1642 ritades denna karta med hela inhägnanden med grindar och grindvaktstuga i sydost tvärs över dagens Eggbyväg för Höjentorps djurgård.
 

I norr syns Kungsgården Höjentorp (Högntorp) inritad. Slottet var ännu inte byggt, då det byggdes 1647.
Längst i söder ser man Hushagen. Området innehöll 17 sjöar i starkt kuperad terräng. De västra delarna kom att föras till Hushagen i ett senare skede, när djugården avvecklades fram mot mitten av 1700-talet.
 

I Djuregården ingick nästan hela området mellan Höjentorp - Davistorp - Hulängen - Ölundavägen - in mot Eggbyvägen och ner mot Hushagen - västerut och upp förbi Bysjäöns östra strand - norrut mot Höjentorp. Ett grindvaktarboställe kan ses sydost och låg i kurvan på Eggbyvägen där idag ett naturreservat är utmärkt.

1636 inritade Skara Djuregård på karta söder om Glasbacken. Denna djuregård kom att sammanföras med 1690 med Höjentorps djurgård och upphörde i o m detta.

"Höjentorps djurgård var till för de kungliga och där utfordrades och sköttes hjortar och rådjur som sedan kunde levereras till gästabuden ute på kungsgårdarna och slotten. Djurgården underhölls med skattemedel i form av hägnads- och reparationsvirke och av "ödeshö" till djurladorna. Djurgården omfattade totalt ett område av 600 ha skog och ängar. I en skrivelse av den 23 augusti 1690 befallde Karl den XI att Skara djurgård skulle ödeläggas, att Höjentorps djurgård skulle förbättras och att djuren skulle överföras dit från Skara!"

Stycket hämtat från Billingen längesen, artikel Verna Andersson, Ljungstorp, 1989

Läs mer om Höjentorp på Riksantivkarieämbetets Bebyggelseregister -bara att klicka på dokumentet nedan!

Karta 1722 visar att Djuregården ny krympts ner till att omfatta bara de östra delarna av det tidigare området.

Djurevaktaretorpet ligger vid åkerlycka utanför Kungsgården mitt i Djureparken. På kartan inritad Lilla 'Djiuregården med Diurladan' ett stycke väster om Djurvaktartorpet.

Skarke by (rödmarkerad) och Nohlängen innan laga skiftet. Karta 1795. Korsvägen som är tydligast på bilden utgörs av Öglundavägen och Eggbyvägen med fortsättning sydost i farvägen till Kyrkebo och Prästgården.
 

Karttext; "Charta öfwer Skarcke By's Ägor och Nohlängen uti Skaraborgs Län WALLA Härad och Warnhems Klåsters sockn afmätte Åren 1788 och 1795. Åkerjorden Storskiftad År 1794 samt Gjärdeswallarna och Nohlängen År 1795 af Jonas Larurell". (Kommentar; "Warnhems Klåsters socken" är här lika med Skarke socken.)

Skarke by fick troligen redan under 1100-talet sin egen sockenkyrka tillsamamns med byarna runt Klostret, Klostrets och Överbo byar. Skarke kyrka, var alltså sockenkyrka för även näraliggande Klosterägda Klosterbyn och Överbo by, vars gårdsfolk inte kunde använda det nybyggda klostrets kyrka som församlingskyrka te x för begravningar. Skarke kyrka har kvar sin grund delvis under nuvarande ladugårdsbyggnad för Kyrkebo.

Namnet Varnhem användes inte specifikt för själva samlingen av gårdar (ägda av klostret), som låg nära klosterområdet, förrän efter klostertiden 1540. Då blev Klostrets by eller Varnhems by (12 gårdar) namnet på gårdarna nedanför den första stigningen upp mot berget och de som låg här ovan kallades Överbo by (4 gårdar).

Varnhems eller Skarke socken bestod i ett skede av byarna Skarke , Klostret, Överbo, Väberga och Ulunda byar.

De byar som hade marker inom Nohlängarna enligt hävd var;
Skarcke By, Klåsters By, Wedbärga (Wäberga) By samt Skjärfs socken, förutom Höjentorps kungsgård, vilken avstått från stora delar av djuregården.

Namnet Nohlängen torde härröra från att hela detta stora område låg 'norr' om de som av hävd kom att bruka och delade upp ägorna samt Skärvs socken i väster. Området gränsades i sin tur i norr i huvudsak av Höjentorps ägor. men även Sandtorps ägor och Torps ängar, liksom i öster av Solbergas ägor och Wäberga by.

På denna karta från Storskiftet 1788 - 1795 har byalagen från Skarcke, Klosters och Wedberga byar samt Skärvs socken tilldelats områdena K till Q.
Från väster;
Q = Skjerfs socken
K = Skarcke byalag
L = Torvmosse tillhörande Prästebolet (får behållas)
M = Klåsters byalag
N = Wedberga byalag
O = Wall till Konungsgården Höjestorp
P = Wall till Ryttarbostället Torp

Dessa områden delades sedan in i skiften som tilldelades gårdarna inom byalagen och Skjerfs socken.
Den gamla Djurehagens västra del kom att föras till Hushagen som växte till en större gård.

Skarke by's gårdar tilldelades följande områden inom det rödmarkerade området;
Nr 91 = Skarke Dunagården (1 skifte)
Nr 92 = Skarke Ledsgården (2 skiften)
Nr 93 = Skarke Mellomgården (2 skiften)
Nr 94 = Skarke Hustru Ingridsgården (1 skifte) - (kom i Laga skiftet 1841 att tilldelas Skarcke Bys Åkerlyckor)
Nr 95 = Skarke Tåbolet (2 skiften)
Nr 96 = Skarke Tomten (1 skifte)
Nr 97 = Skarke Kyrkebo (2 skiften)
Nr 98 = Skarke Prästebolet (2 skiften)

Alla gårdarna tilldelas skiften efter storlek på gården.

Klosters och Överbo byars gårdar med tilldelat skifte inom röd markering;
Nr 101 = Klostret Ödegården (1 skifte)
Nr 114 = Överbo Lilla Hålltorp (gården räknas här till Överbo by) (2 skiften)
Nr 104 = Klostret Ufsgården (1 skifte)
Nr 102 = Klostret Björsgården (1 skifte)
Nr 105 = Klostret Fogdegården (2 skiften)
Nr 103 = Klostret Junkragården (1 skifte)
Nr 113 = Överbo Nolgården (1 skifte)
Nr 112 = Överbo Smedsgården (1 skifte)
Nr 110 = Överbo Sörgården (1 skifte)
Nr 111  = Överbo Mellomgården (1 skifte)
Nr 108 = Klostret Borregården (1 skifte)
Nr 100 = Klostret Sven Michaelsgården (1 skifte)
Nr   99 = Klostret Pickagården (1 skifte)
Nr 115 = Överbo Nygården (1 skifte) (här räknas Nygården till Överbo by!)
Nr 107 =  Klostret Simonsgård (1 skifte)
Nr 106 = Klostret Fiskaregården (1 skifte)
Nr 109 = Klostret Trädgården (1 skifte)

Fastighetsförteckning:   
Litt A  Skarke Ledsgården 15:1     
Litt B  Skarke Hustru Ingridsgården 4:1  
Litt C  Skarke Millomgården 5:1   
Litt D  Skarke Tåbolet 1:2
Litt E   Skarke Tomten 3:1
Litt F   Skarke Tåbolet 1:3
Litt G   Kyrkebo 2:1
Litt H  Prästebolet 1:1
 

Man kan vid Laga skiftet 1841 för Skarke by se att delar av Nolängsmarken nu omdisponeras och fördelas till utvalda gårdar inom forna Skarke by och slås ihop med den forna byn storskiftad 1795. På så sätt får den laga skiftade byn en större sammanhängande formell yta att fördela på gårdarna.

I norr får Prästgården H. ett skifte norr om Ledsgården A. och övriga gårdar får mark som förutom utgörs av den storskiftade byn också sträcker sig in i Skarke by forna tilldelade byskiften inom
Noläng.

Anm; Både Kyrkebo och Prästebolet hänfördes i de första jordeböckerna efter Klostertiden (1540) till Klostrets by - men ganska snart kom de att föras till Skarke by och detta fastställdes i o m Storskiftet för Skarke by 1795.

Laga skiftet i Klosters och Överbo byar 1844 - 1848 gav denna fördelning av Nolängsmarken:

Höjentorp har fått lämna mark nere vid de båda byarna och får här i Nolängen åter en samlad mark  från storskiftade marken för Klosters och Överbo byar.

Öfverbo Mellomgården ägdes nu av Löjtnant Wettergren på Backa gård och därför tilldelades områdena närmast Backas mark denna gård.

Mark C. Öfverbo Mellomgården längst i söder på kartan kom senare att bytas mot Skarke Hustru Ingridsgårdens mark lite längre norr ut. På så sätt kunde sedan Hustru Ingridsgården delas i två lika delar med samlade marker för de två nybildade gårdarna Hustru Ingridsgård - Skräddaregården.

Lag skiftet - några förändringar i förhållande till storskiftet, där Nygården istället tilldelas Nygårdshagen och Knifwaledshagen. Höjentorp har fått tillbaka stor del av Kloster-Överbos tidigare marker.

Anm; Här nämns alltså Knifvaledet långt innan det bebyggts och syftar helt klart på själva 'ledets' form som en kniv, där Skarke byväg går ut till den gamla landsvägen i en skarp vinkel.

Tolkat från karttexten;
1. Är Konungsgården Höijentorps Borggård
2. Stora Konungs Byggningen med afsättningar marken före åt Siön med alla Gamla Murverk
3. Kyrckiobyggningen
4. Trägårds Byggningen
5. Altanen öfwer porten eller ingången till Borggården
6. .....byggningen och Brygghuset
7. Badstugebyggningen med tvätthuset
8. Wästra Trägården med sina qwarter Lusthuser och ävensom gångar med .... ............. samt Humlegårdar
9. Östra Trägården med ringa träd och växter samt Kåhl och Humlegård
10. Är en gammal Byggning hwarsomt  Koning Johan .......... i ......... Hverkadt uti
11. Är en Snickare Byggning
12. Trädgårdsmästarens byggning
13. Stall Byggning
14. Bo Byggning
15. Ladugårds Byggningar hwarsomt Arrendatorer och Ladugårdsfolket hafwa sina hemvister
16. Ladugården
17. Kåhlgården som sammanfaller _______ 6: ............

En samlad bild av Höjentorps ägor 1722. På kartan kan man utläsa att Höjentorps slott har byggts (1647), Djuregården har minskat betydligt till ytan och t ex Hushagen är en separat gård (ner till vänster). Höjentorp har också gett plats för många torp under gården placerade runt på ägorna.

En av stolarna under renovering i Tibro 

"Tommy Nilsson, Nygården 3, har fyra stolar, och en släkting har fyra. Enligt Frida Nilsson, Nygården och hennes systrar räddades de från branden 1722, när Höjentorps slott brann ner."

Tommy Nilsson berättar vidare;
"Mellan 1933 till 1941 ägdes Stora Kulhult av Frida Nilssons far, Sanfrid Kristiansson och då hade de stolarna där. Hur de kommit dit vet jag inte, kanske finns det fler stolar eller möbler i bygden. De ska ha varit klädda med skinn från början. Jag har efter vad jag har kollat förstått att det är barock och av stilen att döma är de från 1600-talet. Runt 1700 började man med utsvängda ben.

För ett antal år sedan lät vi renovera, och klä om dom av en firma i Tibro. Det var dyrt, men jag måste säga att firman gjorde ett fantastiskt arbete. De använde tagel och sadelgjord mm., helt som man gjorde förr.

Bifogar bild på dom nedan i färdigt skick. De gjorde helt rent, så bara trästommen var kvar, och sen byggde upp resten med nytt. Man ska ju egentligen inte röra så gamla grejor, men de var i mycket dåligt skick, eftersom de var både dåligt omklädda, och fusklagade. De är av ek, och mycket stabila!"

Två av stolarna efter renovering.