G 1. Solberga mangården

Karta 1829 - själva mangården

Mer om markerna och historisk utveckling för gården hittar du här; Solberga gård med torp

Historiska Kartor Lantmäteriet, Solberga 1829 - detalj. Norrut är snett uppåt åt höger Historiska Kartor Lantmäteriet, Solberga 1829 - detalj. Norrut är snett uppåt åt höger

Solberga mangård med husbehovskvarn
 

På kartan från 1829 ser man en imponerande samling byggnader som utgjorde själva mangården. Gårdsvägen kom då från väst in på gårdsplanen (Nr 42).

I centrum låg en större mangårdsbyggnad med två flyglar. Även den stora ladugården hade två flygelekonomibyggnader.
Dessutom fanns på den södra Gatan Nr 8 ytterligare en bostadsbyggnad troligen för tjänstefolk.

Vid bäcken i kartans nederkant finns en husbehovkvarn (vid Nr 30) inritad, vilken omnämns redan 1625. Staten upprättade då en förteckning över alla kvarnar i Sverige, då de skulle beskattas. I denna förteckning återfinns kvarnen i Solberga.

Sifforna beskriver enligt karttexten; 
Nr 1 = Trädgården, Nr 2 = Gården med plattform för manbyggnaden, Nr 3 = Lilla Trädgårdstäppan, 
Nr 4 = Humlegården, Nr 5 = Ladugårdsplats, Nr 6 = Stora Tomten, Nr 7 = Lilla Tomten och Nr 8 = Intilliggande Gator.
Markerna närmast husen; 
Nr 36
= Kalfhagen, Nr 20 = Nygärdet - Öfvre Wallen, Nr 32 = Ahlehagens Gård beväst med Löfskog, Nr 30 = Södra delen av Gråtarekjärret, Nr 15 = Stora Åkerns Wall, Nr 12 = Nohlgärdets Wall, Nr 10 = Nohlgärdets Lilla Åker, Nr 14 = Nohlgärdets Åker söder Hagen &  Nr 42 = Vägen till Hemmanet

Idag kan vissa rester av grunden till boningshus och ladugård knappt urskönjas! Den gamla vägen till hemmanet är helt bortodlad. Man når idag Solberga söderifrån på en gräsbeväxt bruksväg från tvärvägen Backa - Ljungstorp.

Idag är Solberga gamla tomt fornminnesmärkt på karta

Solberga gamla tomt är idag fornminnesmärkt.
 

Gårdstorpet finns kvar markerat, liksom en markering  för gammal bostadsrest på Qvarntorpets gamla mark.

Solberga på militärkarta 1801

Militär karta 1801 från Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell
Militär karta 1801 från Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell

På kartan förstår man Solbergas ödsliga belägenhet ett stycke upp på västra bergssidan. Vägarna gick från Öglundavägen (påskrivet) i väster och vidare öster och norrut i helt öde marker. Öster om gården kan man se den uppdämda kvarndammen för husbehovskvarnen. Torpen är inte inritade.

Solberga gårds äldre ägor inritade på 1960 års karta

Ägoformen för det gamla Solberga gårds ägor är relativt väl bevarad i gränserna för ägor 1960.
 

Gårdsbyggnaderna och de flesta torpen finns inte längre på kartan, men en markering för gårdstorpet finns. I norr har Noltorp brett ut sig något, in ett stycke på det gamla Solbergas gårdsägor, annars ganska exakta ägor enligt karta 1829. Torpet Hagen har också överlevt som namn och boplats (sommarstuga).


Se också Margareta Brobergs utredning angående Backa gårds ägoutveckling nedan!

Ägarförteckning Solberga gård - fr o m 1721 samma som Backa gårds ägare

Kongl Majt tillåter utländsk köpare (från Douglas Byrne, forskargruppen) Kongl Majt tillåter utländsk köpare (från Douglas Byrne, forskargruppen)

         - 1645 Frälsegård som hästehemman
1645 - 1681 Magnus Gabriel De la Gardie - frälsehemman
1681 - 1715 Till Ryttmästaren af Gudhem Compani indelt - kronohemman
1715 - 1721 Lands Kamereraren Herr Magnus Gabriel Palm - fritt skatte
1721 - 1832 Familjen Lundin
1832 - 1844 Familjen Svalander
1844 - 1873 Familjen Wetterberg
1873 - 1886 Familjen Schjöler
1886 - 1913 Familjen Eklind
1913 - 1934 Familjen Billing
1934 - 1936 Familjen Ranow
1936 - 1968 Familjen Harry Tell
1968 - 1999 Familjen Hans och Carl-Arvid Tell
1999 - 2018 Familjerna Jakob och Carl-Harry Tell
- därefter delas gården mellan brödrafamiljerna

Tidiga boende på Solberga frälsegård 1642 till 1715

Arkivdigital.se mantalslängd 1642 Arkivdigital.se mantalslängd 1642



Mantalsskrivna på gården:
Texttolkning
1642

" Bonden Pär Andersson i Solbergia med hustrun Kirstin Håkansdoter
med sonen Anders Person och pigan Anna Nilsdoter - sammantaget 1 hushåll."

1645 - registreras 3 hushåll för Solbergia

1 hushåll med 4 personer;
Bonden Ivar Arfvidsson i Solbergia med hustrun Kristin Olofsdoter
Bonden Anders Persson med dräng
1 hushåll med 2 personer;
Bonden Måns Johnsson i xxx från Bolum med hustrun Inga
1 hushåll med 6 personer;
Kijrkioherden Wällärde Per Jonas Gillbladh med hustrun Mahlin och 2 drängar + 2 pigor

1652 - registreras åter enbart 1 hushåll
Bonden Ivar Arvidsson i Solbergia med hustrun Kirstin Olofsdoter

1653 - registeras 1 hushåll
Kristin Olofsdotter i Sohlbegia 
 med
Bonden Ambiörn Pärsson; 'sammanvigd med dottern Ingrid Ivarsdoter, samt 1 dräng


1695 - 1699- registeras 3 hushåll;
Soldat Frids änka  (med Bengt Olufsson 1696),
Rolf med hustru och
Karl Andersson med hustru

1700 - 1702 - registreras 2 hushåll;
Soldat Frids änka
Karl Andersson med hustru och inneboende

1704 - 1706 registreras 2 hushåll;
Oluf med hustru och
Soldat Frids änka

1707 - registeras 2 hushåll;
Befallningsman Bergman 
 med dräng och piga, samt inhyses Soldatänkan Frid

1710 - registeras; 2 hushåll;
Birgersson med hustru samt
Pehr Larsson med hustru


1714 registeras att Solbergia brukas av Backa 
- inga mantalskrivningar förrän

1784 skrivs här på Sohlbergia frälsehemman (borde nu vara skattehemman sedan 1715);
Olof Wenerbom, född 1752 - son till här boende
Enkefru Fru Cristin Sara Wenerbom, född 1719 - samt hans familj

- se mer under artikeln nedan;
Wenerbom - en prästsläkt med anknytning till Varnhem

Wenerbom - en prästsläkt med anknytning till Varnhem

OLOF WENERBOM, född 1701 i Västerplana, död  28 augusti 1771.
 

Student i Uppsala 1721, magister 1731, president 1734 och 1738, gymnasieadjunkt i Skara 1736, blev, "emedan hans capacitet är långt före detta känd", utan examen prästvigd 1737, då han åtog sig att betjäna församlingarna i Varnhem och Åsaka.

Konsistorienotarie 1738 och sändes vid samma tid som v. pastor till Vänersborg, att sköta denna "oroliga" församling, "hans benägenhet skall räknas honom som en merit framdeles". År 1739 skrev han därifrån. "att han för oroligheter i staden gör sitt embete med mycken ängslan och ville gerna komma tillbaka", men konsistoriet uppmanade honom att stanna kvar.

Han blev konrektor vid Skara skola 1740, tillträdde 1741, lektor i grekiska språket 1742, vice praeses vid prästmötet 1748, erhöll, efter församlingens enhälliga kallelse, fullmakt på Sunnersbergs pastorat (kyrkoherde) 1749, flyttade från Skara 1751, med löfte att framdeles komma tillbaka, då någon teologisk lektion blir ledig, prost samma år, utnämnd till lektor i teologie 1752, men avsade sig denna tjänst av kärlek till sin församling, hade vid biskopsvalet samma år 33 röster och 1767 med 94 röster ett rum på förslaget, var flera gånger kallad till riksdagsman, men kunde aldrig förmås att emottaga detta förtroende. "Prosten Wenerbom var en grundlärd teolog, allvarsam och nitisk präst, orygglig att följa sanning och
övertygelse. Konsistoriet kallar honom "en man, som af det
allmäna på ett utmärkt sätt gjort sig förtjent".". –
*******************************************************
Sonen blev bosatt på Solberga gård, Varnhem 

OLOF WENERBOM, född 14/3 1752 i Skara, död 11827 i Floby
Student i Uppsala 1772 och prästvigd 1777 till huspredikant hos riksrådinnan De la Gardie, tredje predikant i Varnhem, komminister i Varnhem 1788, tillträdde 1791, pastorsexamen 1799. 

G 1:o 1783 m HELENA CHRISTINA MELLROTH, född 1760 - död 1804, dotter av kyrkoherden i Närunga Anders Mellroth.
G 2:o 1805 m INGA CHRISTINA BECKSTRÖM, dtr t kvartermästaren Carl Beckström och B.E. Lundin. Omgift med rek-tor A, Thunberg i Skara.

Barn i 1:a giftet:
ANDERS OLOF WENERBOM, född 1784 i Varnhem, handlande.
ERIK MAGNUS WENERBOM, f 1787, handlande.
GUSTAF WENERBOM, född 8/11 1788 i Varnhem, död 9/11 1826 (före tillträdet),
Student i Uppsala 1812, prästvigd 1814, komminister i Wånga 1825.
BENGT JAKOB WENERBOM, född 16/8 1790 i Varnhem, död 9/3 1857.
Intagen i Skara skola 1802, student i Uppsala 1813, prästvigd 1814, komminister i V. Kleva 1828, tillträdde 1829. "Bengt Jakob Wenerbom synes som präst varit rätt svag. Tidigt blev också hans hälsa försvagad. Nedbruten av gikt kunde han slutligen ej röra sig från stället, satt nästan förlamad år efter år i sin stol vid fönstret alldeles overksam, en tung lott för den gamle komministern, som hade stor familj och skyldighet att hålla adjunkt." - G 1824 m CHRISTINA FREDHOLM, f 1801, d 1857, dtr t N. Fredholm och Christina Hansdotter.

Ur specialjordeboken 1825 - gammalt Frälse Hästehemman köpt till skatte av Assesoren och Lands Kamereraren H. Magnus Gabriel Palm år 1715

Ur Lantmäteriets Historiska Kartor Ur Lantmäteriets Historiska Kartor

Texttolkning;

"Som dock först med 1681 års Ränta till Kronan blef indragit och till denna Ränta taxerad ifrån helt gammalt frälsehemman som Hästehemman* och till Ryttmästaren af Gudhem Compani indelt, samt på Kronoparken Billingen beläget köpt till Skatte af Assesoren och Lands Kamereraren H. Magnus Gabriel Palm för 100 Db Smt efter Skatte Bref af den 28 Juli 1715 i Tote Nr 328 med 12 Db SmtsTaxation."

*'Hästehemman’ = ett kronohemman vars ränta under indelningsverket var anslagen till underhåll av kavalleriofficerenas hästar och utrustning (Carl Arvid Tell)

Magnus Gabriel Palms barndomshem. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Magnus Gabriel Palms barndomshem. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

Om Magnus Gabriel Palm som ägare till Solberga 1715      (delvis framtaget av Margareta Dahlin)

Läs hela 'sagan om Magnus Gabriel Palm' - klicka här!


Magnus Gabriel Palm född 1665, kronofogde, borgmästare i Lidköping 1726, död 30 juli 1758 i Jönslunda, Sunnersberg, gift med Anna Håkansdotter.

Var befallningsman år 1700 och kronobefallningshavare i Läckö Fögderi eller i Grevskapet åren 1698–1705, länsbokhållare åren 1711–1715, Landskamrerare åren 1720 - 1729, Assessor år 1736 samt ännu vid sin död 1758.
 

Var ansvarig i Binneberg den 1 mars 1710 då, vid inskrivningen av krigsfolk som skulle stå mot danskarna, Allmogen gjorde uppror och grymt mördade den i Varnhem begravde kronofogden Warenberg. Kamreren Palm räddade sig genom att hoppa ut genom ett fönster i tingssalen.

Donerade den 19 december 1723, 1/4 mantal Klockaretomten som Klockarebostället till Eggby kyrka. Detta hemman alldeles intill kyrkan hade Palm köpt av Kronan den 28 juli 1715. Palm köpte samtidigt kronohemmanet Solberga i Skarke socken, Valle härad. Köpeskillingen för dessa två hemman uppgick till 120 daler silvermynt och kvitterade gjorde Landsräntemästaren Magnus Hök. Därtill köpte han år 1719 Späckatorp i Valle härad för 20 riksdaler. (Ur specialjordeboken 1925)

Peter Jonsson med hustru Cajsa säljer Solberga 1810 till Kronolänsmannen Pär Smedborg & hustrun Margaretha Soffia Martin för 7 166 Rb

Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell

Texttolkning;
"Genom detta mitt öppna xxxxbref  xx xxxx jag försälja jag Peter Jonsson med min kära Giftan Cajsa Bengtsdotters goda xx och samtycke vårat xxxxxx och ograverade kronoskattehemman Solberga Ett helt mantal, beläget i Walle Härad och Skarke socken, till xxxx xxxxx länsmannen Pär Smedborg och hans fru Margaretha Soffia Martin, mot en av oss öfverenskommen köpesumma, xxx Sju Tusenede Ett hundrade Sextiosex Riks banko 32 xx Riksgäld ...........................................................
............"

Solberga den 5 Maij 1810
Peter Jonsson
Caijsa Bengsdotter i Solberga

Texttolkning;
"Walle Häraders Domsaga
Jag
Jonas Svalander

 
Gör Weterligt: att år ett tusende Åtta Hundrade och på det Ellofte, den 17:de maj då jag  där höll med  domsago man och Rättsökande Parter af Walle å Gästgifvargården Klostret angående sålt helt mantal krono skatte hemmanet Solberga, som är, enligt bevittnadt köpebref af 5 maij 1810 sig tillhandlat af Petter Jonsson och Cajsa Bengtsdotter emot en överenskommen och quitterad köpesumma om Sju tusende ett Hundrade Sextio Sex Riksdaler /7 166 Rd/ 32 skilling Riksgäldsedlar; Och aldenstund betalning för köpeavtal wid samma allmänna ting i Gästgiveriet den 14 Maj och den 29 october sistlidna detta år offentligen ägebjudit, utan att något klander mot köpet afhörts, och aftalet ytterligare vara tillknnagivet, ej mindre genom anslag på rättens dörr, än och genom utsagda från predikostolarna i häradets kyrkor, äger tillkännagörelserna förden skull pröfvade enligt af paragrf 1 och IV i Jordabalken samt Kongl. Förordningen den 13 juni 1800, rätteligt förklarar jag lagstadgade köp lagligt och fånget; I följd hvaraf ett mantal kronoskatte Solberga, tillägnas krono Länsmannen Pär Smedberg, dess Fru, Barn och arfvingar för atlltid och af ålder lydd, nu lyder allan framledes lagligen tillvinnad egendom under köparen dessa enligt lag och välfångade Egendom äga, nyttja bruka och sedan därtill äro förvärvet i domboken för detta Ting antecknade för avhandling som visat varder detta Fastebref med min egenhändiga namnteckning samt stämplat häradets sigill
 
Actum ut Supra      PÅ Walle Härads Rätts Vägnar
 
J. Svalander"

Pär Smedborg med hustru intecknar Solberga innan de säljer

Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell

Texttolkning;
"1o att Härads Rätten meddelat Rikets Ständers Bank inteckning dels den 21 Octoberg 1815 uti ett mantal Solberga, till säkerhet för ett af då warande ägaren K. Smedborg och hans hustru, enligt Skuldebref den 20 i samma månad, upptaget penninglån, Ett tusen femhundra riskdaler banko, jemte ränta och låneomkostnader, wilken inteckning till efter annan och sednast den 14 October 1851, då kapital återstoden utgjorde tre hundratvå riksdaler 26 sb 2 xx nämnda mynt, blifvit till fortfarande karft och verkan förnyad; .......

Gården säljs på auktion 1814

Ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp Ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp
Förklaring till Vadsbokorg - se nedan!
Bild ursrpungligen från Mariestads museum, nu digitaltmuseum.se Bild ursrpungligen från Mariestads museum, nu digitaltmuseum.se

Höskörden bärgas. En man står på lasset och lastar in hö i ladan. Två oxar framför vagnen med Vadsbo-korgen.

Vadsbokorgen = högrindar på vagn i en viss storlek, se bild.


 

Fotografering - 1913
FOTOGRAF Rud, Erik

Solberga gård med torp på karta 1829

Solberga gård 1829 var en omfattande gård med stor mangårdsbyggnad med sadeltak och flygelhus, stor ladugård och en rad uthus och ekonomibyggnader samt 7- 8 torp inom sina ägor varav ett soldattorp, Billdal. Förutom torpen och mangården tycks gården haft en hel del andra stugor och byggnader inom sina ägor, bl a backstugan Gröneberg.

Gårdens lösöre säljs på auktion 1840 efter Qvartermästare Ströms död

Texttolkning;
"Följande hit ingifne anmälanden warda härigenom allmänneligen kungjorde;
Genom friwillig auction i Sterbhuset efter aflidne Qwartermästaren Ström på Solberga i Warnhems Socken af Walle Härad, Torsdagen och Fredagen den 26 och 27 i innewarande Mars månad, försäljes detta Sterbhusets betydliga egendom, af Silfver, Koppar, Tenn, Jern och Trädvaror, Möbler och Husgerådssaker, Kökswaror, Glas och Porcelain, Gång och Finkläder, Ute- och Köre:redskaper, Kreatur och Hästar, Oxar, Kor, Ungboskap, får Swinkreatur, med allt mera iom ett gammalt bo kan finnas. Bätre stånde köpare få betalningsanstånd till den 1 näste Oktober. Halla den 6 Mars 1840. / Swen Beckmarck

Solberga gård säljs för 7000 riksdaler till Jonas Andersson Stommen, Bolum - för vilken ha söker 'Fasta' = Lagfart

Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell Ur Backas gårdsarkiv, Carl Arvid Tell

Texttolkning;
"Hos wälvilliga Häradsrätten anhåller Jag om Laga fastställelse Härutinnan den 21 juni 1841.

År 1841 den 21 October wid allmänt Ting med Walle Härad i Skärf meddelades Jonas Andersson och hans hustru Cajsa Persdotter i Stommen Bolum första Laga uppbudet å Ett mantal Kronoskatte hemman Solberga, som de för Sju Tusen riksdaler Riksgäldsedlar köpt af Enkan Maria Ström och C. J. Smedmark, af wilka den sistnämnde fått i egenskap af förmyndare för aflidne Qvartermästarens A. M. Ströms omyndige barn, Betygar
På Härads rättens Wägnar/ A. Granfeldt.
År 1842 den 2 April wid Allmänt Ting med Walle Härad i Skärf meddelades härå Andersson uppbudet; Betygar på Härads Rättesn wägnar J. Svalander
År 1842 den 26 Juni vid allmänt Ting med Walle Härad i Skärf meddelades här tredje upbudet betygar På Härads Rättens Wägnar J. Svalander

Gården Solberga köps av Majoren Wetterberg på Backa gård år 1848

Dokument från Backas gårdsarkiv, via Carl Arvid Tell 2013 Dokument från Backas gårdsarkiv, via Carl Arvid Tell 2013

Fastebrev (lagfart) för Wetterbergs köp av Solberga gård den 14 mars 1848

Texttolkning;

"Walle Häradsrätt gör veterligt i att år 1849 den 28 November, vid lagtima Höste Tinget med nämnda Härad i Skärf, anhöll Herr Kaptenen Niclas Wetterberg om laga fasta å Ett mantal Krono Skatte SOLBERGA, som han, enligt beskrifvna afhandling den 14 Mars 1848, för åttetusen Fem hundra Riksdalen Riksgäldssedlar köpt af Jonas Andersson och hans hustru Cajsa Persdotter; Och emedan upbud varå blifvit meddelade den 1 December sistlidet, samt den 27 Mars och den 7 Juni innevarande år och lagfarten varit behörigen kungjord, utan att något klander inom den nu mera förflutna lagahindertiden försports; ty pröfvas Härads Rättens skäligt genom detta öppna bref förklara, det ställs Herr Kaptenen Niclas Wetterberg, uti för egande rätt till ofvannämnde fastighet, tillgodonjuta den säkerhet, som med lag och laga stadgar omfatta å jord är förenlig.
År och dag som ofvan
På Härads Rättens Vägnar H. Svalander"

Härefter integreras Solberga helt i Backa gårds historia, där mangårdsbyggnaderna rivs 1869 - klicka på länken: 
Backa gårds historia

Karta 1877 där Solberga mangårdskomplex har rivits 1869 och Sandlid flyttats längre ner mot Backa

På kartan 1877 kan man se att alla byggnader för själva gården Solberga har tagits bort.

Solberga gårdsbyggnader och Backstugorna är redan borta när 1877 års karta ritades. Nyttorp och Nyhem är borta, liksom Gröneberg lite längre söderut nära Qvarntorpet. Även Sandlid med sina inhyses är borta och har flyttats närmare Backa gård.

Billdals soldattorp är kvar (ST) och ytterligare något torp har byggts norr om detta sedan 1826 års karta. Här ses Skövde Axvalls Järnväg redan skissad alldeles under den gamla Sandlidsägan och det inritade Solberga med sin karaktäristiska U-sväng ner mot Backa gård. Det var en effekt av en utstakning i fält som gjordes efter beslut i Sköfde stadsfullmäktige 1872. Det kom att dröja 30 år innan banan påbörjades.

Den siste som bodde på Solberga mangård var Rättaren gården Backa, Jonas Larsson, född 1833 med familj. Familjen flyttade över till gårdstorpet 1869, varefter själva gården med alla sina byggnader revs och virket anvädes för uppförande av byggnader på Backa gård, vid tiden ägd av majoren Wetterberg.

Alla boende på Solberga mangård mellan 1776 - 1869 enligt kyrkböckerna

Varnhem