C. 3 Tåbohlet - Tåbod
Skarke bys gårdars mangårdsbyggnaders placering 1795 utmärkta på dagens satellitkarta
Kartan framtagen av Tommy Nilsson, forskargruppen 2022
Skarke bys gårdars mangårdsbyggnaders placering 1795 utmärkta på dagens satellitkarta, med Tåbolet E.
Gårdarna på karta 1701
Man kan se att under 1600-talets slut så kallades Mellomgården för Sven Jons gård och Hustru Ingridsgården för Skräddaregården. Det verkar vara de äldsta kända namnen för de båda gårdarna, även om Hustru Ingri lär ha tagit över gården alldeles under slutet av 1600-talet och gett ett senare namn på Skräddaregården. De båda namnen har sedan växlat långt in i vår tid, trots att det bildats två gårdar med vardera namnet i modern tid, så har de ibland sammanblandats på t ex kartor.
Enligt ortnamnsforskaren professor Ivar Lundahl, 1958, kommer namnet till Hemmanet från änkan Hustru Ingrin - dialektalt för Ingrid - beskriven som 'åbo' i jordeboken 1685.
Gårdarna inom Skarke by runt sekelskiftet 1800 (karta 1795)
Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor
Följande gårdar finns utmärkta på kartan:
I en klunga för sig öster om Öglundavägen - utmed gammal väg upp till Backa gård:
A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.
B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.
C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.
D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.
Mer spridda gårdar:
E. Tåbohlet hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.
F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas *re*sling.
G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stam wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.
H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.
Både Kyrkebo och Prästgården skrevs i de äldsta jordeböckerna som tillhöriga Klostrets by, men hamnade sedan ganska snart i sin by Skarke.
* Skarke by hade sin bykyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo. Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde då Prästgården i byn Skarke.
Skarke by's 'Tå' - vad är en by's 'Tå'? - namnet Tåbohlet/Tåbod
Karta 1839 inför Laga skiftet - Historiska Kartor Lantmäteriet
Vad är en by's 'Tå'?
En tå är en allmänning – byns gemensamma markområde som ursprungligen var avsett att användas som vattningsplats för kreaturen. Marken var ofta sank och obrukbar och hade delar av öppet vatten. Här samlade man ihop djuren innan de föstes via s.k. ”fä-drevar” ut till de gemensamma utmarkerna för bete. Förr i tiden var det vanligt att byar hade en tå, en byallmänning som användes för kreatur, där det även fanns en damm med vatten för djuren inne i eller i utkanten av byn. Man kan säga att tån var den del av utmarken som stack ut från byn.
Med tiden fick Tå-arna ytterligare ett användningsområde. Fattigt folk som saknade egen mark, de obesuttna, fick börja uppföra egna stugor på dessa allmänningar. Själva ordet 'Tå' kommer av det fornnordiska 'Ta' med samma betydelse som kroppsdelen 'tå', dvs en utskjutande del längst ut på kroppen från hjärtat. Markerna hade ofta form/läge av en utskjutande del från själva de bebyggda byarna. Benämningen Tå pekar på så sätt mot ett mycket tidigt fornnordiskt inflytande på ortnamn i området.
Skarke by's Tå
På kartan ovan från Laga skiftet 1841 kan man se att det fortfarande finns en damm med öppet vatten (Nr 457) utmärkt sydost om Tåbohlet. Här låg tidigt Skarke by's gemensamma mark för vattning av djuren. På andra kartor kan se att det fanns ytterligare någon öppen vattensamling nära detta område, samt en bäck med mad-liknande utmärkningar, dvs sankmark runt detta område. Ännu in på 1960-talet fanns här en vattensamling som kunde användas för lite skridskoåkning av traktens ungdomar. Nu är området utdikat och istället utgörs idag den forna dammen av en mindre förhöjning efter dumpade jord och stenmassor.
Tåbohlet/Tåbod
Gården som uppförts nära Skarke by's Tå kom följdriktigt att kallas Tåbohlet/Tåbod, dvs "gården vid Tån". Det är en gård som låg lite utanför själva bygemenskapen för Skarke by och som redan under 1700-talet hamnade under ägarinflytande från Kyrkebo.
Inhysesstugor 'vid Tån'
På kartan finns också inhysesstugor för Kyrkebo och Prästgården inritade (på Nr 506 och 520). De boende här kallades i kyrkböckerna för "inhyses Kyrkebo vid Tån" (under 1800-talet 2 stugor för Kyrkebo) respektive "Prästgården inhyses vid Tån").
Det har också tidigt funnits andra mindre stugor som inhysesstugor vid Skarke Tå.
1794 karta över Skarke by's Tåmark särskilt fastställd vid laga delning
Här fördelas marken inom den definierade Tå-marken lika till alla 8 gårdarna inom Skarke by. Nr 19 är dammar med obrukbar mark, som från början utgjort byn's bevattningsdammar för kreaturen på Tån.
Belägenhet av Tåbohlets byggnader och ägarförteckning
Detalj ur karta 1795
Tåbod på karta 1795 visar mangårdsbyggnadernas läge i förhållande till Kyrkebo och korsvägen mellan Prästgårdsvägen, Öglundavägen och vägen mot Eggby (längst upp mot vänster).
Tåbod = littera E.
Kyrkebo = littera G.
Prästgården = littera H.
Tåbohlet/Tåbod med två ägare just innan år 1800, köps upp till hälften av hälftenägaren till Kyrkebo, Ingenieuren Herr Benjamin Risberg. Redan vid tilldelningen av Kronomark från Billingeliderna på karta 1795 kan man se att "Kyrkebo och Tåbod räknas tillhopa". Det betyder att ägaren till Kyrkebo tidigt kom att äga också Tåbohlet/Tåbod. Det gör att gården Tåbohlet/Tåbod egentligen mestadels därefter brukas under Kyrkebo. Ibland med någon som brukar gården direkt, men under Kyrkebo, eller där byggnaderna upplåts för boende på något sätt knutet till Kyrkebo.
1833 ingår Tåbohlet formellt i Kyrkebos ägor och köps/säljs då som en helhet tillsammans med båda hälfterna av Kyrkebo, som då blev en sammanägd helhet.
Efter 1833 används Tåbohlets bostadsbyggnad av Kyrkebo ibland som torp och däremellan som inhysesstuga och det blir till slut bara boningshuset kvar. Mellan 1862 och 1872 noteras Tåbod Torpet Rödjan vid Tåbohlet och därefter tycks huset försvinna som bostad.
Ägarförteckning Tåbohlet/Tåbod
- 1720 Kronan som Militehemman
1720 - 1728 Cornetten Johan Hof köper till skatte
1728 - 1749 Maria Gyllenbring med sina barn
1749 - 1780 Gustaf Stenman med hustrun Stina Hof (dotter till Maria Gyllenbring)
1780 - 1795 Sven Andersson
1795 - 1801 Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg - ägare av halva Kyrkebo
1801 - 1825 Abraham Olofsson köper en halva av Risberg
1825 - 1833 1/2 Tåbod: Abraham Olofssons barn Sara och Petter tar över faderns halva
1825 - 1833 1/2 Tåbod: Hovslagaren Carl Ekenberg
1833 - 1850 1/2 Tåbod Nämndemannen Anders Nilsson köper Ekenbergs halva
1848- 1850 1/2 Tåbod Anders Nilsson, Kykrebo, köper också barnens halva - nu äger han hela Tåbod
1850 - 1873 V. pastor Jacob Smedmark - boende i Prästgården 1837 - 1858 - därefter kyrkoherde i Synnerby
1873 - 1889 Casper Broberg - går i konkurs och Kyrkebo säljs på auktion till
1889 - 1977 David Holmgren köper Kyrkebo för de la Gardieska gravkassan (Först Varnhems kyrkokassa!)
1977 - 2015 Prästlönetillgångarna, Svenska Kyrkan äger gården
2015 - Johan Tell köper större delen av Kyrkebo (inkl. gamla Tåbod), förutom skogsmarken
Karta 1839 inför Laga skiftet - Historiska Kartor Lantmäteriet
Till vänster på kartan syns byggnaderna för Tåbohlet innan Laga skiftet 1841. Ladugården ligger ner mot Prästgårdsvägen. Till höger samlingen av de övriga gårdarnas byggnader i Skarke by.
Tåbohlet i Specialjordeboken 1825
Texttolkning;
"Har warit helt hemman men 3/4 förmedlat i allt nemligen 1/ år 1667 och 1/4 år 1691 med Militie Commision, efter Ransakning köpt till skatte af Cornetten* J Hof för 20 Db Srds efter Kongl Kammarkollegie skattebref af den 8 october 1720. Cavvalerie Augement N.o 4 af Gudehems Companie, i Rote N.o 349 med 4 db KMts taxation."
*Cornette = Kornett var i Sverige till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter - primär och sekundärkornetterna.
Tåbolets tilldelning vid Laga skiftet 1841
Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor - bearbetad av Margareta Gustavsson Broberg
Fastighetsförteckning:
Litt A Skarke Ledsgården (15:1)
Litt B Skarke Hustru Ingridsgården (4:1)
Litt C Skarke Millomgården (5:1)
Litt D Skarke Tåbolet (1:2)
Litt E Skarke Tomten (3:1)
Litt F Skarke Tåbolet (1:3)
Litt G Kyrkebo (2:1)
Litt H Prästebolet (1:1)
Tåbolet får vid Laga skiftet förutom marken runt den redan uppbyggda gården i ett skifte tvärs över Öglundavägen - littera F, samt ett skifte just norr om Tomtens mark - littera D.
1877 års karta visar inga byggnader kvar efter Tåbohlet
Karta 1877 visar inga byggnader kvar efter Tåbolet, endast marker med Tåbolets namn - inga byggnader finns heller kvar efter övriga gårdars ursprungliga platser i Skarke by, förutom Kyrkebo och Prästegården/Kyrkoherdebostället.
Tåbohlets husplats 2022
Foto 2022, Douglas Byrne
Tåbods mangårdsbyggnadsplats utgör idag bara en kulle i åkern mitt för Kyrkebo, en kulle som också fått ta emot senare tiders stenrensning från åkrarna. Bostaden tycks ha funnits kvar till 1872.
Riksantikvarieämbetet har också markerat en 'osäker' stensätting som fornlämning för den här åkerholmen. RAÄ-nummer:Varnhem 72:1.
Boende på Tåbod 1779 - 1938 enligt kyrkböckerna
Varnhem AI:1 1779 - 1787
Tåbod (under 1700-talet lite oklara ägarförhållanden - troligen under Kyrkebos ägare mycket tidigt.)
Brukare;
Mannen Gustaf Stenman, f. Berg 1702 - död här 1783 ("Inhyses änkling Tåbohl, död i bröstfeber) (tbc)
1:a Hustrun Stina Hof, född i Gudhem 1707 - död här 1780 ("Häftig feber")
Tjänstefolk;
Flickan Bolla Jonsdotter, född i Herenhed 1763 - flyttar ut 1780
Qvinfolk Catharina Andersdotter, född i Prästegården 1750 - ut till Väberga 1781
Dotter Cajsa, född i Tokatorp 1779
Sven Larsson, född i Larf 1718 - utflyttad
Ny brukare 1780;
Mannen Lars Dahlberg, född i Hjo 1714 - dör här 1782
Hustrun Kjerstin Johansdotter, född i Segerstad 1733-03-13 - "rörd av slag"
Son Jonas, född i Bolum 1751 - ut till Ledsgården 1780
Dotter Stina, född i Bolum 1759 - ut 1782
Dotter Susanna, född i Bolum 1770 - ut till Tomten 1785
Tjänstefolk;
Dräng Lars Jonsson, född i Rökstorp 1752 - ut till Rökstorp 1781
Ny brukare 1782;
Bonden Lars Andersson, född i Amundstorp 1736 flyttar in 1782 med hushåll
Hustrun Karin Svensdotter, född i Kjerrtorp 1744-08-26
Dotter Stina, född i Klostret 1766-08-02
Dotter Annika, född i Amundstorp 1770-04-20
- familjen flyttar till Väberga 1786
Tjänstefolk;
Dräng Sven Jonsson, född i Lundby 1763-08-05 - in 1782 från Mellomgården - ut till Tobakslyckan 1783
Inhyses under Tåbod;
Eva Kjerstin Johansdotter, född i Segerstad 1733-03-13
Ny brukare 1786;
Mannen Sven Andersson, född i Skarke 1744
Hustrun Bolla Andersdotter, född i Hornborga 1750
Dotter Maria, född i Borregården 1770
Dotter Stina, född i Björsgården 1778
Varnhem AI:2 1786 - 1791
Tåbod
Kvarboende brukare 1786;
Mannen Sven Andersson, född i Skarke 1744
Hustrun Bolla Andersdotter, född i Hornborga 1750
Dotter Maria, född i Borregården 1770 - ut till Eggby 1788
Dotter Stina, född i Björsgården 1778
Dotter Cajsa, född på platsen 1787
Tjänstefolk;
Dräng Peter Siggersson, född i Fogdegården 1776-11-17
Ny brukare 1788;
Salpetersjudaren* Anders Lundberg, född i Lundby
Hustrun Lena Andersdotter, född i Bjellum
Dotter Cajsa, född på platsen 1789
Ny brukare 1790;
Torparen Maths Svensson, född i Tjurled 1744
Hustrun Ingrid Olofsdotter, född i Stenhammar 1756
Dotter Sara, född i Tomten 1784
Dotter Cajsa, född i Wäberga 1787
* Salpetersjudare - se följande sida: 'Artikel om Saltpetersjudare'
Varnhem AI:2 1792 - 1800
Tåbod - ett helt hemman förmedlat till ett fjärdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt
Ingenieuren Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg (in hälftenägare till Kyrkebo 1786)
(Han lämnar Kyrkebo 1794 för Skara där han senare blir Postmästare och gifter sig med Hedvig Katarina Smedberg.) 1794 säljer han sin del av Tåbod till Direktören Herr Nils Petter Modin, gift med Beata, född Falk
Modern till ägaren Risberg med hushåll flyttar ut till Tåbod från Kyrkebo 1793;
Fru Catharina Risberg född Holmén i Sköfde 1718-06-24
Dottern Mademoiselle Johanna Risberg, född i Sköfde 1751-09-11
Pigan Stina Håkansdotter, född i Ähle 1777
- hushållet lämnar Tåbod för Sköfde 1796
Hälftenbrukare;
Mannen Anders Flink, född i Eggby 1722
Hustrun Kjerstin Svensdotter, född i Berg 1722
Dräng Olof Svensson, född i Klostret
Varnhem AI:4 1800 - 1815
Tåbod - Ägare är nu Beata Modig, född Falk, boende på Kyrkebo 1800 - 1802
Kvarboende brukare;
Mannen Anders Flink, född i Eggby 1728 - flyttar ut till Broddetorp 1801
Hustrun Kjerstin Svensdotter, född i Berg 1722 - dör här 1801
Son Magnus, född i Varnhem 1757
Dräng Olof Svensson, född i Klostret - flyttar ut till Ulunda 1800
Pigan Stina Andersdotter, född i Varnhem 1776 - in 1800 - ut Svinabacken 1801
Ny ägare flyttar in 1801;
Mannen Abraham Olofsson, född i Stenhammaren 1751-11-15 in 1801 fr Klostret m. hushåll
Hustrun Lena Pehrsdotter, född i Lundby 1758 - dör här 1803
Dottern Sara, född i Klostret 1788-11-09
Son Petter Hedberg, född i Klostret 1792
Tjänstefolk;
Pigan Maria Gustafsdotter, född 179205-05 - in 1811 från Sköfde - ut till Engarås 1812
Inhyses;
Änkan Maria Larsdotter, född i Ving 1746-05-07 - dör här 1808
Dotter Britta, född i Klostret 1785 - ut till Öfverbo 1802
Varnhem AI:5 1816 - 1836
Tåbod - Ägare är nu Beata Modig, född Falk, boende på Kyrkebo 1800 - 1802
Säljer hälften till brukarens båda barn och hälften till Hofslagaren Carl Ekenberg
1833 köper Anders Nilsson, Kyrkebo, halva Tåbod av Ekenberg
Kvarboende brukare;
Mannen Anders Flink, född i Eggby 1728 - flyttar ut till Broddetorp 1801
Hustrun Kjerstin Svensdotter, född i Berg 1722 - dör här 1801
Son Magnus, född i Varnhem 1757
Dräng Olof Svensson, född i Klostret - flyttar ut till Ulunda 1800
Pigan Stina Andersdotter, född i Varnhem 1776 - in 1800 - ut Svinabacken 1801
Ny brukare flyttar in 1801;
Mannen Abraham Olofsson, född i Stenhammaren 1751-11-15 in 1801 fr Klostret m. hushåll
Hustrun Lena Pehrsdotter, född i Lundby 1758 - dör här 1803
Dottern Sara, född i Klostret 1788-11-09
Son Petter Hedberg, född i Klostret 1792
Tjänstefolk;
Pigan Maria Gustafsdotter, född 179205-05 - in 1811 från Sköfde - ut till Engarås 1812
*******************************************************************
De båda barnen Sara och Petter tar över en halva av Tåbod;
Mannen Johannes Persson, född i Öglunda 1791-05-03, gifter sig med
Dottern/Hustrun Sara Abrahamsdotter, dotter på platsen 1788-11-07
Sonen Pehr Abrahamsson, född i Warnhem 1817-06-03 - flyttar in från Dunagården 1825 - ut 1835
Dotter Inga Helena, född i Warnhem 1819-02-10
Son Johan, född på platsen 1822-07-13
Dotter Charlotta, född på platsen 1826-02-07
Son Anders Gustaf, född på platsen 1828 - död här 1836
Tjänstefolk;
Pigan Johanna Ericsdotter, född i Ögglunda 1802-06-02 - in 1828 - ut till 'Socknens slut' 1829
Dräng Alfred Andersson, född 1829-02-25
Sonen Petter Abrahamsson, född på platsen 1792-06-07 - flyttar in 1825 från Hendene
Hustrun Maria Jonsdotter, född i Broddetorp 1794-07-06
Dotter Cajsa Maria, född på platsen 1828-12-16 - dör här 1829
*******************************************************************
Ny ägare halva Tåbod;
Hofslagare Carl Ekenberg, född 1798-07-28 - flyttar in 1828 ned hushåll
1:a Hustrun Johanna Hannickberg, född i Varnhem 1797-07-17 - gift 1819 - dör här
Sonen Carl Johan, född 1821-08-09
Sonen Adolf, född 1825-01-05 - dör här 1831
Sonen Leonard, född i Varnhem 1827 den 1/12
Sonen Birger Lorents, född i Varnhem 1830 den 9/10
Dottern Maria Catharina, född i Varnhem 1832 den 27/12
2:a Hustrun Greta Andersdotter, född i Öglunda 1811-01-09
- familjen säljer och flyttar ut som en av 3 ägare till Mellomgården Öfverbo 1834
(Familjen köper Pickagården 1841 - säljer Mellomgården till Ljt Wetterberg, Backa gård med tillträde 1848)
Inhyses;
Änkan Maria Larsdotter, född i Ving 1746-05-07 - dör här 1808
Dotter Britta, född i Klostret 1785 - ut till Öfverbo 1802
Varnhem AI:6 1836 - 1846
Tåbohlet - ägs till hälften av Anders Nilsson och till hälften av Abraham Olofsson omyndiga barn
Kvarboende dotter med familj - blir inhyses;
Mannen Johannes Persson, född i Öglunda 1791-05-03, gifter sig med
Dottern/Hustrun Sara Abrahamsdotter, dotter på platsen 1788-11-07
Sonen Pehr Johansson, född i Warnhem 1817-06-03 -flyttar ut 1838
Dotter Inga Helena, född i Warnhem 1819-02-10 - "kan högt utantill läsa"
Son Johan, född på platsen 1822-07-13 - blir 1844 artellerist - bor hemma 'utan försvar'
Dotter Charlotta, född på platsen 1826-02-07 - ut till Tranum 1842 - 1843 hem igen
Son Anders Gustaf, född på platsen 1828 - död här 1836
På Anders Erikssons halva flyttar in 1834;
Brukaren Jonas Jonsson, född i Dala 1785-12-10 - flyttar ut 1839
Hustrun Stina Andersdotter, född i varnhem 1787-05-24 - dör här 1839
Son Jonas, född i Varnhem 1810-06-24 - ut till Lundby 1839
Inhyses från 1837;
Mannen Eric Svensson, född i W. Klefva 1798-02-21 - inflyttad 1837
Hustrun Johanna Andersdotter, född i Berg 1798-03-21
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1828-10-10 - ut till Berg 1839
Dotter Maja Greta, född i Varnhem 1831
Varnhem AI:8 1846 - 1859
Tåbohlet - ägs till hälften av Anders Nilsson och till hälften av Abraham Olofsson omyndiga barn
Kvarboende inhyses dotter med familj - efter hustruns död blir övriga skivna på Socknen;
Mannen Johannes Persson, född i Öglunda 1791-05-03, gifter sig med
Dottern/Hustrun Sara Abrahamsdotter, dotter på platsen 1788-11-07 - dör här 1849
Dotter Inga Helena, född i Warnhem 1819-02-10
Hennes oäkta barn, Gustaf, född i Varnhem 1848
Son Johan, född på platsen 1822-07-13 - artellerist
- änkmannen och resten av familjen flyttar ut 1849
Kvarboende - nu backstugestittare vid Tåbohlet;
Mannen Eric Svensson, född i W. Klefva 1798-02-21 - inflyttad 1837
Hustrun Johanna Andersdotter, född i Berg 1798-03-21
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1828-10-10 - ut till Berg 1839
Dotter Maja Greta, född i Varnhem 1831 - flyttar till Berg 1848
Fosterbarn August Perhrsson Qvist, född i Varnhem 1847
Ny inflyttning av skrivna på socknen 1849;
Torparen Johannes Jonsson, född i Varnhem 1803-09-22 - in 1849 m familj från Fogdegården Klostret
Hustrun Maria Jonsdotter, född i Varnhem 1808-07-01
Dottern Maja Stina, född i Varnhem 1833-01-22
Dottern Elsa Greta, född i Varnhem 1835-01-21
Dottern Charlotta, född i Varnhem 1838-02-08
Dottern Stina, född i Varnhem 1843-07-24
Dottern Gustava, född i Varnhem 1848-10-23
Sonen Hans, född i Varnhem 1850-12-14 - dör här
Ny ägare 1849;
Mannen Anders Andersson, född i Gudhem 1821-01-30 - in 1849 från Gudhem
Hustrun Stina Andersdotter, född i Varnhem 1802-11-11 - in 1849 m barnen från Öfverbo Smedsgården
Dottern Johanna Larsson, född i Varnhem 1825-07-09 - utflyttad till Smedsgården Öfverbo 1849
Sonen Petter Larsson, född i Varnhem 1829-09-12
Dottern Maria Charlotta Larsson, född i Varnhem 1834-11-15
- hela familjen flyttar till Pickagården 1852
Tjänstefolk;
dräng Olof Christophersson, född i Varnhem 1830-08-24 - in 1850 från Millomgården - ut till Kjellegården Amundstorp 1851