Skarke bys gårdars mangårdsbyggnaders placering 1795 utmärkta på dagens satellitkarta, med Dunagården A.

Ur ortsnamnsregistret;
1 Dunagården 1/2 fr. — Dunagården 1685 Dunagården 1715  och 1874 i jordaboken. Först led i namnet kan ursprungligen vara gammal genetiv av ett mansbinamn Dune eller dialektalt genitiv på -a av ett mansbinamn. 
Dun Olluuff Dhvnn nämnes som åbo i  jordaboken 1564.

Följande gårdar finns utmärkta på kartan:

I en klunga för sig öster om Öglundavägen - öster om gammal väg från Prästgårdsvägen upp till Backa gård - den ursprungliga bosättningsplatsen från forntid;

A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz**.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:

E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas *re*sling.

G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stam wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

* Skarke by hade sin bykyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo. Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde då Prästgården i byn Skarke.

På en handritad militärkarta från 1801 kan man se Dunagårdens mangårds-byggnad utmärkt tillsammans med de övriga gårdarna i Skarke by.

Tåbo - Ledsgården - Dunagården - Mellangården - Skaräddaregården - Tomten - Kyrkebo - Prästgården

"1795 - Dunagården ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz."

Schantz bodde på Kaptensbostället Ängarås 1793-1794
- 1795 står han som Innehafvare för Bostället Dunagården

Schantz har enligt husförhörslängden inte haft någon fru medboende på Ängarås. Han står bara som "Capitain Wälborne Herr Schantz¨ - och inget mer förutom drängar och pigor, samt betjänten W. Frankenberg m fl betjänter - se vid hemsidan om  Ängerås. Det visar sig att han gifte sig först 1899 - se nedan! - och hans tid på Ängerås verkar ha varit den första boplatsen efter att han blivit Kapten vid Skaraborgs Regemente 1792.

1795 står han som innehafvare av Kronans Löjtnantsboställe Dunagården i Skarke, som sedan kom att slås ihop med Kaptensbostället Ängerås 1827. Han bodde dock aldrig på Dunagården, utan fick endast avkastningen via brukarna där.

Med anledning av tilltalet "Wälborne" i husförhörslängden förstod vi att han tillhörde han en adelssläkt Schantz och vi hittade honom som;

Carl Henrik Schantz, son av Johan Gustaf, född 1759-06-11 på Gustavsberg. Volontär 1770. Student i Lund. Jur. examen därst.1 1775-05-21. Sergeant vid konungens eget värvade regemente 1777-12-07. Fänrik vid Västgötadals regemente 1778-01-28. Löjtnant därst. 1784-12-07. Kapten 1790-08-23. Transp. tillänkedrottningens livregemente 1791-04-24. Kapten vid Skaraborgs regemente 1792-04-18.

Regementskvartermästare 1798-11-21. Avsked från regementet med tillstånd att kvarstå såsom kapten i armén 1802-06-05. Död 1804-05-09 på Stora Håven i Fröjereds socken, Skaraborgs län.

Gift 1799-01-19 på Grimstorp i samma provins med Beata Lagerberg, född 1760-06-11 på Flottebo i Kyrketalla socken, Skaraborgs län, död 1845-03-07 på Stora Håven, dotter av ryttmästaren Per Lagerberg, och Helena Maria Feltstierna.
Barn:
• Johanna Maria Vilhelmina, född 1800-07-21 på Stora Håven, död där 1854-08-13. Gift 1818-01-06 med sin kusin, kaptenen Carl Jonas Lagerberg, född 1781, död 1857.

Skarke by (rödmarkerad) och Nohlängen vid laga skiftet. Karta 1795. Korsvägen som är tydligast på bilden utgörs av Öglundavägen och Eggbyvägen med fortsättning sydost i farvägen till Kyrkebo och Prästgården. Delar av Nolängen kom vid Laga skiftet 1841 att formellt föras till Skarke by och gav på så sätt en större yta att fördela till Skarke bys gårdar - se nedan!
 

Karttext; "Charta öfwer Skarcke By's Ägor och Nohlängen uti Skaraborgs Län WALLA Härad och Warnhems Klåsters sockn afmätte Åren 1788 och 1795. Åkerjorden Storskiftad År 1794 samt Gjärdeswallarna och Nohlängen År 1795 af Jonas Larurell". ("Warnhems Klåsters socken" är här lika med Skarke socken.)

Skarke by fick troligen redan under 1100-talet sin egen sockenkyrka tillsamamns med byarna runt Klostret, Klostrets och Överbo byar samt näraliggande Wäberga by. Skarke kyrka, var alltså sockenkyrka för även näraliggande Klosterägda Klosterbyn och Överbo by, vars gårdsfolk inte kunde använda det nybyggda klostrets kyrka som församlingskyrka te x för begravningar. Skarke kyrka har kvar sin grund delvis under nuvarande ladugårdsbyggnad för Kyrkebo.

Varnhem blev namnet på det kloster som byggdes på storgården 'Varnhema's mark' efter att fru Sigrid skänkt marken till cistensienserorden och dess munkar, som då också tagit över den gamla gårdskyrkan vid Kata gård. En plats runt vilken människor i bygden begravts enligt Kristen sed så tidigt som sent 800-tal.

Namnet Varnhem användes inte specifikt för själva samlingen av gårdar (ägda av klostret), som låg nära klosterområdet, förrän efter klostertiden 1540. Då blev Klostrets by eller Varnhems by (12 gårdar) namnet på gårdarna nedanför den första stigningen upp mot berget och de som låg här ovan kallades Överbo by (4 gårdar).

Professor Ivar Lundahl skriver;
"Varnhems socken, vars äldre namn är Skarke, lydde enligt prostarnas tionderäkenskaper 1546 (i KA) under det inom socknen belägna Varnhems kloster. Sockennamnet Varnhem är lånat från detta, vilket i sin tur lånat namnet från Varnhems by, se Klostrets by. Det äldre sockennamnet Skarke är lånat från byn Skarke (se denna). Klostret skrivs 1546 'Varnems klosther Skadrike socken'."

Skarke kyrka kom att bli sockenkyrka även för dem i kringområdet utanför byn, troligen redan under 1100-talet, då Varnhems Kloster med sin kyrka endast var till för munkarna och lekbröderna. Lekbröderna (av grekiskans laikos; "som tillhör folket") är en kristen beteckning på de, som skötte det praktiska arbetet i klostren och dess ägor. De var byggnadsarbetare, lantarbetare och hantverkare, mm.

Man får betänka att Klostret från början ägde alla de 12 gårdar som låg nära uppförandeplatsen för Klostret och som varit undergårdar till den storgård som skänktes till cictensierna och de kom också att äga de åtta gårdarna i Skarke. Gårdarnas befolkning i området fick då använda Skarke Kyrka som sin sockenkyrka. 1540 fanns ca 80 gårdar inom Valle härad som Klostret ägde och de fick vid reformationen i en övergångstid enligt avtal ha kvar avkastningen av de närmsta 20 gårdarna. Detta visar att Klostret hade en mycket stark roll för hela bygden både religiöst och för ägandet av gårdar redan från start 1150. Skarike (by) upptager åtta klosterhemman i jordeboken 1564, i jordeboken 1566 räknade som hela.

Varnhems eller Skarke socken bestod av byarna Skarke, Wäberga, Klostret, Överbo samt Ulunda. Klostrets by eller Varnhems by var under medeltiden störst och hade enligt jordeboken 1566 elva hemman medan Skarke hade åtta hemman. Skarke socken låg vid medeltidens slut under Varnhems kloster. Även Norra Lundby låg sedan 1467 under klostret. Eggby var annexförsamling till Skarke fram till år 1566 , då Eggby övertog rollen som moderförsamling, samtidigt som Skarke kyrka övergavs som församlingskyrka efter branden 1560 till förmån för klosterkyrkan.

Ordet Skarke kommer av Skades rike/Skaderike - ur den fornnordiska mytologin

Men det finns andra tolkningar för del av det ursprungligt skrivna namnet som professor Ivar Lundahl redogör för; Namnet Skarke hittas första gången 1270 i skepnad av sockennamn, 'parochia Scadrughä', där parochia betyder socken, och hela namnet kan komma från ett ursprungligt Skadhahargh(e) ('Skadaharge').

Namnet skulle som senare ledmed denna tolkning innehålla det från ortnamn kända fsv. hargher = 'hednisk helgedom', motsvarande fornvästnordiska horgr med denna betydelse. Tolkningen accepteras åtminstone vad senare leden beträffar av Sahlgren i NoB 1947, s. 122, som finner det »särdeles sannolikt» att ett *-harghe eller *-härghe (en dativform med palatalomljud) ingår i namnet."

Hittils varande forskning har tolkat första ledet av namnet som en härledning från gudinnan Skade i  fornnordiskan. Skade är enligt mytologin vildmarkens, jaktens, pilbågens och skidåkningens gudinna. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord och blir så gudinna. Ett passande gudinnenamn för trakten nedanför norrbillingens västsida som var vildmark och där jakt bedrivits med massor av fornminnen av bosättningar och gravar sedan många tusentals år.

Skarke socken skrivs Skaderiche Sokn i avskrift 1505 av ett föregående dokument, där benämnt Skatrikis sokn 1404. Alla kända skrivningar efter 1270 skrivs alltså som Skade Rike i någon form till slutnamnet blivit Ska rke.

Textolkning:
"Reducerat som Expectancehemman med 1681 års Ränta ifrån Grefwe Magnie Donation efter Kongl Reduktion Commissionsbref af den 28 Junie och 4 Augusti 1681 Infanteri Hemman och Löjtnantens Boställe af  Majornes Companie, njutes Boskapspenningarne, har warit helt hemman, men år 1663 1/2 förmedlat samt efter Ransakning."

Kommentar;
Efter att ha varit Klosterhemman under munktiden, blev det indraget till Kronan i o m reformationen 1527 och donerat 1645 till Greve Magnus de la Gardie, och efter reduktion ett förväntat (expectance) Militiehemman, vilket det också blev år 1681 fört till Löjtnantsboställe inom Majorens kompani (Skaraborgs Infanteriregemnete).

Dunagårdens mangårdsbyggnaders placering före enskiftet 1827 var placerade inom den röda markeringen på kartan.

Texttolkning;
"Littera A. Dunagården 1/2 Mantal Krono gård från helt förmedlat, Habo Capetains Boställe vid Sakraborgs Kongliga Regemente, utflyttar från byen och erhåller Enskifte: (lika stor areal som tidigare).

Man kan se att den nya enskiftade ägan läggs österut från Skarke övriga by och intill Backas ägor.

De båda ägorn bytte kan man säga namn med varandra och med det följde ägarskapet. Späckatorpsmarken, ägd av Backa, kom på så sätt att hamna på gamla Dunagårdsmarken alldeles granne med Backas ägor och det kronoägda Dunagården kom att hamna granne med kronoägda Ängerås. Sista steget blev att slå samman ägorna med respektive huvudgård - Backa respektive Ängerås.

På kartan kan man här se anteckning om sammanslagningen av den till gården tillhörande Dunagården med själva hemskiftet, så att Dunagården upphör som fastighetsbeteckning. Här ser man också att vägen dragits upp från surmarken  till vänster i kartan till att mynna mitt för Hålltorps utfartsväg på Ljungstorpsvägen.

Skövde - Axvalls järnväg ses i övre högra hörnet av kartan med den gamla kyrkvägen från Svea som korsar här. Den gamla vägen från Ljungstorp över Ängerås marker är markerad och går ihop med kyrkvägen från gårdsplanen vid Gröngatan.