D. Inom Ulunda by gamla gräns

Ulunda by var en Krono Militiegård på 'helt hemman', för-medlat till 1 1/2 mantal - hela Ulunda gård donerad till Greven Magnus Gabriel de la Gardie 1650 och återtaget till staten via reducering 1681
- efter Storskiftet 1790 kallas gården Ulunda by

Forntida minnen från bosättningar finns det gott om på höjden vid Ulunda på sluttningen från Billingen mot slätten

Bild från annant håll - stensättning med kalkstenslock Bild från annant håll - stensättning med kalkstenslock

På platsen för senare gårdsbildningar finns ovanligt många rester av fornminnen med gravplatser och andra utmärkta forntida kulturarvsminnen.

Detta tyder på att gårdsbildningar i senare tid har föregåtts av boende under årtusenden på de här markerna.

Vid Ulunda gård finns en gång­grift och på Fiskaregårdens ägor ytterligare två. Vidare finns flera bronsåldershögar och gravfält med rösen och stensättningar.

Karta från RAÄ fornsök

Boende på Ulunda enligt mantalslängder 1642 - 1753 ger en bild av en gårdsamling med vanligtvis 4 boenden och att gårdsdelarna verkar gå i arv inom familjerna under lång tid

Mantalsförda på Ulunda
1642 - Kronan ägare av Militiegården Ulunda

Lars Bengtsson med hustru Ingeborg Jonsdotter
                                           Änka Kirstin Månsdotter med dräng Joansson
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Anders Andersson med hustru Brita
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter
1645
Lars Bengtsson med hustru Ingeborg Jonsdotter med inhyses Gunnela Jonsdotter
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter
Nils Andersson
                             Ryttarhustru Anna Esbjörnsdotter
1646
Lars Bengtsson med husru Ingeborg Jonsdotter med inhyses Gunnela Jonsdotter
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter
                                                          Brita Andersdotter
1647
Lars Bengtsson med hustru Ingeborg Jonsdotter med piga Gunnela
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter
                                                         Brita Andersdotter    

- Magnus Gabriel de la Gardies ägartid efter donation 1650
1652
Lars Bengtsso
n med hustru Ingeborg Jonsdotter
Pär Svensson med hustru Gunnela Jonsdotter med dotter
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter
1654
Lars Bengtsson med hustru Ingeborg med dräng Lars Joansson
Pär Svensson med hustru Gunnela Jonsdotter
Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Nils Andersson med Karin Andersdotter
Anders Jonsson med hustru Marit med dräng H Börta
Bängt med hustru Elin
1655
Lars Bengtsson med hustru Ingeborg Jonsdotter
Pär Svensson med hustru Gunnela Jonsdotter
                                                                                         inhyses Anders Nilsson med hustru Gunnela Månsdotter
Jon Larsson med hustru Karin Andersdotter
Nils Andersson med hustru Karin Andersdotter med dotter Marit
                                   Börta Andersdotter
1668
Lars Bengtsson med hustru Månsdotter
Pär Svensson med hustru Ingeborg med dotter
Jon Larsson med hustru Karin
1669
Lars Bengtsson
Pär Svensson med hustru Ingeborg
Jon Larsson med hustru Karin Nilsdotter
Pär med hustru Brita
Lars Carlsson
Nils med hustru Britta
Bengt med hustru
1671
Lars Bengtsson med hustru
Pär Svensson med hustru Ingeborg
Jon Hansson med hustru Kjerstin

- slut på Magnus Gabriel de la Gardies ägartid 1681  - nu Kronan
1691
Sven Pehrsson
med hustru med sönerna Jonas & Göran
Jöran med hustru
Bengt med hustru
Börgir med hustru
Anders Börgirsson med hustru
1695
Sven Pehrsson med hustru
                                Jonas Jörans änka
Bengt med hustru
Börgir med hustru
Anders Börgirsson med hustru
1696
Höllgir Pehrsson med hustru
                                    Ryttare Måns Olufsson med hustru
Bengt med hustru
Börgir med hustru
Anders Börgirsson med hustru

1697
Höllgir Pehrsson med hustru
                                    Ryttare Måns Olufsson med hustru
Bengt med hustru
Börgir med hustru
Anders Börgirsson med hustru
1698
Hollgir Persson med hustru
                                     Ryttare Måns Olssons med hustru
                                     Änkan H Anna
Börgir med hustru med son
Anders Börgirsson med hustru

1699
                                           Ryttare Måns med hustru
                                           Änkan Karin
Lars med hustru
Börgirh med son          Anders Börgirssons änka

1700
                                           Ryttare Måns med hustru
Lars med hustru
Börgir med hustru med 2 söner
Petter Jacobsson med hustru

Åren mellan 1701 - 1753 kan vi se följande:
1704             Ryttare Måns ersätts med Ryttare Anders och sedan bokförs Ryttarna inte särskilt
1707 - 1724 bor här 4 familjer: Jon Jonsson, Lars Olofsson, Anders Ersson & Lars Hindriksson
1741 - 1753  bor här de 4 familjer vi känner igen från lantmäterihandlingen från 1751 nedan
Petter Larsson
Lars Olofsson
Oluf Olufsson
Lars Andersson

Vill du i detalj följa de boende med drängar mm på Ulunda mellan 1700 - 1753
- så kan du ladda ner Excel-filen nedan!
(Mantalslängdsboendet är framtaget och tolkat av Margareta Dahlin, Varnhem)

Utdrag ut specialjordeboken för Höjentorps fögderi beskriver tiden 1681 - 1826 för gården Ulunda

Specialjordeboken Ulunda Specialjordeboken Ulunda

Ulunda står i Jordebokens utdrag 1825 som 1 1/2 mantal
Textolkning;

"Har warit helt Hemman med 1/4 förmedlat i mantalet och 1/2 i Jordeboksräntan, Cavalleri Stam Nr 9 af Gudhems Companie Reducerat expectaner Hemman från Kongl Drotden Hans Höghet Grefven Magnus Gabriel de la Gardie med 1681 års Ränta, efter Kongl Reduchtions Commissions Resolution af den 8 juni och 14 augusti 1681.

Köpt till Skatte 1/4 af åboen Enkan Stina Jonsdotter för 60 Dbh Silfvermynt och 1/8 af Sigge Påfwelsen, 1/8 af Pehr Kjellman hwardera 1/8 delen för 10 Db 4./. som enligt Kongl Kammar Collegie Skattebref af den 22 Mars 1772, 1/4 af Anders Carlsson enligt Kongl Kammar Collegie Skattebref den 20 April 1826."

1751: "Ulunda ett Krono Rusthåll som bebos av fyra Åboer"

Åboer = boende å (på) - Åboende

Kartan följs av denna text:

 

"År 1751 den 16 Maje infant Sig till Ödmjukt föllje av respektive Höga Landshöfdinge Ämbetets Höggunstlige Ordres den 25 januari sistlidne, undertecknad Landsmätare uti Ulunda By i Skaraborgs Lähn, Walla Härad och Skarke socken att, företaga afmät till delning öfwer bemätte Byes ägor, så uti Åker och Äng, som tomteplatsar; Warandes derwid å Konglig Majts och Krones wägnar närwarande Kronobefallningsmannen Wälbetrodde herr Lars Hedberg jämväl å Regements Lieutnanten Wälborne herr Gustaf Earlström, å kiärande Sidan woro Lars Olufsson, Lars Larsson och Anders Larsson tillstädes, samt å Swarande Sidan Petter Larsson och Oluf Olufsson.

Sedan wederbörande herrar fullmäktige med samtelige deltagarne församlade woro, uplästes förromnämnde Höga Ordrees om Sielfva Giöromålet; Husar efter Tomteplatserna togos uti Ögnasikte och wid efterseendet att mangårdshusen på norra delen i gården alt förnära in på Ladugårdshusen äro bebyggde, des utan så oredigt öfwer hela Byen att den som äger Norra delen i Mangården har södra delen i Ladugården,

Swarandena protesterade wäl i förstone emot den anbefallte mätningen, men blefwo dock efter någon föreställning samt herrar fullmäktigernas påstående slutat att alla ägor i anledning af förr åberopande Höga Ordes; som till Byen finnas skulle afmätas och till des begrepsbeskriwas, samt delningsproject till Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingens vidare om pröfvande insändas.

Hwarefter mätningen företogs öfwer ägorne och som Ulunda By består af ett helt Krono Rusthåld med 1/2 dito augement och bebos nuförtiden av fyra Åboer, whilka hwardera innehafva Tre åttondels hemman, så att affattades hwaren Åboer förr hafde åkerskieften uti alla tre gierderna och tecknades Lars Olufssons åkrer med Äng 1., Petter Larssons med N: 2, Lars Anderssons med N.3 och Oluf Olufssons N.4

Sedan project till Högwälborne herr Baron Landshöfdingen och Riddaren ingifwit war härledes ägorna beqwämligen jämkas och delas, så uti Åkerjorden som uti följskifte sig ligger utan wisssa Åkertegar, till hvarje lott, känna i anseende till belägenheten ej vidare ändras, ej heller bristen tagas uti husart och skifte från den ena och till den andra läggas, utan hwad enthem mister eller får till tages på ett ställe, som ock att ängarna whilka till Åkerskifte hittills brukats böra enligt Kongl förordningar ute till wissa tegar till hwarje lott läggas, på det ängens skiötsel derigenom iacktagas må.

Byens Byggningstomter äro till Mangårdshusen in på ladugården, anska tätt samman byggde i synnerhet på Norra halfdelen, att fara för eldswåda är, och som ofvanfö förmält om hwarannan lagde så att den som hafwer sin Mangårdsplats Norr har deremot Södra ladugården och icke ringaste utrymme hwarpå de kunna flytta, mindre bygga ringaste hus, i anseende till föregående skiäl som och att den Norraste delen i gården eller N:2 bör flytta sine hus längre uti Norr och sedan 1. och 3. derefter hvarigenom Mycken Kostnad å ömse sidor förorsakades besynnerligen för N. 2. och 3. som sine Mangårds hus icke länge sedan å nyss uppbyggda hafwa, företogs till undvikande af samma kostnad:

Tomterna med räta linjier blifwa uti fyra lotter lagde och hvar en sin lott bekommit
N.1 som först tränger ombygga sine hus utflytter på den plats N:2 mista bör, Här respective Höga Landshöfdinge Ämbetet genom utslag den 27 April 1752 samma delningsproject för giltigt ärkiändt och stadsfäst.

Till Ödmjukt följe hwar af Undertecknad efter förut skiedde behörige Kungörelser den 14 Maj derpå följande uti Ulunda infant att å de ägor som bemälte By tillhöra delägarne emellen jämk och delning företaga. Närwarande å Kongl Majts och Kronans Wägnar efter ordres den 7 dennes Krono Länsmannen Wälacktad Lars Otter, å Regements wägnar Liutnanten Wälborne herr Gustaf Karlström, kiärande Lars Olufsson och Lars Andersson tillstädes, samt Svarandarne Petter Petter Larsson och Oluf Olufsson; Sedan inlästes det upprättade delnings project som till hwar och en widare kostnads undvikande syntes beqwämligast, med derå Höga Landshfdinge Ämbetets Stadsfästelse. Dervid Krono fullmäktigen är hindrade att att som gården är af Krono Natur och 3 Åboer allenast böra flytta, bör den fjärde lägga någon ersättning i penningar till de trenne åboers huseflyttnings Kostnad, men hwad projectet till delningen widkommer så har han deremot intet att påminna, utan äger sin fulla kraft.

Herr Regements fullmäktigen påstod att höga Landshöfdinge Ämbetets resolution på ingifne jämk och delnings projectet skall till alla delar fullföljas efter det är det bästa och Lindrigaste till onödig Kostnads undvikande för delägarne.

Petter Larsson protesterade emot det fastställde delnings projectet öfwer Tomteplatserna giordt war, med utlåtande att sig willja hellre flytta sine hus både uti man- och ladugården, fast än det skulle falla honom något Kostsamt icke begiärandes någon Kostnads Ersättning med penningar af sin granne efter Kronofullmäktigens yttrande.

Olof Olufsson tillika med Sökande parten woro nögde med delningssättet, men är hindrades likwäl af den senare att wägen till wattukiellan uti Skogs gierdet samt wägen genom Ladugården på södra och norra sidorna till Skogsgierdet ej må ingenstängas utan som tillförende öppen wäg wara jämväl ock att de till sine hus flyttning icke någon wedergälning åstunda ity företogs delningen. Således hvar efter alla ägorna under föregående Nummer igen:


Därefter följer uppräkningen och numreringen av markerna som var och en får sig tilldelade - följande kan noteras:
A. Norra gierdet eller Skogsgierdet med Södra Åkerlyckan - Sandmylla, Björcklera
B. Södra gierdet eller Högsgierdet - Mull och Sandmyllejord vid Lundby
C. Brogierdet
D. Lillängen - hårdwall
Man pratar om särskilda Kalfhagar och Kålgårdar

a. Lars Olufsson
b. Petter Larsson
c. Lars Andersson
d. Oluf Olufsson

Från den geometriska kartan 1751 - fyra namngivna boende

Textolkning;

"Byens Ladugårds Tomter.
Hwardeti brister för c. och d. 81 quadratalnar, åter ther emot bör d. af des Kålgård till a:b:c: afstå 3/4 Kappeland, blef derföre therom beslutadt att som ladugårdarna till hela Byen icke i then läga ligga att de gementsamt kunna jämkas, delägarna sins emellan jämväl öfwerens kommit, att Ladugårdarna blifwa till hwar halfdel i byen som then äro och kålgårdarna theremot lika ansedde fastän något skulle proportion öwferskrida och hur i hänseende häraf har:
1. Petter Larsson
2. Lars Olufsson
3. Lars Andersson
4. Oluf Olufsson" .... (fått lite olika delar enligt ovan)

Kort om dessa tidiga åboer:
1. Peter Larsson född 1704, död 1759   - gift med Lena Jonsdotter 1737-09-25, - hade en dotter Inga
    Petersdotter, född i Ulunda 1739-11-11 - gift med Sigge Paulsson (Påfwelsen) (vars moder Lena omgift
     med Jonas Andersson Rusthållare på Hålltorp 1763-01-30)
2. Lars Olufsson, född omkr 1668, död 1754-04-09, gift 1727-10-22 med Annika Andersdotter  
3. Lars Andersson fr Överbo, född omkr 1702, död 1773-05-20, gift 1728-11-03 med Maria Larsdotter, var
     far till Petter Larsson nedan.
4. Oluf Olufsson, död 1762-03-20, gift 1730-05-20 med Stina Jonsdotter som i sin tur var dotter till Jon
      Jonsson begravd 1734
     - fick också dottern Stina Olufsdotter född 1739, Wettergren (Christina Bagge)
     - Christina Olofsdotter var gift med Eric Wettergren, trumpetare/corporalen wid Kongl. Lif;gardet i
       Stockholm som dog i november 1770 och testamenterade sin kvarlåtenskap enbart till henne.
 
3b Petter Larsson - född 1733-03-04 – gift 1763-12-28 med Annika Andersdotter        

Här bodde de fyra ägarna inom Ulunda by år 1837

Vi har markerat de platser gårdbyggnaderna och tomterna hade innan Laga skiftet 1837. I stort sett bör det ha sett ungefär likadant ut sedan lantmäterimätningen 1751 och troligen var husen grupperade ungefär så här för de 4 åbofamiljer som bott här så långt vi kan se tillbaka - dvs  till mantalslängderna 1642!

Inrikes tidningar 1771-04-03 ang. änkan Stina Olofsdotter

Textolkning;
"Trompetaren Eric Wettergren, som dödt den 20 sistlidne november (1770) har igenom testamente bibehållet dess efterlämnade Enka Christina Olufsdotter, wid dess Qvarlåtenskap så löst som i fast, samt, i följe deraf, förvägrat de arfvingar som finnas i lifwet efter dess aflidne Broder, Corporalen wid Kongliga Lif;gardet i Stockholm, alldeles för arfflösa; whilket till bemälte Arfwingars undeerrättelse härigenom 2:dra gången kungöres."

Ulunda såldes av Kronan uppdelat till mindre Skattegårdar
fr o m 1772

Ulunda kom att köpas till Skatte från Kronan uppdelat i olika delar och fick på så sätt ett fritt ägarskap uppdelat slutligen på 4 olika ägare;

1772-03-22  köpte dessa åboer loss sina delar;
1/4  mtl Enkan Stina Jonsdotter
60 Dbh Silfvermynt
- hustru till Oluf Olufsson - död 1762, mor till Christina Olufsdotter Wettergren- senare gift Bagge
1/8  mtl Sigge Påfwelsen
1/8  mtl Pehr Kjellman, för 10 Dbh silvermynt vardera

1826-04-20 köpte åboen 1/4  mtl Anders Carlsson "enligt Kongl Kammar Collegie Skattebref den 20 April 1826."

1780 bodde följande personer i Ulunda - förutom tjänstefolk

Husförhörslängd 1779
Ulundas olika delar
(AID:v17786.b6.s3)

1/4 mtl Ulunda;
Enkan Stina Jonsdotter, född på Ulunda 1712, - dör här nu 1780
- dotter till en Jon Jonsson bonde på Ulunda, begravd 1734-04-07
- hustru till Oluf Olufsson - död 1762,
- mor till Christina Wettergren, född 1739-04-03 (senare gift Bagge)

Flyttar in 1780 gör;
Herr Kvartermästare Erik Bagge,
född i Tådene 1748-01-15, inflyttad från Ransberg 1780 (Adel 147)
Fru Christina Wettergren Bagge, född Ulunda 1739-04-03, gifter sig, inflyttad från Stenhammar 1780

Kommentar;
Enkan Stina Wettergren var 1/4-delsägare till Stora Hålltorp - flyttar in på Stenhammar 1779 och ut till Ulunda 1780 då hon gift sig med Eric Bagge. En Sven Wetergren bor då gift med Greta Cohl på Stora Hålltorp med en till Lilla Hålltorp tidigare ägares dotter, likvidationscommisarien David Cohl, som bl a gjort bouppteckningen efter Oluf Olufsson.

1/8  mtl Ulunda;
Mannen Sigge Paulsson
(Påfwelsen). född i Borregården 1738, - död 1786
Hustru Inga Petersdotter, född i Ulunda 1739
Son Peter, född i Simmesgården 1765-06-04, utflyttad till Götala 1785, åter 1786
Son Andreas, född i Ulunda 1774-11-07
Dotter Lena Stina, född i Ulunda 1776-12-02

Ulunda;
Mannen Peter Larsson
, född Ulunda 1733-03-04
Hustru Annicka Andersdotter, född i Trädgården Klostret 1743-01-13
Dotter Stina, född på platsen 1767-11-08
Dotter Märtha, född på platsen 1772-01-09
Son Lars, född 1774-11-09, död 1778
Son Peter, född på platsen 1776-08-28
Son Anders, född på platsen 1779-08-21
Dotter Brita, född på platsen 1782-03-04
Son Lars, född på platsen 1784-02-18
Änkan Hustru Maria Larsdotter, född på Ulunda 1706 (mannens moder)

Ulunda;
Änkan efter Lars Larsson, född 1720
som dog 1775-07-24 av olyckligt fall på en lie
Änka Hustru Bolla Skog, född i Våmb 1722 - död 1781
Kommentar;

Bolla född 1722-01-05 i Våmb var dotter till Trumpetaren Anders Skog. Bolla död 1781-05-25.
Enl kyrkoboken dör en trumpetare Skog och hans hustru på Nygården 1756, 66 resp. 74 år gamla.

Son Peter Larsson, född i Ulunda 1750
Hustru Brita Svensdotter, född i Hälsingegården 1756
Son Lars, född i Ulunda 1778-11-24
Son Anders, född i Ulunda 1780-11-05
Son Peter, född i Ulunda 1782-12-29

Ägorna blir storskifteslagda år 1790 - två olika kartor nedan
- nu lagstadgades Ulunda by med fyra olika gårdar A.- D.

Ulunda by 1790 - på en geometrisk karta Ulunda by 1790 - på en geometrisk karta

Obersevera norrpilens riktning!
Mangårdplatserna markerade med rött har 'gårdarna' betecknade A- - D. = nu fyra gårdar med 3/8 mtl vardera = 1 1/2 Mtl totalt

Här ser man att ägorna fördelats lika över de olika markerna men i hela och sammanhängande markbitar. Som spindeln i nätet finns "husetomteplatserna" med rött i mitten och sedan fördelar sig ägorna nästan som ett spindelnät, liksom fägator och åkerbruksvägarna från ladugårdar och mangårdsbyggnader.

Storskiftet var i Sverige ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar beslutad 1749, och den första större jordreformen i riket, där tegar slogs samman så att varje bonde fick ett mindre  antal sammanhängande åkrar.

1790 märks Himmelskällan tydligt ut på Ulundas bymark K.

Karta 1751 med påskrift 1790!Då Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskiftet påskrivet! Karta 1751 med påskrift 1790!Då Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskiftet påskrivet!

En lite mindre detaljerad karta över skiftet 1790

Ulunda storskifte 1790 Ulunda storskifte 1790

Mindre detaljerad karta än ovan - annars samma kartunderlag.

Ulunda by's tilldelning i grannskapet av Kronan 1803 - man kan se att här låg många små stugor utmärkta med rött

Ulunda by 1794 - tilldelning - Kartan vänd med norr rakt upp! Ulunda by 1794 - tilldelning - Kartan vänd med norr rakt upp!

Nr 91 = Qvarnalyckan
Nr 93: = Skarpmans boställe och Stadigs soldatboställe = N.o 327 (Bäckefors)+ N.o 329 (Vassbacken)

                 I Skarpmans boställe: Wäberga Nohlgården, Ledsgården och Ryttaregården för 1/4-del,
                 I Stadigs soldatbost: Späckatorp med stugu-utrymme, Trädgården med utrymmet vid stugu wäggen,
                 Ulfsgården för 1/4-del, Junkragården för 1/4-del,
Nr 95: = L = Wallgrens intäkt som behålles till största delen av Hospitalsqvarnen
                  (Ulunda får ett litet streckat hörn!)
Nr 96: = Lundbergstorpet under Ulunda - idag Wassängen
Nr 97: = Smedsgårdens Ryttaretorp

På allmänningen finns också Fjellet/Fjället t v om Smedsgårdens Ryttaretorp - lite förvirrande är att hela detta område vid allmänningen kallades för Fjället.

Detalj från kartan 1794 Ulunda by syd och öster mot Billingen

Ulunda 1794 öster  - klicka på kartan för att se den större! Vänd så att norr är uppåt något så när ... inte riktigt! Ulunda 1794 öster - klicka på kartan för att se den större! Vänd så att norr är uppåt något så när ... inte riktigt!

Ulunda tilldelas mark från Kronoparken ovanför den röda markeringen;
85 = Lundahls intäkt
86 = Ryttarägor - Ullbergs intäkt
87 = Ulunda Ryttarelycka
91 = Qvarnlyckan
- jmfr kartan ovan!

Åboerna i Ulunda by 1808

Åboerna Lundby by 1808 Åboerna Lundby by 1808

"För Ulunda by, Ägarna däraf, Qvartermästaren Wälborne Herr E. Bagge, Anders Karlsson, Jan Davisson och Jonas Andersson. - fortfarande 4 olika 'ägare'/åboer.

Åboerna i Ulunda by 1819 - nu bara tre 'ägare'

Karttext delning av skog 1819 Karttext delning av skog 1819

Texttolkning;
År 1819 den 15 dennes Aprill Infant sig undertecknad Landtmätare uti Ulunda By, af SkaraborgsLän, Walle Härad och Warnhems socken, att till följe af Konungens Respektifve Befaningshafvandes den 29:de Januari sistlidne; utfärdade Förordnande, Fördela Skogen, Storängen samt Torpeställena till samma By.

Efter härom förut skedd lagl: Kungörelse infunno sig härmed utom Nemndemannen Sven Håkansson i Amundtorp och Jonas Jonsson uti Klostret som komma att biträda Förrättningen, Vice Pastorn Wärdige och Wällärde Herr magister Anders Landblom ägare af 3/8 delar, Riksdagsmannen Anders Carlsson ägare af 3/4 delar och Bonden Jan Pehrsson ägare av 3/8 dels mantal allt efter helt Räknadt.

Här ser man att det nu bara finns 3 ägare till Ulundagårdarna. Två av gårdarna har slagits samman till en gård med 3/4 dels mantal  (3/8 + 3/8 = 1/4) nu 1819 ägd av riksdagsmannen Anders Carlsson.


Sammanställning gårdsägare 1819 för Ulunda bys 1 1/2 Mtl:
3/8 Mtl      vice pastorn Anders Landblom *
3/4 Mtl     riksdagsmannen Anders Carlsson
3/8 Mtl      bonden Jan Pehrsson

 

*Landblomska Stipendiet, inrättat år 1826 af v .Pastor L. Landblom, 2000 Rdr; räntan tillfaller 4 behöfvande, flitiga och dygdiga studerande vid Skara Trivial-Skola**, företrädesvis testators slägtingar, 28 Rdr hvardera. (Hämtat från skiften; SKARA STIFT Ett Statistiskt Bidrag Jo/t. W. Warholm , Lärare vid Skara Elementar Läroverk )

**Trivialskolor, av latin: trivium, var en skolform som från 1600-talet och fram till 1905 bedrevs bland vissa "lägre" lärdoms- och latinskolor som erbjöd primärutbildning för ungdomar i trivium; det vill säga ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Skolformen kvarlevde till 1905, då den ersattes med realskola.

1820 bodde följande personer i Ulunda

Husförhörslängd runt 1820
Varnhem AI:5 (1815-1836) AID v17790.b33.s28
Ulunda

3/8 Ulunda;

f.d. v. Past. L Landblom, född i Varola 1748-10-14

3/4 Ulunda;
Riksdagsmannen Anders Carlsson
, född i Ving 1770-09-11, - död 1826
                 - var son till en Carl Andersson som var fogde på Härlingstorp.
Hustru Märtha Larsdotter, född i Lundby 1769-04-01, - död 1829
Son Lars, född i Lundby 1795-08-15
Dotter Stina, född i Lundby 1797-01-17, utflyttad till Kjärrtorp 1821
Son Carl, född på platsen 1802-04-14, utflyttad under Ulunda 1826 
Dotter Märtha, född på platsen 1807-05-11, utflyttad till Berg 1830
Son Peter, född på platsen 1810-12-15, till under Ulunda 1830
Son Anders, född på platsen 1805-08-06, utflyttad till Stommen 1826, återkom, utflyttad under Ulunda 1827
Sonhustru Stina Andersdotter, född i Pickagården Klostret 1800-12-08, inflyttad från Pickagården 1821, till under Ulunda 1822

3/8 mtl Ulunda;
Bonden Jan Persson
, född i Häggum 1765-03-24-  död 1830
Hustru Stina Jonsdotter, född i Bolum 1777-07, död 1823, not. Halt
Son Jonas, född på platsen 1800-10-02, till Lundby 1822
Son Petter, född på platsen 1808-03-16, till Bjertorp 1830
Son Anders, född på platsen 1813-07-12
Dotter Anna Maria, född på platsen 1815-05-02, utflyttad till Lundby 1833

Karta över Ulunda by vid Laga skiftet 1837

Ulunda by hade 1837 följande gränsområden - se karta nedan;
i söder ligger Lundby by's ägor med Himmelsberget samt Billingeliderna till Klosters socken
(man kan se att Himmelskälans vattenkursområde ligger på Ulunda by's mark (Skarke socken)
i väster gränsade Ulunda by mot Ökulls marker
i norr mot Klosters by's, marker bort mot Redsvenstorp
i öster mot Billngsbergets diabasbrant

Laga skifte innebar att all mark inom byn delades upp, så att de då ägande bönderna fick en samlad mark att odla och bo på! Läs mer om Laga skifte - klicka här!

FÄGATOR OCH LANDSVÄGAR 1837
Kreaturen var viktiga och fick sina egna fägator nu tydligt befästa på kartan för Laga skiftet, där de kunde fösas ut till sina betesmarker och bonden kunde nå sina åkrar.

Den tydligaste utmärkningen är den långa Ulunda gata som syns genom hela området från byns ägor borta vid Ökulls marker till bergets branta sida från väster till öster.

Landsvägen från Falköping mot Mariestad - eller som man då skrev - från Bolum till Öglunda går ganska anonymt över kartans övre del med början i norr vid träbron vid dagens Fiskaregårdsbäck.

Ulunda by's gårdar 1837

Översättning av indelningen till fastighetsregistrets senare beteckningar.

Utgångspunkten för Ulunda har alltid varit: Ulunda 1 - 2

Förteckning över gårdarnas storlek i mantal 1837 samt ägare:

A. = 3/8 mtl       Sergant E Bobeck
B. = 3/16 mtl     Jan Perssons omyndiga barn
C. = 3/16 mtl     Adolfh Andersson
D. = 3/8 mtl      Petter Andersson - kvarbo
E. = 3/8 mtl       Louis & Doris Uggla - kvarbo


Här ser man att två gårdar fick ha kvar sina mangårdsbyggnader på sina nya tilldelade ägor.

A = kommer att förbli en obebyggd del
B = kommer att bli Mossen
C. = kommer att bli Ulunda gård (Ulunda 17)
D. = kommer att bli 'Stora Ulunda'
E. = kommer att

Vid laga skiftet delas alltså en 3/8 äga upp i två 3/16 delars mantal

Ulundas gårdar A. - E. med ägare och beslut om utflyttning eller inte - nu är bokstavsmarkeringarna omvända i förhållande till äldre kartor!

A Bobeck A Bobeck
B Persson B Persson

Två områden med byggnader - D. & E. på karta från 1837

På kartan från Laga Skiftet 1837 ser vi två mangårdsområden markerade med gula byggnader - Mangård D. och E.  Troligen de byggnader som skulle vara kvar på sina ägor efter skiftet. Det finns dessutom icke gulmarkerade byggnader runt dessa, som troligen skulle rivas eller flyttas till övrig äga.

Det fanns enligt Husförhörslängden tre huvudsakliga ägare 1837;
3/4 Ulunda ägare   Petter Andersson, född i Broddetorp 1804-09-29
3/8 Ulunda ägare   Johan Törner, född i Stockholm 1806-09-04,
3/8 Ulunda ägare   Sergeanten Emanuel Bobeck, född i Fågelås 1803-27

Samtliga byggnader för hela Ulunda gård och senare by var förlagda till ett litet område i centrum av hela ägan

Hussamlingen innan 1837 Hussamlingen innan 1837

Från grundkartan som underlag för Laga skifteskartan ser man de olika delägorna också fördelade bland husen. De utgör fyra olika ägor med byggnader - ladugårdarna ligger på en lång rad utanför tomteplatserna - se renritade kartor nedan!

Rödmarkerade hus beslutas att nedmonteras och flyttas

Med både de gul- och rödmarkerade husen ser man hur tätt det var mellan ladugårdarna och andra byggnader innan Laga skiftet. (rödmarkering gjord av KF)

Troligt var några av dessa rödmarkerade byggnader boningshus som skulle rivas eller flyttas till ny äga inom ägorna A. - E. - nu alltså fem delar av Ulunda by som blev egna 'fastigheter' - men med bara 3 ägare

Ulunda D. 3/8 mtl med gulmarkerade planerade hus efter skiftet - blir senare Stora Ulunda

De gulmarkerade husbyggnaderna är markerade som planerade kvar efter utflytt och nedmontering av övriga byggnader. Dett är gården 3/4 dels mantal Ulunda som är den större av ägardelarna inom Ulunda by. Kom senare att kallas Stora Ulunda.

Ulunda E.  3/8 mtl med gulmarkerade planerade hus efter skiftet - blir senare Lilla Ulunda

Ulunda bys gårdar 1837 Ulunda bys gårdar 1837

Ulunda gård E. med de byggnader osm markerats med gult för kvarstående. Detta hus med två flyglar, ladugård och ekonomihus kommer senare att kallas Lilla Ulunda. Man kan se att några hus som inte är gulmarkerade planeras för rivning eller flytt.

Ulunda C. 3/16 mtl - ännu inte utmärkt med hus - flyttas dit - blir senare Ulunda Gård

Ulunda gård C. utmärkt i Laga skiftet 1837. Denna del kom att senare kallas Ulunda Gård. Här har också Himmelskällans badhustomt F. och väg blivit utmätta och man ser hur byggnaderna låg vid den här tiden.

Ulunda B. - ännu inte utmärkt med hus - flyttas dit - blir Ulunda 3/16 mtl och senare Mossen

Ulunda B Mossen Ulunda B Mossen
Ägan B. blev 3/16 mantal och kommer att bebyggas runt 1840 efter Laga skifet och senare att kallas Mossen.
Gårdshusen placerades då ett stycke söder om Ulunda fägata på norra sidan av landsvägen - vid littera B.

Ulunda A. - inte några utmärkta hus - senare äga t. Ulunda D.

Ulunda A Ulunda A

Ägan A. kom inte att bebyggas, utan köptes direkt upp av ägaren till ägan D. - Petter Andersson.
Här ser man att en del vid bäckens norra del överläts/byttes bort till Klostrets by. Antagligen hade man redan planer på att flytta Fiskaregården från Klostrets by hit.

Huseplacering inom Ulunda by  - karta 1877

Ulunda 1877 - klicka på bilden för att se den större! Ulunda 1877 - klicka på bilden för att se den större!

Här kan man nu 1877 se hur Stora Ulunda, Lilla Ulunda, Ulunda Gård och Mossen etablerats med hus och ekonomibyggnader, liksom man ser torpen.
Se mer i underrubrikerna till vänster om de olika delarna av Ulunda och deras utveckling.

SCB har sammanställt alla boende på 'Ulunda' 1940 - 33 pers.

Utdrag ur SCB 1940 - mantalskrivning- klicka på bilden för att läsa! Utdrag ur SCB 1940 - mantalskrivning- klicka på bilden för att läsa!

´´´´SCB sammanförde alla boende på Ulunda 1940 - 33 personer!