A. 10 BORREGÅRDEN, GÅRD NR 6
- Gamla & Nya

Klosterhemman -> de la Gardie-ägt -> Kronohemman -> Laga skiftesflytt 1850 till nuvarande plats utmed Axvallsvägen
Kvarlämnad byggnad: Junkragården Klosterdahl -> Varnhems Folkskola -> idag Vandrarhem

En inledande historia med start i Borregården

Ur ArkivDigitals Husförhörslängd  1779 - 1787 - Moder/Enkan Kjerstin Esbjörnsson står som född i Kyrkan - men avser Klockarebohlet. Dottern Ingrid Larsdotter har här fött sin dotter Maria i Öfverbo Sö Ur ArkivDigitals Husförhörslängd 1779 - 1787 - Moder/Enkan Kjerstin Esbjörnsson står som född i Kyrkan - men avser Klockarebohlet. Dottern Ingrid Larsdotter har här fött sin dotter Maria i Öfverbo Sö

 "År 1745 föddes Ingrid Larsdotter på Borregården, som på den tiden låg i anslutning till Varnhems klosterkyrka. Hon var dotter till Kerstin född 1713 och en far som torde hetat Lars Esbjörnsson (Klockare).

Kanske samma år som herr Goss kommer dit och börjar sitt arbete som mönsterskrivare träffar han Ingrid Larsdotter. Någon gång på försommaren 1775 träffas de båda i Skara. Resultatet av det mötet återfinns i födsloboken för Varnhems församling år 1776, där vi 15 februari hittar ”Oäkta barnet Maria” noterat som född till ”qvinnopersonen” Ingrid Larsdotter. Det förtjänar att noteras att det i detta fall alltså finns en man noterad som fader, trots att det är en ”oäkting”, nämligen en ”munsterskrivare Herr Goss”.

I noteringen för Marias födelse står att ”lägersmålet skett i Skara”. Lägersmål är ett annat ord för ett sexuellt förhållande mellan en man och kvinna som inte är gifta med varandra. Detta var ett brott som var belagt med böter. I 1734 års lag så gäller att lägrar ogift man en ogift kvinna ska mannen böta 10 Daler och kvinnan 5 Daler. Sker detta en andra gång ska de böta dubbelt och tredje gången tredubbelt. Om de där gifte sig med varandra efter lägersmålet betalar de endast böter för otidigt sängelag (för att ha haft sexuellt umgänge för tidigt).

Så var dock inte fallet i detta fall. Herr Friedrich Petter Goss gör inte Ingrid till en ärbar kvinna genom att gifta sig med henne. Kanske är han redan gift. I alla fall gifter sig han vid något tillfälle med Caisa Lisa Holmquist, som han de efterföljande åren får tre äkta barn med, åren 1778, 1780 och 1783. Då är han bosatt på Erik Olofsgården i Norra Lundby socken, som han sannolikt också brukar, parallellt med sitt mönsterskrivarskap (och framtida auditörsskap).

Maria, som då lystrar till efternamnet Fredriksdotter, bor alltså som barn med sin ensamstående mor i Överbo by, Varnhems församling, medan hennes biologiska far bor med fru och barn i grannsocknen Norra Lundby.  Maria bor med sin mor Ingrid och sin mormor Kerstin, som var änka. Tre generationer ensamstående kvinnor inhysta tillsammans i Överbo.


- så berättas i en historia som landar i Mats Gustavs morfar Svens födelse - läs gärna hela historien från "Klara till Varnhem"
 

RUBRIKER PÅ DENNA SIDA

Gamla Borregården
- Borregården på modell över Klostrets- och Öfverbo byar 1850

- Borregården från luften 1960-tal
- Karta från Laga skiftet 1844 - 1853
- Karta från 1781 visar att mangårdsbyggnaderna låg på samma plats som 1850 och ännu idag!
- 'Borregården' härrör troligen ur namnet 'Borg(e)gården', en möjlig förmedeltida 'värn'-gård
- Sammanfattning ur Specialjordeboken om Borregårdens 1600-talshistoria
- Boende Borregården innan gården flyttades till sin nuvarande plats 1850 enligt
   kyrkböckerna - 'den gamla gården'


Nya Borregården
- Borregårdens förflyttning till utmed vägen mot Axvall 1850
- Kartan 1877 visar byggnadernas läge efter flytten
- Borregårdens byggnaders placering på 1960 års karta
- Borregården ur Svenska Gods och Gårdar 1942
- Ägarna fick Hushållningssällskapets gårdsmiljöpris 2017

- Borregården - på sin nya plats efter 1850
- Detalj av 1877 års karta visar byggnadernas placering 25 år efter flytten
- Något kring Borregårdens ägare under och efter Laga skiftet  - bröderna Andersson,
   Bissgården, Bjellum

- Hiskeliga historier, skvaller, sägner & myter kring bröderna Andersson och Penning-krukan
    - hämtat från;  bjellum.se

- Tillförlitliga dokument visar sanningen om Penningkrukan

- Boende i Borregården fr o m 1852 - byte av ägare då brodern till Lars, Gustaf, flyttar in från
   Bissgården, Bjellum 1859

- Se ett inslag om Borregården på video!
- Ökull - Borregårdens Naturreservat

KLOSTERDAHL 1885
- Borregårdens mangårdsbyggnads tomtmark tilldelas Junkragården i Laga skiftet 1850
   och blir 1885 Klosterdahl

- Klosterdal tidigare under Junkragården köps av handlaren August Gustafsson 1891 -
   inflyttad från Hålltorps kvarn

- Handlingar för upprättande av årlig avgäld för det då sålda och avsöndrade Klosterdahl
- Klosterdahl 1910
- Boende i fastigheten Klosterdahl enligt husförhörslängder

VARNHEMS FOLKSKOLA 1917
- Varnhems folkskola 1917

VANDRARHEM 2007
- Vandrarhem skapas efter att ny skola byggts i Varnhem

Gamla Borregårdens läge nära Klostret - var troligen en 'värn-gård' redan före Klostrets tid, vilken överläts under Sigrids storgård till munkarna 1150

Borregården på modell över Klostrets- och Öfverbo byar 1850

Klicka på bilden för anpassad bild på din skärm!

Modell byggd av Nils Lann, 1984 speglar mark och byggnader från tiden före laga skiftet 1850. Kyrkogatan leder rakt fram till kyrkan förbi läget för Borregården, mitt före Trädgårdens gårdsbyggnader.
Borregårdens ladugård och ekonomibyggnad ligger på andra sidan vägen längst ner på kartan snett emot  mangårdsbyggnaderna.

Borregården från luften 1960-tal

Karta från Laga skiftet 1844 - 1853

Mangårdsbygnaden med veranda mot Kyrkogatan är i grunden densamma ännu idag 2021. Man ser också att det fanns ytterligare ett bostadshus  för Borregården. Mangårdsbygnaden med veranda mot Kyrkogatan är i grunden densamma ännu idag 2021. Man ser också att det fanns ytterligare ett bostadshus för Borregården.
Ur lantmäteriets historiska kartor Ur lantmäteriets historiska kartor

1844: Borregården 3/4 mantal förmedlade Kronoskatte äges af Anders Larsson i Bissgården Bjellum och innehafver följande ägor;
 

1196 - Vall i byhagen
1197 - Ladugårdsplats
1198 - Ladugårdshage
1199 - Gata och Ladugårdsplats
1200 - Tomt
1201 - Gåra och Husplatsar
1202 - Trädgård
Därefter en uppräkning av alla ägor som låg utom själva gårdsplatsen.

I detalj: Huvudbyggnaden är vänd mot Kyrkogatan med sin veranda med övriga husbyggnader västerut.

På 1804 års karta beskrivs Borregården: "L = Borregården - hustomten mm på 2ne ställen"

Vi kan se på karta från 1781 att mangårdsbyggnaderna låg på samma plats som 1850 och ännu idag!

Gästgivaregården markerad med rött- nu beslut om Laga flytt till Piskapung Gästgivaregården markerad med rött- nu beslut om Laga flytt till Piskapung
A. Under denna Littera undfick Björsgården af Sin gamla Hustomt Littera a, hvarå inga nya hus hädanefter få byggas, utan de där nu varande komma at flyttas, ock platsen til kryddgård at nyttjas, til innehåll, med hvad af gamla vägen ärhölls ------15 ¼
Anm; Nu passade man på att även räta ut Kyrkogatan = X.

'Borregården' härrör troligen ur namnet 'Borg(e)gården', en möjlig förmedeltida 'värn'-gård i Varnhem

Bild av 1500-talsgård från mellansverige Bild av 1500-talsgård från mellansverige

Olof Rödholm* skriver 1785;

"Detta kloster har varit ansenligt stort, och hafva Munkarna dessutom ägt flere Hus och Byggningar up åt Kloster Trädgården och på tomterna sydväst om kyrkan sina Förrådshus .... och Borg, af hvilken Rusthållet Borggården i Klostrets by ännu bär namn." (1785)*

Anm: Idag Borregården, som låg vid kyrkogatans anslutning till landsvägen mellan Skara och Skövde - en väg som iordningställdes av biskop 'Bengt den gode' i Skara till 'allfarväg' över Billingen mot Skövde ungefär samtidigt som klostret började byggas. Senare tids historiska artiklar kring Varnhem tyder också på att här troligen funnits någon form av förstärkt 'värn'-gård' redan innan klostertiden - varur själva namnet Varnhem troligen kan härledas, så långt tillbaka som 1000-talet med fru Sigrids gård 'Warnahema' finns den omnämnd.


Troligt är att flera av gårdsnamnen i Varnhem härrör från klostertiden eller strax därefter, då de hade eller fick specialiserade uppdrag t. ex. Fiskaregården, Trädgården, m fl. Ett annat sådant namn kan vara Ryttargården.

Rödholm skriver;
"År 1537 fick Olof Eriksson förläningsbrev på Varnhems kloster, men med det förord, att han skulle rida Kunglig Majestäts färdig däraf med 6 goda rustningar hästar och Glafven**." 

Anm; Möjligen var det då Ryttargården fick sitt namn eller så hade Klostret tidigare haft den skyldigheten gentemot Kronan och skapat Ryttargården och att den uppgiften nu överfördes på den nya 'ägaren'. Ryttargården låg då längre västerut i Klostrets by och flyttades nära kyrkan först 1860.


*Ur boken; Beskrivning över VARNHEMS FÖRSSAMLING omkring år 1785. Utgiven efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och Landsbibilioteket i Skara, utgiven av Hans Sallander via kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland som tillkom 1909 som ett ideellt bokförlag. Texterna tillskrivs prästen i Varnhem Olof Rödholm.

**SAO; "Glafven eller Lans var et riddare- och hofmans-vapen, som in emot tjocka ändan hade et handtag, och pryddes vid spetsen med en liten fana, tofs, sidenrimsa eller bandrulla."

Sammanfattning ur Specialjordeboken om Borregårdens 1600-talshistoria

Texttolkning;
"Har varit helt hemman, men år 1691 1/4 förmedlat i allt efter Ransakning Cavallerie Stam Nr 8 af Gudhems Companie, Graverat Militiehemman; emellan 1672 och 1652 Reducerat med 1682 års ränta ifrån Grefve Magnie Donation."

Detta betyder att Borregården, efter att ha varit Klosterhemman, som övertogs av Kronan 1527 vid reduktionen, och som kom att doneras till Greve Magnus de la Gardie 1652, återtogs genom ny reduktion till Kronan 1682 och blev 1691 överlåtet som Militiehemman till Gudhems Companie.

Borregårdens förflyttning till utmed vägen mot Axvall 1850

Borregårdens tilldelade ägor efter Laga skiftet 1850

På kartan ser man att södra gränsen går vid vägen mot Axvall och i norr gränsar sjöarna 'Tågsjön' och 'Kusen'.

Man kan också se att ägan som tilldelats saknade byggnation men genomkorsades av bruksvägar och fägator.






 

Kartan 1877 visar byggnadernas läge efter flytten

1877 kan man se byggnadernas placering på kartan för Borregården längst till vänster. Ladugård och lada låg alldeles utmed vägen med ladugården i öster.

Margareta Dahlin berättar; 

"Ladugården låg från början utmed östra gränsen och att åskan slog ner flera gånger även tidigare än 1937 men först efter det svåra åsknedslaget -37 flyttades ladugården. Mamma hade hört sägas att det skulle finnas en "vattenåder" under ladugården som drog åska."

Borregårdens byggnaders placering på 1960 års karta

Borregården valde att placera sina byggnader för den tilldelade marken nära landsvägen mot Axvall - Skara. Här syns också den då alldeles nybyggda riksväg 49 mellan Skara och Skövde i norra delen av Borregårdens marker, samt mångfalden av fornminnen i närheten av sjön Tåsjön - tidigare 'Tågsjön'. Här har ladugården slutgiltigt flyttats till sin nuvarande plats.

Borregården 1930-40-tal - okänd pojke (från Blombergs samling)
Borregården 1930-40-tal - okänd pojke (från Blombergs samling)

Borregården ur Svenska Gods och Gårdar 1942

    Ägarna fick Hushållningssällskapets gårdsmiljöpris 2017

Artikeln hittas på; http://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2017/05/pristagare-borregarden-2017.pdf

Boende Borregården innan gården flyttades till sin nuvaran-de plats 1850 enligt kyrkböckerna - 'den gamla gården'

Husförhörslängd
Varnhem Al:2 (1786 - 1791)

 
Klostret Borregården - Husplats 1
Mannen Gustaf Adolphson, född i Stenum 1746
Hustru Stina Ericsdotter, född i Kongslena 1750
Dotter Maria, född på platsen 1979 - 09 - 09
Dotter Caijsa, född på platsen 1785
Son Jacob, född på platsen 1787 - 09 -10
Son Adolph, född på platsen 1790
 
Piga Annika Samuelsdotter, född i Häggum, infl. från Rökstorp 1785   
Piga Ingrid Månsdotter, född i Ökull, utfl. till Öfverbo 1788     
Dräng Peter Larsson, född i Öfverbo 1746, utfl. till Ulfsgården 1789
Piga Stina Andersdotter, född i Dahla 1768, utfl. till Bolum 1789, infl. igen från Amundtorp 1791
Piga Catharina Jonsdotter, född i Wing 1774, infl. från Lundby 1790, utfl. till Wing 1799
 
Fler boende på Borregården - husplats 2
Mannen Jonas Pehrsson, född i Höglunda 1733
Hustrun Margaretha Jonsdotter, född i Höglunda 1727      - Död 1792 - 04 - 25
 
Piga Märta Jonsdotter, född i Börjesgården, Höglunda 1754
Piga Maria Jonsdotter, född på platsen 1754, utfl. till Kulhult. “Förlovad, men han rymd.”
      Dotter Stina, född på platsen 1787   ( Enl. föd.bok: Fader Anders tjänar i Göteborg, modern bor i
      Borregården - ehuru förlovade, ej vigde.)

Husförhörslängd
Varnhem Al: 3 (1792 - 1800)


Borregården - husplats 1
Mannen Gustaf Adolphsson, född I Stenum 1746  (står när barn föds som bonde före 1790, sedan rusthållare)
Hustrun Stina Eriksdotter, född i Kungslena 1750
Dotter Maria, född i Kloster Varnhem 1779-09-09
Dotter Caijsa, född i Kloster Varnhem 1785-05-14
Son Jacob, född i Kloster Varnhem 1787-09-10
Son Adolph, född i Kloster Varnhem 1790-04-20
Son Johannes, född I Kloster Varnhem 1796-01-22

Piga Johanna, född i Borås, inflyttad från Lundby 1792, utflyttad till Krokstorp 1793

Borregården - husplats 2
Mannen Jonas Pehrsson, född i Höglunda 1733
Hustrun Margaretha Jonsdotter, född i Höglunda 1727
Flickan Stina, född i Varnhem 1787-05-24 (pigan Johannas dotter, se ovan +nedan)
* Gosse Petter Andersson, född i Kloster Varnhem 1780-11-19 
(enl. föd.bok: “Föräldrar: Inhysesfolk boende på Backen eller Röret vid Kyrkan, Anders Olofsson och Lisa Biljer, modern 39 år”)

Husförhörslängd
Varnhem Al:4 (1800 - 1815) sid. 11
Borregården 1/2 mantal + Borregården 1/4 mantal

½ Klostret Borregården - husplats 1:

Mannen Gustaf Adolphsson, född i Stenum 1746
Hustrun Stina Ericsdotter, född i Kongslena 1750
Maria Gustafsdotter, född i Klostret 1779-09-09, gift och utfl. till Besgården, Bolum 1805
Dotter Cajsa, född i Klostret 1785-05-14
Son Jacob, född i Klostret 1787-09-10,infl.  utfl. till Prästegården 1808
Son Adolph, född i Klostret 1790-0420, utfl. 1805 och infl. igen 1806
Son Johannes, född i Klostret 1796, studerar
 
Boende på 1/4 Klostret Borregården - husplats 2
Mannen Jonas Pehrsson, född i Högunda 1733-03-26   Död 1813-02-12
Hustrun Mertha Johansdotter, född i Höglunda 1756-02-16
Flickan Stina Andersdotter, född i Klostret 1787-05-24, fosterbarn (tidigare pigan Johannas dotter)
 
Dräng Petter Andersson, född i Klostret, infl.från Broddetorp 1804 och utfl. dit igen 1806
Dräng Lars Johansson, född i Öfverbo 1777, infl. från Ödegården 1806, utfl. till Wing 1807
 
1809 inflyttar Jonas Jonsson som make till fosterdottern Stina;
Mannen Jonas Jonsson, född i Dahla 1785-12-10, infl. från Prästegården 1809
Hustrun Stina Andersdotter, född i Varnhem 1787-05-24, infl. från Prästegården 1809.  Vigda 5/9 1809
Son Jonas född i Varnhem 1810-04-26
Dotter Cajsa Andersdotter, född i Klostret 1812-04-26
 
Piga Cajsa Andersdotter född i Kostret 1761, infl. från Rasmusgården 1813.  Död 1814

Husförhörslängd
Varnhem Al:5 (1815 - 1836) sid. 19
 
Klostret Borregården - husplats 1;

Mannen Gustaf Adolphsson, född i Stenum 1746.    Död 1823
Hustrun Stina Ericsdotter, född i Kongslena 1750     Död 1823
Dotter Cajsa, född i Klostret 1785-05-14
Son Adolph, född i Klostret 1790-04-20, infl. från Hustru Ingridsg. 1815, infl. från Wing 1818, utfl. till
Smedsgården Öfverbo 1824
Son Jacob, född i Klostret 1787-09-10, infl. från Broddetorp1815 och utfl. dit igen 1818
Son Johannes, född i Klostret 1796-01-22, utfl. till Wing 1818

Piga Greta Jacobsdotter, född i Lundby 1793-05-14, infl.från Abrams vid kyrkan 1815, utfl. till
Kinnvalls 1816
 
1818 flyttar Anders Pehrsson in som gift med dottern Cajsa;
Mågen Anders Pehrsson, född i Varnhem 1787-01-12, infl. från Nygården 1818
Hustrun Cajsa Gustafsdotter, född i Klostret 1785-05-14
Son Gustaf, född i Klostret 1819-12-23
Dotter Johanna, född i Klostret 1822-02-25
Son Johannes, född i Klostret 1825-7-09
Dotter Maria Christina, född i Klostret 1828-12-07     Död 1829
Dotter Maja Stina, född i KLostret 1829-12-01
 
Piga Sara Jonsdotter, född i Berg 1797-04-18, infl. från Mariestad 1820, utfl. till Wing 1820
Gifta drängen Anders Larsson, född i Götened 1790-04-04, in fr.Simmesgården 1823, ut till Tån 1825
Piga Kajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1808-01-11, in från Fjället, Hosp.qvarn 1823, ut till Trädgården 1824
Piga Cajsa Svensdotter, född i Varnhem 1807-11-19, utfl. till Prästgården, Skarke 1826
Dräng Anders Svensson, född i Sköfde 1802-12-13, infl.från Trädgården 1828 och utfl.dit igen 1830
Dräng Peter Andersson, född i Kyrketorp 1809-09-18, infl. från Sköfde 1830 och utfl.dit igen 1831
Dräng Johannes Svensson, född i Berg 1809-09-08, in fr. Hammarsqvarn 1831, ut till Prästgården 1833
 
Boende på Borregården - husplats 2;
Mannen Jonas Jonsson, född i Dala 1785-12-10, utfl till Tåbo 1836
Hustrun Stina Andersdotter, född i Varnhem 1787-05-24
Son Jonas, född i Varnhem 1810-06-24
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1812-04-26, infl.från ett undantag av Simmesgården 1828.  Död 1831
Dotter Maria, född i Varnhem 1816-06-09
 
Änkan Märtha Jonsdotter, född i Öglunda 1756-02-16.  Död 1828
Änkan Maria Jonsdotter, f. i Dala 1781-08-16, in fr. Skara 1818, ut Broddetorp 1819, in 1820, ut Öfverbo 1821

Inhyses Borregården;

Inhyses Sven Johansson, född 1792-03-10, infl. från Ödelöten 1831
Hustrun Maria Ericsdotter, född 1798-08-20
Dotter Märtha stina, född 1821-12-06
 
Inhyses Johannes Andersson, född i Wing 1801-11-21, hela fam. infl. från Väberga 1835
Hustrun Sara Gustafsdotter, född i Varnhem 1796-06-30
Dotter Maja Stina, född i Varnhem 1828-12-01
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1833-04-19
 
Soldat Lars Skarp, född i Häggum 1804-10-10, infl från Folehagen 1826
Hustrun Maja Magnidotter, född i Kloster Varnhem 1804-09-21, in från Sandlid, Väberga 1830
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1830-10-25
Dotter Christina, född i Varnhem 1835-07-24

Husförhörslängd
Varnhem Al:6 (1836 - 1846)
- Borregården ligger nu under Laga skifte 1844 - 1853 och förs till en enhet 3/4 mantal

1844: Borregården 3/4 mantalförmedlade Kronoskatte äges af Anders Larsson i Bissgården i Bjellum
 

Klostret Borregården
Brukare - husplats 1;
Mannen Anders Pehrsson, född i Varnhem 1787-01-12.    Död 1843
Hustrun Cajsa Gustavsdotter, född i Varnhem 1785-05-14
Son Gustaf, född i Varnhem 1819-12-23      Död 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem 1822-02-25
Son Johannes,född i Varnhem 1825-07-09
Dotter Maja Stina, född 1829-12-01
 
 Tjänstefolk;
Dräng Anders Gustaf Jonsson, f. i Varnhem 1819-06-25, in fr. Millomgården 1840, ut till Stora Hålltorp 1841
Dräng Anders Jonsson, född i Varnhem 1810-03-23, infl. från Pickagården 1840, utfl. till Wing 1841
Piga Stina Svensdotter, född i Varnhem 1818-05-04, infl. från Falköping 1835, utfl. till Backa 1837
Piga Maja Jonsdotter, född i Varnhem 1816-06-09, infl. från Eggby 1839, utfl.till Prästegården 1841
Dräng Pehr Andersson, född i Varnhem 1822-03-09, in fr. “Under Stora Hålltorp” 1841, ut till Löten 1842
Dräng Eric Gustaf Otter, född i Wing 1820-01-26, infl. från Mellangården 1842
 
Inhyses på Borregården;
Mannen Sven Johansson Ahlquist,född i Varnhem 1792-03-10
1.a Hustrun Maria Ericsdotter, född 1788-08-20     Död 1839
 2.a Hustrun Anna Andersdotter, född i Åsaka 1815-06-20, infl från Wing 1843
Dotter Märtha Stina, född i Varnhem 1821, ut till Kjerrtorp 1837, in från Broddetorp 1842, ut till Sköfde 1844, in igen därifrån 1845 (Not; “försvarslös”)
Dotter Cajsa Greta, född i Varnhem 1817, infl. från Lundby 1839, utfl. till Sköfde 1841. Uttagit lysn. 1841
Hennes son Johannes August, född i Varnhem 1841-06-09, utfl till Sköfde 1841
 
Inhyses Johannes Andersson, född i Wing 1801-11-21                
Hustrun Sara Gustafsdotter, född i Varnhem 1796-06-30
Dotter Maja Stina, född i Varnhem 1828-12-01
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1833-04-19
Dotter Anna Cajsa, född i Varnhem 1838-03-18
- familjen fl. till  Solberga 1837
 

**********************************************************************************************

 
Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani;
 (- klicka gärna på länken!)
 Soldat Lars Skarp, född i Häggum 1804-10-10
Hustrun Maria Magnidotter, född i Varnhem 1804-09-21
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1830-10-25
Dotter Christina, född i Varnhem 1835-07-24
Son Carl Johan, född i Varnhem 1839-12-05

Husförhörslängd
Varnhem Al:7 (1846 - 1859)
Klostret Borregården ¾ mantal
- har nu slagits ihop till en gårdsenhet och ny gårdsenhet bildas på tilldelad mark  vid Laga skiftet, där också gårdens alla byggnader tillkommer runt 1850
- äges sedan 1844 af Anders Larsson i Bissgården i Bjellum

 
Brukare - kvarboende innan flytten av gården helt klar;
Änkan Cajsa Gustafsdotter, född i Varnhem 1785-05-14
Dotter Johanna, född i Varnhem 1822-02-25    Död 1850
Son Johannes, född i Varnhem 1825-07-09, utfl.till Esbjörnsgården 1852
Dotter Maria Stina, född i Varnhem 1829-12-01    Död 1850
 
Dräng Gustaf Otter, född i Wing 1820-01-26, utfl. till Foxerna 1851
Dräng Johannes Pettersson, f. Varnhem 1826-04-25, in fr. Skräddaregården 1849, ut Gästgivaregården 1851
Dräng Jonas Johansson, född i Varnhem 1817-11-02, infl. från Ulfsgården 1851, utfl.till Ulunda 1852
Dräng Anders Petter Andersson, född i Varnhem 1825-05-04, in från Smedsgården Öfverbo 1851, åter 1852
Piga Charlotta Andersdtr, f. Varnhem 1827-11-30, in Fiskaregården 1850, ut Millomgården Amundtorp 1851
Piga Lotta Johansdtr, f. Broddetorp 1828-09-22, in fr. Broddetorp 1850, ut Överstegården Amundtorp 1851
Piga Maja Greta Eriksdotter, född i Warnhem 1831, infl.från Berg 1851, utfl. dit igen 1852 

Ny brukare flyttar in på Borregården utmed Axvallsvägen 1852 - äges af Anders Larsson i Bissgården i Bjellum - gården har nu nyuppförda byggnader

Ny brukare flyttar in vid Axvallsvägen 1852;

Mannen Jakob Magnusson, född i Varnhem 1812-10-09  - in med familj från Skräddaregården 1852
Hustrun Anna Christina Pettersdotter, född i Sköfde 1814-09-13
Dotter Anna Sophia, född i Varnhem 1845-01-20
Dotter Emma Charlotta, född i Varnhem 1850-03-09
Son Frans Oscar, född i Varnhem 1853-03-08
 
Tjänstefolk;
Dräng Gustaf Johansson, född i Varnhem 1827-11-06, infl. från Husaby 1852, utfl.till Prästgården 1853
Piga Anna Cajsa Johansdotter, född i Varnhem 1833-07-18, infl.från Skräddaregården 1852
Dräng Sven Petter Johansson Rot, född i Häggum 1833-08-04, infl.från Grötlyckan Backa, utfl. till Sten 1854
Dräng Adam Andersson, född i Wing 1828-12-28, infl. från Björsgården 1853

Inhyses Borregården;
Sven Johansson Ahlqvist
, född i Varnhem 1792-03-10
Hustrun Anna Andersdotter, född i Sk. Åsaka 1815-06-20
Dotter Märta Svensdotter, född i Varnhem 1821-12-06, utfl. till Fröjered 1846, infl. från Sköfde 1848
Hennes oäkta dotter Johanna Christina, född i Varnhem 1848-09-26
 

 **********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
Avsk. soldaten Lars Skarp, född i Häggum 1804-10-10 - Död 1852
Hustrun Maria Magnidotter, född i Varnhem 1804-09-21
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1830-10-25, utfl.till Lindqvist Ljungstorp 1850, in därifrån igen 1853
Dotter Christina, född i Varnhem 1835-07-24, utfl.till Späckatorp 1852
Son Carl Johan, född i Varnhem 1839-12-05, utfl.till Nohlgården Öfverbo 1854
 
Ny soldat flyttar in 1850;
Soldat Pehr Andersson Skarp, född i Broddetorp 1825-09-29, infl. från Broddetorp 1850
Hustrun Maria Johansdotter, född i Stenstorp 1829-11-08, infl. från Broddetorp 1850
Son Johan August, född i Broddetorp 1849-12-21, infl. från Broddetorp 1852
Dotter Inga Gustafva född i Broddetorp 1851-11-18
Son Wilhelm, född i Varnhem 1854-01-06     -  Död 1854

Boende på nya Borregården fr o m 1852 redovisas nedan!

Borregårdens mangårdsbyggnads tomtmark tilldelas Junkragården i Laga skiftet 1850
- blir 1885 Klosterdahl

Klosterdahl 1892 - fotograf Ludvig Ericson, Skövde Klosterdahl 1892 - fotograf Ludvig Ericson, Skövde

Kvar vid Kyrkogatan blev mangårds-byggnaderna som inte flyttades genom säsrkilt avtal mellan markägarna. De blev Junkragårdens med mark vid Laga skiftet 1844-53 och blev till bostaden (lägenheten) Klosterdahl 1885.

Kartan visar med rött gränserna för den tilldelning som Junkragården fick 1853 efter Laga skiftet.

På kartan finns fortfarande många av de byggnader kvar som som sedan fick flytta ut -  t ex Borregården, vars mangårdsbyggnad Junkragården genom köp kunde behålla och som sedan kallades Klosterdahl, som senare köptes av Varnhems församling som skola  (i två olika omgångar!)

Borregården väster om Kyrkogatans infart och Träd- gården till höger, med sin ladugårdar och logar på andra sidan landsvägen till Skövde.

Trädgården fick kvarboenderätt i laga skiftet, medan Borregårdens bostadsmark gick till Junkragården och byggnaderna skulle flyttas.

Bostadshuset, Nr 1201, för Borregården med omgivande mark (1204, 1200, 1202, 1186, 1191, 1193) ingick alltså efter Laga skiftet i Junkragården och fr o m 1885 under namn Klosterdahl. Genom köpeavtal behöll Junkragården själva byggnaderna och de behövde således inte rivas.

Borregården med nya byggnader kom att flyttas utmed och norr om Axvallavägen väster ut och utanför byn
Eftersom kartan är från 1844, så fanns boningshuset med sin veranda redan på plats då, alltså troligen långt före 1844.

Klosterdal tidigare under Junkragården köps av handlaren August Gustafsson 1891 - inflyttad från Hålltorps kvarn

Bilden är en förstoring av Ludvig Ericssons foto från 1892 som visar August Gustafsson i hatt och kostym, makan Matilda Sofia, sonen Konrad född 1877 (15 år på bilden) samt i dörröppningen dottern Ellen Viktoria född 1882 (10 år gammal på bilden). Man kan se att gärdesgården och därmed gränsen ligger exakt som på kartan ovan från 1844.

Mangårdsbyggnaden för tidigare Borregården från före 1844 håller på att renoveras och visar för tillfälet sin liggande timmerkonstruktion på kalkstensgrund. Mot landsvägen norrut kan man se att det fanns en gammal skigärdsgård ett stycke från vägen in mot trädgården och vårbilden visar också påskliljor i väl formad rundel i trädgården med grusgångar.


Klosterdahl friköptes först av Varnhems församling 1885, då som tilltänkt folkskola. Det blev dock ingen fristående folkskola i Varnhem förrän 1917, då församlingen återköpte Klosterdahl från August Gustafsson i samband att man avbröt samarbetet med Lundby med skola i Amundtorp. Däremellan hade Församlingen inköpt mark av från Smedsgårdens ägor under Hålltorp, men det köpet återgick, då Församlingen aldrig byggde på marken enligt krav i kontraktet. Se också här!

August med familj hade både drängar och pigor, samtidigt genom åren - förutom handelsbiträden boende på Klosterdahl fr o m 1894. Han arrenderade såväl Junkragården som Björsgården/Gästgivaregården under lång tid och bedrev handel och jordbruk och hyrde ut bostäder i byggnaderna på Junkragården och Klosterdahl.

Handlingar för upprättande av årlig avgäld för det då sålda och avsöndrade Klosterdahl

Ägare Klosterdahl    
Handlanden  August Gustafsson, f. Lerdala 1851 27/2 över-
                             tar Klosterdal 1891 den 2/11 och flyttar in med
Hustru                Matilda Sofia Sandgren, f. i Marum 1850 den 24/1
Son                      Karl Konrad, född i Varnhem 1877 den 3/11
Dotter                  Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4
 

På bilden från 1892 kan man se att den gamla gården Borregårds mangårdsbyggnad just får ny stående panel, så snart August köpt byggnaden med tillhöriga ekonomihus på tidgare Junkragårdens mark. Han arrenderar också Junkragårdens mark, liksom Björsgården/Gästgiveriets mark under ett antal år.


Han öppnar också affär i huset norra del - mot vägen - möjligen först i konkurrens med Hornwalls affär som kortvarigt fanns i Björsgården, vid det gamla Gästgiveriet i korsningen med Öglunda vägen - dit han flyttar verksamheten något år senare. Handlanden Otto Konrad Hornvall, f. Lofthammar 2/5 1868, flyttade in till Björsgården från Lofthammar 1890, ut Landvetter 1893. Då var i alla fall August Gustafsson hans efterträdare.

Till Klosterdal flyttar också 1894 nedanstående personer;
Handelsbiträdet Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866 den 18/9 -flyttar in från Skövde den 10/5 1894 - vilket visar att August redan nu bedrev handelsbod i Varnhem - troligen efterträdde han Hornwall på Björsgården i Björsgårdens affärslokal med ingång på hörnet.

Tjänstefolk;
Pigan Emma Kristina Andersdotter, född i Hornborga 1869 den 25/9 -  flyttar in från Hornborga den 9/11 1893, ut igen den 13/11 1894
Pigan Ida Karolina Hallberg*, född i Hornborga 1876 den 7/7 - flyttar in från N. Lundby den 15/11 1894
Pigan Emma Sofia Johansson, född i Wartofta Åsaka 1860 den 10/10 - in från Kjelvened den 26/11 1894
Dräng Johan Alfred Johansson, född i Berg 1866 den 15/2 - flyttar in från Prästegården den 15/11 1894

- alltså samtidigt boende på Klosterdal familjen Gustafsson, 2 pigor och en dräng förutom hyresgäster.

August hade också drängar och hyresgäster i Junkragårdens bostäder som han arrenderar tillsammans med jordbruket.

* Karolina Hallberg, dotter till skräddaren Gustaf Hallberg från Broddetorp, gifte sig 1899 med Linus Ryden, Hasselbacken.

Hyresgäster hos August och Sofia på Klosterdal blir;
Organisten   Carl August Hedén, f. i Nyed Värmlands län 1858 den 13/6 - in från St Michelsgården 24/3
                           1894 med sin hustru, vigda den 7/4 1890
Hustrun        Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 1862 den 6/6
Dotter              Agnes Eleonora, född i Nyed 1892 den 26/7
Son                   Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893 den 23/10
                          - familjen utökas här till fem barn t o m 1902 och hela familjen flyttar ut 1904 för hyra på
                          Gästgifvaregården i två år innan de lämnar Varnhem för Malmö 1906

Handlanden August Gustafsson med hustru bor kvar på Klosterdal till sin död - hon dör 1914 och han 1920.

Köpekontraktet skrevs 1903-06-02 för Nydals tomtmark. Affären stod uppbyggd just samtidigt som järnvägen var klar att starta sina ordinarie turer på banan. Folkskolläraren Carl Nybergs intyg om areal den 6 september 1904 visar att hus då redan var uppfört.

Sonen och handelsmannen Konrad Hammarström gick det illa för:
Efter en berättelse från deras jungfru, Frida Johansson, född Andersson, från 1912-1913;
Fridas syster Anna, hade varit jungfru hos Hammarströms i Varnhem och Frida ersatte henne när hon slutade. Hon berättar att Fru Hammrström var krävande och att det var mycket arbete. Först av alla skulle Frida upp om morgonen och koka kaffe. Sedan skulle herrskapet ha kaffe på sängen och sedan de tre 'bodknodda'. De skulle också ha kaffe på sängen! (Anm. dessa var då; Sven Eskil Stenander, född i Timmersdala 1892, Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879 samt Karl Simon Larsson, född i Skövde 1890). Därefter skulle Frida laga alla måltider och städa och hålla ordning i huset. Hammarströms son, Erik född 1910, skulle också passas.
 
Det gick dåligt med affären och de gjorde konkurs.
Frida blev uppsagd, men 'di tre herrarna' som var där för att ta hand om konkursen, ville att Frida skulle stanna kvar för att hjälpa dem med mat och kaffe. Frida var städslad av Hammarströms och hade således rätt att att ta ut lönen för hela den avtalade tiden. Detta togs upp vid tinget, i samband med konkursförhandlingarna, och skollärare Nyberg hjälpte Frida, så att hon fick sina pengar även från Hammarströms. Hon var där fyra månader till och hade på så vis en mycket god lön. Femton kronor från Hammarströms per månad och tjugo kronor från "konkurs-herrarna". Nu kunde hon spara lite pengar för kommande behov." Konrad 'söp ihjäl sig' och dog 1913 av akut inflammation i bukspottkörteln.
 
(Texten sammanställd från intervju gjord med Frida Johansson i boken "Billingen längsen" 1995 - intervjuare och artikelförfattare Verna Andersson, Ljungstorp)

Klosterdahl 1910

Bild; vykort från Margareta Dahlin, Varnhem Bild; vykort från Margareta Dahlin, Varnhem

Klosterdahl med familjen August Gustafsson på trappan - familjen har otur med fotografer som tar bilder på långt avstånd! Sedan förra kortet taget av Ludvig Ericsson 1892 kan man se att det planterats nya träd utmed kyrkogatan, som kanske är drygt 10 år gamla. Huset är välreparerat och målat och har en uppväxt hög häck vid skigärdsgården en bit in från landsvägen, där tomtgränsen gick sedan länge.

Klosterdahl var alltså tidigare mangårdsbyggnad för Borregården, som tvingades flytta ut ur byn i samband med laga skiftet 1853 och Junkragården fick just denna mark. Borregårdens mangårdsbyggnad fick stå kvar på sin plats först som tillbyggd Folkskola och gör så ännu denna dag (2021) - i form av ett Vandrarhem.

Varnhems folkskola 1917

Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40495. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40495. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin

1917 byggdes Klosterdahl till åt söder av Varnhems församling som nu tagit över byggnaden återigen och skolverksamheten kunde starta sin första hösttermin i en övre skolsal med möjlighet till gymnastik och den stora skolsalen och omklädningsrum nederst.

Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under höstterminen 1917 - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12.

August Gustafsson bor kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör.
Läs mer om August Gustafsson och hans familj - klicka här!

Bild och text från Skaraborgs Museum, Kulturhistorisk inventering 1983, Skara Kommun.

Inventeringen säger att huset är byggt 1850, dvs som ersättare för Borregårdens mangårdsbyggnad innan utflytten av gården p g a Laga skiftet 1850. Karta från 1844 bekräftar dock att huset redan då var byggt som mangårdsbyggnad för Borregården och kvarbeläget på platsen, men byggt efter 1804 , där det inte finns med på kartan.

Boende i fastigheten Klosterdahl enligt husförhörslängder

Klosterdahl;
1890 August Gustafsson köper Klosterdahl av Varnhems församling- köpekontr. 27 januari 1890;

Handlaren August Gustafsson, född i Lerdala 1851-02-27, in från Hålltorps kvarn 1891-11-02
Hustrun     Matilda Sofia Lundgren, född I Marum 1850-01-21
Son                Karl Konrad född i Varnhem 1877-11-03
Dotter           Ellen Viktoria född i Varnhem 1882-04-02

Tjänstefolk/anställda;
Handelsbiträde Johan Fredrik Persson, född i Vinköl 1866-09-18, inf. från Skövde 1894-05-10, Frikallad
Pigan Ida Karolina Hallberg, född i Hornborga 1876-07-07, infl. från N. Lundby 1894-11-15
Pigan Emma Kristina Andersdotter, född i Hornborga 1869-09-25, infl. från Hornborga 1893-01-09, ufl. till Överbo Sörgården 1894-11-13
Dräng Johan Alfrid Johansson född i Berg 1866-02-15, infl. från Prästeg. Skarke 1894-11-15, Frikallad
Pigan Emma Sofia Johansson född i Vartofta Åsaka 1860-10-10, infl. från Kjelfvened 1894-11-26

Hyrar i Klosterdahl;
Organisten Carl August Hedén, född i Nyed Värml. l. 1858-06-13, gift 1890-04-04, infl. m fam. från Sven
                         Mickelsg. 1894-03-24, Frikallad
Hustrun      Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 1862-06-06, gift 1890-04-04
Dotter            Agnes Eleonora, född i Nyed, Värl. l. 1892-07-26
Son                 Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893-10-23

Klosterdal

Kvarboende ägare;
Handlande August Gustafsson, född i Lerdala 1851-02-27 - död 1920-08-21
Hustrun      Matilda Sofia Sandgren, född iMarum 1850-01-21 - död 1914-06-22
Son                 Karl Konrad Hammarström, Handlande, född i Varnhem 1877-11-03, Lysn 1909 i N Lundby,
                        utfl. till Björkelund Trädgården 1909
Dotter            Ellen Viktoria född i Varnhem 1882-04-02, gift 1906-06-03, utfl. till Sventorp 1906-08-06

Tjänstefolk;
Pigan Olivia Grönberg född i N. Ving 1878-05-05, infl. från Sköfde 1895-11-14, utfl. till Klostret Simmesg. 1896-11-10
Pigan Augusta Charlotta Carlsson född i Stenum 1865-02-18, infl. från Stenum 1896-11-11, utfl. till Stenum 1897-10-08
Pigan Charlotta Elisabet Johansson född i Sköfde 1881-05-05, infl. från Klostret Pickag. 1897-11-03, utfl. till Hjo landsförs. 1898-10-24
Pigan Elin Maria Johansson född i Warnhem 1883-09-30, infl. från Våmb 1899-11-06, utfl. till Hjo landsf. 1901-10-21
Pigan Dagmar Viktoria Johansson född i Warnhem 1886-10-07, infl. från Wåmb 1902-11-24, utfl. till Göteborg Masthugget 1904-10-22

Stenhuggare Knut Arvid Andersson, f. Vintrosa, Örebro län 1876-05-07, in Knista, Örebro län 1911-12-01
HushållerskaEmma Jonsson, född i Hasslösa 1862-09-10, in Sköfde 1916-11-19, ut Lidköping 1919-12-05
Handelsbiträde, Johan Fredrik Persson, född i Vinköl 1866-09-18, Frikallad, utfl. t. Sätuna 1904-07-01

Dräng Albin Teodor Andersson, född i Horn 1874-10-04, infl. från Ljungstorp, Storekullen 1895-11-01,
Frikallad, utfl. till Ljungstorp, Storekullen, 1899-11-06 
Pigan Ida Karolina Hallberg, född i Hornborga 1876-07-07, utfl. till N. Lundby 1892-11-15
Pigan Elin Augusta Andersson, f. Varnhem 1880-01-11, in Smedsgården, Öfverbo 1892-11-03, åter 1900-11-07
Dräng Anton Reinhold Andersson, född i Horn 1880-02-16, infl. från Skarke Dunag. 1892-11-03, utfl. till Lillekullen, Kullaliden 1900-11-07
Dräng August Edvin Eriksson, född i N. Lundby 1876-08-18, infl. från N. Lundby 1900-11-07, Frikallad, utfl. till Vinköl 1903-06-04
Pigan Augusta Josefina Vall, född i Gudhem 1878-09-11, infN. Lundby 1900-11-07, ut Bolum 1903-10-16
Dräng Gotthard Andersson, född i Horn 1882-05-05, infl. från Kullen Lille, Kullaliden 1900-11-07, utfl. till Göta Lifgardes församling Stockholm 1901-01-26
Dräng Gustaf Edvin Vass Löf Soldat,född 1879-02-03 i Varnhem, infl. från Soldatboställe 329, Vassbacken 1902-11-25, Lysn. nr 6 1905, utfl. till Nydal Klostret Trädgården 1905
Pigan Ellen Viktoria Svensson, född 1887-03-29 i Gökhem, infl. fr. Backa 1903-11-05, utfl. till
Handelsbiträde Anders Otto Edgren, född 1879-03-08 i Götlunda, infl. från Väring 1904-09-09
Pigan Gärda Charlotta Andersson, född 1888-11-14 i Varnhem
Pigan Gertrud Maria Eugenia Lindberg, född 1892-02-19 i Åsle, In Åsle 1906-05-04. utfl. till Åsle 1906-10-09
Pigan Anna Sofia Berndtsson, född 1878-09-16 I Skärf, infl. från Falköping 1906-11-12, gift 1907-12-29,
Lysn. nr 7 1907, utfl. till Falköping 1907-12-29
Pigan Augusta Sofia Biljer, född 1889-10-23 i Häggum, in Lundby 1907-11-16, utfl. till Lundby 15, 1911-11-28
Handelsbiträde Sven Eskil Stenander, född 1892-06-21 i Timersdala, infl. från Öglunda p.69, 1907-08-13,
Pigan Hedvig Alice Maria Ask, född 1895-09-28 i N. Lundby

Hyrande familj i Klosterdahl;
Organist Karl August Hedén,  född i Nyed Värml. l. 1858-06-13, gift 1890-04-04,
Hustrun Johanna Bernhardina Lundin född i Lidköping 1862-06-06, gift 1890-04-04
Dotter       Agnes Eleonora, född i Nyed, Värl. l. 1892-07-26
Son            Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893-10-23
Dotter       Ella Ingrid, född i Varnhem 1897-03-16
Dotter       Emilia Charlotta, född i Varnhem 1899-02-07
Dotter       Signe Margareta född i Varnhem 1902-07-29
Utflyttad med fam. till Klostret Gästgivargården 1904

Hyrande;
Organist John Edvin Odell, född i Södra Åby Malmö l. 1884-05-08, infl. från Södra Åby 1906-10-06,  Lysn. nr 3 1910, utfl. till Klockaretomten 1910.

Lantbrukare Olof Herman Tunell  född i Ytter Enhörna 1863-07-23, gift 1903-06-12,  infl. med  fam. från Torsö 1916-04-07.
Hustrun Hedvig Silvén född i By Värml. 1872-11-27
Mannens i 1:a giftermålet;
d. Gerda Birgitta Tunell född i Torsö 1897-06-13
d. Eva Ragnhild Tunell född i Torsö 1899-11-18
Fosterbarn
Studerande Gösta Orvar Israel Lind född i Norrbotten Jukkasjärvi 1903-07-08, S a byråassistent fl Israel Wilh. Karl Lind o. hans h. Edit Silvén
Karl Erik Israel Lind född i Örebro 1907-05-03
Utflyttad med fam. till Eggby 1917-03-27

Klosterdal – Varnhems folkskola – ägare Varnhems församling

Boende i skolan;
Folkskollärare Håkan Gustaf Johan Gabrielsson, född i Kyrkefalla 1894-08-16, gift 1919-08-03, infl
                                 från Klockaretomten  1917-12-28, Ordinarie folkskollärare sedan 1/1 1918; vik. h. t. 1917
Hustru                 Elsa Maria Båth, född i Gökhem 1897-06-18 infl från Klockaretomten  1917-12-28
Son                           Håkan Ingemar, studerande, född i Varnhem 1921-09-12
Dotter                      Elsa Inga Maria, född i Varnhem 1927-02-25
Son                          Alf Gunnar Håkan, född i Varnhem 1936-06-18
'
Kantor o Syssloman Johan Emil Gabriel Lönnkvist, född i Ingatorp Jönköp. l. 1894-09-16, infl. från
                                            Hagaberg Överbo Smedsg. 1930-04-11
Hushållerska               Calla Selma Linnea von Gegerfeldt, född i Oskar Fredrik Gbg. 1908-03-10, infl
                                            från Gbg Annedal 1935-01-30, Heter enl. egen uppgift Lizy Calla Selma Louise, utfl.
                                            till Annedal Göteborg 1936-12-02

Baron Syssloman
Knut Gustaf Sigfrid Åkerhielm, f. Våmb 1873-10-01, g 1922-06-01, in Skövde 1927-08-31
                                                                            - död 1928-08-07
Hustru Margareta Wiebeke Kock, född i S Holstein Tyskland 1895-11-02, infl från Maria Hälsingborg
                                                                         1927-08-31, utfl till Sventorp 1929-11-15

Hyr i skolan;
Stenhuggare Knut Arvid Andersson, född i Vintrosa Örebro l. 1876-05-07, utfl.t. Sköllersta 1923-12-28

Folkskolärarinnan
Tyra Maria Alicia Mattsson, född i Varnhem 1900-01-08, infl. från Fullösa 1924-07-19, utfl. till Fullösa 1929-11-30

Hyr i skolan;
f. lärarin. Kristina Justina Carlsson, f. Fägre 1858-06-16, in Klockartomten 1924, död 1927-07-05

Vandrarhem skapas efter att ny skola byggts i Varnhem

Hege Stohlander                                                  Vandrarhemmet tog emot sina första gäster 2007
Axevallavägen 10, 532 73 Varnhem
Phone: 070-831 92 34
Email: info@kgvandrarhem.se
Web: Klostergården Vandrarhem
 

Borregården - på sin nya plats efter 1850

Borregårdens tilldelade ägor efter Laga skiftet 1850

På kartan ser man att södra gränsen går vid vägen mot Axvall och i norr gränsar sjöarna 'Tågsjön' och 'Kusen'.

Man kan också se att ägan som tilldelats saknade byggnation men genomkorsades av bruksvägar och fägator.

Ägare vid tiden för Laga skiftet var:
Anders Larsson i Bissgården i Bjellum


 

1877 års karta visar byggnadernas placering 25 år efter flytten

1877 kan man se byggnadernas placering på kartan för Borregården längst till vänster. Ladugård och lada låg alldeles utmed vägen med ladugården i öster. Mangårdsbyggnad med två flyglar tycks ha funnits från början.

Margareta Dahlin berättar; 

"Min mor berättade att ladugården från början låg utmed östra gränsen och att åskan slog ner flera gånger även tidigare än 1937, men först efter det svåra åsknedslaget -37 flyttades ladugården. Mamma hade hört sägas att det skulle finnas en "vattenåder" under ladugården som drog åska."

Ur Provinstidningen Dalsland 1937-07-23

1960-tals kartan visar byggnadernas nya läge

Borregården valde att placera sina byggnader för den tilldelade marken nära landsvägen mot Axvall - Skara. Här syns också den då alldeles nybyggda riksväg 49 mellan Skara och Skövde i norra delen av Borregårdens marker, samt mångfalden av fornminnen i närheten av sjön Tåsjön - tidigare 'Tågsjön'.
Den första ladugården lär ha varit placerad närmare landsvägen, revs och flyttades till platsen på kartan och brann ner 1937 och byggdes upp ytterligare en gång.

Borregården från luften 1960-tal - drygt 100 år efter flytten

"När regementena flyttat från Axvalla hed såldes många byggnader till privatpersoner. Oftast var det tal om ren återvinning av byggnadsmaterial och de nya byggnaderna fick helt andra utseenden än de haft på heden. Det händer inte sällan gårdarna i bygden kring Axvall att man får höra att ”det där huset har stått på Axvalla hed” . Exempel på detta är Heljesgården i Bolum, en flygel på Borregården i Varnhem, Millomgården i N. Lundby (tidigare badhus på Axvalla hed?), N. Lundby skola (Skaraborgs regementes officersmäss)." *
* AXVALLA HED 300 år av militärhistoria Byggnadshistorisk undersökningElisabet Orebäck Krantz  SKARABORGS LÄNSMUSEUM 1998

Något kring Borregårdens ägare under och efter Laga skiftet  - bröderna Andersson, Bissgården, Bjellum

Läs mer här; http://www.bjellum.se/9hjilmer/01Bjellum/bj3_farm/bj_besg_arv.htm
(Framletat av Margareta Dahlin, Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem)


"Tjuveriet på Borregården då tjuvarna ”sövde” husfolket;
I Borregården i Varnhem inträffade på 1860-talet, att tjuvar bröto sig in och ur en chiffonjé tillägnade sig ett skrin med handlingar och en obetydlig penningsumma. Detta skedde under natten och utan att de i huset inneboende hade märkt något. Icke förrän på morgonen, när man kom in för att äta frukost, visste någon om det skedda och det kan hända, att det dröjt om ytterligare om man icke då funnit en kniv sitta instucken i väggen.

Den anträffade kniven igenkändes såsom tillhörig en soldat Skarp i orten, vilken några dagar därförut vistats i gården i sin egenskap av gångeskomakare och icke hade det bästa rykte om sig.

Man hade sålunda sina misstankar och saken anmäldes för vederbörande länsman och skulle väl fått sitt rättsliga efterspel, om icke den misstänkte och uppenbarligen skyldige skomakaren försvunnit och ställt kosan till det stora äventyrarlandet och saken sålunda fått självdö. (Läs mer om Borregårdens egen soldat Skarp i Haga - klicka här!)

Skrinet och handlingarna återfunnos sedermera utkastade i ett gärde men i stället för pengarna fick man nöja sig med den tillvaratagna kniven, som sedan länge förvarades och förevisades och som enligt vad man berättade haft till uppgift att ”söva” husfolket eller förhindra att detta vaknade under besöket – förmodligen i förmåga av någon av inbrottstjuven känd besvärjelse.

En släkting till gårdsägaren, som väl kände till den ifrågavarande händelsen, varom förut berättats av annan ortsbo, meddelade dock dessutom, att detta för en tjuv gesvinta hjälpmedlet ej var effektivt i sådant fall, då i huset fanns ett nyfött, ännu odöpt barn. Eljest var det en inrotad, gängse folktro."

Hiskeliga historier, skvaller, sägner & myter kring bröderna Andersson och Penning-krukan - hämtat från;  bjellum.se

En variant kring myten om Penningkrukan;

Brödernas föräldrar;
"Omkring mitten av förra seklet bodde i Bjellum by en efter tidens förhållanden burgen hemmansägare bärande namnet Anders Larsson. Han bodde i Bessgården och kallades aldrig för annat än Anders i Bessgården. När Anders någon gång vid mitten av förra seklet avled, saknade änkan, utom några silversaker, som hon visste skulle finnas i mannens gömmor, en kruka med pengar, som denne en gång visat henne. Man genomletade grundligt hela huset men utan framgång, tills man var övertygad om att det saknade ej stod att finna. Ej heller i uthusen kunde man finna några spår av det saknade och att ge sig till att riva ned husen eller gräva ute i periferin var man nog förståndig att inte bry sig om.

Änkan och barnen, sönerna Lars och Gustaf (Andersson) samt dottern Inga, fingo nöja sig med att grubbla på gåtan och gräma sig över förlusten. En dag när familjen var samlad, kom man att återigen tala om det saknade.

Då sade Anders änka:
”Dä ser –nte ut å stå i nôn levanes makt å få rea på, var far har jort å pängakruka, män ente fôr aent än i sa få se –na, um ho finns, å få eran rätt, så sa ja tala ve Anners, när –a blir dör å begraven, å senn sa ja uppenbara mäk fôr er, var ho finns”.

- ”Dä sa I ente jära, mor! Vi vell ente I sa spöka fôr uss”, sade Inga och sönerna instämde.

Men gumman gav sig inte och till slut måste barnen gå med på, att hon fick göra som hon ville, om detta kunde ske utan att hon visade sig. Detta lovade då modern och bestämde, att om krukan fanns utomhus, så skulle hon trampa en stig i daggen eller snön till stället i fråga, och var det någonstans i stugan, så skulle hon genom knackningar ge detta till känna och skulle de gå ifrån rum till rum tills knackningarna upphörde – där de då voro, där fanns det saknade och de kunde taga reda därpå. Sedan sade hon till sonen Lars:

- Du sum ä älst å stannar ve gårn, du sa ha öja å öra öpna å få veta allt, å du sa sörja fôr, att dina söskun får sin rätt!”

Därefter var aldrig mera tal om saken, förrän gumman låg för döden. Då bad hon Lars, att han skulle låta henne ha skorna på sig, när hon begravdes, och att han skulle slå i några stift i bottnarna på dem så att han kände igen spåren.

När Anders mor var död och Lars en morgon kom ut på stugutrappan, såg han tydligt, hur en stig trampats i det daggvåta gräset fram till gårdens sädesmagasin och under det han följde stegen såg han på de ställen där inget gräs fanns, spår av skor, vilkas avtryck han väl kände igen.

”Nu har mor talat ve far!” tänkte Lars och förstod, att penningkrukan var att finna i källaren.

Efter att ha uträttat morgonsysslorna gick Lars till magasinet för att se, om han kunde finna penningkrukan. Och detta gjorde han också. Inne i en vrå av magasinet fanns en hög med hjuleke och under detta påträffade han krukan och de andra alltsedan faderns död saknade föremålen. Krukan visade sig vara nästan full av mynt av olika valörer, däribland ett stort antal specie riksdaler. De flesta av mynten voro dock icke gångbara.

Dessa pengar delade sedan Lars med syskonen, men som vanligt är vid skiften uppstod osämja mellan dem och Lars och Gustav besökte varandra ej vidare så länge de levde. Någon glädje av pengarna hade de ej heller.

Lars framlevde sitt liv i ensamhet och brodern Gustaf söp upp det mesta av sin egendom."

En andra variant på folkpratet kring Penningkrukan;


"Enligt en annan version skulle Lars, efter krukans anträffande, först ha gett systern Inga vad han ansåg denna borde ha och därefter tagit krukan med sig och gått till brodern Gustafs hem, Borregården i Varnhem, för att verkställa delningen sins emellan. Då brodern fått veta, att systern redan fått sin andel och ansett denna för väl tilltagen, hade han blivit arg, kört iväg Lars och behållit krukan. Under hot att bli ihjälslagen hade Lars sedan aldrig vågat besöka brodern, som han dessutom nu föraktade."

En tredje variant på historierna kring Penningkrukan;


"En tredje version omtalar, att Gustaf redan före faderns död anammat penningkrukan och sedan behållit denna de andra bodelägarna ovetande, tills modern efter sin död för Lars uppenbarat var krukan fanns. Denne hade då gått till den andre och föreställt honom hans handlingssätt men blivit körd på porten och efter den betan aldrig aktat besöka brodern så länge denne levde. Gustaf å sin sida hade emellertid ej vågat eller – på grund av deras bristande gångbarhet – kunnat göra sig någon nytta med pengarna utan hade dem kvar, men efter brodern Gustafs död hade Lars infunnit sig och gjort anspråk på sin del i krukan.

I avsikt att söka erhålla ytterligare upplysningar rörande penningkrukan och därmed sammanhängande ting hänvände sig upptecknaren av förestående meddelanden till en åttioårig man, som på sin tid varit förmyndare för Inga Andersdotters barn och därför kunde anses sitta inne med till denna sak hörande upplysningar.

Missionen lyckades också över förväntan. Denne sagesman kände väl till den nämnda syskontrion och hade många upplysningar i saken att lämna. Av Anders Larssons barn övertog sonen Lars fädernegården. Han var ogift. Lars gjorde sig mycken möda att förhindra bjellumsbyns skiftande och uppehöll genom överklagningar och på annat sätt skiftet, så att det är fråga värt om det ej blev det sist färdiga i länet. Mannen var mycket envis och gav ej vika för någonting i första bukten. (skiftet fastställdes 1871).

Sonen Gustaf köpte Borregården i Varnhem och bodde där tills han lyckades supa ihjäl sig. Han var nämligen mycket begiven på brännvin. Och med sonen, som vid faderns död ännu var omyndig, blev det likadant. Vad fadern ej förmått göra av med, det förvandlade han i starkvaror.

Dottern Inga äktades av granngårdssonen August Larsson i Källeg. Han ägde utom denna gård även Bissg., som han inköpte efter Lars död. Makarna dog medan barnen ännu voro små. Även August söp ohejdat och bidrog därigenom till en för tidig död. I förbigående kan nämnas, att August’s ena syster, Stava, var gift med ”Nissen” i Håv och den andra, Beata, med en son till häradsdomaren på Kärrtorp, vilkas män figurera i denna samling upplysningar.

Förekomsten av penningkrukan var ingen myt. Huru den kommit i släktens ägo, visste ej sagesmannen, lika litet som han satte tro till de relaterade berättelserna om dess öden, vilka berättelsers förekomst i folkmun han dock icke ville bestrida, fast han, som han sade, aldrig fästat sig vid sådant, som han från barnsben vetat icke finnas till. Men att krukan verkligen existerat, det visste han bestämt."

Ytterligare spekulationer i bygden kring Penningkrukan;

"Krukan hade funnits i Borregården och efter Gustafs död hade Lars infunnit sig där och länge suttit som blott och bart åhörare, tills man mot förrättningens slut skämtsamt frågat honom, om han hade något att anföra till protokollet. Han svarade då:

- ”Joe, ja å bror har allt nô ihop! Ena kruka mä pänga – um ho finns i behôll?”

Detta väckte förvåning hos de närvarande. Någon sådan hade icke uppvisats eller varit omtalad och ingen visste något därom. Man trodde emellertid på Lars ord om dess förekomst, sökte efter den och fann den till slut efter mycket letande uppe på vinden under en massa gammalt skräp, som man förut icke ens aktat värdera.

Till vilket värde krukan med innehåll upptogs i vid bouppteckningen är okänt, men sagesmannen hade sig bekant, att Lars kort därefter i närvaro av sagesmannens fader växlat till sig omkring 2000 kr för gamla mynt. En motsvarande summa jämte gamla mynt, fanns vid Lars död i en kruka på vinden. Krukan hade alltså ett värde av minst 4000 kr. Emellertid fick Lars vid häradsrätten avlägga ed på sina vid bouppteckningen lämnade uppgifter. Boet stod under förmyndare och denne kunde ej annat än stämma honom därpå, även om han aldrig så litade på hans ord."

Om mynten i Bjellumstrakten;

Gustafs sons andel i boet försåldes tillika med Borregården på auktion.
Förman var Gustav Johansson, en man kallad ”Bidumen” i Överstegården, N:a Lundby. Även på auktionen efter Lars försåldes en stor mängd mynt, dock mest kopparmynt. Detsamma var även fallet på auktionen efter Bidumen. Vid sagesmannens i egenskap av förmyndare auktion i Källeg. såldes ävenledes en mycket stor mängd mynt, efter förmyndarens eget bedömande och uttryckssätt – ”en hel kappe”, alltså c:a 5 liter. Bland dessa mynt befann sig 11 st. Gustaf III specieriksdalrar, vilka gingo till 12-14 kr/st. Resten bestod av kopparmynt från Karl XII tid och framåt. Sannolikt hade dock en del värdefullare mynt förut försålts av August, som behövt mycket pengar dels för lösen av syskonens andelar i Källeg. och dels till köpet av Bissgården och en gård i Bolumstorp. Det är ju klart, att vad som sipprade ut om penningkrukan på sin tid åstadkom en mängd prat och gissningar i byn och bygden däromkring och att därigenom sägenbildningarna uppstodo. Elaka tungor sökte också, att få vara med, och många rykten spreds. Sålunda t.ex. påstod man, att pengarna skulle varit en del av den genom K. B. till församlingen utbetalade nödårshjälpen av år 1826-1828, vilken ”kom bort” och aldrig utdelades. Huruvida några sådana medel under sagda år verkligen kommit socknen till del, är ovisst. Men av sockenstämmoprotokollen för 1831 framgår, att då sådana medel (50 kr) erhållits. enligt s-s-p var Anders Larsson vald, dels till skiftesgodeman, dels till lanthushållare, varav man kan förstå att han ej saknat duglighet och anseende.

Tillförlitliga dokument visar sanningen om Penningkrukan

Ur Skara Tidning den 17/1 1874;

Penningkrukan i Bessgården
Från Walle härad skrives den 7 dennes: ”I Bessgården, Bjellum, bodde tvenne bröder, vilka gemensamt strävade till samma mål – samlandet av guld. Då de härutinnan hyst lika åsikter och för resten hörde till de fredliga naturerna i verlden, föreflöt deras liv stilla, lugnt och arbetsamt. Men nu kom skördemannen med lien, och den äldre bortrycktes av honom (Kommentar; Död 1873 som ägare till Borregården, Klostret).

Då nu bouppteckningen förrättades efter den aflidne, framtog den efterlevande brodern Lars in en kopparkittel, vilken under 16 års tid utgjort deras gemensamma sparbössa och i vilken man såg en brokig samling av silver och kopparmynt samt sedlar om varandra, upptagande en stor plats i den rymliga kitteln.

Då man sammanräknade dessa för världens ögon fördolde, men nu uppenbarade skrinlagda skatter uppgick summan till närmare 9 000 rdr, till icke ringa glädje för de närvarande släktingarna."

Bouppteckningskrångel efter Gustafs död;

Bouppteckning efter Gustaf Andersson å Borregården, Varnhem, hölls den 21 nov 1873 och utvisar en behållning på 18,475 kr. Därav var Borregården. värderad till 12000 kr. och inneliggande penningar – kontanter – utgjordes av 4353 kr. En hel del lösegendom upptages som gemensam med brodern Lars Andersson i Bissgården, Bjellum men ingenting nämnes om den omskrivna penningkrukan.

Såsom bouppgivare stå antecknade den avlidnes änka Kristina Reinholdsdotter och dennes nämnda broder Lars Andersson, men den senare har dock, ehuru detta avsetts och utrymme därtill lämnats, icke underskrivit bouppteckningen.

Lars Andersson har av allt att döma vägrat att göra detta och därigenom invecklat saken för både sig och sterbhusdelägarna, så att den utsedda förmyndaren kommit att känna sig osäker för framtida efterräkningar från sina myndlingars, den avlidnes barns, sida och ej absolut vetat vad han skulle tro om förhållandet mellan bröderna. Förmyndaren – en måg till de båda brödernas syster – fann sig på grund härav nödsakad att uttaga stämning till tinget på den efterlevande brodern för att få saken riktigt klarlagd.

Ting hölls i Skärv den 15/1 1874;
 

I arvskiftet efter Gustaf Andersson i Borregården Varnhem i mars 1874 säges: ”Lars Andersson i Bessgården Bjellum, har vid bouppteckningen anmält en fordran till ett belopp av 1 166 kronor och 67 öre, som skulle utgöra mellangift vid fastighetsbyte med hans avlidne broder Gustaf Andersson, men kravet bestrides nu såväl av änkan som förmyndaren av skälet att det är för gammalt och obestyrkt, varförutom änkan anförde att hon vägrar att betala av nämnda fordran på den grund, att hon icke kan erhålla någon giftorätt i den fastighet avlidne mannen tillbytt sig innan de sammanvigdes”.

Stämningen till domstol;
 

"För att genmäla nedanstående stämningspåståenden, varder Lars Andersson i Bissgården, Bjellum, härigenom kallad och stämd till Walle härads nästinfallande ting, som börjar å tingsstället Skärv torsdagen den 12 mars 1874. Stämningen, behörigen delgiven, skall hörsammas vid laga bot. Bolum Slätterödjan den 17 okt. 1874. Å herr domhavandens vägnar Anders Eriksson n. m.

Vid bouppteckning den 21 nov 1873 efter avlidne hemmansägaren Gustaf Andersson från Borregården, Klostret, i närvaro av efterlämnade hustrun och undertecknad såsom ombud för deras tvenne omyndiga barn, sonen August och dottern Maria Kristina, tillstädeskom jämväl den avlidnes broder Lars Andersson i Bissgården, Bjellum, tillkallad för att lämna upplysning om medel, som enligt änkans förmodan vid något tillfälle, då svågern varit tillstädes, blivit sammanräknade och undangömda i boet.

På uppmaning till Lars Andersson, den ende, som efter broderns frånfälle ägde kännedom om skatten, framtog han från gömstället bland hjuleke å vinden en kopparkruka med däri förvarade 8262 kronor och 52 öre, bestående till mesta delen av äldre men ännu gångbara sedlar.

När vid tillfället medlen skulle delas gjorde Lars Andersson anspråk på och behöll hälvten av beloppet därför att den, enligt hans uppgift, ägdes gemensamt av honom och den avlidne brodern.

För egen del har jag ingen anledning att betvivla Lars Anderssons ärlighet, men då jag numera blivit förmyndare för hans förut nämnda broders barn och sålunda är utsatt för framtida anmärkningar från dem, om jag godkänner hans uppgift utan all bestyrkelse, så nödgas jag anhålla om kallelse och stämning till nästa ordinarie ting i Valle härad å bemälte Lars Andersson med yrkande, att om han icke förmår styrka sin äganderätt till de sålunda av honom övertagna medlen, häradsrätten ville ålägga Lars Andersson att till mig genast återbetala myndlingarnas andel därav med tvåtusensextiofem kronor och 63 öre jämte 6 proc. ränta därå från uppgivna bouppteckningsdag till full likvid sker. Öppen talan i målet förbehålles och rättegångskostnad begäres.

Amundtorp Översteg. den 13 okt. 1874. Gustaf Johansson.

I domstolen § 46;


§ 46. Vid upprop tillstädes kom parterna personligen, käranden åberopade stämningsinlagan, å vilken svaranden genmälde, att han vidgick det uppgivna förhållandet men att han, före dennes giftermål i många år haft allt gemensamt med den nu avlidne brodern samt tillsammans med denne sparat och hoplagt den ifrågavarande penningsumman. Denna hade förut förvarats hos svaranden men sedan för några år tillbaka tjuvar vid ett tillfälle gjort inbrott hos brodern, varvid hans chiffonier undersökts, och befarade, att även han kunde vänta ett liknande besök, så beslutade de sig för, att gömma pengarna hos den redan hemsökte brodern på ett ställe, där ingen kunde vänta att finna dem.

Svaranden förevisade efter denna förklaring åtskilliga äldre av flera personer till svar och brodern gemensamt utställda skuldsedlar, vilka av honom fick återtagas och anhöll därjämte om vittnesmål av drängen Petter Andersson - Redig, vilken fick förekomma och, ojävad lämnad, avtogs vittnesed samt skriftligen – uppläst och av honom vidhållet – berättade (se nedan). Därefter anhöll svar. att få med edgång fria sig från kravet, vilket av käranden medgavs, och tillsades parterna, att – för meddelande i målet – tingets slut avvakta."

Vittnesmålet;


"Under förrättandet av bouppteckningen efter avlidne hemmansägaren Gustaf Andersson i Borregården, Klostret, frågades mig om jag såsom gammal tjänare på stället väl kände till huset och kunde säga om allt var med i densamma. Jag upplyste då om att en större kopparkruka däri saknades, men att denna i flera år varit försvunnen och väl icke stod att återfinna, såvida icke den avlidnes broder, närvarande Lars Andersson, möjligen kunde lämna någon upplysning om vart den tagit vägen.

Då därvid bouppteckningsmannen framfordrade krukan och då andra närvarande uppmanat denne, att taga fram densamma gjorde han också detta. Den befanns vara gömd (i en hög hjuleke) uppe på loftet till spannmålsboden och innehöll vid öppnandet penningar, varom jag dock icke äger närmare kännedom, då jag efter ett yttrande av Lars Andersson om att ”det har du mindre med att göra”, avlägsnade mig.

Vid min återkomst något senare hade man just delat upp pengarna, som varit i krukan och Lars Andersson tillägnade sig ena hälvten, sägande, att detta var hans ovillkorliga rätt, varpå han gav delningsmännen en krona såsom ersättning för deras besvär.

Vid det tillfälle – det var nu några år sedan – då den ifrågavarande krukan försvunnit hade Lars Andersson kommit resande och medfört ett mindre skrin, som inburits, varefter han och brodern stängt sig inne, utan att någon - icke ens hustrun – hade fått veta vad de hade haft för sig, men efter den dagen hade krukan aldrig synts till."

Domstolsutslaget;
 

"På grund av vad i saken framkommit och kärandens medgivande förelägges svaranden att, om han förmår, med själv sin ed inför häradsrätten ”vid Gud och hans heliga evangelium” vara och betyga ”att han är rätte ägare av hälften av de penningar av 8262 kronor och 52 öre, som i hans broder Gustaf Anderssons hus förvarats och efter broderns död av svaranden den framtagits och lämnas svaranden tilläggande av denna ed rådrum till första rättegångsdagen av nästa vinterting i häradet, då käranden om han vidare vill vara hörd och svaranden om han ej skulle brustit åt eden skola vid upprop närvara och vill häradsrätten sedan sig visat om svaranden eden går, vidare i saken sig utlåta."

Edgången kom också till stånd vid häradets ting den 24 april 1875 varvid svaranden Lars Andersson ”med tre fingrar å bok” fick betyga sin rätt. I det därpå följande utslaget ogillades käromålet och käranden ålades betala rättegångskostnaderna.

Boende i Borregården fr o m 1852 - byte av ägare då brodern till Lars, Gustaf, flyttar in från Bissgården, Bjellum 1859

Husförhörslängd
Varnhem Al:9 (1854 - 1862)
 Klostret Borregården ¾ mantal - ny ägare blir Lars bror, Gustaf Andersson i Bjellum

 
Brukare:
Jacob Magnusson, född i Varnhem 1812-10-09
Hustrun Anna Christina Pettersdotter, född i Sköfde 1814-09-13
Dotter Anna Sophia, född i Varnhem 1845-01-20
Dotter Emma Charlotta, född i Varnhem 1850-03-09
Son Frans Oscar, född i Varnhem 1853-03-08
Son Alexander, född i Varnhem 1855-12-09
Dotter Augusta Christina, född i Varnhem 1858-06-06
- familjen flyttar till Smedsgården Öfverbo 1858
 
Tjänstefolk;
Dräng Johannes Pettersson, född i Varnhem 1823-08-26, infl. från Wing 1854, utfl. dit igen 1855
Dräng Adam Jonsson, född i Wing 1828-09-28, infl.från Gästgivaregården 1853, utfl. till Millomgården 1856
Dräng Adolf Larsson, född i Varnhem 1819-02-04, infl. från Sköfde 1855, utfl. till Foxerna 1856
Dräng Lars Pettersson. född i Skärf 1835-11-29, infl. från Wing 1856, utfl. till Björsgården 1857
Gossen Anders Johansson, född i Varnhem 1840-03-21, infl. från Fattighuset Hålltorp 1856, ut till Torp 1857
Piga Anna Cajsa Johansdotter, f. Varnhem 1833-09-18, in från Skräddaregården 1852, ut till Tokatorp 1858
Piga Maja Greta Eriksdotter, född i Varnhem 1831-10-14 infl. från Gästgivaregår Smedsgården Öfverbo 1858
Dräng Anders Gustaf Johansson, född i Varnhem 1836-04-01, infl. från Fogdegården 1857, ut igen 1858
 
Borregården ¾ mtl - Ägaren flyttar in 1859:
Gustaf Andersson, född i Bohlum 1815-05-22, in från Broddetorp 1859 (gifter sig 1863 med pigan Stina*)
 
Tjänstefolk;
Dräng Olaus Strömberg, född i Varnhem 1822-06-02, infl. från Skattegården Tranum 1860
Dräng Per Andersson Redig, f. Varnhem 1839-06-16, in från Björsgården 1859, uttill Dikaretorp 1861
Piga Cajsa Petersdotter, född i Bohlum 1837-03-24,infl. från Broddetorp 1859, utfl.till Fogdegården 1860
*Piga Stina Reinholdsdotter, född i Varnhem 1828-03-15, infl. från Broddetorp 1859
Piga Maja Lisa Pehrsdotter, född i Bohlum 1842-08-23, infl. från Broddetorp 1860, utfl.dit igen 1861
Dräng August Larsson, född i Varnhem 1840-08-28, infl. från Öfverstegården Tranum 1861
Piga Maja Stina Pettersdotter, född i Bolum 1843-09-18, infl.från Broddetorp 1861

Inhyses Borregården;
Enkan Maria Magnidotter, född i Varnhem 1804-09-21           
Son Carl Johan Larsson, född i Varnhem 1839-12-05              
Son Anders Gustaf Larsson, född i Varnhem 1830-10-25
-  familjen flyttar till Nohlgården Överbo  (Skarpens intägt) 1854

Sven Johansson Ahlqvist, född i Varnhem 1792                   
Hustrun Anna Andersdotter, född i Sk.Åsaka 1815-06-20
Dotter Märtha, född i Varnhem 1821-12-05
Dess oägta dotter Johanna Christina, född i Varnhem 1848-09-26
- familjen flyttar till Fiskaregården 1858
 

**********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
Soldat Pehr Andersson Skarp, född i Broddetorp 1825-09-29
Hustrun Maria Johansdotter, född i Stenstorp 1829-11-08
Son Johan August, född i Broddetorp 1849-12-21
Dotter Inga Gustafva, född i Broddetorp 1851-11-18
Dotter Maria Greta, född i Varnhem 1857-07-19
Dotter Mathilda, född i Varnhem 1859-01-05    -  Död 21/2 1859
Dotter Anna Sophia, född 1860-02-02       -  Död 24/2 1860

Husförhörslängd
Varnhem Al:10 (1862 - 1869)

Klostrets Rote ¾ mantal Borregården
 
Kvarboende ägare - nu gift 1863;
Gustaf Andersson, född i Bohlum 1815-05-22
Hustrun Stina Reinholdsdotter, född i Varnhem 1828-03-15  -   Gifta 1863
Son August, född i Varnhem 1863-03-17
Dotter, född i Varnhem 1863-03-17       (tvillingar)
 
 Tjänstefolk;
Dräng Carl Johan Larsson, född i Varnhem 1844-12-05, infl. från Ökull 1862, ut till Gästgivaregården 1863
Dräng Johannes Pettersson, f. Varnhem 1834-03-01, in Sk. Åsaka 15/11 1862, ut Dikaretorp 1865
Dräng Olaus Strömberg, född i varnhem 1822-11-02, utfl. till Foxerna Mellomgården 1862
Dräng August Larsson, född i Varnhem 1840-08-28, utfl.till Ökull 1862
Piga Stina Reinholdsdotter, född 1828-03-15   ( Gift 1863 med ägaren.)
Piga Maja Stina Pettersdotter, född i Bolum 1843-09-18, utfl.till Broddetorp 20/10 1863
Piga Christina Larsdotter, född i Varnhem 1842-10-19, infl.från Sjögården Ökull 1863, utfl.till Ähle 1866
I socknen dräng Carl Johan Pehrsson, född i Varnhem 1847-12-29, in Gästgivaregården 1864, tillbaka 1865
Dräng Petter Andersson Redig, f. Varnhem 1839-06-16, in Dikaretorp vid Höjentorp, ut Erik Larsg. 1868
Dräng Gustaf Andersson Sträng, f.  Varnhem 1845-12-10, in Porten vid Höjentorp, ut Åsen vid Ökull 1867
Piga Johanna Henriksdotter, född i Varnhem 1847-07-05, infl. från Wing 1866, utfl. till Ahltorp Backa 1867
Piga Maria Sofia Johansdotter, född i Lundby 1845-06-03, in från Stommen Lundby 1866, ut Forshem 1867
Piga Britta Ulrika Larsdotter, född i Broddetorp 1832-01-05, in från Häggum 1867, ut Erik Larsgården 1868
Piga Sophia Charlotta Gustafsdotter, f. i Hagelberg 1849-09-30, in  E. Larsgården 1868, ut Sköfde 1869
Dräng Lars Gustaf Larsson, född  Hornborga 1846-10-27, in E.Larsgården 1868, utfl. till Broddetorp 1869

Hyrande Borregården;
Arbetskarl Johannes Eriksson, född i Odensåker 1814-03-12 - in m. familj Rödjan Tåbolet Kyrkebo 1865
Hustrun Johanna Gabrielsdotter, född i Daretorp 1817-03-07       
Dotter Anna Christina, född i Varnhem 1853-09-30
Dotter Augusta Mathilda, född i Varnhem 1861-05-18
-   utflyttad till Sandbäcken 1869
 

   **********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
Soldat Pehr Andersson Skarp, född i Broddetorp 1825-09-29
Hustrun Maria Johansdotter, född i Stenstorp 1829-11-08
Son Johan August, född i Broddetorp 1849-12-21, utfl. till Stockholm 6/11 1865
Dotter Inga Gustafva, född i Broddetorp 1851-11-18, utfl. till Dala 21/10 1868
Dotter Maria Greta, född i Varnhem 1857-07-19
Son Carl Otto, född i Varnhem 1863-04-15
Son Gustaf Alfrid, född i Varnhem 1865-11-18
Dotter Augusta, född i Varnhem 1869-04-17     - Död 14/6 1869

Husförhörslängd
Varnhem Al:11 (1869 - 1880)
Klostrets Rote ¾ mantal Borregården

 - ägare Gustaf Anderssons sterbhus fr o m 1873

Kvarboende ägare Borregården;
Mannen Gustaf Andersson, född i Bolum 1815-05-22     -  Död 7/8 1873
Änkan Stina Reinholdsdotter, född i Varnhem 1828-03-15
Son August, född i Varnhem 1863-03-17
Dotter Maja Stina, född i Varnhem 1863-03-17 (tvillingar)
 
 Tjänstefolk;
Dräng Lars Petter Jonsson Smedberg, f. Lundby 1852, in Björsgården 1872, rekryt vid Westgöta Regemente
- utflyttad till Amundtorp Överstegården 1873
Dräng Johan August Andersson Nöjd, född i Bolum 1850-01-16, infl.från Broddetorp 1870, utfl.dit igen 1871
Dräng Anders Petter Johansson, född i Varnhem 1849-07-07, inf. från Ulfsgården 1870, ut Qvarntorpet 1871
Dräng August Lundgren född i Lundby 1851-06-29, infl.från Millomgården Lundby 1869, ut Nygård 1870
Piga Fredrika Johansdotter, född i Varnhem 1852-06-20, infl. från Smedsgården Öfverbo 1869 - uppväxt delvis i Knifvaledet, utfl.till Sold.bost N:o 8 Westg. Reg. 1872
Piga Inga Maja Johansdotter, född i Bolum 1848-10-22, infl.från Ifvarstorp 1869, utfl. till Skara 1872
Dräng Enkemannen Petter Andersson Redig(Renström), född i Varnhem 1839-06-16
Hans son Carl Johan, född i Varnhem 1868-12-17
Båda infl. från Ökull 1871, fadern utfl. till Ramsjö 21/2 1896 och sonen utfl. till Bolum 12/11 1885
Piga Johanna Pettersdotter, född i Eggby 1853-10-07, infl.från Berg 1872, utfl. till Sven Mikaelsgården 1873
Piga Anna Charlotta Ljungqvist, född i Varnhem 1850-09-11, in Öfverbo Nohlgården 1872, dit igen 1876

1873 arrenderar sterbhuset ut Borregården:
Arrendator Alexander Berg, född i Marum 1844-03-25
Hustrun Eva Kristina Sandgren, född i Falköping 1845-12-29   Båda infl. från Marum 6/10 1874
Dotter Alma Ester Olivia, född i Varnhem 1876-06-03  
- hela familjen flyttar till Källby 24/10 1879
 
Tjänstefolk;
Dräng Ernst Karlsson Kanon, född i Öglunda 1858-02-09, infl. från Sandlid Backa 1875, ut Sköfvde 1876
Dräng Johannes Andersson, född i Skärf 1820-06-02, infl.från Sven Mikaelsgården 1875, ut Skärf 1876
Dräng Gustaf Brand, född i Lundby 1856-04-25, infl. från Lundby 1876, utfl. dit igen 1878
Piga Mathilda Kristina Gustafsdotter, född i Varnhem 1860-04-15, in  Eggby 5/11 1977, ut Källby 24/10 1879
 
Ny arrendator 1879:
 Mannen Lars Johan Andersson, född i Lerdala 1849-08-10, infl. från Lerdala 1879
 Tjänstefolk;
Dräng Anders Gustaf Aronsson, född i Berg 1860-10-29, infl. från Berg 1879
Dräng August Andersson, född Lerdala 1863-08-23, infl.från Lerdala 1879
Piga Augusta Eleonora Gustafsdotter, född i Sk. Åsaka 1863-06-21, infl.från Berg 1879, utfl.till Lerdala 1880
 
Hyrande Borregården;
Enkmannen Petter Lindqvist, född i Varnhem 1806-01-18, utfl. till Nohlgården Öfverbo 1872
Dotter Mathilda Lindqvist, född i Varnhem 1841-10-25, utfl till Nohlgården Öfverbo 1872
Son f.d.rekryten vid Lif.Gard. Frans Lindqvist, f. Varnhem 1845-09-09, in Stockholm 1871, ut Sköfde 1872

    

**********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
Soldat Pehr Andersson Skarp, född i Broddetorp 1825-09-29
Hustrun Maria Johansdotter, född i Stenstorp 1829-11-08
Dotter Maria Greta, född i Varnhem 1857-07-19
Son Carl Otto, född i Varnhem 1863-04-15
Son Gustaf Alfrid, född i Varnhem 1865-11-18
 
Skarp rymd till Amerika 1870, betyg till Amerika 1872

Hustrun rymd till Amerika, betyg till Amerika 1872
Maria Greta rest till Amerika 6/12 1872
Carl Otto rest till Amerika 1874
Gustaf Alfrid rest till Amerika 1872, (Not; betyg som ovan.)
 
Ny soldat 1870;
Soldat August Pettersson Thimm, född i Varnhem 1850-07-29, infl. från Rickesäter 1870
Hustrun Fredrika Johansdotter, född i Varnhem 1852-06-20, infl. från Borregården 1872 (se ovan!)
Dotter Hulda Josefina, född i Varnhem 1873-05-30
Son Axel Linus, född i Varnhem 1875-11-04
Dotter Ada Natalia, född i Varnhem 1878-02-12    - Död 6/7 1880

Husförhörslängd
Varnhem Al:12 (1880-1895)
Klostret Borregården ¾ mantal

 Ägare Gustaf Anderssons sterbhus

Kvarboende sterbhusägare:
Änkan Stina Reinholdsdotter, född i Varnhem 1828-03-15, flyttar till Borregården Trädet ? 4/11 1891
Son August Gustafsson, född i Varnhem  1863-03-17 - gifter sig 1885 och tar över brukandet av gården
Dotter Maja Stina Gustafsdotter, född i Varnhem 1863-03-17, ut till Ulfsgården 3/11 1882 gift med 
August Matsson i Ulfsgården - som blir ny ägare

Kvarboende sterbhusägare;
August Gustafsson, född i Varnhem 1863-03-17       
Hustrun Johanna Jonsson, född i N. Lundby 1863-02-06      - Vigda 11/12 1885
Son Justus Samuel, född i Varnhem 1886-09-02
Dotter Ester Johanna, född i Varnhem 1888-04-29
- familjen flyttar till N.Lundby 1889
 
Tjänstefolk;
Piga Gustafva Sandberg, född i Sköfde 1857-12-02, infl.från Trädgården 1883, utfl. till Sköfde 1884
Dräng Oscar Persson, född i Varnhem 1869-04-28, infl.från Berga 1885, utfl. till Broddetorp 1886
Piga Matilda Fredriksdotter, född i Öglunda 1865-09-30, infl.från Grufvesäter 1885, utfl.till Ulfsgården 1889
Dräng Carl Alfred Jonsson, född i Sk. Åsaka 1859-12-19, infl. från Eggby 1886, utfl.till Eggby 1889
Piga Anna Elisabet Storm, född i N.Lundby 1869-08-24, in Hammarsqvarn 1886, utfl. till N.Lundby 1887
 
Arrendator till 1884;
Lars Johan Andersson, född i Lerdala 1849-08-09, utfl.till Sk. Åsaka 1884
 
Ny ägare 1884 dottern med man;
Mannen August Matsson
, född i Varnhem 1858-01-05
Hustrun Maja Stina Gustafsdotter, född i Varnhem 1863-03-17      Gifta 3/11 1882
Dotter Ester Maria, född i Varnhem 1883-08-22
Dotter Berta Kristina, född i Varnhem 1888-06-17
Son Gustaf Hilmer Mathias, född i Varnhem 1890-06-12
Dotter Hildur Ingeborg, 1892-07-05
 
I brödet (i hushållet);
Enkan Stina Reinholdsdotter, född i Varnhem 1828-03-15, in från Borregården 1891
 
Tjänstefolk;
Dräng Anders Gustaf Aronsson, född i Berg 1860-10-29, utfl. till Lerdala 1882
Dräng August Andersson, född i Lerdala 1863-08-23
Piga Augusta Kristina Lilja, född i Lerdala 1862-09-19, infl. från Berg 1880, utfl. till Broddetorp 1882
Piga Maria Charlotta Karlsdotter, född i Istrum 1862-05-27, infl. från Berg 1882, utfl. till Lundby 1883
Piga Eva Johansdotter, född i Wättlösa 1865-09-07, infl.från Wättlösa 1882,utfl. till Fellingsbro 1885 (Not; “För okunnighet i sin kristendom förbjuden eller varnad att begå H.H. nattvard”)
Piga Anna Kristina Berntsdotter, f.Lundby 1859-07-02, in Wäberga Backa 1884, utfl. till Fellingsbro 1885
Dräng Carl Johan Sandberg, f. Sköfde 1867-12-09, in Smedjebacken 1884, ut Sköfde 1886
Dräng Frans Oskar Svensson, född i Ledsjö 1868-03-24, in Ledsjö 1884, ut till Trädgården Björkelund 1885
 Piga Anna Elisabet Johansdotter, född i Marka 1869-11-12, infl.från Björsgården 1890, utfl. till Backa 1891
Piga Charlotta Matilda Johansson, född i N.Lundby 1871-04-20, infl. från N.Lundby 1890
Dräng August Kjellén, född i N,L. 1868-01-09, infl. från N.L. 1890, utfl. till Björsäter 1891
Dräng Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1871-10-13, infl. från N.L. 1890, utfl. till Pickagården 1891
Piga Milda Albertina Front, född i Lerdala 1874-01-19, infl. från Eggby 1891, utfl. till Kyrkebo 1893
Piga Matilda Fredriksdotter, född i Öglunda 1863-09-30, utfl. till Nordamerika 1892
Dräng Frans Alfrid Larsson, född i Varnhem 1857-04-22, infl. från Fogdegården 1891, utfl. dit igen 1894
Piga Anna Sofia Andersdotter, född i Götened 1867-02-28, infl. från Wättlösa 1892, utfl. till N.L. 1894
Dräng Erik Fält, född i Warnhem 1876-09-28, in  Hålltorp Soldatbost. nr. 5 Westg. Reg. Gudh. Comp. 1892,
utfl. till St. och L. Hålltorp 1893
Piga Ada Matilda Johansdotter, född i Öglunda 1873-12-28, infl. från Ögl. 1893, utfl. dit igen 1894
Piga Amanda Karolina Johansdotter, f. Friggeråker 1864-11-22, in Falköping 1894, utfl. till Friggeråker 1895
Dräng Frans Gustaf Adolfsson, född i Varnhem 1870-04-21, infl. från Prestegården Källehagen 1894
Dräng Klas Albert Bolin, född i Warnhem 1878-10-23, infl. från Engarås Dunagården 1894

Borregården hyrande;
Arbetaren August Andersson
, född i Lerdala 1863-08-23           
Hustrun Maria Charlotta Karlsdotter, född i Istrum 1862-05-27      Gifta 15/4 1887
Son Johan Adolf, i Lerdala 1887-05-19
- familjen flyttar till Stockholm 1888
 

**********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
Soldat August Pettersson Thimm, född i Warnhem 1850-07-19          
Hustrun Fredrika Johansdotter, född i Warnhem 1852-06-20
Dotter Hulda Josefina, född i Warnhem 1873-05-30
Son Axel Linus, född i Warnhem 1875-11-04
Dotter Ada Natalia, född i Warnhem 1878-02-12   -  Död 6/6 1880
Dotter Agnes Maria, född i Warnhem 1880-12-04
Dotter Augusta Olivia, född i Warnhem 1884-01-27   - Död 19/3 1884
 - familjen utflyttad till Hasselbacken soldattorp, N. Lundby 1884
 
Ny soldat 1884;
Soldat Carl Gustaf Johansson Wallin, född i Eggby 1863-01-22, in från Wäberga Rote, Solberga, Hagen
Hustrun Lotta Karolina Andersdotter, född i Häggum 1860-06-01, in Häggum 1884.   Vigda 21/11 1884
Son Johan Vincentius, född i Warnhem 1886-01-21     Död ⅔ 1895
Dotter Helena Maria, född i Warnhem 1888-07-31
Dotter Sofia Elisabet, född i Warnhem 1890-10-04
Dotter Hilma Wilhelmina, född i Warnhem 1892-01-14
Son Arvid Wilhelm, född i Warnhem 1894-01-04

Göteborgs Aftonblad 1924-10-11 Göteborgs Aftonblad 1924-10-11

Församlingsbok
Varnhem Alla:1 (1895 - 1922)
Klostret Borregården ¾ Mantal

 





Kvarboende ägare;
August Mattsson
, född i Varnhem 1858-01-05, Hemmansägare/ Kreaturshandlare
Hustrun Maja Stina Gustafsdotter, född i Varnhem 1863-03-17        Gifta 3/11 1882
Dotter Ester Maria, född. i Varnhem 1883-08-22                                  
Dotter Berta Kristina, född i Varnhem 1888-06-17
Son Gustaf Hilmer Mathias, född i Varnhem 1890-06-12
Dotter Hildur Ingeborg, född i Varnhem 1892-07-05
Son August Bertil, född i Varnhem 1895-08-01
Son Lennart Samuel, född i Varnhem 1897-05-14
Son Erik Valdemar, född i Sköfde 1903-05-18
- familjen utflyttar till Sköfde 1904
 
Ägare
Änkan Elisabet Andersson f. Eriksson
, född i Karlstad 1849-09-29, infl.från N.L.12/11 1902.  
Änka 31/12 1893 - Död 29/12 1907
 
Tjänstefolk;
Dräng Josef Emil Johansson, född i Segerstad 1870-05-11, utfl. till Skövde landsf. 1896
Dräng Johan Albin Strömberg, född i N. Lundby 1877-01-16, utfl. till Ulunda 1896
Piga Karolina Emilia Gustafsson, född i Warnhem 1880-01-10, in Djeknakrogen 1895, utfl. dit igen 1896
Piga Decentia Dorotea Johansson, född i Odensåker 1877-03-05, in Sköfde landsf. 1895, utfl. till Berg 1897
Piga Emma Kristina Holmström, född i Ottravad 1871-12-04, infl. från Dimbo 1895, utfl.l. till Sköfde
Piga Matilda Andersson, född i Eggby 1870-12-20, infl. från Eggby 1896, utfl. till N.Lundby 1898
Dräng Frans Wilhelm Johansson, född i N.Lundby 1879-12-25, infl. från N.L. 1896, utfl. dit igen 1897
dräng Karl Johan gustafsson, född i Warnhem 1874-01-11, infl. från, Liden 1896, utfl. till Björsgården 1897
Piga Karolin Jupiter, född i Gudhem 1869-01-01, in Gudhem 1896, utfl. till Ändabäcken 1900 tills. m. barnen
O.ä.son Henning, född i Gudhem 1892-07-27
O.ä.dotter Ebba Maria, född i Gudhem 1899-02-13
Dräng Karl august Johansson, född i Warnhem 1881-06-12, infl. från Skärf 1897, utfl. till Eggby 1898
Dräng Oskar Edvin Qvick, född i Kungsholms förs. Stockholm, 1878-11-01, in Fjellet, Allmän mark 1897,
utfl. dit igen 1898
Dräng Lars Johan Stenvall, född i Bolum 1869-04-07, infl. från Bolum 1898, utfl. till N. Lundby 1899
Dräng Johan August Andersson, född i Ransberg 1876-05-13, in Kyrkefalla 1898, utfl. till Öglunda 1899
Dräng Karl Alexander gustafsson, född i Norra Lundby 1875-07-14, in Skärf 1899, utfl. till Sköfde l.f.1900
Dräng Konrad Wilhelm Grann, född  Warnhem 1883-06-15, in Fogdegården 1899, utfl. till Sätuna 1900
Dräng Karl Anders Persson, född i Sk. Åsaka 1877-05-18, infl. från Sätuna 1900, utfl. till Vinköl 1902
Dräng Per Johan Gustafsson, född i Bolum 1883-03-03, infl. från Sätuna 1900, utfl. till Norra Lundby 1901
Piga Ida Albertina Larsdotter, född i Sätuna 1881-04-23, infl. från Sätuna 1900, utfl. dit igen 1901
Dräng Karl Albin Karlsson,född i Bolum 1880-05-07, infl. från Sätuna 1901, utfl. till Norra Lundby 1902
Piga Anna Maria Stenvall, född i Hornborga 1880-11-22, in Broddetorp 1901, utfl. till Norra Lundby 1902
 
Undantagsegan
Enkan Stina Reinholdsdotter, född i Warnhem 1828-03-15      Död 8/11 1911
 
F.d. arrendator in 1905;
Karl Gideon Jonsson, född i Hornborga 1882-07-07 infl. från Bolum 1905, utfl. dit igen 1908
 
Tjänstefolk;
Piga Augusta Olivia Tornblad, född i Broddetorp 1884-09-22, infl. från Bolum 1905, utfl. till Sköfde 1907
Dräng Johan August Henrik Johansson, född i Bjurum 1889-11-28, in Bolum 1905, ut till Broddetorp 1905
 
Ny ägare Borregården 1908;
Hemmansägare Lars Peter Johansson, född i Norra Lundby 1857-08-28  från Stenum 1908
Hustrun Emma Matilda Larsdotter, född Böja 1860-07-23        Vigda 28/10 1884
Dotter Anna Matilda, född i Stenum 1886-02-01
Dotter Elin Karolina, född i Stenum 1888-12-18
Son August Werner, född i Stenum 1891-09-07
Son Anton Ferdinand, född i Stenum 1894-02-05
Son Gustaf Bertil, född i Stenum 1896-10-11, utfl. till Sköfde 1916, infl. därifrån igen 1917
Dotter Elna Elisabet, född i Stenum 1899-05-16
 

 **********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
 
Ny ägare för Haga, när soldatfunktionen avskaffas och torpet säljs till lärarinnan Johanna Örn i Eggby med brukare A. Stig i Varnhem.
 
Kvarvarande soldat först en tid som arrendator;
F.d. soldaten Karl Gustaf Johansson Wallin,född i Eggby 1863-01-22, utfl. till Amerika 1905
Hustrun Lotta Karolina Andersdtr, f. Häggum 1860-06-01, utfl. till Amerika 1907  Vigda 21/11 1884
Dotter Helena Maria, f. Warnhem 1888-07-31, ut till Sköfde 1902, in igen därifrån 1905, ut till Amer. 1805
Dotter Sofia Elisabet, f. Warnhem 1890-10-04, utvandrade till mormomlandet Utah, Nord Amerika 1907
Dotter Hildur Wilhelmina, född i Warnhem 1892-01-14, utfl. till Nord Amerika 1907
Son Jon Wilhelm, född i Warnhem 1895-09-20     Död 11/4 1896
Dotter Ester Eugenia, född i Warnhem 1897-02-10, utfl. till Amerika 1907
Dotter Ellen Karolina, född i Warnhem 1898-09-20   Död 15/3 1899
Son Karl Joel (icke döpt), född i Warnhem 1900-02-23, utfl. till Amerika 1907
Son Gustaf Adolf (icke döpt), född i Warnhem 1901-06-08, utfl. till Amerika 1907
son August Enok (icke döpt), född i Warnhem 1902-09-27, utfl. till Amerika 1907
 
Arbetaren Johannes Andersson
, född i Varnhem 1839-01-10 - infl. från Hustru Ingridsg./Nytorp 1902
Hustrun Fredrika Adamsson, född i Fägred 1844-09-21           
- utflyttad dit igen 1905

Arrendator för gamla soldattorpet Haga 1918;
Byggnadssnickare Teodor Anselm Krantz, född i Valtorp 1882-09-24 - med familj in från Dala 1918
Hustrun Anna Charlotta Andersson, född i Fröjered 1881-06-05        Vigda 20/1 1911
Dotter Ester Hanna Linnea, född i Fröjered 1913-01-05
Dotter Gerda Hildur Viktoria född i Fröjered 1814-12-06
Son Karl Erik Georg, född i Varnhem 1919-08-22

Församlingsbok
Varnhem Alla:2 (1922 - 1938)
Klostret nr 6 Borregården ¾ Mantal

 
Kvarboende ägare Borregården;

Hemmansäg. Lars Peter Johansson, född i Norra Lundby 1857-03-28
Hustrun Emma Matilda Larsdotter, född i Böja 1860-07-13   -  Död 16/12 1826
Dotter Anna Matilda Johansson, född i Stenum 1886-02-01, utfl. till Synnerby 1930, infl. därifrån 1935
Dotter Elin Karolina, född i Stenum 1888-12-18, utfl. till Våmb 1937, infl. därifrån 1938
Son August Werner, född i Stenum 1891-09-07
Son Anton Ferdinand, född i Stenum 1894-02-05, utfl. till Våmb 1930
Son Gustaf Bertil, född 1896-10-11 i Stenum,
Dotter Elna Elisabet, född i Stenum 1899-05-16, utfl. till Fogdegården 1935
 
Ny arrendator för Borregården 1932;
Mannen Lars Alfred Karlsson, född i Sk. Åsaka 1885-08-16, infl. från Stenum 1932, ut Holmestad 1936

Tjänstefolk;
Brorsonen, lantarb. Erik Martin Natanael Karlsson, född i Stenum 1915-09-04, in Stenum 1932, dit igen 1933
Lantarb. Gustav Sigfrid Gunnar Karlsson, född i Stenum 1913-09-29, in Stenum 1933, utfl. dit igen 1934
Lantarb. Gustav Arne Ragnar Sjölin, född i Valtorp 1915-10-12, infl. från Husaby 1934, ut till N. Lundby 1936
Hushållerskan Alfhild Maria Johansson, född i Trökörna 1910-08-30, in Öttum 1932, utfl. dit igen 1933
Hushållerskan Augusta Viktoria Sten, född i Eggby 1888-01-07, infl. från Eggby 1936, utfl. dit igen 1938

Hyrande på Borregården;
Jordbruksarbetaren Knut Oskar Johansson
, född i Vinköl 1911-04-20
Hustru Karin Johanna Margareta, född i Kvänum 1907-10-15           Vigda 4/3 1933
Bådas son f. ä. Lars Ivar Ernst, född i Lidköping 1932-06-07
Son Knut Per Rune född i Skara 1935, utfl. till Skara 1936
 
Hyrande;
Gårdsägaränkan Frida Katarina Holm, född Söberg, född i Svärdsjö, Falu l.f. 1880-03-07,
infl. från Nässjö 1934, utfl. till Fogdehagen 1934.
Änka 5/10 1928 efter gårdsäg. Axel Emil Teodor Karlsson, död i Mjölby.
 

 **********************************************************************************************

Soldatboställe N:o 8 Wästergötlands regemente, Gudhems Compani; 
 (Följ Hagas vidare öden på länken ovan!)

Äger och brukar lärarinnan Johanna Örn, Skage i Eggby 
Brukar Haga;
Jordbruksarb. Gustaf Albin Johansson, f. Sventorp 1888-03-08 - in med familj fr. Backa/Billdal 1923
Hustru Augusta Elisabet Krants, född i Bolum 1892-08-11                                   
 Son Oskar Wilhelm, född  Bolum 1912-04-17 
Dotter Elsa Maria Linnea, född i Bolum 1915-11-04
Son Sven Albin, född i Bolum 1917-08-06
Dotter Ingrid Svea Elisabet (dövstum), född i Bolum 1919-08-07
Son Arvid Erland, född i Bolum 1921-01-08
Dotter Britta Rakel Kristina, född i Bolum 1924-06-26
- familjen utflyttad till Ulunda/Rosenlund 1928
 
Ägaren flyttar in på Haga med systern 1926;
F d. Folkskollär. Johanna Örn, född i Ryda 1861-05-08 - båda inflyttar från Billeqvarn 1926
Systern f.d. Handl. Elisabet Örn, född i Ryda 1863-12-22

År 1940 ur registret Sveriges befolkning

Klostret Borregården
Johanssons sterbhus, Emma Mathilda

Änkling Lars Petter Johansson, född i Norra Lundby 1857-03-28
Arrendator sonen August Verner Johansson, född i Stenum 1891-09-07
Arrendator sonen Gustaf Bertil Johansson, född i Stenum 1896-10-11
Hushållerskan Elin Karolina Johansson, född i Stenum 1888-12-18

År 1950 ur reg. Sveriges befolkning

Borregården Klostret 6:1
Arrendator Gustaf Fritiof Jonsson, född i Bolum 1910-12-22
Hustrun Linnea Eulalia Jonsson, född Larsson  i Bolum 1912-01-17
Dotter Berit Irene Jonsson, född i Falköping 1942-05-08
Dotter Bodil Inga-Maj Jonsson, född i Lidköping 1944-01-22
Son Bror Inge Jonsson, född i Falköping 1945-12-15

1948 skrivna; Norra Lundby, Skaraborgs län, Tranum 1:6
1961 skrivna; 1961: Stenum, Skaraborgs län, Ekås St 1:2

Här bor också; 
Elna Elisabet Nyström, född Johansson i Stenum 1899-05-16

År 1975 ur registret Sveriges befolkning
 
Borregården
August Verner Johansson
, född i Stenum 1891-09-07
Adress: Pl. 4010, Varnhem, Axvall

År 1985 ur registret Sveriges befolkning
 
Borregården

Leif  Tore Larsson, född i Våmb 1942-10-10
Inga Birgitta Larsson, född i Falköping 1942-07-31
Leif Anders Larsson, född i Varnhem 1978-12-12

Adress: Borregården, Varnhem, 532 02 Axvall

Ägarna 2017 prisas för att varsamt ta hand om sin Borregård 2017-05-19

Artikeln hittas på; http://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2017/05/pristagare-borregarden-2017.pdf

Se ett inslag om Borregården på video!

http://www.lantbruksnytt.com/tv/program/2017-07-15/ - klicka gärna på länken för att se och höra!
Inslaget om Borregården startar efter 4 min 30 sekunder.

Ökull - Borregårdens Naturreservat

Bild från; https://www.platabergensgeopark.se/portfolio/okull-borregarden/ Bild från; https://www.platabergensgeopark.se/portfolio/okull-borregarden/

Ökull - Borregården ligger ungefär två kilometer från Varnhem och är en del av Vallebygdens kamelandskap. Här finns en rik flora av svampar, mossor och kärlväxter

Bildat: 2007
Areal: ca 72 hektar
Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kommun: Skara


Naturreservatet Ökull-Borregården ligger längst söder ut i Valle härad. Här är landskapet böljande och varierat, med kullar, åsryggar och små sjöar.

Detta speciella område är ett resultat av sista istiden, och är något som man kallar ett kamelandskap. När isen smälte efter sista istiden blev klimatet plötsligt kallare under en period. Det gjorde att isavsmältningen stannade upp, och iskanten låg stilla över samma område en längre tid – precis här vid Valle. Stora älvar av smältvatten transporterade mängder med grus och sediment. Här blev även större och mindre isblock begravda i gruset. När dessa smälte bildades det gropar i landskapet – dödisgropar.

Sediment avsattes även i sprickor ovanpå den stora isen, och bildade senare kullarna i kamelandskapet. Under isen skapade rinnande vatten åsryggar av sten och grus – rullstensåsar. Alla dessa landformer och flera andra är grunden för det kuperade landskap och den mångfald vi ser idag.

Området kan nås både från Valle stugby i väster och Varnhem i öster. Går du från Varnhem ser du en stor dödisgrop som är nästintill perfekt rund. En perfekt picknickplats!

Ökull var en kungsgård under medeltiden. Hit kom kungen ridande med sitt följe och på kungsgården bodde kungens representant i trakten. På 1500-talet omvandlades Ökull till en by, som 300 år senare slogs ihop till en storgård.

Markerna kring Borregården har förmodligen tillhört Varnhems kloster innan de togs över av enskilda ägare.
I det här reservatet hittar du kalkfuktängar, rikkärr, naturbetesmarker och ädellövskog. Här finns också en rik svamp- moss- och kärlväxtflora. I sjöarna finns kransalger, som kräver klart vatten.

Den mest markerade åsen i reservatets kamelandskap heter Getaryggen och kan följas cirka fem kilometer norrut. 

Texterna från länsstyrelsen och Platåbergens geopark.