A. 13 d Källeberg

Avstyckning från 2:3 Ulfsgården -> Klostret Ulfsgården 2:4
-> idag Skara Klostret 2:4

Karta 1960 med Källeberg

På kartan finns det senare Källeberg 26 utmärkt med röd gräns, avstyckat 1914  Från början innefattade det också den senare avstyckade 27 - Gustavsberg.

Flygfoto 1961

Fastighet från 1914 - som blev Varnhems Telefonstation 1920

Följande text och bilder är hämtade ur Margareta Dahlins artikel i Varnhemsbygden 2014;

Foto Claes Dahlin, 1967 Foto Claes Dahlin, 1967


Den 30 april 1914, detta minnesvärda år då Första världskriget bröt ut, undertecknade Wilhelm Smedberg köpeavtalet gällande en från Klostret Ulfsgården 2:3 i Skarke socken avsöndrad lägenhet om 0,45 hektar, i öster med en sida av 45 famnar gränsande mot landsvägen mellan Varnhem och Broddetorp, i söder med en sida av 41,6 famnar gränsande intill Skövde - Axvalls järnväg. I väster med en sida av 46 famnar och i norr med en sida av 41,6 famnar mot Ulfsgårdens intilliggande ägor.

Familjen bestod då av makarna Smedberg och de tre döttrarna Ellen (1895-1966), Elsa (1901-1988) och Alice (1905-1993).

Karl Oskar, äldsta barnet, född 1887 och ende son i syskonskaran hade 1907 flyttat till Nordamerika. Karl avled i New York 1966. Döttrarna Anna (1889-1968) gift med Samuel Johnsson från Norra Lundby, Gerda (1892-1955) och Ester (1898-1986) var utflugna, men Gerda skulle komma åter hem till Källeberg.

Huset blev på 1920-talet Varnhems Telegrafstation som upphörde 1959.

Wilhelm Smedberg köpte och byggde huset 1914

Kontraktet bevittnades av nämndeman Edward Jansson som vanligt var på den tiden. Säljare var Hanna och Gustaf Sjöstedt i Ulfsgården 2:2. Köpeskillingen som betalades uppgick till 750 kronor (35 000 kr enl. 2014-års indexvärde). Avsöndringen benämndes Källeberg no 1.

Wilhelm Smedberg, då 56 år, hade efter ett skötsamt och arbetsamt liv kunnat köpa mark för att bygga hus och med sin familj kunna slå sig till ro på äldre dagar.

Historien runt de blivande makarna Smedberg

Wilhelm Jonsson (senare Smedberg) föddes den 19 januari 1858 i Norra Lundby. Han var yngste son till bysmeden i Mellomgården, Johan Larsson född i Götened 1814 och hans hustru Stina Andersdotter född i Ving 1814.

Fadern dog i rödsot (dysenteri) ett par månader innan Wilhelm föddes. Smedens änka och de fem barnen bodde först inhyses på Skattegården i Norra Lundby, men hamnade redan efter ett år på fattighuset. De äldre barnen fick snart ge sig ut och arbeta.  Wilhelm som var yngst fanns kvar hos modern på fattighuset till 1873, då även han fick ge sig ut och tjäna dräng. Han stannade ändå kvar i Norra Lundby, först fick han plats på Överstegården, flyttade sedan därifån efter ett par år till Lilla Lycke och senare till Skattegården. 1885 kom han till Frälsegården.

*****************************************************

Wilhelms hustru Margareta (Maja Greta) Andersdotter var född 1860. Familjen bodde då inhyses i Bäckedalen, Hålltorp, Varnhem. Föräldrarna var Anders Petter Larsson och Cajsa Helena Pettersdotter. Då Maja Greta var ett år flyttade familjen till Kyrkebo och sedan till Grönhagen, Backa, Väberga. Här bodde familjen tills fadern Anders Petter dog 1868. Änkan och de tre döttrarna flyttade då till Nyttorp, Väberga.

Efter att ha tjänat piga på  flera gårdar kom Maja Greta 1881 till Lilla Lycke i Norra Lundby. Här träffade hon sin blivande make Wilhelm. Båda arbetade på Lilla Lycke några år innan Maja Greta flyttade till Millomgården, Amundtorp, Norra Lundby.

1886 gifter sig Wilhelm & Margareta - 1902 till Simmesgården

Simmesgården tidigt 1900-tal Simmesgården tidigt 1900-tal

I november 1886 gifte sig Wilhelm Jonsson & Maja Greta Andersdotter. Namnet Smedberg dyker upp i samband med vigseln, förmodligen med tanke på faderns yrke, det var ju vanligt att man bytte ut sina sonnamn vid den här tiden.

Efter giftemålet bosatte sig Wilhelm och Margareta i Norra Lundby, först på torpet Källebacken under Stommen därefter var man ägare och brukare av 1⁄2 mantal Skattegården, Norra Lundby.

1902 till 1911 var Wilhelm arrendator av Simmesgården i Varnhem. Efter att några år därefter varit ägare och brukare av 1/5 mantal Per Håkansgården i Broddetorp flyttade familjen Smedberg den 23 november 1914 åter till Varnhem och sitt nybyggda hus Källeberg. 

Familjen bestod då av makarna Smedberg och de tre döttrarna Ellen (1895-1966), Elsa (1901-1988) och Alice (1905-1993). Karl Oskar, äldsta barnet, född 1887 och ende son i syskonskaran hade 1907 flyttat till Nordamerika. Karl avled i New York 1966. Döttrarna Anna (1889-1968) gift med Samuel Johnsson från Norra Lundby, Gerda (1892-1955) och Ester (1898-1986) var utflugna men Gerda skulle komma åter hem till Källeberg.

Flytten till Källeberg

Foto Claes Dahlin, 1967 Foto Claes Dahlin, 1967

Källeberg hade byggts med den tidens standard, timrade väggar tätade med mossa, fem kakelugnar och en vedspis i köket värmde huset.

Dass, vedbod och tvättstuga fanns i uthuset.
Matkällare med nedgång utifrån på husets baksida som brukligt. Brunn i det närmaste
tio meter djup hade grävts, en brunn som för övrigt fortfarande efter 100 år ger rikligt med vatten om än lite järn och kalkhaltigt. Stor fruktträdgård hade anlagts, rejält potatisland likaså, båda viktiga för den tidens försörjning.

Wilhelm Smedberg avled 1920

Vilhelm Smedberg arbetade som snickare hos grannen byggmästare Persson på Åkersberg när arbete fanns att tillgå. Den 17 april 1920 avled hastigt Wilhelm Smedberg av hjärtslag 62 år gammal. Änkan Margareta, döttrarna Elsa och Alice som var minderåriga skulle försörjas och i huset fanns också dottern Ellen som led av svår skolios. Elsa och Alice fick lämna hemmet och ta tjänst ganska omgående. Åter till Källeberg kom dottern Gerda på grund av dålig hälsa. Det blev fattigt och svårt med försörjningen. Dottern Ester har berättat att man inte ens hade råd att köpa salt till gröten.

En lösning på den svåra ekonomin blev att hyra ut husets övervåning. Här fanns två rum med kakelugnar. Ett kök med vedspis och en liten bänk av zinkplåt som säkert skulle platsa i dagens köksinredning. En ledning med kallt vatten och en golvbrunn blev så småningom uppdraget till svalen (en typ av farstu).

Hyresgäster förbättrar ekonomin

Första familjen att hyra var kalkarbetaren Karl Bertil Modin och hans hustru Anna Alida Olssonsom flyttade in 1921. Då de efter något år flyttade till Bolum följdes de av Predikanten Blomdahl med familj och därefter kronojägaren Jansson och montören Karlsson med familjer.

Åren 1931 till 1936 hyrde här åter några predikanter, Samuelsson och Olofsson med familjer. 1937-38 bodde fanjunkare Weinö med familj i huset. Sonen Karl Gustav Weinö blev så småningom en omtyckt polis i Skövde och god vän till Margaretha Dahlins  föräldrar. Att sedan Källebergs nuvarande ägare, Claes Dahlin skulle komma att bli kollega med Karl Gustav Weinö är en annan historia.
Fler familjer har hyrt lägenheten efter det.

Karl Gustav Weinö flyttar in med sina föräldrar från Hagen

Karl Gustav Weinö på Hagen, Ljungstorp Karl Gustav Weinö på Hagen, Ljungstorp

Ny ägare till Hagen, Ljungstorp, 1926 f.d sergeanten;
Fanjunkaren Johan Oskar Weinö, född i Varola 1888-05-24 - gift 24/4 1920 - flyttar in 15/12 1926 med
Hustrun  Astrid Maria Karlsson, född i Våmb 1896-01-31
Son Karl Gustav Oskar, född i Skövde 1921-01-28
  - familjen säljer och flyttar till Källeberg, Varnhem 17/12 1937

Karl Gustav Weinö blev kriminalkommissarie.
Formalia;
Karl Gustaf Weinö, född i Skövde 1921-01-28 - gift 28/8 1943 med
Hustrun Maj Ingrid, född i Nedre Ullerud 1921-03-26.
Karl dör 21/10 1978 i Skövde och Maj Ingrid dör 30/3 2011 också i Skövde.

Inkomst genom försäljning av mark

Gustafsberg med uthus till vänster, i mitten Källeberg med uthus och fruktträdgård Gustafsberg med uthus till vänster, i mitten Källeberg med uthus och fruktträdgård

Ekonomi och ohälsa ledde till att sterbhuset efter Wilhelm Smedberg avstyckade och försålde ett stycke mark, 1670 kvadratmeter i norra delen av tomten till Gustaf och Eva Johansson 1925. Fastigheten kom att kallas Gustafsberg.

Köpeskillingen bestämdes till en krona per kvadratmeter och tvåhundra kronor erlades som handpenning.

Gustaf Johansson var bryggare till yrket och detta var starten till Varnhems bryggeri.

Telefonin når Varnhem - Ellen Smedberg blir telefonist

Lokomobilfordon för nedläggning av telekabel i Varnhem 1921. Foto ur Digitalt Arkiv, www.varnhemshistoria.se Lokomobilfordon för nedläggning av telekabel i Varnhem 1921. Foto ur Digitalt Arkiv, www.varnhemshistoria.se

Det hade varit några svåra år ekonomiskt för Margareta Smedberg och döttrarna. Som en räddning för deras ekonomi kom också telefonin till Varnhem några år in på 1920-talet.

Telefonstationerna inrymdes på lands-bygden hemma hos telefonisten. Telegrafverket var en stor arbetsgivare för kvinnor, speciellt de ogifta.

Ellen Smedberg som försörjde sig på enstaka sömnadsarbeten blev telefonist.

Att telefonisterna helst skulle var ogifta hade med tystnadsplikten att göra.

Källeberg byggs om till telefonstation

Källeberg fick byggas om till en del. Trappan i hallen som lett upp till övervåningen fick byggas på utsidan av huset och i stället placerades en telefonhytt i hallen. När man gick in och ställde sig i hytten tändes ljuset, något Margaretha Dahlin minns från mitten av femtiotalet.

En öppning genom väggen med lucka till det rum som skulle inrymma telefonväxeln togs upp från hallen. Genom denna lucka beställde man samtalen och betalade. När huset såldes 1967 var denna lucka igensatt men då Dahlins hade kännedom om var den funnits tog de  åter upp hålet i väggen från hallen och idag fungerar öppningen som tittskåp för 50-talets dockskåpsminnen.

I växelrummet installerades telefonväxeln mitt på golvet. Bakom växeln stod en säng där telefonisten sov. Man hade ju dygnetruntbevakning. Lönen var låg men gav ändå en säker inkomst. I telefonistarbetet deltog både mor och hemmavarande döttrar.

Bevarade dokument kring fastigheten

Nedan kan du ladda ner och titta på de bevarade dokumenten kring fastigheten;