329 kvar på samma platser som tidigare i soldatmarken nedåt i bild.

För Smedsgårdens soldater blev fortsättningen uppe i Ljungstorp på mark nära det gamla Missionshuset Bostället här nere blev för Ulundas del ett torp - Lundbergstorpet - inte utmärkt på kartan då det låg i Ulunda bys område, men låg söder om nr 1597.

Vid Hospitalskvarnsmarken kan Lundbergstorpet ses på karta 1837

Nummer 192, 193 och 194 på kartan utgör Lundbergstorpets Tärdgård och Lannen.

Lundbergtorpet upphör som torp i o m att markerna tilldelas D. (Lilla Ulunda) 1837 och en del av Trädgården med lannen (194) blir lertäkt = I på kartan.

Ser ut som om Lundbergstorpet upphör som aktivt torp till Ulunda i samband med laga skiftet 1837 - blir inhysesstuga utan egen mark

Detalj från kartan 1837. Nr 192, 193 och 194 på kartan utgör Lundbergstorpets Tärdgård & Lannen.
I blir alltså nu en lertäkt för Ulundagårdarna och markerna för torpet sammanfogas med Ulunda E. - Ulunda 2. - Lilla Ulunda.
Några uppräknade ägor;
Nr 285 = Instängd wall för Lundbergstorpet
Nr 478 = Lundbergshagen
Nr 479 = Lundbergstorpet stenbunden backe

På karta 1877 beskrivs Fjället med 4 boställen och med Lundbergstorpet alldeles i söder inom området bara som en liten fyrkant

Ulunda 1877 - klicka på bilden för att se den större! Ulunda 1877 - klicka på bilden för att se den större!

1898 hade kvarnarna blivit två separata kvarnar - Gustafsfors och Hospitalsqvarn - Smedsgårdens Ryttarjord utmärkt

Ulundas torp Lundbergstorpet - idag Wassängen - är inte utmärkt på kartan, men ligger i området med bosktäverna -da i Ulunda.Ägan alldeles norr om denna är här utmärkt som Smedsgårdens Ryttarjord - en rest från Ryttartorpets dagar nästan 100 år tidigare.

Fjället på karta 1960

Fjället 1960 Fjället 1960

1960 finns det forna Lundbergstorpet med en ljus fyrkant mitt emot och söder om Fjället 11 - återigen på Ulundas mark.

Lundbergstorpet blir Wassängen och stugan bevaras

Wassängen Wassängen

Boende på Lundbergtorpet i kyrkböckerna 1779 - 1836

Från år 1742 hade Ryttarna i Ulunda N.o 9 namnet Lundberg - någon av dessa har troligen pensionerat sig med gårdens goda minne och skapat ett torp i utkanten av 'Lilla Ulunda' ner mot den gamla Kronoallmänningen och nära Hospitalskvarnen och Klostrets 2 soldattorp - Bäckefors och Vassbacken.

Lundbergstorpet
Varnhem AI:1 (1779-1787)


Torparen Johannes Ingelsson, född i Vånga 1743, inflyttad med familj från Björnabacken 1783
Hustru Maria Arfvidsdotter, född i Väberga 1742
Dotter Stina, född i Hålltorps rote 1778-07-02
Son Elias, född i Varnhem 1780-10-29
Dotter Greta, född i Varnhem 1784-07-14

Varnhem AI:2 (1786-1791)
Kvarboende;
Torparen Johannes Ingelsson, född i Vånga 1743 - död 1790
Hustru Maria Arfvidsdotter, född i Väberga 1742,
Dotter Stina, född i Hålltorps rote 1778-07-02
Son Elias, född i Varnhem 1780-10-29
Dotter Greta, född i Varnhem 1784-07-14
- efter makens död fam utflyttad till: vid Stenhammar
(Därifrån kom också husfrun på Lilla Ulunda , Christina Wettergren 1780!)

Varnhem AI:3 (1792-1800)
Ny inflyttad;
Torparen Andreas Abrahamsson, född i Bolum 1763
Hustru Cathrina Carlsdotter, född i Väberga 1760
Dotter Cajsa, född i Eggby 178
Dotter Maria, född på platsen 1792
Mannen Anders Jansson, född i Klostret
Hustru Stina Andersdotter, född i Klostret
Dotter Cajsa, född i Klostret 1794
Son Johannes, född på platsen 1798

Varnhem AI:4 (1800-1815)
Kvarboende;
Torparen Andreas Abrahamsson, född i Segerstad 1763
Hustru Cathrina Carlsdotter, född i Varnhem 1760
Dotter Cajsa, född I Eggby 1789, utflyttad till Härlunda 1802
Dotter Maria, född i Klostret 1792-07-05, ut till Härlunda 1805, åter 1807, utflyttad till ut till Ving 1809
Dotter Stina, född i Klostret, 1794-08-07 - död 1810
Son Anders, född 1799-09-14, utflyttad till Löthen 1809, återkom 1810
Dotter Lena, född på platsen 1802-12-12

Här finns ett avnitt under Torparens med inhyses och en salpetersjudare;
Inhyses;
Änka Maria Pehrsdotter, född i Klostret 1754 - död 1807
Son Jonas, född på platsen 1782, utflyttad till Amundtorp 1807
Dotter Eva Andersdotter, född på platsen 1789, utflyttad till Amundtorp 1807, Not. mycket klen
Son Johannes, född på platsen 1794 - död 1807

Mannen Andreas Häggblom Jansson, f. Klostret 1755 Not Saltpettersjudare bor vid Hospitalsqvarnen
Hustru Stina Andersdotter, född i Klostret 1772
Dotter Cajsa, född i Klostret 1794
Son Johannes, född i Klostret 1797, död 1802
Son Anders född i Klostret 1801, Överbo
Dotter Eva Andersdotter född i Klostret 1789

Varnhem AI:5 (1815-1836) - Ett torpställe under Ulunda
Kvarboende;
Torparen Anderas Abrahamsson, född i Segerstad 1763 - död 1828
Änka Hustru Cathrina Carlsdotter, född i Varnhem 1760 - död 1830
Son Anders, född i Varnhem 1798-09-14, utflyttad till Överstegården 1820
Not. Salpetersjuderilärling enligt fullmakt
Dotter Lena, född i Varnhem 1802-02-12, utflyttad till Prästgården 1815
Fosterson Pehr Bengtsson

Det verkar som om torpet upphör som torp i samband med laga skiftet 1837 och att sedan där skriver eventuella inhyses vilka inte går att skilja ut ur kyrkböckerna.

Artikel -  Salpetersjuderi/salpetersjudare - "saltbittersjudare"

Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll. Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll.

Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.

På Gustav Vasas tid började armén allt mer övergå till eldvapen. De laddades med krut, som till 75% innehöll salpeter, som fanns i stor koncentration under ladugårdar. Tidigare hade huvuddelen det krut som användes inköpts från utlandet, men man såg nu behovet av att storskaligt börja tillverka eget krut i Sverige. Följaktligen förklarades jorden under ladugårdarna för krono regale. Alla bönder (prästerna såg till att ingen blev glömd) tvingades leverera sin ålagda kvot av salpeterjord tillsammans med aska, ved och kol till närmsta sjuderi. Denna skyldigheter ersattes 1634 av en salpeterskatt. Salpetersjudarna kom nu istället att själv hämta jorden under böndernas ladugårdar. Salpeterskatten ersattes 1801 av en skydlighet för varje mantal att årligen leverera 1/2 lispund salpeter till staten. 1830 upphörde salpeterskatten helt.

Bönderna ålades att ha trägolv i ladugårdarna för att denna salpeterbildning skulle kunna ske. Sjudningen varade årligen från den 1 maj till 29 september. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök. Denna sjudning pågick under 6 -7 dagar eller tills ett ägg kunde flyta på ytan. Efter detta tillsattes kalk och aska vilket fick den ingående koksalten att kristalliseras och som därmed kunde avlägsnas. Därefter fick det hela svalna till ca 25 grader då salpetern började kristalliseras. Denna råsalpeter transporterades sedan till krutbruken. Sjudarna hade rätt att ta bränsle för kokningen.

För att effektivisera och bättre kontrollera att all gödseljord togs tillvara tillsattes under den krigiska stormaktstiden speciella salpetersjudare, som reste omkring bland böndernas byar. De hade rätt att till och med låta sitt arbetslag bryta upp stallgolven om så skulle behövas. Dessutom skulle de hållas med mat och logi så länge arbetet pågick. När de var klara fick bönderna själva fylla på ny jord och eventuellt lägga nya golv i fähusen. De våldgästande statliga arbetarna, som vart femte år knackade på dörren, kallades föraktfullt ”pissegubbar”.

De salpeterlador som anlades från och med mitten av 1700-talet tog vara på allt som kunde ge salpeter. Där blandades kalk och jord med latrininnehåll och ruttet kött från hushållen i städerna. Komposten kokades och urlakades. Arbetsförhållandena var mycket svåra och personalen bestod ofta av kvinnliga fångar under uppsikt av sjudare och vaktpersonal.

År 1723 gavs bönderna genom en kunglig förordning rätt att själva tillverka salpeter och att sälja denna till Kronans krut-tillverkare. Eftersom sjudarnas besök var ovälkomna utnyttjade bönderna alltmer denna rätt.

Vid riksdagen år 1800 bestämdes att kronans rätt till jorden under gårdarnas uthus skulle upphöra vid 1804 års slut. Men bönderna var fortfarande ålagda att leverera ½ lispund (4½ kg) salpeter årligen per hemman. I mitten av 1800-talet upptäcktes stora saltlager i Sachsen. Detta kunde användas vid kruttillverkning. Härigenom minskade behovet av salpetersjudning av jord. När sedan upptäckten av bomullskrutet gjorts upphörde sjudningen. Därmed upphörde ett näringsfång som bedrivits under nära 500 år och vållat både Kronan och bönderna stora bekymmer.

Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersjudare

Soldatens Wass änka flyttar in på Wassängen 1907 - troligen ett ställe köpt av maken innan hans död 1905 - soldatnamnet Wass ger namn åt soldattorp och forna Lundsbergstorpet

Soldatboställe 329 - namnat Vassbacken´

Soldat Lars Johan Vass, född 1884-10-02
1:a hustru Augusta Vilhelmina Andersdotter, f. Skärv 1850-02-07, gift 1878-04-28, död 1888-09-27
Son Gustaf Edvin, född i Varnhem 1879-02-05
Dotter Anna Matilda, född i Varnhem 1881-12-19
Son Karl Ludvig, född i Varnhem 1884-10-02
Son Johan Oskar, född i Varnhem 188-02-25
2:a hustru Charlotta Marberg, född i Skånings Åsaka 1851-11-19 gift, 1890, - död 1913-02-04

Dotter Augusta Charlotta Vass Olsson, född i Varnhem 1891-02-11, gift 1919-03-22 - död i Hägersten 1972-11-01
Dotter Agda Maria, född i Varnhem 1892-05-02
Son Ernst Alfred, född i Varnhem 1894-12-16
*****************************************************************************************************

Varnhem Alla:2 1895 - 1922
Wassängen (nu under Allmän mark)
Här noteras Augusta Charlotta Wass Olsson, Stockholm, som ägare
- änka efter f.d Soldat J. Wass som dog 12/4 1905

1907 inflyttar;
Änkan Charlotta Marberg
, född i Skån Åsaka 1851-11-19 in med sina barn 1907 - dör 3/2 1913
Makens Son i första äktenskapet Karl Ludvig Wass, född i Varnhem 1884-10-02
Gem. son Ernst Alfred, född Varnhem 1894-12-15 - till Stockholm 1913
Mannens son i första äktenskapet Johan Oskar, född i Varnhem 1888-08-28 - in 1908 - ut 1909
Gem, dotter Agda Maria, född i Varnhem 1892-05-02 - 1908 - till Stockholm 1910

Hyrar gör från 1914;
Kalkarbetare Albin Johansson, född Bolstad 188-08-30, gift 27/11 1914
Hustrun Augusta Matilda Johansson, född i Bolum 1885-12-05
Dotter Margit Augusta, född 1916-03-10 i Bolum - dör 1916-03-12

In 1917;
Kalkarbetaren Albanus Johansson, född i Bolum 1895-05-27 - ut till Härlanda 17/12 1917

Varnhem Alla:2 1922 - 1938
Ägare fortfarande Augusta Charlotta Wass Olsson, Stockholm

Kvarboende hyrande;
Järnvägsarbetare Karl Ludvig Wass, född i Varnhem 1884-10-02 - gifter sig i Norrland 1924

Hyr fortfarande;
Kalkarbetare Albin Johansson, född Bolstad 188-08-30,
Hustrun Augusta Matilda Johansson, född i Bolum 1885-12-05
- de båda flyttar ut 1922