A. 13 a Ulfsgården, Gård Nr 2 - senare två gårdar; 'Nya Ulfsgården' och Ulfsgården

Ulvsgården Nr 2 -> Ulfsgården 2 -> - två gårdar efter 1850: Ulfsgården Ma och Mb -> Klostret Ulfsgården 2:2 och 2:3

Vi följer här;
Ulfsgården Ma och 2:3 -> 'Nya Ulfvsgården' Klostret 23:3 med adress idag: Ulvsgården Axevallavägen 13

Ulfsgården (2:2's) byggnadshistoria går via tre gårdars tidigare gårdsbyggnader och startar med ägan Ma vid gräns mot kyrkebo efter laga skiftet som saknar byggnader - på platsen för dagens 'Nya' Ulvsgården (Axevallavägen 13) fanns;

1. Fogdegården
2. Simmesgården
3. 'Nya Ulfsgården'


Därtill finns också Ulfsgården Mb på ägan med byggnader vid Broddetorpsvägen - se särskilt avsnitt;
'A. 13 b Ulfstorp vid Broddetorpsvägen'

Förutom detta finns Ulvsgården 1 i Ljungstorp, före detta underliggande torpet Ulfstorp! (Se nedan!)

Margareta Gustavsson beskriver 'Nya' Ulvstorps historia - som är starkt länkad till delar av Simmesgårdens historia:

Från år 1878 – 1879 finns karta och handlingar som visar hur ägorna till ett ¼ mantal Klostret Simonsgården 8:1 uti Skarke socken, Valle härad och Skaraborgs län delas upp i fem jordlotter vid en så kallad hemmansklyvning. (Lägg märke till att stamfastighetens namn är här Klostret Simonsgården).

Detta är en tidig dokumentation om gårdens arrondering. På karta nedan från 1895 kan man se att de fem lotterna är markerade som litt. A till litt. E. Detta markområde är beläget inom Klostrets By men det finns också skiften som är belägna inom de så kallade Billingsliderna.

De olika lotterna har i samma förrättning (hemmansklyvningen) var och en fått en specifik fastighetsbeteckning där Litt. A. blir Klostret Simonsgården 8:2, Litt. B. blir Klostret Simonsgården 8:3, Litt. C. blir Klostret Simonsgården 8:4, Litt. D. blir Klostret Simonsgården 8:5 och Litt. E. blir Klostret Simonsgården 8:6.

De tre fastigheterna Klostret Simonsgården (A.) 8:2, (B.) 8:3 och (C.) 8:4 hamnar inom kort i samma ägares hand som också äger Klostret Ulvsgården 2:2.

Anm: Den ägare som samlar dessa ägor är Mathias Andersson - se nedan! Han bor först i andra byggnader på Simmesgården, men flyttar som ägare också av Ulfsgården in i de forna Fogdegårdsbyggnaderna i Simmesgårdsägo år 1862. Troligast är att han då också benämner de byggnader han flyttar in i som Ulfsgården (Ma), mark som han alltså också ägde i utkanten av Klostrets by mot Skarke by. Så lever namnet kvar på dessa byggnader på Simmesgårdsmark i nästan 100 år fram till 1954 då namnet  fastställs i en förättning - se nedan.

År 1954 genomförs nedanstående fastighetsförrättning:
Sedan en mindre areal om 300 kvm styckats av från Klostret Simmesgården 8:2 slås resterande del av denna fastighet samman med fastigheterna Klostret Simmesgården 8:3 och Klostret Simmesgården 8:4 samt med ytterligare en fastighet, Klostret Ulvsgården 2:2 och bildar en ny fastighet med beteckningen R-Varnhem Klostret 23:1Adress och gårdsnamnet blir Ulvsgården.  
Den mindre delen om 300 kvm som omnämns ovan lades samman med Klostret Simonsgården 8:21. Efter sammanläggningen fick fastigheten en ny beteckning, Klostret Simmesgården 8:23.

En del om 1,6583 ha av fastigheten Varnhem Klostret 23:1 frånskils lägenheten genom expropriation Skövde-Axvalls järnvägsområde 2:1. 

Fastigheten har nu en areal om 36, 8910 ha varav 6,5 ha är åker, 1,5 ha är betesmark och resterande areal utgör skogsmark.

Klostret Ulvsgården 2:2 har sitt ursprung från fastigheten Klostret Ulfsgården 2:1.

Släktskifte av Simmesgården 1879 - hemmansklyvning - åbodelning 'Simonsgården'

Här delas Simmesgården - på kartan 'Simonsgården' - i 5 helt självständiga lika stora delar A. - E.

Vi ser här att det endast är Fiskargårdens byggnader söder om Simmesgårdens mangårdsbyggnader som har flyttats. Kvar finns Fogdegårdens tidigare ladugård och ett av boningshusen.

Det har också tillkommit det som idag utgör Simmesgården med ladugård och bostadshus utmed Öglundavägen.

Ur förrättningstexten 1879 läser vi följande:
Ägan A. 1/20 mantal tilldelas Johannes Mathiasson med rätt att kvarbo, dvs byggnaderna kan kvarstå.
Ägan B.  1/20 mantal tilldelas August Mathiasson
Ägan C.
 1/20 mantal tilldelas Otto Mathiasson
Ägan D.
 1/20 mantal tilldelas E. W. Ekstedt med skyldighet att utflytta
Ägan E. 1/20 mantal tilldelas Anders Mathiasson med skyldighet att utflytta

Familjen Mathias Anderssons historia

Släkten äger och brukar Simmesgården i över 100 år! och 'Nya' Ulfsgården mellan 1850 - 1911.

Från 1806 i rakt nedstigande sonled finns ägarsläkten för Simmesgården som börjar med Anders Andersson, född i Broddetorp 1766-09-30 och som flyttar in från Horn med hushåll. Släkten kvar som ägare till delar av Simmesgården och senare Ulfsgården Ma - 'Nya' Ulvsgården - till år 1911, då Ulfvsgården köps av släkten Johansson - se ovan! Simmesgården köps samma år av Oskar Persson - se sidan om Simmesgården.

År 1850 är ägaren till Simmesgården och Ulfsgården Ma - Mathias Andersson (Son till Anders Andersson). Han bor först i andra byggnader på Simmesgården, men flyttar som ägare också av Ulfsgården in i de forna Fogdegårdsbyggnaderna i Simmesgårdsägo år 1862. Han benämner de byggnader han flyttar in i som Ulfsgården (Ma), mark som han alltså också ägde i utkanten av Klostrets by mot Skarke by. Så lever namnet kvar på dessa byggnader på Simmesgårdsmark i nästan 100 år fram till 1954 då adressnamnet  fastställs i en förättning - se ovan.

Ur Husförhröslängd Varnhem AI:10 1862-1869
1/4 mt. Ulfsgården med Ägare:

Mannen Mathias Andersson i Simonsgården, född i Horn 1801-08-09 - dör på Ulfsgården 25/4 1875 
2:a Hustrun Inga Maja Andersdotter, född Gudhem 1825-11-29 - dör på Ulvsgården 6/6 1871
Son August, född här 1858-01-05
Son Johannes, född här 1864-03-05
Son Otto, född här 1866-01-19

Sonen Johannes Mathiasson, född 1864, fick alltså ägan Simmesgården A. efter faderns död med rätt att kvarbo i byggnaderna. Där fanns då byggnaderna för forna Fogdegården och gamla Simmesgården. Han tar över och bosätter sig då i Ulfsgårdens byggnader.

Torp under Ulfsgården i Ljungstorp -> Ulfstorp -> Ulvstorp -> 1930 Ulvsgården i Ljungstorp - idag adress;
Ulvsgården 1, Ljungstorp

Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Ulvsgården 1 i Ljungstorp - kommit ur det gamla Ulvstorp

Ulfsgårdsskiftet (markerat med rött) gick från gamla landsvägen västerut (nedåt i bild) fram till Västtorps ägor.

1844 var skiftet delat i två skiften längs med mitten för de två ägarna av Ulfsgården i Varnhem, skifte Ma. och Mb. Till Ulvstorp tillköptes senare också Simmesgårdsskiftet i söder (O.). 

(I kyrkböckerna skrivs senare Hagalund eller Ulfstorp, vilket är en aning förvirrande. Tydligen har fastigheten haft namnet Hagalund under en tid, efter att Hägglund 1888 också köpt Hagalund under Gästgivaregården.)

Huset byggs 1838
Första familjen som tycks ha flyttat in i ett troligen då nybyggt Ulfstorp 1838 är Trosskusken Anders Svensson Redig.  I nästkommande husförhörslängd hittar man Ulfstorp utskrivet med inflyttad boende där 1849 som heter Gratialisten och Torpägaren Carl Lilja, född 1800 med hustrun Cathrina Andersdotter och dottern Lovisa - för de boende se förteckning på Ljungstorpssidan!

Ulfstorp blir Ulvsgården i samband med rekonstruktion 1930 av köp från 1904.

Redan tidigt ingick också Simmesgårdens skifte söder om Ulfsgårdsskfitet i Ulvstorp vilket inte noterades vid köpet 1904. Detta resulterade i felaktiga lagfarter fram till år 1930, då allt fick ändras via bl a domstol, med upphävande av den gamla fastighetsbeteckningen och skapande av en helt ny - Ulvsgården 1.

Ulvstorp hade vid det köpet felaktigt angetts vad avser de avsöndringar som ingick i köpet och måste få ett tillägg 26 år efteråt för att bli giltigt! Då var också den felaktiga fastighetsbeteckningen Ulvstorp 1 tvungen att avföras från jordebok och jordregistret.

                   Flygbilder 'Nya Ulfsgården' i Varnhem 1961

Ulfsgården i Svenska Gods och Gårdar 1942

Kort runt ägaren 1942, Charlotta Johansson i Ulvsgården

Lite om anfäder till Charlotta Johansson, Ulfsgården - mor till 'Gunnar i Ulvsgården'
Anders Petter Bjelke, f. 19/11 1829, gift med
Anna Beata Johansdotter, f. 1841 i Mellby.
Barn: 1. Karl Edvard, f. 1863, 2. Charlotta, f. 18693. Ida Kristina, f. 1875, 4. Ernst Agaton, f. 1879, 5. Elin Katarina Viktoria, f. 1882, och 6. Agda Maria Teresia, f. 1884.

************************************************************************************

Anfäder och släkt till fadern Anders Petter Bjelke;
Anders Petters föräldrar hette Erik Persson och Anna Greta Magnidotter och
Anders Petters syskon kallade sig Eriksson, han tog ensam namnet Bjelke (oklart varför)
Anders Petter Bielke arr. Grubbagården och Millomgården, köpte sen Lunnagården i Havstena, Skövde
 

Anders Petter Bielkes farfars farfar lär ha varit en finsk soldat vid namn Per Tiger, gift med Brita Andersdotter.
Dessa anges som föräldrar till Erik Pehrsson, f. 1700, död i Slättås, Mofalla 6/7 1763. Erik Pehrsson var gift med Bolla Nilsdotter. Dessa var Anders Petter Bielkes farfarsfar och mor. De hade sonen Petter Eriksson, f. 1739, död 1/9 1802 i Hulan, Mofalla, gift med Catharina Andersdotter, f. 15/4 1752 i Hulan, Mofalla. En av deras 5 barn hette Erik Pehrsson, f. 19/5 1791 i Sventorp, död 13/12 1849, gift med Anna Greta Magnidotter, f. 27/1 1790. Bosatta i Bjerg, Mofalla församling. (moderförsaml. var Kyrkefalla)

Eriks och Anna Gretas barn: 1. Cajsa-Lisa, f. 15/11 1812, 2. Inga-Maria, f. 25/4 1816, 3. Johannes, f. 28/12 1820, 4. Anna-Lisa, f. 10/6 1824, död i april samma år, 5. Anna-Lisa, f. 10/6 1826, 6. Anders Petter, f. 19/11 1829 (kallade sig Bielke)
Den äldsta systern Cajsa-Lisa gifte sej till Bossgården i Mofalla. Både hon och hennes make Anders Andersson omkom vid en eldsvåda då de försökte rädda sina kläder från vinden.
Barn 2. Inga-Maja Eriksdotter
Barn 3. Johannes Eriksson gifte sig 1:a gången  med Maja-Greta Larsdotter från Årebolet, Kyrkefalla och 2:a g. med Cajsa Lisa Eriksdotter från Sörg. Kårtorp, Kyrkefalla.  
Barn 5. Anna-Lisa Eriksdotter gifte sej med Anders Petter Larsson från Årebolet, Kyrkefalla. Han var häradsdomare m m. Köpte Svebråta i Mofalla 1892.  

Bild från Jan Ohlson, 2013 Bild från Jan Ohlson, 2013

Foto 1925. Gunnar Johansson i Ulvsgården, född 1902, med modern Charlotta Johansson, född 1869, och systern Lisa, född 1906.

Ulvsgården före 1850

Ulvsgården på karta 1804

Ulvsgården Gård Nr 2, låg före 1850 med sina byggnader mitt för Fiskaregården på västra sidan av landsvägen mellan Skara-Skövde. Littera H. - rött visar hustomter.

Klicka på bilden för större bild! Klicka på bilden för större bild!

Nils Lanns modell för Varnhem 1850 visar här läget 1850 för Ulfsgården nederst till höger och däröver Fogdegården, Fiskaregården i mitten och till vänster Simmesgården. Mellan Fiskaregården och Ulfsgården går gamla landsvägen mellan Skara och Skövde med bybäcken och dess bro i överkant.

Fogdegården med sina byggnader på platsen för det som blev 'Nya' Ulfsgården

 Fogdegården littera G. på dagens plats för 'Nya' Ulfsgården

Här 1804, är Ulvsgårdens själva husplats utmärkt med rött vid littera H. i samband med storskifte för Klosters by. Mangårdsbyggnaderna fick då ligga kvar, men åkerlapparna fogades samman till större henheter för respektive gård. Man ser en mangårdsbyggnad på platsen nära där idag Varnhemsgården ligger (2021).

Ulfsgårdens har en sammanfogade markäga efter storskiftet 1805 som ligger väster om Broddetorpsvägen med littera H., där det senare skapades också en gård med namnet Ulfsgården på Ulfsgårdsmark.

Den gård som vid den här tiden ligger där 'Nya' Ulfsgården idag ligger, var 1804 Fogdegården med littera G. här utmärkt med grönt. Ladugården ligger i en andra äga markerad med grönt G. 

Junkragårdens ladugård ligger snett emot Fogdegårdens husplatser.

Redan 1803 vid Storskiftet finns två ägare för Ulfsgården

Texttolkning;
"H. Ulfsgården, Skatte Augement, innehafves av Sekreteraren Herr M. Nordenberg och Anders Ericsson, Hustomten m.m. på 2nne ställen, 11 Kapl.
81 Husutrymmena af Rånnagjärdet;"

Platsen för senare 'Nya' Ulfsgården - före laga skiftet 1850 - Fogdegården

1844 inför laga skiftet finner vi att platsen för dagens Ulfsgården, då bebyggt av Fogdegården, har fått ytterligare byggnader med markbeteckningar för Fogdegården;
712 = Gård och Husplats
713 = Trädgård
714 = Gata och Ladugårdsplats
715 = Ladugårdstomt

Noteras att Fogdegården med sina 3 ägare nu också har plats vid 1187 - 1194 - se karta längre ner!

1844 karta för Ulfsgårdens och Fogdegårdens byggnader

Ovanstående karta från 1844 renritad med Fogdegårdens byggnader placerade vid 712, 713, 714 och 715 enligt ovan! Ulfsgårdens byggnader finns vid 1151, 1152 och 1154 - se ägorna nedan!

Ägaren till Ulfsgården 1841 - 1853 Emanuel Jonsson

Texttolkning;
"M. Ulfsgården 1/4 Mantal förmedlat Krono Skatte äges af Emanuel Jonsson och innehafver följande ägor;"

Tomten för Ulfsgården och dess littera på kartan ovan

Ägarna till Fogdegården 1844

Texttolkning;
"L. Fogdegården 1/2 mantal Krono Skatte Rusthåll förmedlat äges av;

Magnus Andersson till 1/4 mantal
J. G. Kling till 1/8 mantal
Anders Andersson till 1/8 mantal

och innehafver följande ägor; 712 - 715 samt 1187 - 1190 och 1191 - 1194. (kan ses på kartan nedan!)

1844 ägaren till Simmesgården Mathias Andersson - köper 1853 Ulfsgården

Simmesgården 1/4 Mantal förmedladt Krono Skatte äges af Mathias Andersson och innehafwer följande ägor;
Tomter
719 Gåra och Husplatsar
*720 Trädgård
716 Hemjord
717 Hage
719 Tobaksland
1150 Lannen wid Junkragården
- samt sedan en rad uppräknade mark-lotter inom Klostrets by.

Simmesgården efter 1850 med byggnader på platsen för senare 'Nya Ulfsgården'

Efter laga skiftet 1850 hamnade Fogdegårdens byggnader på Simmesgårdens tilldelade mark

Fogdegårdens hus- och ldaugårdstomter markerat med grönt. Fogdegården 1804 siktlinje enligt fotot 1900 nedan! Fogdegårdens hus- och ldaugårdstomter markerat med grönt. Fogdegården 1804 siktlinje enligt fotot 1900 nedan!

Kartan 1850 visar  de ursprungliga mangårdsbyggnaderna för Simmesgården på den mark de nu tilldelas.


På de bekomna markerna finns också Fiskargårdens och Fogdegårdens alla mangårdsbyggnader, vilka alltså skulle flyttas till sina nya platser eller lösas in av nya markägaren. Liksom Ladugårdsbyggnad för Borregården

Bild runt 1900 - före järnvägen - från öster mot Junkragårds ladugård och Simmesgården som senare blir Ulfsgården

Bild från Kerstin Lidberg till Skarke-Varnhems Hembygdförenings digitala arkiv, 2016

På fotot tycks siktvinkeln från kyrkan ge en bild tidigt 1900-tal av det som kom att bli Ulfsgården.
Samma siktvinkel (i grönt) på 1844 års karta ger följande byggnader inklusive Junkragårdens ladugård med gaveln mot Skara-Skövde-vägen.

Byggnaderna på bilden är då alltså Junkragårdens ladugård, som rivs 1905, samt den mittemot liggande gården och därtill en hel rad byggnader på fältet framför som tillförts Junkragården och där byggnaderna utraderats efter laga skiftet fastställt 1853!

OBS! Fotoperspektivet och förstoringen drar ihop bilden till det oigennkännliga - men siktlinjen bör vara rätt!

1853 vid skiftet - Simmesgården tar också över Fogdegårdens husplats

På kartan från laga skiftet fastställt 1853 ser man att Simmesgården littera O. (utmärkt med rött) bl a tilldelats marken där tidigare del av Fogdegården låg utmed landsvägen mellan Skara-Skövde.

För att förstå fotot nedan har en siktlinje lagts ut med grönt för att kunna se perspektivet och vad som är dolt utmed landsvägen från kyrkan sett - fotot är taget från kullen bakom (sydost) om kyrkan. Då var alla byggnader i hagarna mitt emot det som blev affären Nydal bortforslade!

På denna bild från 1905 tagen från kyrkans torn ser man Junkragårdens ladugård rivas till höger och Björsgårdens mangårdsbyggnads gavel finns på samma plats som ovan - men mer synlig då halmtaket på ladugården nu tagits bort med sina takstolar.

Detalj av föregående bild!

Ulfsgårdens första del efter laga skiftet = Ma

Ulfsgårdens del Ma fick sin placering i gränsen till Skarke by

Efter laga skiftet delas Ulfsgården i två delar; Ma och Mb.

Ulfsgårdens del Ma fick sin placering längst ut mot Skarke by, men kom aldrig att bebyggas, då ägaren samtidigt ägde och brukade angränsande Simmesgården O.

Texttolkning;
"Ma 1/2 mantal Klostret Ulfsgården
äges af Mathias Andersson bekommer följande ägor;"

Ur lagfartsboken ang avförande av delar av Simmesgård 1931

Texttolkning ur lagfartsboken:
1931 den 12 mars § 67 antecknas att enligt KB.s (landshövdingen/länsstyrelsen) i länet resolution den 9 februari 1931 nr 280 fastigheten sistnämnda dag fastställts såsom fem ränk avseende nämligen;

  1. en lykt om 2,8524 har, Kloster Ulfsgården 28 avstyckad från 1/8 mtl Kloster Ulvsgården 22 
  2. en lykt om 2,9866 har Kloster Ulvsgården 29 avstyckad från 1/8 mtl Kloster Ulvsgården 23 
  3. en lykt om 1, 8185 har, Kloster Simmesgården 816 avst. från 1/20 mtl Kloster Simmesgården 82 
  4. en lykt om 1,8124 har Kloster Simmesgården 817 avstyckat från 1/20 mtl Kloster Simmesgård 83 
  5. en lykt om 0,2900 har Kloster Simmesgården 818 avst. från 1/20 mtl Kloster Simmesgården 84.
Med anledning härav avfördes från detta rum (lagfartsrum) de tre sistnämnda lägenheterna, varför fastigheterna i rum 19 kolumn 2 numer blott utgör lägenheterna Kloster Ulvsgården 23 och Kloster Ulvsgården 28 och 29. Allt sålt!

'Nya' Ulfsgården 1940-tal

'Nya' Ulfsgården granne med det 1917 tillkomna KonsumSimmesgårdsmark.

Ett Ulfsgården som blev helt utplånat i branden med sin ladugård, uthus och boningshus. Huset tycks ha etablerats före 1920, eftersom det troligen är samma hus som syns på 'kyrkobilden' ovan med sin frontespis åt söder, och som då byggts då det hette Simmesgården, och uthus och ladugård har därefter rivts och flyttats till sina lägen enligt bilden ovan.

Ulfsgårdens andra del efter laga skiftet = Mb

Ulfsgårdens Mb fick sin placering vid Broddetorpsvägen 1850

På bilden från 1935 är Ulvsgårdens tomtmark markerad med rött.

Ulfsgårdens andra del Mb fick sin placering vid Broddetorpsvägen - här markerat med rött 1844, då ännu inga byggnader uppförts här.

Ulvsgården 2:3 på flygfoto 1935

Mb. Ulfsgården 1/8 mantal ägs 1850 av Isak Magnusson åboende 1846 - 1853

Texttolkning;
"Mb. Ulfsgården 1/8 mantal krono skatte äges af Isak Magnusson bekommer med utflyttningsskyldighet följande ägor;"

1877 Ulvsgården vid Broddetorpsvägen

På karta 1877 är Ulvsgården Mb:s byggnad utmärkt.

Ulvsgården 2:3 1960

1960 års karta med Ulvsgården 2:3 - här markerad med rött.