Varnhems Historia

 

A. 1 Varnhem historisk bebyggelse (ej kyrka)

Himmelskällan 1921. Foto S. Welin. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40508. Himmelskällan 1921. Foto S. Welin. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40508.

Att dricka brunn ur Himmels-källan var populärt i början av 1900-talet.

 

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid bild/bilder för den på denna sida!)

- Prästgården     (2 bilder)
- Ryttaregården eller Sven Michelsgården       (1 bild)
- Redsvenstorp - Piparetorp     (8 bilder)
- Ulunda 3/4 mantal     (2 bilder)
- Ulunda gård (1 bild)
- Nydal     (9 bilder)
- Konsum     (8 bilder)
- Gärdhem - Lisa Larssons Manufakturaffär & Knut Ohlssons Cykelverkstad     (12 bilder)
- Runhem - Café, kiosk och cykelverkstad- senare taxistation och matbespisning    (18 bilder)
- Lindåkra byggs i Varnhem 1951     (1 bild)
- Ivarstorp     (4 bilder)
- Hålltorp     (5 bilder)

- Hålltorps kvarn     (2 bilder)
- Bille kvarn     (8 bilder)
- Blomsdals och Gustafsfors kvarn     (2 bilder)
- Ulunda kvarn     (2 bilder)
- Ähle kvarn     (1 bild)
- Ökull & dess kvarn & mejeri     (2 bilder)

- Klostergården 1925 -->     (7 bilder)
- Trädgården och Trädgårdens mejeri 1930-tal     (2 bilder)
- Klosterdahl; förr Borregården - senare folkskolan     (6 bilder)
- Klockarjorden/Klockarebohlet - mellanskolan - Kyrkogatan     (4 bilder)
- Ljungstorpsvägen - Fattigstugan Ljungstorp - Fermakorsningen     (10 bilder)
- Järnväg     (5 bilder)
- Himmelskällan     (11 bilder)
- - -
- Varnhemskarta 1804 - med alla gårdsnamn     (1 karta)
- Varnhemskarta 1844      (1 karta)                       
- - -
- sidan kan nu inte innhålla fler bilder på denna sida - gå till fortsättning genom att klicka på länken nedan!

- FORTS!  SIDA A. 2 Varnhems historiska bebyggelse (inte kyrkan) - med många Varnhemsbor

Totalt på denna sida A. 1 + A.2 ; 2016-04-22 = 136 + 35 bilder = 171 bilder

Prästgården (2 bilder)

A. 1 Skarke Prästgård byggd 1880 av kyrkoherde David Holmgren. Foto 1918 med 1904 efterträdande och inflyttade kyrkoherden Armand von Sydow, född 1856 och frun Signe Elisabet Ingeborg, född Forslund 1867. En av de fyra sönerna och dottern Brit Selma Engelborg Andrietta, född 1902. von Sydow innehade tjänsten 1904-1930. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 1 Skarke Prästgård byggd 1880 av kyrkoherde David Holmgren. Foto 1918 med 1904 efterträdande och inflyttade kyrkoherden Armand von Sydow, född 1856 och frun Signe Elisabet Ingeborg, född Forslund 1867. En av de fyra sönerna och dottern Brit Selma Engelborg Andrietta, född 1902. von Sydow innehade tjänsten 1904-1930. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 1 (2) Endast digital bild! Prästgården från luften. SAJ från Backa över Prästgårdens ägor i gamla Skarke mot Varnhems by (Gamla Klosters by) - flygfoto från 1950-talet. Man kan se att även här på "slätten" så krävdes kraftiga terasseringar för att uppnå rätt läge för spåren! Varnhem ingick i Skarke socken (ev. även Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än en km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parentes. (Bengans historiesida; http://wadbring.com/historia/sidor/varn.htm) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. läs mer på www.saj-banan.se!
A. 1 (2) Endast digital bild! Prästgården från luften. SAJ från Backa över Prästgårdens ägor i gamla Skarke mot Varnhems by (Gamla Klosters by) - flygfoto från 1950-talet. Man kan se att även här på "slätten" så krävdes kraftiga terasseringar för att uppnå rätt läge för spåren! Varnhem ingick i Skarke socken (ev. även Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än en km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parentes. (Bengans historiesida; http://wadbring.com/historia/sidor/varn.htm) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. läs mer på www.saj-banan.se!

Ryttaregården eller Sven Michelsgården (1 bild)

A. 2 Sven Michelsgården eller Ryttaregården år 1915. Från höger: Hemmansägaren Olof August Petttersson, född 1829 - död 1918. Hans son Karl Wilhelm Bernhard Pettersson, född 1878 med hustrun från 1911 Agda Maria Theresia, född Bjelke 1884 och deras son Karl Olof Anders, född 1912 samt dottern Ingrid Anna Maria född 1915 (1 år)- senare gift Holmberg. Därefter står Hilma Pettersson och Berta Lövgren. Gården tillhör sedan 1960 Kungliga Historie-, Antikvitets- och Vitterhetsakademien. Karl Pettersson, den siste private ägaren, var tekniskt intresserad och något av en tusenkonstnär. Bl a tillverkade han ljusstakar av trä till klosterkyrkan och nyckel till kykrporten, mm. Insatt, Kent Friman, 2014-02-14
A. 2 Sven Michelsgården eller Ryttaregården år 1915. Från höger: Hemmansägaren Olof August Petttersson, född 1829 - död 1918. Hans son Karl Wilhelm Bernhard Pettersson, född 1878 med hustrun från 1911 Agda Maria Theresia, född Bjelke 1884 och deras son Karl Olof Anders, född 1912 samt dottern Ingrid Anna Maria född 1915 (1 år)- senare gift Holmberg. Därefter står Hilma Pettersson och Berta Lövgren. Gården tillhör sedan 1960 Kungliga Historie-, Antikvitets- och Vitterhetsakademien. Karl Pettersson, den siste private ägaren, var tekniskt intresserad och något av en tusenkonstnär. Bl a tillverkade han ljusstakar av trä till klosterkyrkan och nyckel till kykrporten, mm. Insatt, Kent Friman, 2014-02-14

Redsvenstorp - Piparetorp     (8 bilder)

A. 3 Endast digital bild! (då pappersbilden saknas i pärm!) Före 1920 nybyggt bostadshus ett stycke från äldre husplats med nygrusade gångar. Bild Varnhemsbygden 2006/Alf Hansson. Karl Pettersson hemmansägare friköpte Redsvenstorp och byggde. Dör 25/5 1920. På bilden från vänster: Pigan Anna Olausson, hustrun Karolina Pettersson, Karl Pettersson och sonen Sven Pettersson. Den i dagligt tal ofta använda benämningen Piparetorp härrör från den militära titeln "Pipare", som var en flöjtblåsare inom det militära. Redsvenstorp var tidigare ett Pipare Boställe 1775 - 1830 senare till kronan helt indraget Fanjunkareboställe 1830 - ca 1875, därefter arrenderades det ut av Kronan och såldes till sist till Karl Pettersson. Pipare har levt kvar i folkminnet och bonden på Redsvenstorp har alltid kallats "Piparn" i folkmun. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 Endast digital bild! (då pappersbilden saknas i pärm!) Före 1920 nybyggt bostadshus ett stycke från äldre husplats med nygrusade gångar. Bild Varnhemsbygden 2006/Alf Hansson. Karl Pettersson hemmansägare friköpte Redsvenstorp och byggde. Dör 25/5 1920. På bilden från vänster: Pigan Anna Olausson, hustrun Karolina Pettersson, Karl Pettersson och sonen Sven Pettersson. Den i dagligt tal ofta använda benämningen Piparetorp härrör från den militära titeln "Pipare", som var en flöjtblåsare inom det militära. Redsvenstorp var tidigare ett Pipare Boställe 1775 - 1830 senare till kronan helt indraget Fanjunkareboställe 1830 - ca 1875, därefter arrenderades det ut av Kronan och såldes till sist till Karl Pettersson. Pipare har levt kvar i folkminnet och bonden på Redsvenstorp har alltid kallats "Piparn" i folkmun. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (2) Endast digital bild! Fanjunkaren till höger är FLACH CARL G, Socken: Skärv By: Axvall, 5:e Södra Vadsbo Kompani. Detta är samtliga fanjunkare vid Skaraborgs Regemente åren 1880 - 1890 förutom en. Fanjunkaren längst till höger är alltså sonen till adelsmannen och fanjunkaren Carl Samuel Ph. Flach - indelningshafvare för Redsvendstorp 1850 - 1880. Ny indelningshafvare 1850; Herr Fanjunkaren Carl Flack född i Sandhem 1818 16/2 - flyttar in 1850 från Kyrkebo med familj Hustrun Stina Lisa Olofsdotter född i Habo 1820 2/9 Son Carl Gustaf född i Habo 1841 den 20/1 - till Rångedala 1856 - åter 1851 ut 1862 Son Alfrid Ferdinand i Harestad 1843 den 10/5 Dotter Lovisa Fredrika Mathilda Josephine född i Warnhem 1846 den 19/10 Son August Alexis född i Warnhem 1851 den 27/11 Dotter Augusta Olivia född i Warnhem 1854 den 15/3 Son Knut Rustan född i Warnhem 1856 den 23/5 Dotter Emma Eleonora Amalia född i Warnhem 1858 den 5/3 Son Oskar Axel född i Warnhem 1860 den 5/4 Dotter Maria Johanna född i Warnhem 1862 den 29/4 Hela familjen flyttar till Kjerr i Öglunda 1863. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (2) Endast digital bild! Fanjunkaren till höger är FLACH CARL G, Socken: Skärv By: Axvall, 5:e Södra Vadsbo Kompani. Detta är samtliga fanjunkare vid Skaraborgs Regemente åren 1880 - 1890 förutom en. Fanjunkaren längst till höger är alltså sonen till adelsmannen och fanjunkaren Carl Samuel Ph. Flach - indelningshafvare för Redsvendstorp 1850 - 1880. Ny indelningshafvare 1850; Herr Fanjunkaren Carl Flack född i Sandhem 1818 16/2 - flyttar in 1850 från Kyrkebo med familj Hustrun Stina Lisa Olofsdotter född i Habo 1820 2/9 Son Carl Gustaf född i Habo 1841 den 20/1 - till Rångedala 1856 - åter 1851 ut 1862 Son Alfrid Ferdinand i Harestad 1843 den 10/5 Dotter Lovisa Fredrika Mathilda Josephine född i Warnhem 1846 den 19/10 Son August Alexis född i Warnhem 1851 den 27/11 Dotter Augusta Olivia född i Warnhem 1854 den 15/3 Son Knut Rustan född i Warnhem 1856 den 23/5 Dotter Emma Eleonora Amalia född i Warnhem 1858 den 5/3 Son Oskar Axel född i Warnhem 1860 den 5/4 Dotter Maria Johanna född i Warnhem 1862 den 29/4 Hela familjen flyttar till Kjerr i Öglunda 1863. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
C. 14 (1) Nils Ljungström, dräng på Redsvenstorp på väg till Hålltorps kvarn 1925. Insatt av Kent Friman, 2014-02-26. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
C. 14 (1) Nils Ljungström, dräng på Redsvenstorp på väg till Hålltorps kvarn 1925. Insatt av Kent Friman, 2014-02-26. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (3) Endast digital bild! Snöröjare från Redsventorp i Ljungstorp 1950-tal. Arrendefamiljen Sven Carlsson med hustrun Valborg Carlsson och barnen Rolf, Bengt och Lennart, arrenderade Redsvenstorp (Pipatorp) mellan 1 maj 1950 till 15 sept 1958. De tog över efter Palm. Platsen är mellan Lövberga och Slottet. Där fanns på den tiden höga stenmurar på båda sidor om vägen. När första snöyran kom, lade sig snön mellan stenmurarna. Stenmurarna togs bort då vägen behövde breddas lite, då all trafik för tiden mellan Varnhem och Skövde gick via Ljungstorpsvägen. Nya vägen över berget byggdes fr o m mitten av 1950-talet. När nya vägen byggdes fick endast bussen och mjölkskjutsen köra via Storekullen över berget. Sven Carlsson, samlade upp all mjölk från Ljungstorp (Fermabrona via Storekullen, Prästatorp, Löten och ned till Fermabron igen) och körde den till Axvall. Barnen kunde inte gå i skolan före påsk. Rolf gick då hos Håkansson i skolan. På annandagen samlades många personer för att öppna vägen. Fotot är taget av Sven Carlsson på Redsvenstorp och det är hans traktor. Intressant för att minnas hur det kunde vara på landsbygden förr." Uppgifter och bild; Rolf Carlsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (3) Endast digital bild! Snöröjare från Redsventorp i Ljungstorp 1950-tal. Arrendefamiljen Sven Carlsson med hustrun Valborg Carlsson och barnen Rolf, Bengt och Lennart, arrenderade Redsvenstorp (Pipatorp) mellan 1 maj 1950 till 15 sept 1958. De tog över efter Palm. Platsen är mellan Lövberga och Slottet. Där fanns på den tiden höga stenmurar på båda sidor om vägen. När första snöyran kom, lade sig snön mellan stenmurarna. Stenmurarna togs bort då vägen behövde breddas lite, då all trafik för tiden mellan Varnhem och Skövde gick via Ljungstorpsvägen. Nya vägen över berget byggdes fr o m mitten av 1950-talet. När nya vägen byggdes fick endast bussen och mjölkskjutsen köra via Storekullen över berget. Sven Carlsson, samlade upp all mjölk från Ljungstorp (Fermabrona via Storekullen, Prästatorp, Löten och ned till Fermabron igen) och körde den till Axvall. Barnen kunde inte gå i skolan före påsk. Rolf gick då hos Håkansson i skolan. På annandagen samlades många personer för att öppna vägen. Fotot är taget av Sven Carlsson på Redsvenstorp och det är hans traktor. Intressant för att minnas hur det kunde vara på landsbygden förr." Uppgifter och bild; Rolf Carlsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mycket mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (4) Endast digital bild! Bysmeden Knut Johansson köper Redsvenstorp av Petterssons 1964. Bild av bostadshuset 2006. Foto Alf Hansson från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson. Gården Redsventorp köptes av Knut Johansson med köpebrev daterat 6 februari 1964. Enligt Bengt Jonsson, 2013, så köpte Knut gården av Sven Pettersson som fortfarande bodde i Smedsgården, Överbo. Knut var gift med, Ester, en syster till säljaren Sven Petterssons fru Margareta (Greta). Gården hade då en areal på 36 Hektar. Efter förvärvet köptes vissa närliggande ägor till. Gårdens byggnader var i behov av reparationer och efter övertagandet gjordes omfattande ombyggnad av byggnaderna. Med hjälp av Knuts söner och bror från Slottet kunde detta genomföras. 1967 inköptes en snöslunga som blev en verklig succé i bygden - alla ville ha hjälp när det var mycket snö. Ibland var behovet så stort att snöslungan kördes tre-skift och då hjälpte sönerna till med körningen. Sönerna Roland, Börje och Ingemar har byggt villor på gården. Sonen Ingemar övertog gården 1993 och då skiftade de bostadshus med varandra och Knut flyttade in det hus på gården som Ingemar byggt 1980. Det huset ligger på ungefär den plats där det tidigare huset låg och den tidigare ladugården låg på motsatta sidan av vägen. Det låga läget gjorde att när bäcken svämmade över vid högt vattenstånd kunde det komma in vatten i ladugården, enligt Arvid Petterssons utsaga. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (4) Endast digital bild! Bysmeden Knut Johansson köper Redsvenstorp av Petterssons 1964. Bild av bostadshuset 2006. Foto Alf Hansson från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson. Gården Redsventorp köptes av Knut Johansson med köpebrev daterat 6 februari 1964. Enligt Bengt Jonsson, 2013, så köpte Knut gården av Sven Pettersson som fortfarande bodde i Smedsgården, Överbo. Knut var gift med, Ester, en syster till säljaren Sven Petterssons fru Margareta (Greta). Gården hade då en areal på 36 Hektar. Efter förvärvet köptes vissa närliggande ägor till. Gårdens byggnader var i behov av reparationer och efter övertagandet gjordes omfattande ombyggnad av byggnaderna. Med hjälp av Knuts söner och bror från Slottet kunde detta genomföras. 1967 inköptes en snöslunga som blev en verklig succé i bygden - alla ville ha hjälp när det var mycket snö. Ibland var behovet så stort att snöslungan kördes tre-skift och då hjälpte sönerna till med körningen. Sönerna Roland, Börje och Ingemar har byggt villor på gården. Sonen Ingemar övertog gården 1993 och då skiftade de bostadshus med varandra och Knut flyttade in det hus på gården som Ingemar byggt 1980. Det huset ligger på ungefär den plats där det tidigare huset låg och den tidigare ladugården låg på motsatta sidan av vägen. Det låga läget gjorde att när bäcken svämmade över vid högt vattenstånd kunde det komma in vatten i ladugården, enligt Arvid Petterssons utsaga. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (5) Endast digital bild! Insatt av Kent friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (5) Endast digital bild! Insatt av Kent friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (6) Endast digital bild! Sommaren 1997 färdigställs den sista hässjan på Redsvenstorp av Knut Johansson tillsammans med barnbarnen Emil, Erik och Oskar (längst fram). (Bild och text från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson). INsatt av Kent Friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (6) Endast digital bild! Sommaren 1997 färdigställs den sista hässjan på Redsvenstorp av Knut Johansson tillsammans med barnbarnen Emil, Erik och Oskar (längst fram). (Bild och text från Varnhemsbygden 2006 ur artikel av Alf Hansson). INsatt av Kent Friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 3 (karta 1) Endast digital bild! Detta är de gränser som fastställdes i rågångsutstakningen 1830 - den är gjord åren efter undertecknandet av rågångsutstakningen. Redan då hängde Lilla och Stora Hålltorp ihop med Stenhammarens in- och utägor, som gränsar i norr och öster - även om lantmätaren på den här kartan råkat skriva Stenkullens in - och utägor. Hammare = Kulle vid tiden i språkbruket. Hauboist; är en militärmusiker som trakterade blåsinstrument - dvs ett annat ord för "Pipare" Boställe. Kartan anger delvis felaktigt att "Torpet till Resvenstorp" omges av Ögelunda ägor. Istället finns i angränsande äga soldattorp Nr 327 som tillförts Lilla Hålltorp och Öglunda Stommens rusthåll! Området ligger i Ljungstorp som en tilldelning till Resvenstorp efter skiftet av Billingeliderna. Insatt av Kent Friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorsphistoria.se!
A. 3 (karta 1) Endast digital bild! Detta är de gränser som fastställdes i rågångsutstakningen 1830 - den är gjord åren efter undertecknandet av rågångsutstakningen. Redan då hängde Lilla och Stora Hålltorp ihop med Stenhammarens in- och utägor, som gränsar i norr och öster - även om lantmätaren på den här kartan råkat skriva Stenkullens in - och utägor. Hammare = Kulle vid tiden i språkbruket. Hauboist; är en militärmusiker som trakterade blåsinstrument - dvs ett annat ord för "Pipare" Boställe. Kartan anger delvis felaktigt att "Torpet till Resvenstorp" omges av Ögelunda ägor. Istället finns i angränsande äga soldattorp Nr 327 som tillförts Lilla Hålltorp och Öglunda Stommens rusthåll! Området ligger i Ljungstorp som en tilldelning till Resvenstorp efter skiftet av Billingeliderna. Insatt av Kent Friman, 2014-02-25. Läs mer på www.ljungstorsphistoria.se!

Ulunda 3/4 mantal     (2 bilder)

A. 4 (1) Vid en förstoring av fotot kan man se att mangårdshuset till Stora Ulunda liksom flygelbyggnaden (se fotot ovan) nyligen har ombyggts och trädgårdens träd ser relativt nyplanterade ut, liksom nylagd stenmur. Fotot borde vara taget under 1880-talet. Mannen som håller i hästen är troligen Pehr August Pettersson och han var son till föregående ägaren till Ulunda, Petter Andersson. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster Märta Carlsdotter och svågern Jonas Andersson. Åren 1885-87 ägdes Ulunda av fabrikör Nils Lundberg. Hans dotter Hedvig Lundberg, som då var i 10-årsåldern skicakde fotot till hembygdsföreningen 1961 med följande upplysningar: "Mannen som håller i hästen är Pettersson och var bror till en föregående ägare till Ulunda. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster och svåger Jonas Andersson." Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 4 (1) Vid en förstoring av fotot kan man se att mangårdshuset till Stora Ulunda liksom flygelbyggnaden (se fotot ovan) nyligen har ombyggts och trädgårdens träd ser relativt nyplanterade ut, liksom nylagd stenmur. Fotot borde vara taget under 1880-talet. Mannen som håller i hästen är troligen Pehr August Pettersson och han var son till föregående ägaren till Ulunda, Petter Andersson. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster Märta Carlsdotter och svågern Jonas Andersson. Åren 1885-87 ägdes Ulunda av fabrikör Nils Lundberg. Hans dotter Hedvig Lundberg, som då var i 10-årsåldern skicakde fotot till hembygdsföreningen 1961 med följande upplysningar: "Mannen som håller i hästen är Pettersson och var bror till en föregående ägare till Ulunda. Han var bosatt i Fiskaregården hos sin syster och svåger Jonas Andersson." Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 4 (2) Ulunda ca 1920. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14
A. 4 (2) Ulunda ca 1920. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14

Ulunda gård (1 bild)

A. 39 (1) Endast digital bild. Ulunda gård mitt emot Himmelskällan. Syskonen Blomgren 1920 framför Ulunda gård som familjen hyrde - mitt emot Himmleskällans restaurang. Markerad är Hilda Blomgren, gift Engstrand och mor till Margit - flickan med vita rosetten, mor till Gudrun Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.Insatt av Kent Friman, 2014-04-07
A. 39 (1) Endast digital bild. Ulunda gård mitt emot Himmelskällan. Syskonen Blomgren 1920 framför Ulunda gård som familjen hyrde - mitt emot Himmleskällans restaurang. Markerad är Hilda Blomgren, gift Engstrand och mor till Margit - flickan med vita rosetten, mor till Gudrun Ramviken. Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.Insatt av Kent Friman, 2014-04-07

Nydal     (9 bilder)

A. 5 (1) Anton Larsson diversehandel i Varnhem år 1925. Skövde-vägen med en tankande bil och häststången för angörande av hästar framför affären på samma bild! Det sysn en skymt av bensinpumpen - "Pratts bensin". Tll vänster fanns en kiosk. Vid denna tid var det vanligt att åka efter häst tilll affären. Hästarna bands då vid stången som syns mellan träden. En sådan stång fanns vid de flesta affärer på landsbygden. Den kallades ofta för "lunsastånga" eftersom ortens ynglingar samlades där om kvällarna. Huset omändrades 1982 till bostadshus, sedan n y affärslokal tidigare byggts öster om den gamla. Flaggstången har också komit upp! Foto T. Hartman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (1) Anton Larsson diversehandel i Varnhem år 1925. Skövde-vägen med en tankande bil och häststången för angörande av hästar framför affären på samma bild! Det sysn en skymt av bensinpumpen - "Pratts bensin". Tll vänster fanns en kiosk. Vid denna tid var det vanligt att åka efter häst tilll affären. Hästarna bands då vid stången som syns mellan träden. En sådan stång fanns vid de flesta affärer på landsbygden. Den kallades ofta för "lunsastånga" eftersom ortens ynglingar samlades där om kvällarna. Huset omändrades 1982 till bostadshus, sedan n y affärslokal tidigare byggts öster om den gamla. Flaggstången har också komit upp! Foto T. Hartman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (3) Endast digitalt. Anton Larsson diversehandel i Varnhem år 1925. Affären byggdes av August Gustafsson 1903-1904. Samma år som järnvägen byggdes och startade sin verksamhet den 31/3 1904. En välordnad lanthandel ca 20 år efter uppbyggnad, 1925, med uppförd mindre 'paviljong' mellan järnväg och affärshus. Troligen nymålad fastighet. Anton Larsson driver affären mellan 1914 och 1936, då han dör, och den ser ut att ha varit ovanligt välskött. Foto T. Hartman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (3) Endast digitalt. Anton Larsson diversehandel i Varnhem år 1925. Affären byggdes av August Gustafsson 1903-1904. Samma år som järnvägen byggdes och startade sin verksamhet den 31/3 1904. En välordnad lanthandel ca 20 år efter uppbyggnad, 1925, med uppförd mindre 'paviljong' mellan järnväg och affärshus. Troligen nymålad fastighet. Anton Larsson driver affären mellan 1914 och 1936, då han dör, och den ser ut att ha varit ovanligt välskött. Foto T. Hartman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (2) August Gustafssons diversehandel omkring 1905. På bilden August Gustafsson, född 1851med hustrun Matilda Sofia Sandgren, född 1850 och till höger efter de båda bodbiträdena står sonen Karl Konrad Hammarsten, född 1877. Längst till höger handelsbiträdena Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866, flyttade in från Skövde redan 1894 samt Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879, som flyttat in från Väring 1904, Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (2) August Gustafssons diversehandel omkring 1905. På bilden August Gustafsson, född 1851med hustrun Matilda Sofia Sandgren, född 1850 och till höger efter de båda bodbiträdena står sonen Karl Konrad Hammarsten, född 1877. Längst till höger handelsbiträdena Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866, flyttade in från Skövde redan 1894 samt Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879, som flyttat in från Väring 1904, Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (4) Endast digital bild! Detalj - Nydal - August Gustafssons diversehandel omkring 1905. På bilden August Gustafsson, född 1851med hustrun Matilda Sofia Sandgren, född 1850 och till höger efter de båda bodbiträdena står sonen Karl Konrad Hammarsten, född 1877. Affären säljs efter Konrads död 1914 till Anton Larsson; Handlanden Anton Leopold Larsson, född i Lerdala 1872 den 15/11 - han flyttar in med familj från Kyrkefalla den 23/11 1914 - samma dag som fru Hammarström flyttar ut. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 5 (4) Endast digital bild! Detalj - Nydal - August Gustafssons diversehandel omkring 1905. På bilden August Gustafsson, född 1851med hustrun Matilda Sofia Sandgren, född 1850 och till höger efter de båda bodbiträdena står sonen Karl Konrad Hammarsten, född 1877. Affären säljs efter Konrads död 1914 till Anton Larsson; Handlanden Anton Leopold Larsson, född i Lerdala 1872 den 15/11 - han flyttar in med familj från Kyrkefalla den 23/11 1914 - samma dag som fru Hammarström flyttar ut. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 6 (2) Endast digital bild! Nydal fastighetskarta 1904. Klostret Simmesgården Nr 8, 1/4 mantal Skatte i Skarke el. Varnhems socken. Nydals registreringsnummer; 87 Klostret Simmesgården. /// Avskrift av dokumenttext till kartan: "Att det numera bebyggda och för Nydal benämnda jordområde, hvilket genom köpekontrakt af den 2 juni 1903 från Gustaf Svensson och hans hustru Anna Kajsa Svenssons egande hemman 3/20 mtl Klostret Simmesgården i Skarke socken blifvit försålda till handlanden August Gustafsson, af mig denna dag blifvit noggrant uppmätt och kartbelagdt och därmed af mig befunnits innehålla 25 ar och 36 kvadratmeter; varder härigenom på begäran intygadt; / Warnhem den 6 september 1904/ Carl Nyberg, Folkskolärare." Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 6 (2) Endast digital bild! Nydal fastighetskarta 1904. Klostret Simmesgården Nr 8, 1/4 mantal Skatte i Skarke el. Varnhems socken. Nydals registreringsnummer; 87 Klostret Simmesgården. /// Avskrift av dokumenttext till kartan: "Att det numera bebyggda och för Nydal benämnda jordområde, hvilket genom köpekontrakt af den 2 juni 1903 från Gustaf Svensson och hans hustru Anna Kajsa Svenssons egande hemman 3/20 mtl Klostret Simmesgården i Skarke socken blifvit försålda till handlanden August Gustafsson, af mig denna dag blifvit noggrant uppmätt och kartbelagdt och därmed af mig befunnits innehålla 25 ar och 36 kvadratmeter; varder härigenom på begäran intygadt; / Warnhem den 6 september 1904/ Carl Nyberg, Folkskolärare." Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 6 (1) Nydal. Anton Larssons diversehandel. Några år efter övertagandet 1914 och Anton, född 1872 och hans äldste son Sixten, född 1908, poserar framför affären med stängd ytterport. Anton verkar som handlare till sin död den 25/11 1936. Hustrun Elsa Katarina Ingeborg Kronlund, född i Fridene 1882 den 10/4. Dottern Margit Elsa Kristina, född i Kyrkefalla 1906 den 5/4. Sonen Sixten Wilhelm Leopold, född i Kyrkefalla 1908 den 29/7 - dör strax innan sin far den 27/5 1936. Sonen Bertil Ivar Torsten, född i Kyrkefalla 1914 den 26/11. Lägg märke till de smidda reklamskyltarna som sitter fastskruvade på husväggarna. SAJ-järnvägen skymtar till vänster. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 6 (1) Nydal. Anton Larssons diversehandel. Några år efter övertagandet 1914 och Anton, född 1872 och hans äldste son Sixten, född 1908, poserar framför affären med stängd ytterport. Anton verkar som handlare till sin död den 25/11 1936. Hustrun Elsa Katarina Ingeborg Kronlund, född i Fridene 1882 den 10/4. Dottern Margit Elsa Kristina, född i Kyrkefalla 1906 den 5/4. Sonen Sixten Wilhelm Leopold, född i Kyrkefalla 1908 den 29/7 - dör strax innan sin far den 27/5 1936. Sonen Bertil Ivar Torsten, född i Kyrkefalla 1914 den 26/11. Lägg märke till de smidda reklamskyltarna som sitter fastskruvade på husväggarna. SAJ-järnvägen skymtar till vänster. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 6 (3) Endast digital bild! Bild fotograferad från samma i stort sett plats som ovan exakt 75 år senare, våren 1979. Magasinet bakom den gamla affären brinner i ljusan låga och främst tack vare vidnriktningen klarade sig den gamla affärsbyggnaden från att brinna ner. Värmeutvecklingen var dock väldigt hög och inne i huset smälte t ex plastpennor i ett ställ på kontoret mot magasinshållet. Brandmännen och frivillliga använde bl a en stor reklamskylt som skydd mot hettan för att komma åt att vattenbegjuta mellan husen. (Uppgifter Bo Hermansson, Ulunda, Varnhem) (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014.02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 6 (3) Endast digital bild! Bild fotograferad från samma i stort sett plats som ovan exakt 75 år senare, våren 1979. Magasinet bakom den gamla affären brinner i ljusan låga och främst tack vare vidnriktningen klarade sig den gamla affärsbyggnaden från att brinna ner. Värmeutvecklingen var dock väldigt hög och inne i huset smälte t ex plastpennor i ett ställ på kontoret mot magasinshållet. Brandmännen och frivillliga använde bl a en stor reklamskylt som skydd mot hettan för att komma åt att vattenbegjuta mellan husen. (Uppgifter Bo Hermansson, Ulunda, Varnhem) (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014.02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 6 (4) Endast digital bild! Nydals magasin i brand 1979. Den gamla magasinsbyggnadens saga är all och rester av affärsverksamhet, bilverkstad och även frivilligbrandkårslokaler en tid, går upp i flammor och mörk rök! Vattenbegjutning av den gamla affärsbyggnaden hindrar den från att fatta eld av den starka vämeutvecklingen. (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)
A. 6 (4) Endast digital bild! Nydals magasin i brand 1979. Den gamla magasinsbyggnadens saga är all och rester av affärsverksamhet, bilverkstad och även frivilligbrandkårslokaler en tid, går upp i flammor och mörk rök! Vattenbegjutning av den gamla affärsbyggnaden hindrar den från att fatta eld av den starka vämeutvecklingen. (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)
Bild 6 (5) Endast digital bild! Nydals magasin brinner 1979. Elden går vidare till uthus bakom Gärdhem. Knut Ohlsson verkstadsuthus är rivet sedan en tid - men kvarvarande uthus stryker nu med. Röken har just börjat sippra fram mellan takpannorna. (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se
Bild 6 (5) Endast digital bild! Nydals magasin brinner 1979. Elden går vidare till uthus bakom Gärdhem. Knut Ohlsson verkstadsuthus är rivet sedan en tid - men kvarvarande uthus stryker nu med. Röken har just börjat sippra fram mellan takpannorna. (Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se

Konsum     (12 bilder)

A. 21 (5) Endast digital bild! Avskrift av köpebrev för Konsumföreningens köp av marken - kallad Eriksdal - av Simmesgårdens ägare Gustaf Sjöstedt. 1917-09-04. Varnhems kooperativa förening utan personligt ansvar var det första namnet på föreningen bakom Konsum 1917. Insatt av Kent friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 21 (5) Endast digital bild! Avskrift av köpebrev för Konsumföreningens köp av marken - kallad Eriksdal - av Simmesgårdens ägare Gustaf Sjöstedt. 1917-09-04. Varnhems kooperativa förening utan personligt ansvar var det första namnet på föreningen bakom Konsum 1917. Insatt av Kent friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 21 (4) Endast digital bild! Konsum - Eriksdal - karta 1917. Fastigheten Eriksdal bildades som egen fastighet genom avsöndring från Simmesgården direkt väster om Gärdhem 1917 och hade då redan affärsbyggnaden färdiginritad. Då redan byggd och klar i november 1916, även om fomalia med köpebrev och annat dateras 1917. Köpare var Varnhems kooperativa förening u.p.a. (utan personligt ansvar). In flyttar en handelsföreståndare 18/11 1916 enligt församlingsboken. I väster fanns ännu en remsa av Simmesgårdens mark och därefter Björsgårdens (Gamla Gästgivargårdens) mark. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 21 (4) Endast digital bild! Konsum - Eriksdal - karta 1917. Fastigheten Eriksdal bildades som egen fastighet genom avsöndring från Simmesgården direkt väster om Gärdhem 1917 och hade då redan affärsbyggnaden färdiginritad. Då redan byggd och klar i november 1916, även om fomalia med köpebrev och annat dateras 1917. Köpare var Varnhems kooperativa förening u.p.a. (utan personligt ansvar). In flyttar en handelsföreståndare 18/11 1916 enligt församlingsboken. I väster fanns ännu en remsa av Simmesgårdens mark och därefter Björsgårdens (Gamla Gästgivargårdens) mark. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 21 (1) 1918 Varnhems landsväg med kooperativa affären, Gärdhem och Anton Larssons affär samt dessförinnan järnvägsövergång. Konsum på Eriksdalstomten alldeles nybbyggt och föremål för vykort - troligen 1919 med det nyinflyttade föreståndarparet poserande vid trappan; Handelsföreståndare Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - som flyttat in den 28/11 1919 med hustrun Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892. Under Gärdhem införs redan 1916 med tillskriven rubrik "Kooperativa affären"; Handelsföreståndare Anders Gustaf Andersson, född Skånings Åsaka 1892 den 9/1 - ogift - han flyttar in den 18/11 1916 med ett Handelsbiträde David Natanael Andersson, f. i Forshem 1896 den 17/1 - ogift - från Ulunda, där han står som handelsbiträde - föreståndaren flyttar till Timmersdala den 28/4 1919 och biträdet åter till Ulunda redan 1917 Därefter kommer med ditskriven rubrik "Eriksdal"; Handelsföreståndare Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - flyttar in den 28/11 1919 Hustrun Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892 den 9/9 - flyttar in från Berg den 28/11 1919 Dotter Vera Agnes Viktoria, född i Varnhem1920 den 5/10 - familjen lämnar Konsum för Lerdala den 24/11 1928 * *Detta är Arne Sträng i Ljungstorps fars syssling Emil Johansson från Lerdala, kallad "plomme Emil", därför att han handlade med plommon. Hans dotter, Arne Strängs brylling, var Vera Lilja gift med Erik Lilja från Timmersdala. Deras dotter är Barbro Lilja Brattgård i Götene, dövstumspräst i svenska kyrkan. Formalia: Emil Valdemar Johansson född 4/4 1893 i Rosenberg i Lerdala död 18/4 1965 i Jula. Gift 2 ggr, Första gången 8/6 1919 med Augusta Viktoria Svensson född 9/9 1892 i Alekärr, Berg död 23/2 1946 i Lugnet i Lerdala. Deras dotter Vera Agnes Viktoria Lilja född 15/10 1920 i Varnhem död 25/12 2007 i Götene. Vid tiden för giftermålet och dottern Veras födelse 1920 var Emil föreståndare för Konsum i Varnhem (Kommentar Arne Sträng, Ljungstorp, 2013. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 21 (1) 1918 Varnhems landsväg med kooperativa affären, Gärdhem och Anton Larssons affär samt dessförinnan järnvägsövergång. Konsum på Eriksdalstomten alldeles nybbyggt och föremål för vykort - troligen 1919 med det nyinflyttade föreståndarparet poserande vid trappan; Handelsföreståndare Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - som flyttat in den 28/11 1919 med hustrun Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892. Under Gärdhem införs redan 1916 med tillskriven rubrik "Kooperativa affären"; Handelsföreståndare Anders Gustaf Andersson, född Skånings Åsaka 1892 den 9/1 - ogift - han flyttar in den 18/11 1916 med ett Handelsbiträde David Natanael Andersson, f. i Forshem 1896 den 17/1 - ogift - från Ulunda, där han står som handelsbiträde - föreståndaren flyttar till Timmersdala den 28/4 1919 och biträdet åter till Ulunda redan 1917 Därefter kommer med ditskriven rubrik "Eriksdal"; Handelsföreståndare Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - flyttar in den 28/11 1919 Hustrun Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892 den 9/9 - flyttar in från Berg den 28/11 1919 Dotter Vera Agnes Viktoria, född i Varnhem1920 den 5/10 - familjen lämnar Konsum för Lerdala den 24/11 1928 * *Detta är Arne Sträng i Ljungstorps fars syssling Emil Johansson från Lerdala, kallad "plomme Emil", därför att han handlade med plommon. Hans dotter, Arne Strängs brylling, var Vera Lilja gift med Erik Lilja från Timmersdala. Deras dotter är Barbro Lilja Brattgård i Götene, dövstumspräst i svenska kyrkan. Formalia: Emil Valdemar Johansson född 4/4 1893 i Rosenberg i Lerdala död 18/4 1965 i Jula. Gift 2 ggr, Första gången 8/6 1919 med Augusta Viktoria Svensson född 9/9 1892 i Alekärr, Berg död 23/2 1946 i Lugnet i Lerdala. Deras dotter Vera Agnes Viktoria Lilja född 15/10 1920 i Varnhem död 25/12 2007 i Götene. Vid tiden för giftermålet och dottern Veras födelse 1920 var Emil föreståndare för Konsum i Varnhem (Kommentar Arne Sträng, Ljungstorp, 2013. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
F. 10 Styrelsen för Varnhems Kooperativa handelsförening på 1920-talet. Från höger; Arvid Bäckström, Bäcktorp, Alfred Lundström, Ähle gård, Karl Bergqvist, Åsa samt Karlsson i Prästbacken (med kepsen) - övriga kan inte identifieras. Läs mer på www.saj-banan.se!Styrelsen för Varnhems Kooperativa handelsförening - Konsum - på 1920-talet. Från höger; Arvid Bäckström, Bäcktorp, Alfred Lundström, Ähle gård, Karl Bergqvist, Åsa samt Karlsson i Prästbacken (med kepsen) - övriga kan inte identifieras - någon av dem är då Gustaf Sjöstedt som undertecknade dokumentet ovan. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
F. 10 Styrelsen för Varnhems Kooperativa handelsförening på 1920-talet. Från höger; Arvid Bäckström, Bäcktorp, Alfred Lundström, Ähle gård, Karl Bergqvist, Åsa samt Karlsson i Prästbacken (med kepsen) - övriga kan inte identifieras. Läs mer på www.saj-banan.se!Styrelsen för Varnhems Kooperativa handelsförening - Konsum - på 1920-talet. Från höger; Arvid Bäckström, Bäcktorp, Alfred Lundström, Ähle gård, Karl Bergqvist, Åsa samt Karlsson i Prästbacken (med kepsen) - övriga kan inte identifieras - någon av dem är då Gustaf Sjöstedt som undertecknade dokumentet ovan. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
Konsum 1920-tal Konsum 1920-tal

Fönstren på ndervåningen är desamma som på det första fotot, dvs hela rutor.

Konsum 1930-tal - interiör med föreståndare. Insatt av Kent Friman 2018-05-21
Konsum 1930-tal - interiör med föreståndare. Insatt av Kent Friman 2018-05-21

Konsum 1930-tal med oombyggd fasad med nya fönster anpassade till ovanvåningens.

Konsum 1930-tal 2 Konsum 1930-tal 2

SHELL BENSINSTATION fanns mitt emot Konsum, som ännu hade sin hörningång kvar i öster.

A 21 (10) Konsum 1930-tal - Coop - KF, arkiv och bibliotek - via Welins butik. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28
A 21 (10) Konsum 1930-tal - Coop - KF, arkiv och bibliotek - via Welins butik. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28
A. 21 (11) Interiör Konsum 1930-tal. Coop - KF, arkiv och bibliotek via Welins butik. Insatt av Kent Friman 2016-11-28
A. 21 (11) Interiör Konsum 1930-tal. Coop - KF, arkiv och bibliotek via Welins butik. Insatt av Kent Friman 2016-11-28
A. 21 (2) Endast digital bild! Konsum i Varnhem 1950-talets början. Silltunna på lastbryggan - fiskaffisch på exteriören. Ulfsgården till vänster om Konsum. Foto Evald Friman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 21 (2) Endast digital bild! Konsum i Varnhem 1950-talets början. Silltunna på lastbryggan - fiskaffisch på exteriören. Ulfsgården till vänster om Konsum. Foto Evald Friman. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 21 (3) Endast digital bild! Med brinnande hus runt om var det en hårsmån från att det gamla Konsum, nu antik- och presentaffär, skulle svepas in i lågor. Tack vare kämpande brandmän som lyft takpannnor efter hand som rök sipprade fram, kunde taket och därmed Konsum räddas från att brinna ner, till skilldnad från sina grannbyggnader. Det ser oroväckande ut en stund! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 21 (3) Endast digital bild! Med brinnande hus runt om var det en hårsmån från att det gamla Konsum, nu antik- och presentaffär, skulle svepas in i lågor. Tack vare kämpande brandmän som lyft takpannnor efter hand som rök sipprade fram, kunde taket och därmed Konsum räddas från att brinna ner, till skilldnad från sina grannbyggnader. Det ser oroväckande ut en stund! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright) Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 21 (6) Inga och sonen Ove Rydén, Hasselbacken i Konsum på 1960-talet. Bild från Ove Rydén 2016. Insatt av Kent Friman, 2016-11-27
A. 21 (6) Inga och sonen Ove Rydén, Hasselbacken i Konsum på 1960-talet. Bild från Ove Rydén 2016. Insatt av Kent Friman, 2016-11-27
A. 21 (7) A. 22 b Inga och sonen Ove Rydén i Konsum på 1960-talet - Margit Karlsson i kassan och Uno Samsson i telefon . Bild från Ove Rydén 2016. Insatt av Kent Friman, 2016-11-27
A. 21 (7) A. 22 b Inga och sonen Ove Rydén i Konsum på 1960-talet - Margit Karlsson i kassan och Uno Samsson i telefon . Bild från Ove Rydén 2016. Insatt av Kent Friman, 2016-11-27
A. 21 (8) Konsum 1960-tal med fr. v. Ingrid Palm,Uno Samsson Margit Karlsson o Britt-Marie Andersson. Personuppgifter från Ulla Berg och foto från Welins. Foto Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28
A. 21 (8) Konsum 1960-tal med fr. v. Ingrid Palm,Uno Samsson Margit Karlsson o Britt-Marie Andersson. Personuppgifter från Ulla Berg och foto från Welins. Foto Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28
A. 21 (9) Gruppkorsband till alla Varnhems hushåll 1960-tal Konsum Varnhem - nu från Welins butik. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28
A. 21 (9) Gruppkorsband till alla Varnhems hushåll 1960-tal Konsum Varnhem - nu från Welins butik. Insatt av Kent Friman, 2016-11-28

Gärdhem - Modelisas affär & Knut Ohlssons cykelverkstad  (12 bilder)

A. 35 (3) Endast digital bild! Gärdhem, foto från 1960-talet vid ombyggnad av balkongen över skyltfönstren och magasinet som syns i bakgrunden till vänster. Knut Ohlsson hade för tiden cykelverkstad i uthus längre till höger - österut. Bilden tagen från järnvägsparken tillhörande Varnhems järnvägsstation, med stationsvägen parallellt på västra sidan häcken. Gärdhem byggdes på platsen för det som var Fiskaregårdens hustomt före laga skiftet 1853. Markbiten för det som blir Gärdhem tillhör vid tiden Simmesgården och säljs av Gustaf och Hanna Sjöstedt till Olof Josef Sjöholm och hans hustru Helena Sjöholm enligt köpekonttrakt 1914-06-17. Villkoret för tillträdet var att rågskörden dock hade bärgats av säljaren. Olof Josef Johansson Sjöholm var slaktare och född den 2/1 1868. 46 år gammal bygger han så Gärdhem som affärsbyggnad - troligen slakteributik - samt bostadsdel, med flera lägenheter och flyttar in 1915-02-12. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (3) Endast digital bild! Gärdhem, foto från 1960-talet vid ombyggnad av balkongen över skyltfönstren och magasinet som syns i bakgrunden till vänster. Knut Ohlsson hade för tiden cykelverkstad i uthus längre till höger - österut. Bilden tagen från järnvägsparken tillhörande Varnhems järnvägsstation, med stationsvägen parallellt på västra sidan häcken. Gärdhem byggdes på platsen för det som var Fiskaregårdens hustomt före laga skiftet 1853. Markbiten för det som blir Gärdhem tillhör vid tiden Simmesgården och säljs av Gustaf och Hanna Sjöstedt till Olof Josef Sjöholm och hans hustru Helena Sjöholm enligt köpekonttrakt 1914-06-17. Villkoret för tillträdet var att rågskörden dock hade bärgats av säljaren. Olof Josef Johansson Sjöholm var slaktare och född den 2/1 1868. 46 år gammal bygger han så Gärdhem som affärsbyggnad - troligen slakteributik - samt bostadsdel, med flera lägenheter och flyttar in 1915-02-12. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (1) Fastigheten Gärdhem med affär i bottenvåningen och två hyreslägenheter på vindsvåningen. Enligt uppgift lär huset vara byggt av virke från rivna byggnader vid Skaraborgs regemente i Axvall. Husen med uthus brann ner i Varnhemsbranden 1979. Gärdhem med Manufakturaffärskylten för Lisa Larssons "korta varor" och inlämning av kemtvätt. Gärdhem som var "Lisa Larssons" Manufakturaffär fr o m 1940-talet "Mode-Lisa" kallad - byggt 1914 som Slakteributik av slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm från Skövde - se ovan! Affären hade många "korta" varor och undertecknad minns de små utfärderna med systern från hemmet något hundratal meter bort vid stationsvägen, för att köpa Mors-dagspresenter. Ofta räckte pengen till någon enkel maskinsydd duk eller set med spetsförsedda näsdukar eller liknande. Affären hade allt för hemsömnad och färdiga klänningar i rätt mode och andra kläder för kvinnor och "Mode-Lisa" var omtyckt för sin fina affär. Affären med Lisa deltog alltid också i den skyltsöndagsuppdukning som gjordes inför första helgen i advent. Alla Varnhemsbor var troligen ute på detta "event" med de olika affärernas försök att överträffa varandra i fina och juliga skyltfönster inför julhandeln. På 1960-talet Konsum, "Lisa-Larssons" och Österlunds affär; "Anton Larssons eftertr." Affären Nydal skymtar i bakgrunden till höger. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (1) Fastigheten Gärdhem med affär i bottenvåningen och två hyreslägenheter på vindsvåningen. Enligt uppgift lär huset vara byggt av virke från rivna byggnader vid Skaraborgs regemente i Axvall. Husen med uthus brann ner i Varnhemsbranden 1979. Gärdhem med Manufakturaffärskylten för Lisa Larssons "korta varor" och inlämning av kemtvätt. Gärdhem som var "Lisa Larssons" Manufakturaffär fr o m 1940-talet "Mode-Lisa" kallad - byggt 1914 som Slakteributik av slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm från Skövde - se ovan! Affären hade många "korta" varor och undertecknad minns de små utfärderna med systern från hemmet något hundratal meter bort vid stationsvägen, för att köpa Mors-dagspresenter. Ofta räckte pengen till någon enkel maskinsydd duk eller set med spetsförsedda näsdukar eller liknande. Affären hade allt för hemsömnad och färdiga klänningar i rätt mode och andra kläder för kvinnor och "Mode-Lisa" var omtyckt för sin fina affär. Affären med Lisa deltog alltid också i den skyltsöndagsuppdukning som gjordes inför första helgen i advent. Alla Varnhemsbor var troligen ute på detta "event" med de olika affärernas försök att överträffa varandra i fina och juliga skyltfönster inför julhandeln. På 1960-talet Konsum, "Lisa-Larssons" och Österlunds affär; "Anton Larssons eftertr." Affären Nydal skymtar i bakgrunden till höger. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (6) Endast digital bild. Elisabeth Larsson - "Lisa Larsson" - "Mode-Lisa" - kärt barn har många namn! Bilden tagen vid en söndagsskolefest 1957. Ett av de ovanliga tillfällen då hon deltog offentligt, förutom i sin affär. (Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014). Formalia; Karl Gustaf Larsson född 6/9 1854 i Norra Lundby död 19/2 1941 i Gärdhem i Varnhem gift 19/5 1920 med Elin Maria Elisabet Larsson född 9/3 1898 i Varnhem död 1/9 1984 i Våmb adress Gröna Vägen 42 A, Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12
A. 35 (6) Endast digital bild. Elisabeth Larsson - "Lisa Larsson" - "Mode-Lisa" - kärt barn har många namn! Bilden tagen vid en söndagsskolefest 1957. Ett av de ovanliga tillfällen då hon deltog offentligt, förutom i sin affär. (Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014). Formalia; Karl Gustaf Larsson född 6/9 1854 i Norra Lundby död 19/2 1941 i Gärdhem i Varnhem gift 19/5 1920 med Elin Maria Elisabet Larsson född 9/3 1898 i Varnhem död 1/9 1984 i Våmb adress Gröna Vägen 42 A, Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12
A. 35 (7) Endast digital bild. Bild på Gärdhem från Garnisonsmuseet, Axvall. 1960-tal. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12
A. 35 (7) Endast digital bild. Bild på Gärdhem från Garnisonsmuseet, Axvall. 1960-tal. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12
A. 35 (2) Gärdhems östra uthus. Bild tagen från SAJ-spåret på samma magasin med Knuts verkstad på Gärdhem. Knut vid ett annat tillfälle. mer av byggnaden syns - affischerna annolunda. Magasinet revs senare och endast en uthusbyggnad av de två bakom Gärdhem återstod innan branden 1979. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (2) Gärdhems östra uthus. Bild tagen från SAJ-spåret på samma magasin med Knuts verkstad på Gärdhem. Knut vid ett annat tillfälle. mer av byggnaden syns - affischerna annolunda. Magasinet revs senare och endast en uthusbyggnad av de två bakom Gärdhem återstod innan branden 1979. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (4) Endast digital bild! Knut Ohlsson vid sin Reparationsverkstad för cyklar, mopeder och allt annat som man önskade lagat. Den var under 1950-60-talet förlagd till uthusbyggnaden bakom (norr om) Manufakturaffären Gärdhem. SAJs infartssemafor till Varnhems station kan ses på bilden till höger om byggnaden, där spåret går på en någon meter upphöjd terrassering förbi Gärhem ut över landsvägen mellan Skara och Skövde. På affischen kan man se namnet Rolf Tibblin sammankopplat med Husqvarna. Tibblin var född 7 maj 1937 i Stockholm och blev 1962 och 1963 världsmästare i motocross 500 cc, båda gångerna på märket Husqvarna. Bilden är alltså troligen från en bit in på 1960-talet. (Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013). Insatt av Kent Friman.2014-02-18. läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (4) Endast digital bild! Knut Ohlsson vid sin Reparationsverkstad för cyklar, mopeder och allt annat som man önskade lagat. Den var under 1950-60-talet förlagd till uthusbyggnaden bakom (norr om) Manufakturaffären Gärdhem. SAJs infartssemafor till Varnhems station kan ses på bilden till höger om byggnaden, där spåret går på en någon meter upphöjd terrassering förbi Gärhem ut över landsvägen mellan Skara och Skövde. På affischen kan man se namnet Rolf Tibblin sammankopplat med Husqvarna. Tibblin var född 7 maj 1937 i Stockholm och blev 1962 och 1963 världsmästare i motocross 500 cc, båda gångerna på märket Husqvarna. Bilden är alltså troligen från en bit in på 1960-talet. (Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013). Insatt av Kent Friman.2014-02-18. läs mer på www.saj-banan.se!
I. 14 Gärdhem har tagits av branden 1979. Branden har fått tag i Gärdhem, som var nyligen renoverat. Byggnaden kunde inte klaras, trots att nästan samtliga Skaraborgs brandkårer fanns i Varnhem denna dag tillsammans med många frivilliga Varnhemsbor. Magasinet där Knut Ohlsson hade sin verkstad har redan tidigare rivits - se fler brandbilder nedan! Magasinet bakom affären Nydal till höger på bilden har redan brunnit ner. Nydals byggnad klarade sig med en hårsmån - men när ägaren skulle skriva under ett papper efter branden upptäcktes att det varit så varmt att alla bläckpennor av plast hade smällt i sitt pennställ! Det var inte många grader från att också den byggnaden hade för alltid utplånats! (Berättat av Bo Hermansson, 2014). Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 14 Gärdhem har tagits av branden 1979. Branden har fått tag i Gärdhem, som var nyligen renoverat. Byggnaden kunde inte klaras, trots att nästan samtliga Skaraborgs brandkårer fanns i Varnhem denna dag tillsammans med många frivilliga Varnhemsbor. Magasinet där Knut Ohlsson hade sin verkstad har redan tidigare rivits - se fler brandbilder nedan! Magasinet bakom affären Nydal till höger på bilden har redan brunnit ner. Nydals byggnad klarade sig med en hårsmån - men när ägaren skulle skriva under ett papper efter branden upptäcktes att det varit så varmt att alla bläckpennor av plast hade smällt i sitt pennställ! Det var inte många grader från att också den byggnaden hade för alltid utplånats! (Berättat av Bo Hermansson, 2014). Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (5) Gärdhemsmarken köps från Simmesgården 1914. Köpare familjen Sjöholm; Slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm, född i Skövde stad 1868 den 2/1 Hustrun Helena Cicilia Karlsson, född Norra Sandsjö, Jönköpings län 1871 den 25/5 Gifte sig den 29/10 1904 Hennes barn från första giftet; Son korpral Nils Gustaf Emanuel Sjöholm, född i Våmb 1893 den 23/9, stamanställd Vänersborg 1916 Dotter Hulda Elfrida Elisabeth, f. i Våmb 1895 den 28/7 - flyttar till Sköfde den 17/10 1916 Son Josef Bertil Valdemar, f. i Våmb 1897 den 25/8 - flyttar till Vasa i Göteborg den 9/12 1916 Dotter Alice Karin Margareta (Döv), född i Örebro 1901 den 30/12 - flyttar till Sköfde den 12/6 1917 Gemensam; Dotter Greta Valborg Cecilia, f. i Örebro den 1/5 1906 - de av familjen som inte flyttat innan, flyttar med familjen åter till Sköfde den 12/6 1917- så det blev en kort sejour för nybyggaren och affärsidkaren/slaktaren i Varnhem. I församlingsboken skrivs en H. G. Klang i Sköfde nu som ny ägare - vilken tydligen hyr ut huset som enbart bostad. Möjligen stod det nystartade bolaget (1918) Västergötlands Förenade Kalkindustrier (VFK) redan nu för ägandet - de införs som ägare i husförhörslängden fr o m 1922. Många kalkarbetare för ULUNDA KALKBROTT kom att bo i huset efter att Sjöholm sålt det och flyttat till Skövde 1917. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 35 (5) Gärdhemsmarken köps från Simmesgården 1914. Köpare familjen Sjöholm; Slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm, född i Skövde stad 1868 den 2/1 Hustrun Helena Cicilia Karlsson, född Norra Sandsjö, Jönköpings län 1871 den 25/5 Gifte sig den 29/10 1904 Hennes barn från första giftet; Son korpral Nils Gustaf Emanuel Sjöholm, född i Våmb 1893 den 23/9, stamanställd Vänersborg 1916 Dotter Hulda Elfrida Elisabeth, f. i Våmb 1895 den 28/7 - flyttar till Sköfde den 17/10 1916 Son Josef Bertil Valdemar, f. i Våmb 1897 den 25/8 - flyttar till Vasa i Göteborg den 9/12 1916 Dotter Alice Karin Margareta (Döv), född i Örebro 1901 den 30/12 - flyttar till Sköfde den 12/6 1917 Gemensam; Dotter Greta Valborg Cecilia, f. i Örebro den 1/5 1906 - de av familjen som inte flyttat innan, flyttar med familjen åter till Sköfde den 12/6 1917- så det blev en kort sejour för nybyggaren och affärsidkaren/slaktaren i Varnhem. I församlingsboken skrivs en H. G. Klang i Sköfde nu som ny ägare - vilken tydligen hyr ut huset som enbart bostad. Möjligen stod det nystartade bolaget (1918) Västergötlands Förenade Kalkindustrier (VFK) redan nu för ägandet - de införs som ägare i husförhörslängden fr o m 1922. Många kalkarbetare för ULUNDA KALKBROTT kom att bo i huset efter att Sjöholm sålt det och flyttat till Skövde 1917. Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
I. 14 (2) Endast digital bild! Gärdhem brinner 1979.(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 14 (2) Endast digital bild! Gärdhem brinner 1979.(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 14 (3) Endast digital bild! Gärdhem och dess västra uthus förstörs helt. I bakgrunden brinner också Ulfsgården ner till grunden! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright). Insatt av Kent Friman. 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 14 (3) Endast digital bild! Gärdhem och dess västra uthus förstörs helt. I bakgrunden brinner också Ulfsgården ner till grunden! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright). Insatt av Kent Friman. 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. (4) Endast digital bild! När branden härjat klart återstod inte mycket av Gärdhem och dess uthus! Huset var precis nyrenoverat. Konsum i bakgrunden klarades av brandkåren och vindriktningen. (Bild från abandowest.wordpress.com - får inte användas utan tillåtelse från dem!) Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. (4) Endast digital bild! När branden härjat klart återstod inte mycket av Gärdhem och dess uthus! Huset var precis nyrenoverat. Konsum i bakgrunden klarades av brandkåren och vindriktningen. (Bild från abandowest.wordpress.com - får inte användas utan tillåtelse från dem!) Insatt av Kent Friman, 2014-02-18. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 35 (8) Endast digital bild. Ännu 1975 såg Stationsvägen ut som på bilden, med Gärdhem i fonden! Björkarna utmed gatan fanns kvar. Foto Kent Friman. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12
A. 35 (8) Endast digital bild. Ännu 1975 såg Stationsvägen ut som på bilden, med Gärdhem i fonden! Björkarna utmed gatan fanns kvar. Foto Kent Friman. Insatt av Kent Friman, 2014-08-12

Runhem; Café, kiosk & cykelverkstad, taxi & matbespisning (18 bilder)

A. 35 (0) Endast digital bild! Kafé Runhem byggt av Knut Ohlsson för sin familj 1925. Här en bild en tid efter inflyttningen 1925. Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013, copyright. Kafé Runhem med kafé-drivaren och makan till vänster på trappan, Emilia "Meli" Ohlsson, med Emelias mamma Augusta därbakom nästan i dörren. Främst på trappan står Inga-Britt med moderns namn Lundin. Fosterdotter till Emma Johansson i Ulfstorp, som fick stanna i Varnhem hos familjen Ohlsson i Runhem som servitris och hembiträde, när övriga familjen flyttade till Göteborg. Inga-Britt gifte sig senare med mjölnaren i Bille, Otto Gustafssons son. Maken och verstadsägaren Knut Olhlsson står som tredje man från höger iklädd overall, vid trappen. Längst till vänster står taxichauffören "Gunnar Johansson i Ulfsgården" - allmänt kallad "Hula-Hej" - troligen är det hans mor som står bredvid honom; Anna Charlotta född Bjelke, samt hans syster Lisa Maria Charlotta med dotter. Skylten i fönstret säger; SERVERING AV KAFFE OCH LÄSKEDRYCKER. Det fanns också tidigt en liten kiosk öster om huset (till höger på bilden). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 35 (0) Endast digital bild! Kafé Runhem byggt av Knut Ohlsson för sin familj 1925. Här en bild en tid efter inflyttningen 1925. Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013, copyright. Kafé Runhem med kafé-drivaren och makan till vänster på trappan, Emilia "Meli" Ohlsson, med Emelias mamma Augusta därbakom nästan i dörren. Främst på trappan står Inga-Britt med moderns namn Lundin. Fosterdotter till Emma Johansson i Ulfstorp, som fick stanna i Varnhem hos familjen Ohlsson i Runhem som servitris och hembiträde, när övriga familjen flyttade till Göteborg. Inga-Britt gifte sig senare med mjölnaren i Bille, Otto Gustafssons son. Maken och verstadsägaren Knut Olhlsson står som tredje man från höger iklädd overall, vid trappen. Längst till vänster står taxichauffören "Gunnar Johansson i Ulfsgården" - allmänt kallad "Hula-Hej" - troligen är det hans mor som står bredvid honom; Anna Charlotta född Bjelke, samt hans syster Lisa Maria Charlotta med dotter. Skylten i fönstret säger; SERVERING AV KAFFE OCH LÄSKEDRYCKER. Det fanns också tidigt en liten kiosk öster om huset (till höger på bilden). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 35 Endast digital bild. Fest i Runhem i slutet på 1930-talet med många Varnhemsbor kring "Meli" i svart till höger längst fram i bild. "Meli" var alltså Emelia Ohlsson, gift med Knut Ohlsson, som kikar fram i mitten bakifrån med glasögon. De båda ägde och drev Runhem som Kafé och verkstad, mm. Inga-Britt Lidbom fick arbeta hos dem från 1936 och sitter på bilden till höger om Meli - dvs i mitten av den främre raden och av bilden. Man kan även se folkskollärare Håkan Gabrielssons fru, Elsa, som nummer två från vänster och bakom henne en ung Haraldsson från Simmesgården, senare kommunstyrelseordförande. Handlaren Gustaf Österlund står i profil med glasögon till höger i bild, som efterträtt Anton Larsson i Nydal 1936 vid dennes död. (Bild från 'systern' till Inga-Britt, Irma Meyer, 92 år, Skövde 2014) Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
A. 35 Endast digital bild. Fest i Runhem i slutet på 1930-talet med många Varnhemsbor kring "Meli" i svart till höger längst fram i bild. "Meli" var alltså Emelia Ohlsson, gift med Knut Ohlsson, som kikar fram i mitten bakifrån med glasögon. De båda ägde och drev Runhem som Kafé och verkstad, mm. Inga-Britt Lidbom fick arbeta hos dem från 1936 och sitter på bilden till höger om Meli - dvs i mitten av den främre raden och av bilden. Man kan även se folkskollärare Håkan Gabrielssons fru, Elsa, som nummer två från vänster och bakom henne en ung Haraldsson från Simmesgården, senare kommunstyrelseordförande. Handlaren Gustaf Österlund står i profil med glasögon till höger i bild, som efterträtt Anton Larsson i Nydal 1936 vid dennes död. (Bild från 'systern' till Inga-Britt, Irma Meyer, 92 år, Skövde 2014) Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
C. 18 1930. Knut Ohlssons Velociped reparationsverkstad bakom Runhems bostadshus. Knut själv till höger med fälg och hans svåger Frans Albin Reinhold Johansson, make till Knuts syster Ella, med ett bildäck. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
C. 18 1930. Knut Ohlssons Velociped reparationsverkstad bakom Runhems bostadshus. Knut själv till höger med fälg och hans svåger Frans Albin Reinhold Johansson, make till Knuts syster Ella, med ett bildäck. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (1) Knut hade utvecklat verksamheten och installerade en bensinpump nära landsvägen mellan Skara - Skövde. På bilden ses en bil parkerad vid pumpen under träden mot vägen. Familjen Ohlosson är samlad för fotografering på den västra delen av huset nära södergaveln. Knut och Meli i mitten med sönerna på var sin sida av mamma Meli, samt Melis mor vid Knuts vänstra sida. Bilen tycks visa att detta är någon gång under 1930-talet. Huset och träden är helt borta sedan den stora Vanhemsbranden då 21 hus brann ner 1979 och man röjde för att bygga nytt. Det syns på bilden att man just skapat en inkörningsväg in framför gaveln mot vägen för tankning. Dörr för ingång till Caféet kan ses på gaveln redan här (nedsänkt karm) - jämför foton nedan! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (1) Knut hade utvecklat verksamheten och installerade en bensinpump nära landsvägen mellan Skara - Skövde. På bilden ses en bil parkerad vid pumpen under träden mot vägen. Familjen Ohlosson är samlad för fotografering på den västra delen av huset nära södergaveln. Knut och Meli i mitten med sönerna på var sin sida av mamma Meli, samt Melis mor vid Knuts vänstra sida. Bilen tycks visa att detta är någon gång under 1930-talet. Huset och träden är helt borta sedan den stora Vanhemsbranden då 21 hus brann ner 1979 och man röjde för att bygga nytt. Det syns på bilden att man just skapat en inkörningsväg in framför gaveln mot vägen för tankning. Dörr för ingång till Caféet kan ses på gaveln redan här (nedsänkt karm) - jämför foton nedan! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (3) Endast digital bild! Familjen Ohlsson samlad enligt ovan! Vid bilen tycks tankning pågå. Man med uniformsmössa kan anas - troligen taxibil och då också troligen Samuel Friman som etablerade sin taxirörelse i Varnhem 1928. Denna satsning gjorde han med hjälp av Godsägare Hemberg på Husgärdet, där han varit både kusk och chaufför. Hemberg hjälpte honom till körkort för att göra om kusken till chaufför och senare med lån för inköp av bil och kunna starta taxirörelsen i Varnhem. 1933-34 byggde de ett hus, Dalhem, för boende, uthyrning och taxirörelse snett emot stationshuset i Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (3) Endast digital bild! Familjen Ohlsson samlad enligt ovan! Vid bilen tycks tankning pågå. Man med uniformsmössa kan anas - troligen taxibil och då också troligen Samuel Friman som etablerade sin taxirörelse i Varnhem 1928. Denna satsning gjorde han med hjälp av Godsägare Hemberg på Husgärdet, där han varit både kusk och chaufför. Hemberg hjälpte honom till körkort för att göra om kusken till chaufför och senare med lån för inköp av bil och kunna starta taxirörelsen i Varnhem. 1933-34 byggde de ett hus, Dalhem, för boende, uthyrning och taxirörelse snett emot stationshuset i Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (2) Runhem knappt 30 år gammalt, 1954, några år efter att Erik och Edth Petterson köpt fastigheten - men i ursprungsskick med trappa och kiosk. De byggde snart till en del för utvidgning av caféet mot öster, bakom kiosken på bilden. Några av de unga Varnhemsborna på den tiden samlade på trappan till Caféet med goda smörgåsar och annat gott annonserat på fönsterrutorna. Cloetta mjölkchoklad och Marabou mjölkchoklad fick båda plats med reklamskyltar på taket till kiosken. I bakre raden skall enligt dottern Roland Johansson finnas iklädd mössa. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (2) Runhem knappt 30 år gammalt, 1954, några år efter att Erik och Edth Petterson köpt fastigheten - men i ursprungsskick med trappa och kiosk. De byggde snart till en del för utvidgning av caféet mot öster, bakom kiosken på bilden. Några av de unga Varnhemsborna på den tiden samlade på trappan till Caféet med goda smörgåsar och annat gott annonserat på fönsterrutorna. Cloetta mjölkchoklad och Marabou mjölkchoklad fick båda plats med reklamskyltar på taket till kiosken. I bakre raden skall enligt dottern Roland Johansson finnas iklädd mössa. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (4) Endast digital bild! På den här bilden från 1960 kan man se Café Runhems läge i förhållande både till affären, Nydal, och att det låg med gavelsidan mot landsvägen - jämför foto ovan! Här syns också norr om huset (vänster om) den verkstadslokal Knut Ohlsson lät bygga för sin cykelverkstad 1925 - en rejäl satsning för arbete och familj 1925. Varnhems allmänna bastu (skolbastu) - mellan Nydal och Runhem på bilden - låg ett stycke rakt in utefter gränsen för Runhem, norrut och som syns på bilden ett stycke bortanför, med den stora parkeringsplanen framför. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (4) Endast digital bild! På den här bilden från 1960 kan man se Café Runhems läge i förhållande både till affären, Nydal, och att det låg med gavelsidan mot landsvägen - jämför foto ovan! Här syns också norr om huset (vänster om) den verkstadslokal Knut Ohlsson lät bygga för sin cykelverkstad 1925 - en rejäl satsning för arbete och familj 1925. Varnhems allmänna bastu (skolbastu) - mellan Nydal och Runhem på bilden - låg ett stycke rakt in utefter gränsen för Runhem, norrut och som syns på bilden ett stycke bortanför, med den stora parkeringsplanen framför. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
G. 14 Endast digital bild! Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998. De byggde snart till en del för utvidgning av caféet mot öster, bakom kiosken på bilden. Några av de unga Varnhemsborna på den tiden samlade på trappan till Caféet med goda smörgåsar och annat gott annonserat på fönsterrutorna. Cloetta mjölkchoklad och Marabou mjölkchoklad fick båda plats med reklamskyltar på taket till kiosken. I bakre raden skall enligt dottern Roland Johansson finnas. Runhem var också plats för skolbespisning för Varnhemseleverna under 1960-talet med Edith Pettersson som matvärdinna. Bakom Runhem till höger skymtar dåvarande Församlingshemmet, som också var småskola för 1:a och 2:a klass under ett antal år. Därefter kommer ladugården för Trädgården med gavel mot landsvägen, som också var en av de byggnader som försvann i o m Varnhemsbranden 1979. Den är återuppbyggd för annat ändamål. Om någon vet vem som är vem på bilden - så hör gärna av er! <-- Till sidans topp! Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998 Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998 När Erik och Edith Pettersson kom till Runhem från Kålland utvecklades både Café - och kioskverksamhet. Där blev ett gott tillhåll för de som närmades sig tonåren, men också för dem som kommit upp i motoråldern. Edith kunde verkligen "ta" ungdomarna på rätt sätt och de flesta kände sig som hemma. Hon anställde många ungdomar genom åren att arbeta både i Caféet och inte minst i kiosken. Kiosken hade sin höjdpunkt inte minst när Västgöta-Bengtsson kom med sina militärresor med hundratals värnpliktiga och befäl för Klosterguidning. Då skulle det gå snabbt och glassarna fick plockas från botten av frysen innan alla hade fått köpa sin. Puckstång 30 öre, God-ice 60 öre, Storstrut 1:25 och för 2:25 kunde man köpa en halvliter och den delades då i två delar och skedar lånades ut. Det gällde också för de kioskarbetande ungdomarna att blanda bensin (pump med blandare), hjälpa till med bak till caféet och hämta dricka i den trånga källaren. (Texten bygger på artikel av Åke Haraldsson, född på Simmesgården, Varnhem, i Varnhemsbygden 1998). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
G. 14 Endast digital bild! Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998. De byggde snart till en del för utvidgning av caféet mot öster, bakom kiosken på bilden. Några av de unga Varnhemsborna på den tiden samlade på trappan till Caféet med goda smörgåsar och annat gott annonserat på fönsterrutorna. Cloetta mjölkchoklad och Marabou mjölkchoklad fick båda plats med reklamskyltar på taket till kiosken. I bakre raden skall enligt dottern Roland Johansson finnas. Runhem var också plats för skolbespisning för Varnhemseleverna under 1960-talet med Edith Pettersson som matvärdinna. Bakom Runhem till höger skymtar dåvarande Församlingshemmet, som också var småskola för 1:a och 2:a klass under ett antal år. Därefter kommer ladugården för Trädgården med gavel mot landsvägen, som också var en av de byggnader som försvann i o m Varnhemsbranden 1979. Den är återuppbyggd för annat ändamål. Om någon vet vem som är vem på bilden - så hör gärna av er! <-- Till sidans topp! Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998 Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998 När Erik och Edith Pettersson kom till Runhem från Kålland utvecklades både Café - och kioskverksamhet. Där blev ett gott tillhåll för de som närmades sig tonåren, men också för dem som kommit upp i motoråldern. Edith kunde verkligen "ta" ungdomarna på rätt sätt och de flesta kände sig som hemma. Hon anställde många ungdomar genom åren att arbeta både i Caféet och inte minst i kiosken. Kiosken hade sin höjdpunkt inte minst när Västgöta-Bengtsson kom med sina militärresor med hundratals värnpliktiga och befäl för Klosterguidning. Då skulle det gå snabbt och glassarna fick plockas från botten av frysen innan alla hade fått köpa sin. Puckstång 30 öre, God-ice 60 öre, Storstrut 1:25 och för 2:25 kunde man köpa en halvliter och den delades då i två delar och skedar lånades ut. Det gällde också för de kioskarbetande ungdomarna att blanda bensin (pump med blandare), hjälpa till med bak till caféet och hämta dricka i den trånga källaren. (Texten bygger på artikel av Åke Haraldsson, född på Simmesgården, Varnhem, i Varnhemsbygden 1998). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (5) Endast digital bild! Edith berättar att de vid inflyttningen bestämt sig för att fortsätta driva caférörelsen och att utöka kioskverksam- heten och sökte därför tillstånd att bygga ut huset mot öster - mot det gamla församlingshemmet. Närheten till kyrkan gjorde verksamheten lönsam och Edith minns att det hon en gång räknade till sammanlagt 21 bussar parkerade på den stora planen västerut. "Den dagen var vi tre personer som sålde och serverade. Själv tog hon hand om Café´t" - minns Edith. I Caféet fanns 20 sittplatser. Makarna Edtih och Erik Pettersson hade själva fyra barn som kunde hjälpa till, Eddie, Gullan, Majvor och Hasse, och naturligtvis deras kamrater. Café-delen utnyttjades också av årskurs 1-2 i småskolan (Församlinghemmet) och årskurs 5-6 i Folkskolan som matbespisning. Edith iklädde sig rollen som mattant under många år. Maten, vanlig husmanskost som serverades eleverna, tillagades i Skara och kördes ut med taxi. En del dagar blev det trångt i matsalen och då fick eleverna använda hennes eget kök för att äta i. Matbespisningen pågick tills den nya skolan blev färdig i slutet på 1970-talet några år före den förödande branden 1979. (Bygger på en berättelse av Edith Pttersson för Eva Bozovic, Varnhem 1997 - publicerad i Varnhemsbygden 1998). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (5) Endast digital bild! Edith berättar att de vid inflyttningen bestämt sig för att fortsätta driva caférörelsen och att utöka kioskverksam- heten och sökte därför tillstånd att bygga ut huset mot öster - mot det gamla församlingshemmet. Närheten till kyrkan gjorde verksamheten lönsam och Edith minns att det hon en gång räknade till sammanlagt 21 bussar parkerade på den stora planen västerut. "Den dagen var vi tre personer som sålde och serverade. Själv tog hon hand om Café´t" - minns Edith. I Caféet fanns 20 sittplatser. Makarna Edtih och Erik Pettersson hade själva fyra barn som kunde hjälpa till, Eddie, Gullan, Majvor och Hasse, och naturligtvis deras kamrater. Café-delen utnyttjades också av årskurs 1-2 i småskolan (Församlinghemmet) och årskurs 5-6 i Folkskolan som matbespisning. Edith iklädde sig rollen som mattant under många år. Maten, vanlig husmanskost som serverades eleverna, tillagades i Skara och kördes ut med taxi. En del dagar blev det trångt i matsalen och då fick eleverna använda hennes eget kök för att äta i. Matbespisningen pågick tills den nya skolan blev färdig i slutet på 1970-talet några år före den förödande branden 1979. (Bygger på en berättelse av Edith Pttersson för Eva Bozovic, Varnhem 1997 - publicerad i Varnhemsbygden 1998). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
G. 36 (6) Endast digitalbild! Parallellt med café- och kioskrörelsen startade Erik Pettersson en taxirörelse med utgångspunkt från Runhem med försäljning av bensin från en pump som redan var etablerad på Knut Ohlssons dagar. 1952 fanns redan två taxirörelser på orten. Den ena ägdes av Samuel Friman i Dalhem, snett emot stationen och den andra av Gunnar Johansson i Ulfvsgården. Erik tog snart över taxirörelsen och Gunnars Johanssons bil, en Plymouth av 1937 års modell. Några år senare tog han över också Samuel Frimans taxirörelse, som då valde att bli bonde på Hulegården i Skånings-Åsaka (1955) och hyra ut Dalhem i Varnhem. Erik skaffade många taxibilar allteftersom de gamla var uttjänta men också för att verksamheten utvecklades. Plymouthen följdes av t ex en förlängd maronröd PV-60, en Volvo-"sugga", en Plymouth Savoy, en Ford fairline (den finaste av alla!) och en Dodge, som sedan övetogs av hans måg, Stig Cannmo, när Erik gick i pension. Ju fler och större fordon han köpte, desto större garage behövde han och var tvungen att bygga till i omgångar. Det sltuade med att han t o m byggde på granntomten. Under 1967 och 10 år framåt, körde Erik skolskjuts med Varnhemsbarn till Valleskolan i Axvall. Gunnar Johansson var anställd liksom Adolf Strömberg i Björsgården, vilka hjälpte till som chaufförer. (Bygger på en artikel av Eva Bozovic, Varnhems station - publicerad i Varnhemsbygden 1998) Formalia; Erik Bertil Pettersson född 7/8 1907 i Sunnersberg död 1/6 1986 i Runhem Pl 4290 Varnhem gift 6/10 1935 med Edit Maria Pettersson född 4/10 1912 i Gösslunda död 4/12 2000 på Vallehemmet Skärv Axvall. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
G. 36 (6) Endast digitalbild! Parallellt med café- och kioskrörelsen startade Erik Pettersson en taxirörelse med utgångspunkt från Runhem med försäljning av bensin från en pump som redan var etablerad på Knut Ohlssons dagar. 1952 fanns redan två taxirörelser på orten. Den ena ägdes av Samuel Friman i Dalhem, snett emot stationen och den andra av Gunnar Johansson i Ulfvsgården. Erik tog snart över taxirörelsen och Gunnars Johanssons bil, en Plymouth av 1937 års modell. Några år senare tog han över också Samuel Frimans taxirörelse, som då valde att bli bonde på Hulegården i Skånings-Åsaka (1955) och hyra ut Dalhem i Varnhem. Erik skaffade många taxibilar allteftersom de gamla var uttjänta men också för att verksamheten utvecklades. Plymouthen följdes av t ex en förlängd maronröd PV-60, en Volvo-"sugga", en Plymouth Savoy, en Ford fairline (den finaste av alla!) och en Dodge, som sedan övetogs av hans måg, Stig Cannmo, när Erik gick i pension. Ju fler och större fordon han köpte, desto större garage behövde han och var tvungen att bygga till i omgångar. Det sltuade med att han t o m byggde på granntomten. Under 1967 och 10 år framåt, körde Erik skolskjuts med Varnhemsbarn till Valleskolan i Axvall. Gunnar Johansson var anställd liksom Adolf Strömberg i Björsgården, vilka hjälpte till som chaufförer. (Bygger på en artikel av Eva Bozovic, Varnhems station - publicerad i Varnhemsbygden 1998) Formalia; Erik Bertil Pettersson född 7/8 1907 i Sunnersberg död 1/6 1986 i Runhem Pl 4290 Varnhem gift 6/10 1935 med Edit Maria Pettersson född 4/10 1912 i Gösslunda död 4/12 2000 på Vallehemmet Skärv Axvall. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (ritning, KF) Kiosken kom under slutet av 1960-talet att flyttas in i Caféets östra del med betjäningslucka på fasaden vid den södra dörren in till Caféet - se skiss! Inez Millved, Skövde, född Friman 1954, berättar 2013; "Jag gick till Edith tidigt på 1960-talet för att fråga om jobb i kiosken. Edith sa då att jag var för ung och var välkommen tillbaka efter att ha konfirmerat mig åtminstone. 1968 började jag jobba i den inflyttade kiosken med café-del. I jobbet ingick att baka för café-delen, göra smörgåsar, koka kaffe och hålla lunch för de 2 - 3 matgäster som åt hos Edtih varje dag. Här fanns bl a en trogen lunchgäst i Runhem sedan ungdomen, f d taxichauffören Gunnar Johansson i Ulfsgården. Även Erik Pettersson åt tillsammans med dessa stamgäster. När kyrkan skulle tjäras blev det också att arbeta med logilunch för de arbetare som Edith lät bli inneboende i en iordningställd bostad bakom Runhem - tidigare verkstad för Knut Ohlssons cykelverkstad. Ibland var Etdith borta någon vecka och Inez fick då sköta rö- relsen med både Café och kiosk och ordna i köket, vilket ibland kunde bli stressigt." Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (ritning, KF) Kiosken kom under slutet av 1960-talet att flyttas in i Caféets östra del med betjäningslucka på fasaden vid den södra dörren in till Caféet - se skiss! Inez Millved, Skövde, född Friman 1954, berättar 2013; "Jag gick till Edith tidigt på 1960-talet för att fråga om jobb i kiosken. Edith sa då att jag var för ung och var välkommen tillbaka efter att ha konfirmerat mig åtminstone. 1968 började jag jobba i den inflyttade kiosken med café-del. I jobbet ingick att baka för café-delen, göra smörgåsar, koka kaffe och hålla lunch för de 2 - 3 matgäster som åt hos Edtih varje dag. Här fanns bl a en trogen lunchgäst i Runhem sedan ungdomen, f d taxichauffören Gunnar Johansson i Ulfsgården. Även Erik Pettersson åt tillsammans med dessa stamgäster. När kyrkan skulle tjäras blev det också att arbeta med logilunch för de arbetare som Edith lät bli inneboende i en iordningställd bostad bakom Runhem - tidigare verkstad för Knut Ohlssons cykelverkstad. Ibland var Etdith borta någon vecka och Inez fick då sköta rö- relsen med både Café och kiosk och ordna i köket, vilket ibland kunde bli stressigt." Insatt av Kent Friman, 2014-02-14. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 6 Runhem i ljusan låga (från öster) - helt övertänt i den hårda blåsten. Kiosken var sedan länge avvecklad och borta. Branden bekämpades av ett stort antal brandkårer från Skaraborg, men många hus gick inte att rädda! Verkstadsbyggnaden bakom huset flammar för fullt! Huset var utbyggt för att rymma matsal för eleverna i skolorna mitt över vägen och i församlingshemmet, så länge dessa var aktiva. Träden fick också sina brandskador. Kent Friman minns mötet med "Edith på Caféet" en kort stund efter att huset var helt förlorat. Hon kom emot honom på landsvägen med en gräddkanna i handen som hon sträckte fram; "Kent, detta är allt jag lyckades få med mig!! Allt är borta!". Det fanns dock en mindre del räddat av bohaget genom frivilliga insatser i sista stund, men det var inte mycket som fanns kvar efter lågornas rov! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 6 Runhem i ljusan låga (från öster) - helt övertänt i den hårda blåsten. Kiosken var sedan länge avvecklad och borta. Branden bekämpades av ett stort antal brandkårer från Skaraborg, men många hus gick inte att rädda! Verkstadsbyggnaden bakom huset flammar för fullt! Huset var utbyggt för att rymma matsal för eleverna i skolorna mitt över vägen och i församlingshemmet, så länge dessa var aktiva. Träden fick också sina brandskador. Kent Friman minns mötet med "Edith på Caféet" en kort stund efter att huset var helt förlorat. Hon kom emot honom på landsvägen med en gräddkanna i handen som hon sträckte fram; "Kent, detta är allt jag lyckades få med mig!! Allt är borta!". Det fanns dock en mindre del räddat av bohaget genom frivilliga insatser i sista stund, men det var inte mycket som fanns kvar efter lågornas rov! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 5 När röken skingrats fanns endast den tillbyggda delen någorlunda synlig bland resterna. Resten av huset var helt borta och resterna revs inom kort för ett senare nybygge. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 5 När röken skingrats fanns endast den tillbyggda delen någorlunda synlig bland resterna. Resten av huset var helt borta och resterna revs inom kort för ett senare nybygge. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 7 Endast digital bild! Runhem och uthus brinner och på planen där förr Edith kunnat räkna till 21 turistbussar uppställda, står nu räddningsfordon! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 7 Endast digital bild! Runhem och uthus brinner och på planen där förr Edith kunnat räkna till 21 turistbussar uppställda, står nu räddningsfordon! (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 9 Endast digital bild! Runhem brinner. (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 9 Endast digital bild! Runhem brinner. (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 10 Endast digital bild! Eriks alla tillbyggnader av garage för taxibilarna efter hand som rörelsen växte är nu helt borta, med förvridna rester och dieseltank. Huset är helt borta med skorstensmur i siluett mot kyrkan. (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
I. 10 Endast digital bild! Eriks alla tillbyggnader av garage för taxibilarna efter hand som rörelsen växte är nu helt borta, med förvridna rester och dieseltank. Huset är helt borta med skorstensmur i siluett mot kyrkan. (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 36 (karta 1) Endast digital bild! Avstyckningen från Simmesgården av Knut och Emelia Ohlssons köp av Runhem 1925 med inplacering av hus och verkstad på kartan. De betalade 1 350 kr för tomten. Vid samma tid köper de också ett skifte av Trädgårdens del av Billingeliderna i Ljungstorp - se karta nedan! 1927 köpte Knut och Emelia till ytterligare ett område runt deras redan inköpta tomt - en fem meters remsa i öster och norr och på så sätt tillförs ytterligare 330 kvadratmeter till fastigheten.Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 36 (karta 1) Endast digital bild! Avstyckningen från Simmesgården av Knut och Emelia Ohlssons köp av Runhem 1925 med inplacering av hus och verkstad på kartan. De betalade 1 350 kr för tomten. Vid samma tid köper de också ett skifte av Trädgårdens del av Billingeliderna i Ljungstorp - se karta nedan! 1927 köpte Knut och Emelia till ytterligare ett område runt deras redan inköpta tomt - en fem meters remsa i öster och norr och på så sätt tillförs ytterligare 330 kvadratmeter till fastigheten.Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se! Lantmäteriet Historiska Kartor
A. 36 (karta 2) Endast digital bild! Tilläggsköp till Runhem 1927. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www-saj-banan.se! Lantmäterit Historiska Kartor
A. 36 (karta 2) Endast digital bild! Tilläggsköp till Runhem 1927. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www-saj-banan.se! Lantmäterit Historiska Kartor

Lindåkra byggs i Varnhem 1951 (1 bild)

A. 37 Endast digital bild. (Originalet saknas) Schaktning för grunden till nybyggnad för familjen Nils Lann. Året är 1951 och det var första gången en grävmaskin kom till arbete i Varnhem! Mannen på bilden är Einar Karlsson från Källebacken i Åsa N Lundby. Insatt av Kent Friman, 2014-09-16
A. 37 Endast digital bild. (Originalet saknas) Schaktning för grunden till nybyggnad för familjen Nils Lann. Året är 1951 och det var första gången en grävmaskin kom till arbete i Varnhem! Mannen på bilden är Einar Karlsson från Källebacken i Åsa N Lundby. Insatt av Kent Friman, 2014-09-16

Ivarstorp     (4 bilder)

A. 31 Ivarstorps mangårdsbyggnad. Foto från före 1920 då verandan byggs till. Ivarstorp är ett av sockenen äldsta bostadshus. Gården var ursprungligen ett Kronohemman, vars ägare var skyldig att bidra till rusthållet frö den indelte soldaten i Stenslund. Det kallades för "Kronoskatte Augementshemman". Ivarstorp friköptes från Kronan 1759. Man tror att nuvarande huvudbyggnad tillkom då.Från vänster på bilden August och Eugenia Jonsson (dåvarande ägare i 2:a giftermålet), Oskar Jonsson (son i första giftermålet), Jenny Jonsson (dotter 2:a giftermålet), Alida Jonsson (syster till August - (bräcklig) och familjen Juhlin från Stockholm, dvs Erik Johan Juhlin, Augusts syster Kristina Juhlin, samt deras son Conrad Juhlin - t h. Juhlins tyckte om att vara på Ivarstorp under somrarna. (Uppgift Bengt Jonsson, Oskars son) (Bild från Varnhemsbygden 2005, artikel Alf Hansson) August och Eugenia Jonsson hade då varit gifta sedan 1899. Augusts första fru, Elin Sofia Pettersson, född 1869 den 30/9, ingick han giftermål med 1891 den 5/5, och hon dog endast 27 år gammal 1897. De levde tillsammans i drygt 5 år och giftermålet tog plats exakt ett år efter att sonen Oskar fötts. Oskars far var 43 år gammal gammal när hans unga (27 åriga) maka dog och Oskar endast 7 år. Fadern, Johan August Jonsson, född i Varnhem 1854 den 12/8, gifte sedan om sig 1899 den 1/10, tre år efter fruns död, med pigan Eugenia Holmberg född i Varnhem 1882 den 3/2. Hon flyttade in som piga på gården 1897 den 3/11 (15 år gammal) och de fick dottern Jenny Karolina Jonsson 1898 den 30/12, då hon var 16 år gammal och Eugenia var vid giftermålet 1899 17 år gammal - August var då 45 år gammal och sonen Oskar från första giftermålet alltså 9 år. Sonen Oskar övertog gården 1924, när han gifte sig med mjölnarens vid Hålltorps kvarns dotter, Anna Berg - se rubriken A. 10 Hålltorps kvarn. Fadern August dog 1926, i sviterna efter en hjärnblödning några år tidigare. Insatt av Kent Friman. 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 31 Ivarstorps mangårdsbyggnad. Foto från före 1920 då verandan byggs till. Ivarstorp är ett av sockenen äldsta bostadshus. Gården var ursprungligen ett Kronohemman, vars ägare var skyldig att bidra till rusthållet frö den indelte soldaten i Stenslund. Det kallades för "Kronoskatte Augementshemman". Ivarstorp friköptes från Kronan 1759. Man tror att nuvarande huvudbyggnad tillkom då.Från vänster på bilden August och Eugenia Jonsson (dåvarande ägare i 2:a giftermålet), Oskar Jonsson (son i första giftermålet), Jenny Jonsson (dotter 2:a giftermålet), Alida Jonsson (syster till August - (bräcklig) och familjen Juhlin från Stockholm, dvs Erik Johan Juhlin, Augusts syster Kristina Juhlin, samt deras son Conrad Juhlin - t h. Juhlins tyckte om att vara på Ivarstorp under somrarna. (Uppgift Bengt Jonsson, Oskars son) (Bild från Varnhemsbygden 2005, artikel Alf Hansson) August och Eugenia Jonsson hade då varit gifta sedan 1899. Augusts första fru, Elin Sofia Pettersson, född 1869 den 30/9, ingick han giftermål med 1891 den 5/5, och hon dog endast 27 år gammal 1897. De levde tillsammans i drygt 5 år och giftermålet tog plats exakt ett år efter att sonen Oskar fötts. Oskars far var 43 år gammal gammal när hans unga (27 åriga) maka dog och Oskar endast 7 år. Fadern, Johan August Jonsson, född i Varnhem 1854 den 12/8, gifte sedan om sig 1899 den 1/10, tre år efter fruns död, med pigan Eugenia Holmberg född i Varnhem 1882 den 3/2. Hon flyttade in som piga på gården 1897 den 3/11 (15 år gammal) och de fick dottern Jenny Karolina Jonsson 1898 den 30/12, då hon var 16 år gammal och Eugenia var vid giftermålet 1899 17 år gammal - August var då 45 år gammal och sonen Oskar från första giftermålet alltså 9 år. Sonen Oskar övertog gården 1924, när han gifte sig med mjölnarens vid Hålltorps kvarns dotter, Anna Berg - se rubriken A. 10 Hålltorps kvarn. Fadern August dog 1926, i sviterna efter en hjärnblödning några år tidigare. Insatt av Kent Friman. 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 7 Ivarstorps gamla ladugård före 1938. Den gamla ladugården löpte utmed landsvägen - detta är utsidan mot vägen med drevet för tröskning. Fotot taget från väster med gårdstunsledet alldeles till vänster på fotot. Man kan ana Ljungstorpsvägen framför. Vägen gick då ett par vägbredder mer söderut och flyttades och breddades troligen när ladugården revs, så att vägen nu kom att gå just där ladugården låg. Inget syns därför efter denna byggnad idag. Den stora ladugården köptes i sin helhet och revs av Mejeristen Magnus Pettersson i Varnhem. Det blev bränsle för flera år i mejeriet. Oskar brukade säga att "ladugården, den eldade Magnus upp i panna!" Lägg märke till tröskgången som faktiskt går ut till en del mot vägen och man fick ta sig i akt när tröskning pågick med en häst som gick runt, runt i tröskgången, som då vid varje varv gick ut i vägbanan på den smala vägen. Ladugården hade "skonke". "Skonke" = mellan ladugård och stall kunde man köra in under tak, inget golv, ränne ovanpå innertak, inga dörrar. (Not; Alf Brage) Ladugården revs i samband med byggandet av ny ladugård som stod färdig 1938 under Oskar Jonsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 7 Ivarstorps gamla ladugård före 1938. Den gamla ladugården löpte utmed landsvägen - detta är utsidan mot vägen med drevet för tröskning. Fotot taget från väster med gårdstunsledet alldeles till vänster på fotot. Man kan ana Ljungstorpsvägen framför. Vägen gick då ett par vägbredder mer söderut och flyttades och breddades troligen när ladugården revs, så att vägen nu kom att gå just där ladugården låg. Inget syns därför efter denna byggnad idag. Den stora ladugården köptes i sin helhet och revs av Mejeristen Magnus Pettersson i Varnhem. Det blev bränsle för flera år i mejeriet. Oskar brukade säga att "ladugården, den eldade Magnus upp i panna!" Lägg märke till tröskgången som faktiskt går ut till en del mot vägen och man fick ta sig i akt när tröskning pågick med en häst som gick runt, runt i tröskgången, som då vid varje varv gick ut i vägbanan på den smala vägen. Ladugården hade "skonke". "Skonke" = mellan ladugård och stall kunde man köra in under tak, inget golv, ränne ovanpå innertak, inga dörrar. (Not; Alf Brage) Ladugården revs i samband med byggandet av ny ladugård som stod färdig 1938 under Oskar Jonsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 8 Ivarstorps ladugård - gårdssidan. Den gamla ladugården med paret Oskar och Anna Jonsson på gårdssidan 1930-talets första hälft. Ladugården var mycket gammal. Den var uppförd med knuttimrat Fähus och i övrigt med s.k. skiftesverk. Troligen hade den också s.k. Mesula, en benämning på mittstolpar. Här kan man se att stockar gick att ta ned för att lättare bärga skörd och man använde det också som "skonk" eller "skunke", dvs direktinkörning utan dörrar och golv men med ränne för skörd - se ladugården längst bort. (not; Alf Brage). Ljungstorpsvägen gick på andra sidan ladugården där också tröskgången fanns. Bilden tagen från öster och alltså innifrån gårdsplanen. Lägg märke till alla redskap som fanns tillgängliga utmed ladugården på gårdssidan. Ägare åren 1925-1964; Oscar Ferdinand Jonsson, född 1890 - dör 1964 30/1 i Ivarstorp 1:1. Hustrun Anna Katarina Berg, född i Varnhem 1897 - dör 1969 26/3 i Ivarstorp 1:3. Son Bengt Oskar Evert, född i Mariestad 1931 den 18/1. Ladugården var svårt förfallen och revs 1937 och användes som bränsle i Trädgårdens Mejeri. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 8 Ivarstorps ladugård - gårdssidan. Den gamla ladugården med paret Oskar och Anna Jonsson på gårdssidan 1930-talets första hälft. Ladugården var mycket gammal. Den var uppförd med knuttimrat Fähus och i övrigt med s.k. skiftesverk. Troligen hade den också s.k. Mesula, en benämning på mittstolpar. Här kan man se att stockar gick att ta ned för att lättare bärga skörd och man använde det också som "skonk" eller "skunke", dvs direktinkörning utan dörrar och golv men med ränne för skörd - se ladugården längst bort. (not; Alf Brage). Ljungstorpsvägen gick på andra sidan ladugården där också tröskgången fanns. Bilden tagen från öster och alltså innifrån gårdsplanen. Lägg märke till alla redskap som fanns tillgängliga utmed ladugården på gårdssidan. Ägare åren 1925-1964; Oscar Ferdinand Jonsson, född 1890 - dör 1964 30/1 i Ivarstorp 1:1. Hustrun Anna Katarina Berg, född i Varnhem 1897 - dör 1969 26/3 i Ivarstorp 1:3. Son Bengt Oskar Evert, född i Mariestad 1931 den 18/1. Ladugården var svårt förfallen och revs 1937 och användes som bränsle i Trädgårdens Mejeri. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 8 (2) Endast digital bild! Flygfoto på Ivarstorp taget på 1950-talet. Bild från Varnhemsbygden 2005 - artikel av Alf Hansson). Oskar Jonsson tvingades av hälsoskäl att sälja all mark utom själva husplatsen till Uppsala 1952 på grund av sjukdom (högt blodtryck) och på läkarinrådan. På 1960 års karta (röd markering) kan man se att ladugården hamnat utanför den nyavsöndrade mangårdsägan. Vägen till gården Uppsala går mellan ladugård och boningshus. Den gamla ladugården låg alldeles i vägsträckningen för Ljungstorpsvägen på bilden. Den gamla vägsträckningens bägge sidogärdsgårdar kan ses på bilden hitom (söder) om Ljungstorspvägen med sin gamla allé synlig på något ställe på båda sidor om den gamla vägsträckningen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 8 (2) Endast digital bild! Flygfoto på Ivarstorp taget på 1950-talet. Bild från Varnhemsbygden 2005 - artikel av Alf Hansson). Oskar Jonsson tvingades av hälsoskäl att sälja all mark utom själva husplatsen till Uppsala 1952 på grund av sjukdom (högt blodtryck) och på läkarinrådan. På 1960 års karta (röd markering) kan man se att ladugården hamnat utanför den nyavsöndrade mangårdsägan. Vägen till gården Uppsala går mellan ladugård och boningshus. Den gamla ladugården låg alldeles i vägsträckningen för Ljungstorpsvägen på bilden. Den gamla vägsträckningens bägge sidogärdsgårdar kan ses på bilden hitom (söder) om Ljungstorspvägen med sin gamla allé synlig på något ställe på båda sidor om den gamla vägsträckningen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!

Hålltorp     (5 bilder)

A. 9 Hålltorp 1925-1930 med den ladugård i U-form med ena längan alldeles utmed vägen som sedan revs 1944. Hålltorp är sammanlagt av föera tidigare enskilda gårdar som tillköpts. Bland dessa kan nämnas Lilla Hålltorp (på nuvarande plats för Hålltorp), Stora Hålltorp (söder om landsvägen), Smedsgården, Stenhammar, Sten. Till gården hörde under 1800-talets senare del 4 dagsverkstorp; Lillekullen, Kullaliden, Slottet och Stenslund. Nuvarande manbyggnaden uppfördes 188 av Per August Pettersson, farfar till den siste Petterssonske ägaren. Övriga byggnader är avsevärt äldre! Den lilla toppiga bygganden framför ladugården är ett avträde uppfört i liggande timmer! En ny byggdes upp med gaveln mot vägen. Ladugårdsdelen närmast vägen var sedan gammalt häststall och loge, med en rejäl inkörningsöppning till ladugårdsgatan. Brygghuset till vänster i bild framför mangårdsbyggnaden med sina två flygelbyggnader. Bild tagen från Knivaledet. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 9 Hålltorp 1925-1930 med den ladugård i U-form med ena längan alldeles utmed vägen som sedan revs 1944. Hålltorp är sammanlagt av föera tidigare enskilda gårdar som tillköpts. Bland dessa kan nämnas Lilla Hålltorp (på nuvarande plats för Hålltorp), Stora Hålltorp (söder om landsvägen), Smedsgården, Stenhammar, Sten. Till gården hörde under 1800-talets senare del 4 dagsverkstorp; Lillekullen, Kullaliden, Slottet och Stenslund. Nuvarande manbyggnaden uppfördes 188 av Per August Pettersson, farfar till den siste Petterssonske ägaren. Övriga byggnader är avsevärt äldre! Den lilla toppiga bygganden framför ladugården är ett avträde uppfört i liggande timmer! En ny byggdes upp med gaveln mot vägen. Ladugårdsdelen närmast vägen var sedan gammalt häststall och loge, med en rejäl inkörningsöppning till ladugårdsgatan. Brygghuset till vänster i bild framför mangårdsbyggnaden med sina två flygelbyggnader. Bild tagen från Knivaledet. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (4) Endast digital bild. Hålltorp 1931 och sällskapet skall bl a resa till Bäckedalen och det "Lindqvistska huset". Det är fr v okänd, Arvid Pettersson, sittande Per August Pettersson, Pers systerdotter gift med postmästare Lindqvists son Arnstorp - längst till höger, samt deras son stående och deras barn sittande på trappan. Foto och uppgifter från Margit LIndqvist, Bäckedalen, Ljungstorp, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-01. Se mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (4) Endast digital bild. Hålltorp 1931 och sällskapet skall bl a resa till Bäckedalen och det "Lindqvistska huset". Det är fr v okänd, Arvid Pettersson, sittande Per August Pettersson, Pers systerdotter gift med postmästare Lindqvists son Arnstorp - längst till höger, samt deras son stående och deras barn sittande på trappan. Foto och uppgifter från Margit LIndqvist, Bäckedalen, Ljungstorp, 2014. Insatt av Kent Friman, 2014-04-01. Se mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (3) Interiör från gamla köket på Hålltorp i Varnhem. Spisen togs bort vid ombyggnad 1954. I detta stora kök fanns förr, utom spisen, inget annat inrede än en diskbänk, en vedlår och ett vattenså. Ett stort skafferi eller handkammare i gången t.v. Vid fönsterväggen två utdragssoffor och ett långbord framför den ena. I köket arbetade en köksa och två pigor. Pigorna fick sova i utdragssofforna. Tre drängar fick också sina måltider här. Ägare i tidigare generationer intog sina måltider i ett rum innanför köket". Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:60 Fotograf Nils Lann, Varnhem/Ljungstorp. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (3) Interiör från gamla köket på Hålltorp i Varnhem. Spisen togs bort vid ombyggnad 1954. I detta stora kök fanns förr, utom spisen, inget annat inrede än en diskbänk, en vedlår och ett vattenså. Ett stort skafferi eller handkammare i gången t.v. Vid fönsterväggen två utdragssoffor och ett långbord framför den ena. I köket arbetade en köksa och två pigor. Pigorna fick sova i utdragssofforna. Tre drängar fick också sina måltider här. Ägare i tidigare generationer intog sina måltider i ett rum innanför köket". Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:60 Fotograf Nils Lann, Varnhem/Ljungstorp. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (1) Bild från fägatan/ladugårdsplan vid Hålltorps gamla ladugård 1936. Till vänster står Petter Lindqvists sonsons hustru. Per August Petterrson med käppen och sonen Arvid. Vid pumpen står drängen Helmer Alm, då 17 år gammal. De finklädda skall just på resa till Bäckedalen och Petter Lindqvists gamla hus i Ljungstorp, där Per gick i skola som liten hos privatläraren Petter och var två år yngre än Petters egen son Johan, som var Pers livslånga vänskap. Se bild A. 32 (1) med sällskapet på Bäckedalenhuset! Insatt av Kent Friman, 2014-03-05. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (1) Bild från fägatan/ladugårdsplan vid Hålltorps gamla ladugård 1936. Till vänster står Petter Lindqvists sonsons hustru. Per August Petterrson med käppen och sonen Arvid. Vid pumpen står drängen Helmer Alm, då 17 år gammal. De finklädda skall just på resa till Bäckedalen och Petter Lindqvists gamla hus i Ljungstorp, där Per gick i skola som liten hos privatläraren Petter och var två år yngre än Petters egen son Johan, som var Pers livslånga vänskap. Se bild A. 32 (1) med sällskapet på Bäckedalenhuset! Insatt av Kent Friman, 2014-03-05. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (2) Hålltorps gamla ladugård. Hålltorps gamla ladugårdsplan med vattenpump och fägata 1930 - man kan se att det behövs en upprustning av ladugården. Den revs och byggdes upp igen i etapper mellan 1944-47. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 10 (2) Hålltorps gamla ladugård. Hålltorps gamla ladugårdsplan med vattenpump och fägata 1930 - man kan se att det behövs en upprustning av ladugården. Den revs och byggdes upp igen i etapper mellan 1944-47. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!

Hålltorps kvarn     (2 bilder)

A. 30 (1) Hålltorps kvarn mjölnarbostad 1929. Här är Hålltorps kvarns bostadshus, ladugård, uthus och med kvarnbyggnader som skymtar i bakgrunden på andra sidan bäcken som då gick mellan kvarnen och dåvarande boplats. Bilden tagen troligen 1929, dvs exakt 10 år innan samtliga byggnader inklusive kvarnen revs och fick ge plats för Tre Bäckars byggnadskomplex. Bilden tagen ett bit söder om nuvarande riksväg 49 - i stort sett från Tre Bäckars nuvarande infartsport. Själva transportvägen till kvarnbyggnaderna gick från dåvarande Skövdevägen mer österut, i gränsen för Stenhammarens ägor, och korsade bäcken med hjälp av en liknande kalkstensvälvd bro som vid "stora vägen" för att nå kvarnen på den södra sidan av bäcken - se nedan! (Bild och information förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp 1931). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 30 (1) Hålltorps kvarn mjölnarbostad 1929. Här är Hålltorps kvarns bostadshus, ladugård, uthus och med kvarnbyggnader som skymtar i bakgrunden på andra sidan bäcken som då gick mellan kvarnen och dåvarande boplats. Bilden tagen troligen 1929, dvs exakt 10 år innan samtliga byggnader inklusive kvarnen revs och fick ge plats för Tre Bäckars byggnadskomplex. Bilden tagen ett bit söder om nuvarande riksväg 49 - i stort sett från Tre Bäckars nuvarande infartsport. Själva transportvägen till kvarnbyggnaderna gick från dåvarande Skövdevägen mer österut, i gränsen för Stenhammarens ägor, och korsade bäcken med hjälp av en liknande kalkstensvälvd bro som vid "stora vägen" för att nå kvarnen på den södra sidan av bäcken - se nedan! (Bild och information förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp 1931). Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 30 (2) Endast digital bild. Foto från bröllopet midsommarafton 1924 taget vid Hålltorps kvarn i trädgården. Vigsel förrättad av kyrkoherde von Südow i Varnhems kyrka. Främre raden från vänster: Erik Berglund, – fosterson till August och Eugenia på Ivarstorp, blev med tiden präst i i Skåne i de sammanlagda församlingarna Everlöv – Bläntarp – Sövde. Han vigde senare Oskars och Annas son Bengt Jonsson och hans maka Inga-Lill. Han blev fosterson i Ivarstorp xxxx på grund av ensamstående moderns omöjlighet att klara situationen ekonomiskt i Stockholm och flyttade ut xxxx. Gick i skolan i Varnhem med Håkan Gabrielsson som lärare med gående skolväg från Ivarstorp till Varnhems skola. Formalia: Erik Runo Berglund född 1911 i Kungsholms församling, Stockholm död 1994 i Lund, prästvigd 1943, kyrkoherde i Sövde i Lunds stift, gift 1954 med Ella Oscaria född 1908 i Holm i Hallands län, död 1987 i Lund. Inga egna barn. Gustaf Linus Berg (Annas far) Anna född Berg och Oskar Jonsson (brudparet) Charlotta Berg (Annas mor) Ester Sköld född Jonsson (Oskars syster) gift Sköld i Stenstorp, med dottern Margareta i knät. Margareta gift Eriksson - bor i Mariestad (2013). Jenny Andersson (Oskars halvsyster) och Margit Granström, släkt med sömmerskorna Persson som lärde Anna till yrket Bakre raden från vänster: Viktor Andersson (Jennys make - kallades ofta "Karl Johannas-Viktor" - bor vid tiden i torpet Gröngatan, Backa), Viktor spelade fiol och kallades också "Spele-Viktor". Arvid Pettersson, Godsägare på Hålltorp, född i Varnhem 1870 den 12/2 - på fotot i en ålder av 54 år Hugo Sköld (Oskars systers Esters make), järnvägstjänsteman, Stenstorp Kjellander, Lundby Sven Pettersson, ägare till Redsvenstorp boendes i Smedsgården, Överbo Tekla Johansson, Vadet (en av syskonskaran i Vadet) August Johansson i Vadet (en av syskonskaran - som senare köpte Annelund, Ljungstorp) Elisabeth Johansson, Vadet (en av syskonskaran) Margit Persson, sömmerska syster med Hulda Persson, sömmerska - Anna gick i lära hos dem i Solbacken, mellan Villa Nåås - Himmelskällan Något släktingsbarn till närvarande på bröllopet. Brudgummen Oskar Jonssons mor Elin Sofia Pettersson, född 1869 den 30/9 i Eggby finns inte med på fotografiet - hon dog i en ålder av 27 år den 17/10 1896. Hans föräldrar hade då varit gifta sedan 1891 den 5/5, dvs i drygt 5 år och giftermålet tog plats exakt ett år efter att sonen Oskar fötts och Oskars far var 43 år gammal gammal när hans unga (27 åriga) maka dog. Fadern, Johan August Jonsson, född i Varnhem 1854 den 12/8 gifte sedan om sig 1899 den 1/10, tre år efter fruns död, med pigan Eugenia Holmberg född i Varnhem 1882 den 3/2. Hon flyttade in som piga på gården 1897 den 3/11 (15 år gammal) och de fick dottern Jenny Karolina Jonsson 1898 den 30/12, då hon var 16 år gammal och var vid giftermålet 17 år gammal - August var då 45 år gammal. (Uppgifter ur husförhörslängd och församlingsbok) Oskars far var vid bröllopstillfället 1924 sjuk efter en hjärnblödning och dog året efter, därav finns han inte heller med på bilden. (Uppgift, 2013, Bengt Jonsson, Oskar och Annas ende son, född 1931 i Ivarstorp) Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
A. 30 (2) Endast digital bild. Foto från bröllopet midsommarafton 1924 taget vid Hålltorps kvarn i trädgården. Vigsel förrättad av kyrkoherde von Südow i Varnhems kyrka. Främre raden från vänster: Erik Berglund, – fosterson till August och Eugenia på Ivarstorp, blev med tiden präst i i Skåne i de sammanlagda församlingarna Everlöv – Bläntarp – Sövde. Han vigde senare Oskars och Annas son Bengt Jonsson och hans maka Inga-Lill. Han blev fosterson i Ivarstorp xxxx på grund av ensamstående moderns omöjlighet att klara situationen ekonomiskt i Stockholm och flyttade ut xxxx. Gick i skolan i Varnhem med Håkan Gabrielsson som lärare med gående skolväg från Ivarstorp till Varnhems skola. Formalia: Erik Runo Berglund född 1911 i Kungsholms församling, Stockholm död 1994 i Lund, prästvigd 1943, kyrkoherde i Sövde i Lunds stift, gift 1954 med Ella Oscaria född 1908 i Holm i Hallands län, död 1987 i Lund. Inga egna barn. Gustaf Linus Berg (Annas far) Anna född Berg och Oskar Jonsson (brudparet) Charlotta Berg (Annas mor) Ester Sköld född Jonsson (Oskars syster) gift Sköld i Stenstorp, med dottern Margareta i knät. Margareta gift Eriksson - bor i Mariestad (2013). Jenny Andersson (Oskars halvsyster) och Margit Granström, släkt med sömmerskorna Persson som lärde Anna till yrket Bakre raden från vänster: Viktor Andersson (Jennys make - kallades ofta "Karl Johannas-Viktor" - bor vid tiden i torpet Gröngatan, Backa), Viktor spelade fiol och kallades också "Spele-Viktor". Arvid Pettersson, Godsägare på Hålltorp, född i Varnhem 1870 den 12/2 - på fotot i en ålder av 54 år Hugo Sköld (Oskars systers Esters make), järnvägstjänsteman, Stenstorp Kjellander, Lundby Sven Pettersson, ägare till Redsvenstorp boendes i Smedsgården, Överbo Tekla Johansson, Vadet (en av syskonskaran i Vadet) August Johansson i Vadet (en av syskonskaran - som senare köpte Annelund, Ljungstorp) Elisabeth Johansson, Vadet (en av syskonskaran) Margit Persson, sömmerska syster med Hulda Persson, sömmerska - Anna gick i lära hos dem i Solbacken, mellan Villa Nåås - Himmelskällan Något släktingsbarn till närvarande på bröllopet. Brudgummen Oskar Jonssons mor Elin Sofia Pettersson, född 1869 den 30/9 i Eggby finns inte med på fotografiet - hon dog i en ålder av 27 år den 17/10 1896. Hans föräldrar hade då varit gifta sedan 1891 den 5/5, dvs i drygt 5 år och giftermålet tog plats exakt ett år efter att sonen Oskar fötts och Oskars far var 43 år gammal gammal när hans unga (27 åriga) maka dog. Fadern, Johan August Jonsson, född i Varnhem 1854 den 12/8 gifte sedan om sig 1899 den 1/10, tre år efter fruns död, med pigan Eugenia Holmberg född i Varnhem 1882 den 3/2. Hon flyttade in som piga på gården 1897 den 3/11 (15 år gammal) och de fick dottern Jenny Karolina Jonsson 1898 den 30/12, då hon var 16 år gammal och var vid giftermålet 17 år gammal - August var då 45 år gammal. (Uppgifter ur husförhörslängd och församlingsbok) Oskars far var vid bröllopstillfället 1924 sjuk efter en hjärnblödning och dog året efter, därav finns han inte heller med på bilden. (Uppgift, 2013, Bengt Jonsson, Oskar och Annas ende son, född 1931 i Ivarstorp) Insatt av Kent Friman, 2014-08-12.
F 9 (2) Mjölnaren vid Håltorps kvarn Linus Berg och hans hustru Charlotta samt en gäst, Britta Wallin. 1929. Insatt av Kent Friman, 2014-03-02. Lär mer på www.ljungstorpshistoria.se!
F 9 (2) Mjölnaren vid Håltorps kvarn Linus Berg och hans hustru Charlotta samt en gäst, Britta Wallin. 1929. Insatt av Kent Friman, 2014-03-02. Lär mer på www.ljungstorpshistoria.se!

Bille kvarn (8 bilder)

A. 11 (1) Framsidan av Bille kvarn, norrsidan. Under anordningen på högra gaveln är en remtransmission för elektrisk drift vid dålig vattentillgång. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 11 (1) Framsidan av Bille kvarn, norrsidan. Under anordningen på högra gaveln är en remtransmission för elektrisk drift vid dålig vattentillgång. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 11 (2) Mjölnaren Otto Gustafsson, född 1875 och sonhustrun Inga-Britt vid Bille Kvarn i Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 11 (2) Mjölnaren Otto Gustafsson, född 1875 och sonhustrun Inga-Britt vid Bille Kvarn i Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 12 Bille kvarn 1930. Den södra sidan av Bille Kvarn 1930 med den dubbla stenvalvsbron, inbyggt kvarnhjul och med stenunderbyggd kvarnränna och damm. Foto Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem. I dagligt tal kallad "Spetarskvarna", en dialektal form av "Hospitals kvarn". I 1699 års jordebok är anteknat "En kvarn vid klostret" som 1684 är taxerad och anslagen Skara Hospital (sjukhus). I 1726 års jordebok redovisas även "Bille kvarn", anslagen "Skara Hospital". Det har funnits två kvarnar vid platsen, vilket även anges i kartbesrkivningen 1864; "Norra Qvarn" och "Södra Qvarn". I 1825 års jordebok är antecknat att häradshövding Jonas Lundin låtit uppbygga Billekvarn som år 1726 blev Skara Hospital anslagen, vidare att kvarnarna gå med ett par stenar vardera höst och vår, samt att Klostrets kvarn och Bille kvarn sammanbyggts 1823. Båda kvarnarna drevs som tullkvarnar. Sannolikt är kvarnhuset på bilden från 1823. 1916 såldes fastigheten med kvarn av Domänverket till dess arrendator Otto Gustafsson som drev den med 2 par stenar. Sista förmalningen skedde 1 november 1942, då fstigheten sålts till en man Karlsson från Edsvära, vilken sedan rev kvarnen. 1945 uppförde bröderna Rask ett spnneri på platsen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 12 Bille kvarn 1930. Den södra sidan av Bille Kvarn 1930 med den dubbla stenvalvsbron, inbyggt kvarnhjul och med stenunderbyggd kvarnränna och damm. Foto Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem. I dagligt tal kallad "Spetarskvarna", en dialektal form av "Hospitals kvarn". I 1699 års jordebok är anteknat "En kvarn vid klostret" som 1684 är taxerad och anslagen Skara Hospital (sjukhus). I 1726 års jordebok redovisas även "Bille kvarn", anslagen "Skara Hospital". Det har funnits två kvarnar vid platsen, vilket även anges i kartbesrkivningen 1864; "Norra Qvarn" och "Södra Qvarn". I 1825 års jordebok är antecknat att häradshövding Jonas Lundin låtit uppbygga Billekvarn som år 1726 blev Skara Hospital anslagen, vidare att kvarnarna gå med ett par stenar vardera höst och vår, samt att Klostrets kvarn och Bille kvarn sammanbyggts 1823. Båda kvarnarna drevs som tullkvarnar. Sannolikt är kvarnhuset på bilden från 1823. 1916 såldes fastigheten med kvarn av Domänverket till dess arrendator Otto Gustafsson som drev den med 2 par stenar. Sista förmalningen skedde 1 november 1942, då fstigheten sålts till en man Karlsson från Edsvära, vilken sedan rev kvarnen. 1945 uppförde bröderna Rask ett spnneri på platsen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (1) Bille Kvarn rakt söder ifrån med del av bostadshuset till vänster. Foto Nils Lann, 1930. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (1) Bille Kvarn rakt söder ifrån med del av bostadshuset till vänster. Foto Nils Lann, 1930. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (2) Bille kvarn, vattenfallet, som av senare ägare ökades till 7 meters fallhöjd för drivandet av en vattenturbin. Foto Nils Lann, 1930. Insatt av Kent Friman, 2014.02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (2) Bille kvarn, vattenfallet, som av senare ägare ökades till 7 meters fallhöjd för drivandet av en vattenturbin. Foto Nils Lann, 1930. Insatt av Kent Friman, 2014.02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (3) Endast digital bild! Bille kvarn från bäcksidan (söder), Varnhem. Otto Gustavsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 13 (3) Endast digital bild! Bille kvarn från bäcksidan (söder), Varnhem. Otto Gustavsson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 24 (1) Bille kvarn och dammen 1995. Syskonen Rask från Marum köper Bille Kvarn av Otto Gustafsson 1942. Syskonen utgjordes av Karl, Tage, Nils, Astrid och Ingrid Rask. De flyttade in i bostadshuset vid kvarnen och byggde ett spinneri på platsen. Det producerade stick- och yllegarn från lump. Allmänheten kunde lämna in lump för rivining i den stora maskin som rev isär tygerna som sedan processadesoch spanns till garn. Riksväg 49:ans vägbygge uppströms vid Tre Bäckar och längre upp mot Billingen ändrade bäckens läge för att få bäst plats för vägen. Bäcken flyttades på flera sträckor och detta resulterade i att bäckens flöde förändrades till det sämre, enligt kvarnägarna. Därför behövde de mer kraft till spinneriet. De sänkte bäcken nedströms vattenfallet för att få så stor fallhöjd som möjligt och uppnådde en fallhöljd på 7 meter sammanlagt. Utifrån detta byggde de också ett el-verk för att producera den kraft de behövde för spinneriet. Den gamla vattenkvarnens hjuldrift var en saga all. Samtidigt bedrev de jordbruk på Bille Kvarns-marken och dit hörde Pickabackens gamla torpmark. Det var mest Nils Rask som stod för jordbruksskötseln. Karl och Tage var "fabrikörer" och skötte spinneriet. Systrarna Astrid och Ingrid Rask skötte hushållet och de sågs enligt muntlig tradition sällan ute och sades av den anledningen vara "ljushyade". På 1960-talet bedravs här möbelrenovering några år. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoira.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 24 (1) Bille kvarn och dammen 1995. Syskonen Rask från Marum köper Bille Kvarn av Otto Gustafsson 1942. Syskonen utgjordes av Karl, Tage, Nils, Astrid och Ingrid Rask. De flyttade in i bostadshuset vid kvarnen och byggde ett spinneri på platsen. Det producerade stick- och yllegarn från lump. Allmänheten kunde lämna in lump för rivining i den stora maskin som rev isär tygerna som sedan processadesoch spanns till garn. Riksväg 49:ans vägbygge uppströms vid Tre Bäckar och längre upp mot Billingen ändrade bäckens läge för att få bäst plats för vägen. Bäcken flyttades på flera sträckor och detta resulterade i att bäckens flöde förändrades till det sämre, enligt kvarnägarna. Därför behövde de mer kraft till spinneriet. De sänkte bäcken nedströms vattenfallet för att få så stor fallhöjd som möjligt och uppnådde en fallhöljd på 7 meter sammanlagt. Utifrån detta byggde de också ett el-verk för att producera den kraft de behövde för spinneriet. Den gamla vattenkvarnens hjuldrift var en saga all. Samtidigt bedrev de jordbruk på Bille Kvarns-marken och dit hörde Pickabackens gamla torpmark. Det var mest Nils Rask som stod för jordbruksskötseln. Karl och Tage var "fabrikörer" och skötte spinneriet. Systrarna Astrid och Ingrid Rask skötte hushållet och de sågs enligt muntlig tradition sällan ute och sades av den anledningen vara "ljushyade". På 1960-talet bedravs här möbelrenovering några år. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoira.se - under A. 8 a Pickabacken!
A. 24 (2) Bille kvarndamm 1995. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 24 (2) Bille kvarndamm 1995. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.

Blomsdals och Gustafsfors kvarn (2 bilder)

A. 14 (1) Blomsdals och Gustafsfors kvarn. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 14 (1) Blomsdals och Gustafsfors kvarn. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 14 (2) Blomsdals och Gustafsfors kvarn 1995. Dlevis riven, bl a hjulhuset. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.
A. 14 (2) Blomsdals och Gustafsfors kvarn 1995. Dlevis riven, bl a hjulhuset. Foto Alf Hansson. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17.

Ulunda kvarn (1 bild)

A. 30 (2) Ulunda kvarn runt 1930. Ruinen av Ulunda kvarn. Kvarnen byggdes i slutet av 1800-talet och ägdes av Ernst T. Jungner i Skara. Här framställdes havregryn bland annat. Kvarnen drevs med vattenturbin med vid liten vattentillgång användes ångkraft. Ångpannan eldades med skiffer i två tolvtimmarskift. Kvarnen brann ner 1923. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 30 (2) Ulunda kvarn runt 1930. Ruinen av Ulunda kvarn. Kvarnen byggdes i slutet av 1800-talet och ägdes av Ernst T. Jungner i Skara. Här framställdes havregryn bland annat. Kvarnen drevs med vattenturbin med vid liten vattentillgång användes ångkraft. Ångpannan eldades med skiffer i två tolvtimmarskift. Kvarnen brann ner 1923. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Bro Ulunda Kalkbrott nära Grynkvarnen

Ähle kvarn (1 bild)

A. 34 (1) Ähle kvarn 1995. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 34 (1) Ähle kvarn 1995. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.

Ökulls kvarn (2 bilder)

A. 35 Ökulls kvarn. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24
A. 35 Ökulls kvarn. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24
Bild från Carl Arvid Tell, Backa gård. Mejerska och maskinist vid Ökulls mejeri med elever. Insatt av Kent Friman efter fotokväll 2015-09-17
Bild från Carl Arvid Tell, Backa gård. Mejerska och maskinist vid Ökulls mejeri med elever. Insatt av Kent Friman efter fotokväll 2015-09-17

Klostergården 1925 -  (4 bilder)

A. 15 (1) Bild från 1925 och det nyss uppförda Café Klostergården - inte ännu målat! Dottern Elisabeth från familjen Rosander på trappan. Klostergården uppfördes 1925, ursprungligen i en våning, sedermera påbyggt med en våning. Det har alltsedan byggnadstiden inrymt café, dessförinnan hade ägaren fru Elsa Rosander drivit café i den 1910 tillbyggda delen av Varnhems järnvägsstation. Inför pensioneringen byggde stationsinspektor Otto Rosander en andra våningen som bostad med inflyttning 1935. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (1) Bild från 1925 och det nyss uppförda Café Klostergården - inte ännu målat! Dottern Elisabeth från familjen Rosander på trappan. Klostergården uppfördes 1925, ursprungligen i en våning, sedermera påbyggt med en våning. Det har alltsedan byggnadstiden inrymt café, dessförinnan hade ägaren fru Elsa Rosander drivit café i den 1910 tillbyggda delen av Varnhems järnvägsstation. Inför pensioneringen byggde stationsinspektor Otto Rosander en andra våningen som bostad med inflyttning 1935. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (2) Klostergården ca 1930. Det var alltså dåvarande stationsinspektören Otto Rosander som lät uppföra byggnaden och frun Elsa Rosander som drev serveringen fr o m 1925. Hon drev konditoriet med servering fram till 1947 då Ester Smedberg övertog fastigheten och rörelsen. Under en lång följd av år var Klostergården platsen för ”Stilla dagar” för stiftets präster och även mot slutet för lekmän. När Ester Smedberg upphörde med caférörelsen 1968 förlades dessa ”Stilla dagar” istället till Flämslätt. När Ester Smedberg valde att flytta från Varnhem 1975 köptes Klostergården av dåvarande Varnhems församling. Köpeskillingen var då 135 000 kronor. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (2) Klostergården ca 1930. Det var alltså dåvarande stationsinspektören Otto Rosander som lät uppföra byggnaden och frun Elsa Rosander som drev serveringen fr o m 1925. Hon drev konditoriet med servering fram till 1947 då Ester Smedberg övertog fastigheten och rörelsen. Under en lång följd av år var Klostergården platsen för ”Stilla dagar” för stiftets präster och även mot slutet för lekmän. När Ester Smedberg upphörde med caférörelsen 1968 förlades dessa ”Stilla dagar” istället till Flämslätt. När Ester Smedberg valde att flytta från Varnhem 1975 köptes Klostergården av dåvarande Varnhems församling. Köpeskillingen var då 135 000 kronor. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (3) Endast digital bild! Under 1930-talet, troligen 1938, påbyggdes en våning för att också kunna utgöra boende för Otto och hans hustru efter sin pensionering 1935. Huset fick ett Villa-liknande utseende med anslående yttre. (Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (3) Endast digital bild! Under 1930-talet, troligen 1938, påbyggdes en våning för att också kunna utgöra boende för Otto och hans hustru efter sin pensionering 1935. Huset fick ett Villa-liknande utseende med anslående yttre. (Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 15 (4) Endast digital bild! Klostergården 1935. Husets huvudfasad mot Kyrkogatan med allt mer ökande Klosterturism gav bra marknadsföring för Caférörelsen tillsammans med en anslående trädgårdsanläggning. Uthuset bakom Caféet är nu också klar. (Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på hemsidan wwww.saj-banan.se!
A. 15 (4) Endast digital bild! Klostergården 1935. Husets huvudfasad mot Kyrkogatan med allt mer ökande Klosterturism gav bra marknadsföring för Caférörelsen tillsammans med en anslående trädgårdsanläggning. Uthuset bakom Caféet är nu också klar. (Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på hemsidan wwww.saj-banan.se!
Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Klostergården 1950-tal

Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Maj-Britt Strömberg serverar i Klostergården 1950-tal

Foto från Lennart Strömberg, 2016 Foto från Lennart Strömberg, 2016

Börje Wester klostergården konfirmation 1959

Trädgården och Trädgårdens mejeri 1930-tal (2 bilder)

B. 13 (1) Kyrkogatans infart 1910-1915 med Trädgården till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flyttades över landsvägen under 1960-talet) och utanför bild ytterligare till vänster ligger mejeriet senare bageriet. Mellanskolan syns utmed kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folksskolan till höger (utanför bild). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
B. 13 (1) Kyrkogatans infart 1910-1915 med Trädgården till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flyttades över landsvägen under 1960-talet) och utanför bild ytterligare till vänster ligger mejeriet senare bageriet. Mellanskolan syns utmed kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folksskolan till höger (utanför bild). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 16 Trädgårdens mejer 1930-tal. Makarna Anna och Magnus Pettersson drev mejeriet. Inte långt från Klostergården finns denna byggnad på Trädgårdens östra husplatsmark som var uppförd som mejeri, men som under 1940-talet kom att bli bageri efter en brand. Bilden från mejeritidens 1930-tal. Byggnaden finns kvar ännu 2013 utmed muren nära kyrkans "grovhanteringsupplag" och bod i norra delen av Kyrkparken mot gamla landsvägen Skara - Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 16 Trädgårdens mejer 1930-tal. Makarna Anna och Magnus Pettersson drev mejeriet. Inte långt från Klostergården finns denna byggnad på Trädgårdens östra husplatsmark som var uppförd som mejeri, men som under 1940-talet kom att bli bageri efter en brand. Bilden från mejeritidens 1930-tal. Byggnaden finns kvar ännu 2013 utmed muren nära kyrkans "grovhanteringsupplag" och bod i norra delen av Kyrkparken mot gamla landsvägen Skara - Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!

Klosterdahl; förr Borregården - senare folkskolan (6 bilder)

A. (karta 1) Endast digital bild! Karta 1844 med rött markerat den gamla hustomten - nu bestämd att utflyttas! "Borregårdens tomtplats med hus och trädgård" samt utmed kyrkogatan den nya marken efter skiftet för Klockarebohlet AA. Detta inköptes senare av kyrkostämman 1876 av Sven Ferm för att användas som småskola. Möjligen kan man tro att det gamla boningshuset för Borregården fick stå kvar och övergå via Junkragården till Klosterdahl, då det är placerat på kartan exakt där Klosterdahl sedan återfinns. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. (karta 1) Endast digital bild! Karta 1844 med rött markerat den gamla hustomten - nu bestämd att utflyttas! "Borregårdens tomtplats med hus och trädgård" samt utmed kyrkogatan den nya marken efter skiftet för Klockarebohlet AA. Detta inköptes senare av kyrkostämman 1876 av Sven Ferm för att användas som småskola. Möjligen kan man tro att det gamla boningshuset för Borregården fick stå kvar och övergå via Junkragården till Klosterdahl, då det är placerat på kartan exakt där Klosterdahl sedan återfinns. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 17 (1) Klosterdahl 1892. August Gustafsson med familj på trappan till Klosterdal. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. // Husförhörslängder 1880-1895; Klosterdal; Ägare Handlanden August Gustafsson, född i Lerdala 1851 den 27/2 - tar över Klosterdal 1891 den 2/11 och flyttar in med sin familj; Hustru Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1 Son Karl Konrad, född i Varnhem (Hammarskvarn) 1877 den 3/11 Dotter Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4. //Till Klosterdal flyttar också 1894 nedanstående personer; Handelsbiträdet Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866 den 18/9 Flyttar in från Skövde den 10/5 1894 - vilket visar att August redan nu bedrev handelsbod i Varnhem. Enligt Nils Lann gjorde han så i den norra delen av huset, innan han byggde Nydal 1903-1904. Pigan Emma Kristina Andersdotter, född i Hornborga 1869 den 25/9 - flyttar in från Hornborga den 9/11 1893, ut igen den 13/11 1894 Pigan Ida Karolina Hallberg*, född i Hornborga 1876 den 7/7 - flyttar in från N. Lundby den 15/11 1894 Pigan Emma Sofia Johansson, född i Wartofta Åsaka 1860 den 10/10 - flyttar in från Kjelvened den 26/11 1894 Dräng Johan Alfred Johansson, född i Berg 1866 den 15/2 - flyttar in från Prästegården den 15/11 1894 - alltså samtidigt boende på Klosterdal familjen Gustafsson, 2 pigor och en dräng förutom hyresgäster. * Karolina Hallberg, dotter till skräddaren Gustaf Hallberg från Broddetorp, gifte sig 1899 med Linus Ryden Hasselbacken. Hyresgäster hos August och Sofia på Klosterdal blir; Organisten Carl August Hedén, f. i Nyed Värmlands län 1858 den 13/6 - in från St Michelsgården 24/3 1894 med sin hustru, vigda den 7/4 1890 Hustrun Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 1862 den 6/6 Dotter Agnes Eleonora, född i Nyed 1892 den 26/7 Son Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893 den 23/10 - familjen utökas här till fem barn t o m 1902 och hela familjen flyttar ut 1904 för hyra på Gästgifvaregården i två år innan de lämnar Varnhem för Malmö 1906. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 17 (1) Klosterdahl 1892. August Gustafsson med familj på trappan till Klosterdal. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. // Husförhörslängder 1880-1895; Klosterdal; Ägare Handlanden August Gustafsson, född i Lerdala 1851 den 27/2 - tar över Klosterdal 1891 den 2/11 och flyttar in med sin familj; Hustru Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1 Son Karl Konrad, född i Varnhem (Hammarskvarn) 1877 den 3/11 Dotter Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4. //Till Klosterdal flyttar också 1894 nedanstående personer; Handelsbiträdet Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866 den 18/9 Flyttar in från Skövde den 10/5 1894 - vilket visar att August redan nu bedrev handelsbod i Varnhem. Enligt Nils Lann gjorde han så i den norra delen av huset, innan han byggde Nydal 1903-1904. Pigan Emma Kristina Andersdotter, född i Hornborga 1869 den 25/9 - flyttar in från Hornborga den 9/11 1893, ut igen den 13/11 1894 Pigan Ida Karolina Hallberg*, född i Hornborga 1876 den 7/7 - flyttar in från N. Lundby den 15/11 1894 Pigan Emma Sofia Johansson, född i Wartofta Åsaka 1860 den 10/10 - flyttar in från Kjelvened den 26/11 1894 Dräng Johan Alfred Johansson, född i Berg 1866 den 15/2 - flyttar in från Prästegården den 15/11 1894 - alltså samtidigt boende på Klosterdal familjen Gustafsson, 2 pigor och en dräng förutom hyresgäster. * Karolina Hallberg, dotter till skräddaren Gustaf Hallberg från Broddetorp, gifte sig 1899 med Linus Ryden Hasselbacken. Hyresgäster hos August och Sofia på Klosterdal blir; Organisten Carl August Hedén, f. i Nyed Värmlands län 1858 den 13/6 - in från St Michelsgården 24/3 1894 med sin hustru, vigda den 7/4 1890 Hustrun Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 1862 den 6/6 Dotter Agnes Eleonora, född i Nyed 1892 den 26/7 Son Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893 den 23/10 - familjen utökas här till fem barn t o m 1902 och hela familjen flyttar ut 1904 för hyra på Gästgifvaregården i två år innan de lämnar Varnhem för Malmö 1906. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 17 (3) Endast digital bild! Klosterdahl 1892. August Gustafsson med familj på trappan till Klosterdal. Hustru Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1 Son Karl Konrad, född i Varnhem 1877 den 3/11 Dotter Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. // På bilden från 1892 kan man se att den gamla gården Borregårds mangårdsbyggnad just får ny stående panel, alternativt att det är en ny byggnad uppförd på samma plats och i stort sett med samma proportioner på marken, så snart August köpt byggnaden med tillhöriga ekonomihus på Junkragårdens mark. I den noirra delen av byggnaden (mot vägen) bedrev han affär. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 17 (3) Endast digital bild! Klosterdahl 1892. August Gustafsson med familj på trappan till Klosterdal. Hustru Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1 Son Karl Konrad, född i Varnhem 1877 den 3/11 Dotter Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. // På bilden från 1892 kan man se att den gamla gården Borregårds mangårdsbyggnad just får ny stående panel, alternativt att det är en ny byggnad uppförd på samma plats och i stort sett med samma proportioner på marken, så snart August köpt byggnaden med tillhöriga ekonomihus på Junkragårdens mark. I den noirra delen av byggnaden (mot vägen) bedrev han affär. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 18 (1) Klosterdahl före 1917 med familjen August Pettersson på trappan - familjen har otur med fotografer som tar bilder på långt avstånd! Sedan förra kortet taget av Ludvig Ericsson 1892 kan man se att det planterats nya träd utmed kyrkogatan, som kanske är drygt 10 år gamla? Huset är välreparerat och målat och har en uppväxt hög häck vid skigärdsgården en bit in från landsvägen. Klosterdahl var troligen mangårdsbyggnaden för Borregården, som tvingades flytta ut ur byn i samband med laga skiftet 1853 och Junkragården fick just denna mark. Borregårdens mangårdsbyggnad fick då troligen stå kvar på sin plats, som senare tillbyggd Folkskola och gör så ännu denna dag (2013) - i form av ett Vandrarhem.
A. 18 (1) Klosterdahl före 1917 med familjen August Pettersson på trappan - familjen har otur med fotografer som tar bilder på långt avstånd! Sedan förra kortet taget av Ludvig Ericsson 1892 kan man se att det planterats nya träd utmed kyrkogatan, som kanske är drygt 10 år gamla? Huset är välreparerat och målat och har en uppväxt hög häck vid skigärdsgården en bit in från landsvägen. Klosterdahl var troligen mangårdsbyggnaden för Borregården, som tvingades flytta ut ur byn i samband med laga skiftet 1853 och Junkragården fick just denna mark. Borregårdens mangårdsbyggnad fick då troligen stå kvar på sin plats, som senare tillbyggd Folkskola och gör så ännu denna dag (2013) - i form av ett Vandrarhem.
A. 18 (3) Endast digital bild! Bild från 1917. Då byggdes Klosterdahl till åt söder av Varnhems församling som nu tagit över byggnaden och skolverksamheten kunde starta sin första hösttermin i en övre skolsal med möjlghet till gymnastik och den stora skolsalen och omklädningsrum nederst. Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under höstterminen 1917 - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12. August Pettersson bor kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin (Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40495). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 18 (3) Endast digital bild! Bild från 1917. Då byggdes Klosterdahl till åt söder av Varnhems församling som nu tagit över byggnaden och skolverksamheten kunde starta sin första hösttermin i en övre skolsal med möjlghet till gymnastik och den stora skolsalen och omklädningsrum nederst. Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under höstterminen 1917 - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12. August Pettersson bor kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin (Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40495). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 18 (2) Klosterdahl som folkskola 1920-tal. Nu med flaggstång på skolplanen! Foto; Förlag Anton Larsson, Varnhem Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 18 (2) Klosterdahl som folkskola 1920-tal. Nu med flaggstång på skolplanen! Foto; Förlag Anton Larsson, Varnhem Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!

  <-- Till sidans rubriker!

Klockarjorden/Klockarebohlet - mellanskolan - Kyrkogatan (4 bilder)

A. 17 (2) Klockarejorden eller Klockarebohlet. Enligt bildtext "Klockarejorden". På karta 1844 benämnt Klockarebohlet, dvs klockarens bostad. Den fanns belägen strax norr om kykrogårdsmuren för Varnhems kyrka och har bebotts av en rad klockare. Den inköptes redan 1876 av kyrkostämman av Sven Ferm för att bedriva en småskola. Under en tid på 1920-talet var den också Varnhems mellanskola, så att barnen slapp de långa färderna till Norra Lundby skola, med vilken man delat skolbyggnad och lärare tidigare. 1920 anställdes en biträdande lärare och huset blev alltså en slags mellanskola för klass 3 och 4 fram till 1929. Därefter var här träslöjd fram till 1951. Efter 1951 tog dåvarande kantor Lönnqvist huset i anspråk som kantorsbostad och bodde här tilslammans med fru Diana Appelqvist (under kriget konservfabrikägare) fram till 1967 innan huset revs svårt förfallet. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 17 (2) Klockarejorden eller Klockarebohlet. Enligt bildtext "Klockarejorden". På karta 1844 benämnt Klockarebohlet, dvs klockarens bostad. Den fanns belägen strax norr om kykrogårdsmuren för Varnhems kyrka och har bebotts av en rad klockare. Den inköptes redan 1876 av kyrkostämman av Sven Ferm för att bedriva en småskola. Under en tid på 1920-talet var den också Varnhems mellanskola, så att barnen slapp de långa färderna till Norra Lundby skola, med vilken man delat skolbyggnad och lärare tidigare. 1920 anställdes en biträdande lärare och huset blev alltså en slags mellanskola för klass 3 och 4 fram till 1929. Därefter var här träslöjd fram till 1951. Efter 1951 tog dåvarande kantor Lönnqvist huset i anspråk som kantorsbostad och bodde här tilslammans med fru Diana Appelqvist (under kriget konservfabrikägare) fram till 1967 innan huset revs svårt förfallet. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
F. 15 Skolfoto från Varnhem omkring 1925, den s.k mellanskolan låg i kyrkeparken med Kyrkogatan i bakgrunden och det gamla stallet med offentliga toaletter (och skoltoalett). Insatt av kent Friman, 2014-02-24.
F. 15 Skolfoto från Varnhem omkring 1925, den s.k mellanskolan låg i kyrkeparken med Kyrkogatan i bakgrunden och det gamla stallet med offentliga toaletter (och skoltoalett). Insatt av kent Friman, 2014-02-24.
B. 13 (1) Kyrkogatans infart 1910-1915 med Trädgården till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flyttades över landsvägen under 1960-talet) och utanför bild ytterligare till vänster ligger mejeriet senare bageriet. Mellanskolan syns utmed kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folksskolan till höger (utanför bild). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
B. 13 (1) Kyrkogatans infart 1910-1915 med Trädgården till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flyttades över landsvägen under 1960-talet) och utanför bild ytterligare till vänster ligger mejeriet senare bageriet. Mellanskolan syns utmed kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folksskolan till höger (utanför bild). Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
B. 13 (2) "TrumfaKarlssons" förhyrda stuga i Varnhem varifrån han flyttade till Kämpenstorp 1918. Han hyrde denna stuga som jordbruksarbetare för Trädgården mellan 1910 och 1918 under tiden de fem barnen med den 2:a hustrun föddes. Före honom har "Ferma-Tilda" bott här med sina tre söner under 10 år efter makens och nämndemannen Anders Anderssons död 1889 i Pickagården. Den låg vid Kyrkoallén i Varnhem ett stycke in på höger sida (väster sida) nära Klosterdahl, som kom att bli Varnhems folkskola. Den uppfördes efter 1844 (då den inte finns med på laga skifteskartan). Fotograferad 1892 med de gamla träden fortfarande på plats - se bild ovan! Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
B. 13 (2) "TrumfaKarlssons" förhyrda stuga i Varnhem varifrån han flyttade till Kämpenstorp 1918. Han hyrde denna stuga som jordbruksarbetare för Trädgården mellan 1910 och 1918 under tiden de fem barnen med den 2:a hustrun föddes. Före honom har "Ferma-Tilda" bott här med sina tre söner under 10 år efter makens och nämndemannen Anders Anderssons död 1889 i Pickagården. Den låg vid Kyrkoallén i Varnhem ett stycke in på höger sida (väster sida) nära Klosterdahl, som kom att bli Varnhems folkskola. Den uppfördes efter 1844 (då den inte finns med på laga skifteskartan). Fotograferad 1892 med de gamla träden fortfarande på plats - se bild ovan! Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!

Ljungstorpsvägen - Fattigstugan - Fermakorsningen (10 bilder)

A. 32 (1) Bäckedalen runt 1930. Gamla stugan i Bäckedalen, där Petter Lindqvist bodde och troligen undervisade skolbarn under 1830-40-talen. På bilden står från vänster Petters sonsons hustru, ett barnbarnsbarn, Per Hålltorp (med käpp) omkring 95 år gammal och Arvid på Hålltorp, son tilll Per. Naturnamnet Bäckedalen kommer sig naturligt av den djupa bäckravin som finns inom området som grundar upp fram emot Ljungstorspsvägen på Flinkebackens mark. Det lär ha funnits en skvaltkvarn nära platsen på Flinkebackens mark - en kvarn för husbehovsmalning. Det finns på karta 1882 en damm-markering på den intäkten. Bäckens ravin har också naturligt skapat gränserna för de många små intäkter och boplatser som skapades här - främst under 1800-talet. Här bodde också David och Josefina Roth ("Fina"). Stugan revs 1938 och den nuvarande uppfördes till stor del av timmer från det rivna hemmanet Sten. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 32 (1) Bäckedalen runt 1930. Gamla stugan i Bäckedalen, där Petter Lindqvist bodde och troligen undervisade skolbarn under 1830-40-talen. På bilden står från vänster Petters sonsons hustru, ett barnbarnsbarn, Per Hålltorp (med käpp) omkring 95 år gammal och Arvid på Hålltorp, son tilll Per. Naturnamnet Bäckedalen kommer sig naturligt av den djupa bäckravin som finns inom området som grundar upp fram emot Ljungstorspsvägen på Flinkebackens mark. Det lär ha funnits en skvaltkvarn nära platsen på Flinkebackens mark - en kvarn för husbehovsmalning. Det finns på karta 1882 en damm-markering på den intäkten. Bäckens ravin har också naturligt skapat gränserna för de många små intäkter och boplatser som skapades här - främst under 1800-talet. Här bodde också David och Josefina Roth ("Fina"). Stugan revs 1938 och den nuvarande uppfördes till stor del av timmer från det rivna hemmanet Sten. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 19 Fattigstugan i Ljungstorp. "Socknens Fattistöva" Varnhems sockens fattighus låg vid Ljungstorspvägen nära nuvarande korsning med vägen från Fermabron och Gamla Kungsvägen (Ljungstorpsvägen). Exakt byggnadsår okänt, troligen ganska snart efter beslutet att bygga huset på sockenstämman 1815, men omnäms inte i husförhörslängd förrän 1836. I huset fanns tre ganska stora rum med en öppen spis i varje som enda inredning samt ett vindsrum. Den som var s.k. föreståndare förfogade över en kammare och ett kök. Vid vänstra hörnet stod en vedbod (syns inte på bilden), vid andra gaveln ett dass. I kammare och köket bodde till 1941 Maria Stina Persson, född 1853*. I östra delen gjordes en enkel upprustning på 1940-talet. De sista som bodde där var fru Signe Sandkvist och hennes tre söner, efter en skilsmässa 1933 från maken som då flyttade till Mariestad. De hyrde Fattigstugan för boende och där bodde också "föreståndaren" alltså kvar. Huset nedtogs 1958-59 och flyttades till Vadet, där det tillsammans med Norra Lundby fattighus uppfördes som hönseri. 1950-tal. Fotograf Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem. *Maria Stina Persson, föreståndare fr o m 1909 och den sista tiden. Äldre, minnesgda personer har berättat att de inhysta hjonen förr i tiden fick hämta sin ved på Hålltorp. En bild av forna tiders fattigvård. På 1700-talet låg socknens fattigstuga vid Ännebäcken, enligt forskningar och enligt Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 19 Fattigstugan i Ljungstorp. "Socknens Fattistöva" Varnhems sockens fattighus låg vid Ljungstorspvägen nära nuvarande korsning med vägen från Fermabron och Gamla Kungsvägen (Ljungstorpsvägen). Exakt byggnadsår okänt, troligen ganska snart efter beslutet att bygga huset på sockenstämman 1815, men omnäms inte i husförhörslängd förrän 1836. I huset fanns tre ganska stora rum med en öppen spis i varje som enda inredning samt ett vindsrum. Den som var s.k. föreståndare förfogade över en kammare och ett kök. Vid vänstra hörnet stod en vedbod (syns inte på bilden), vid andra gaveln ett dass. I kammare och köket bodde till 1941 Maria Stina Persson, född 1853*. I östra delen gjordes en enkel upprustning på 1940-talet. De sista som bodde där var fru Signe Sandkvist och hennes tre söner, efter en skilsmässa 1933 från maken som då flyttade till Mariestad. De hyrde Fattigstugan för boende och där bodde också "föreståndaren" alltså kvar. Huset nedtogs 1958-59 och flyttades till Vadet, där det tillsammans med Norra Lundby fattighus uppfördes som hönseri. 1950-tal. Fotograf Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem. *Maria Stina Persson, föreståndare fr o m 1909 och den sista tiden. Äldre, minnesgda personer har berättat att de inhysta hjonen förr i tiden fick hämta sin ved på Hålltorp. En bild av forna tiders fattigvård. På 1700-talet låg socknens fattigstuga vid Ännebäcken, enligt forskningar och enligt Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 20 (1) Jonssons skomarkastuga. Smedjebackens gamla stuga snett emot Fattigstugan och nära dagens korsning med Fermavägen. Det gamla huset stod fortfarande kvar under 1950-talet. Foto 1950-talet i riktning mot Skövdehållet. I kurvan längre fram till höger syns Backens ladugård. Fotograf Evert Gustavsson
A. 20 (1) Jonssons skomarkastuga. Smedjebackens gamla stuga snett emot Fattigstugan och nära dagens korsning med Fermavägen. Det gamla huset stod fortfarande kvar under 1950-talet. Foto 1950-talet i riktning mot Skövdehållet. I kurvan längre fram till höger syns Backens ladugård. Fotograf Evert Gustavsson
A. 20 (2) Fattigstugan i fonden med Billingslund och Smedjebackens ladugård till vänster och Smedjebackens nya och gamla hus till höger. I ldaugården till vänster på bilden hade skomakare Jonsson en ko, en gris och några hönor. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 20 (2) Fattigstugan i fonden med Billingslund och Smedjebackens ladugård till vänster och Smedjebackens nya och gamla hus till höger. I ldaugården till vänster på bilden hade skomakare Jonsson en ko, en gris och några hönor. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 22 (1) Soldatboställe Nr 331, Bäcktorp/Grufvesäter 1:4 i maj 1907. Bilden från 1907 på soldattorpet Nr 331 visar hästtransporttiden för vägen, som mer ser ut som en fägata, vilket den också var för djuren ner mot Fermabron och över till Sörberget på Billingen. Troligen dottern i huset som står i dörröppningen. I så fall Anna Cecilia Bäckström, född 1900 med sin bakom busken skymde far med hatt, Arvid Jonsson Bäckström, född 1869 som köpte huset 1905 och flyttade in med sin familj, dvs hustru och 7 barn! Huset revs 1918 då Bäckström byggde nytt hus. Nummertavlan som hörde till huset sålde då Bäckström till Olof Thunman, som då bodde på Engerås, för 3 kronor! Längst bak i fonden skymtar fattigstugan och till höger efter soldattorpet ligger Smedjebackens hus med gaveln mot vägen. Insatt av kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 22 (1) Soldatboställe Nr 331, Bäcktorp/Grufvesäter 1:4 i maj 1907. Bilden från 1907 på soldattorpet Nr 331 visar hästtransporttiden för vägen, som mer ser ut som en fägata, vilket den också var för djuren ner mot Fermabron och över till Sörberget på Billingen. Troligen dottern i huset som står i dörröppningen. I så fall Anna Cecilia Bäckström, född 1900 med sin bakom busken skymde far med hatt, Arvid Jonsson Bäckström, född 1869 som köpte huset 1905 och flyttade in med sin familj, dvs hustru och 7 barn! Huset revs 1918 då Bäckström byggde nytt hus. Nummertavlan som hörde till huset sålde då Bäckström till Olof Thunman, som då bodde på Engerås, för 3 kronor! Längst bak i fonden skymtar fattigstugan och till höger efter soldattorpet ligger Smedjebackens hus med gaveln mot vägen. Insatt av kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 23 Vid Bäckstorp 1990. Ljungstorpsvägen strax nedanför soldabostället på bilden ovan, 83 år senare, 1990, före asfaltering. Vägen har breddats mellan stenmurarna. De små husen vid Billingslund kan skönjas strax före trevägskorsningen med Fermagatan. Foto Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 23 Vid Bäckstorp 1990. Ljungstorpsvägen strax nedanför soldabostället på bilden ovan, 83 år senare, 1990, före asfaltering. Vägen har breddats mellan stenmurarna. De små husen vid Billingslund kan skönjas strax före trevägskorsningen med Fermagatan. Foto Nils Lann. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
B. 10 1938 och boskap på väg hem från Sörberget på Ljungstorpsvägen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www,ljungstorpshistoria.se!
B. 10 1938 och boskap på väg hem från Sörberget på Ljungstorpsvägen. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www,ljungstorpshistoria.se!
A. 22 (2) Endast digital bild! Backen Ljungstorp med fotot taget från Bäckstorp mitt emot. Winter bodde på Backen då fotot togs 1913. Från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, "Farfar i finkostym på väg till gratialistträff i Axvall 1913". Gratialisten Carl Johansson Winter, född i Varnhem 1833. Hustru Inga Maria Johansdotter, född i Broddetorp 1834. Dotter Anna, född i Varnhem 1872, son Carl född i Varnhem 1875 och dotter Elin, född i Varnhem 1878, samt fosterdottern Elin Teresia Winter, född i Stockholm 1892. Insatt av Kent Friman, 2014-0214. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 22 (2) Endast digital bild! Backen Ljungstorp med fotot taget från Bäckstorp mitt emot. Winter bodde på Backen då fotot togs 1913. Från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, "Farfar i finkostym på väg till gratialistträff i Axvall 1913". Gratialisten Carl Johansson Winter, född i Varnhem 1833. Hustru Inga Maria Johansdotter, född i Broddetorp 1834. Dotter Anna, född i Varnhem 1872, son Carl född i Varnhem 1875 och dotter Elin, född i Varnhem 1878, samt fosterdottern Elin Teresia Winter, född i Stockholm 1892. Insatt av Kent Friman, 2014-0214. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 32 (2) Lilla Slottet Ljungstorp. Då var lägenheten Torp under Hålltorp. Här bodde Henning och Emma Persson med fyra barn. Torpet revs på 1940-talet! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 32 (2) Lilla Slottet Ljungstorp. Då var lägenheten Torp under Hålltorp. Här bodde Henning och Emma Persson med fyra barn. Torpet revs på 1940-talet! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoria.se!
A. 33 Ljungstorps Missionshus. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoira.se!
A. 33 Ljungstorps Missionshus. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.ljungstorpshistoira.se!

Järnväg  (5 bilder)

A. 25 (1) Varnhems järnvägsstation runt 1906. Ännu fanns inte toalettbyggnaden. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 25 (1) Varnhems järnvägsstation runt 1906. Ännu fanns inte toalettbyggnaden. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 25 (2) Järnvägsstationen 1904-1906. Lägg märke till den stora gaslyktan på husväggen. Stationshuset byggdes till med en extra "flygel" omkring 1908. Insatt av Kent Friman. 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 25 (2) Järnvägsstationen 1904-1906. Lägg märke till den stora gaslyktan på husväggen. Stationshuset byggdes till med en extra "flygel" omkring 1908. Insatt av Kent Friman. 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 27 (1) Varnhems station på 1930-talet. Vagnar med sockerbetor från Ökull till Lidköpings sockerbruk. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 27 (1) Varnhems station på 1930-talet. Vagnar med sockerbetor från Ökull till Lidköpings sockerbruk. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 27 (2) Foto Roland Johansson, Varnhem 1960. Varnhems bangårdsområde har kvar sitt utseende och spårläggning sedan 1904. Inkörning från norr, Skövdehållet. Disellok 1960 passerar just landsvägen Skara -Skövde med bommarna fällda via de vajrar som syns hängande i små stolpar och efter att ha gått i trumma under själva stationsplatsen. Stickspår för uppställning av godsvagnar samt område för lagrad slipers. Fotograf Roland Johansson, stationsinspektor (stins), Varnhem Lägg märke till den lilla avstigningspallen för passagerare som steg av utom kajområde. Öster om järnvägsövergången, Nydal - affären, med sitt stora magasin, samt Varnhems allmänna bastu på andra sidan den stora parkeringsplanen och därefter Runhem med Café, taxirörelse och kiosk. Liksom Runhem med verkstad så försvann också bastun i samband ned den stora branden 1979 och ersattes så småningom med en villa. Väster om övergången, vid tåget, skymtar Gärdhems uthus med för tiden Knut Ohlsson cykel- och mopedverkstad. Väster om bangården (vänster) - från landsvägen fram till stationen - fanns Varnhems stations järnvägspark. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 27 (2) Foto Roland Johansson, Varnhem 1960. Varnhems bangårdsområde har kvar sitt utseende och spårläggning sedan 1904. Inkörning från norr, Skövdehållet. Disellok 1960 passerar just landsvägen Skara -Skövde med bommarna fällda via de vajrar som syns hängande i små stolpar och efter att ha gått i trumma under själva stationsplatsen. Stickspår för uppställning av godsvagnar samt område för lagrad slipers. Fotograf Roland Johansson, stationsinspektor (stins), Varnhem Lägg märke till den lilla avstigningspallen för passagerare som steg av utom kajområde. Öster om järnvägsövergången, Nydal - affären, med sitt stora magasin, samt Varnhems allmänna bastu på andra sidan den stora parkeringsplanen och därefter Runhem med Café, taxirörelse och kiosk. Liksom Runhem med verkstad så försvann också bastun i samband ned den stora branden 1979 och ersattes så småningom med en villa. Väster om övergången, vid tåget, skymtar Gärdhems uthus med för tiden Knut Ohlsson cykel- och mopedverkstad. Väster om bangården (vänster) - från landsvägen fram till stationen - fanns Varnhems stations järnvägspark. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se!
A. 26 (1) Vid fototillfälle 1937 poserar sedan Karl Holmberg, Storekullen framför byggnaden som just det årtiondet hade förfallit en hel del. Karl Holmberg, Storekullen omkom i en el-olycka på Kyrkebo 1940. Bildtext ur arkivet: "Ljungstorps anhalt. "Väntsalen" vid Ljungstorps anhalt 1937. Byggnaden var ursprungligen tidningskiosk i Skövde kyrkpark och flyttades omkring 1914 (senast 1913 enl. tavlan) till Ljungstorp av disponent Grönvall och grosshandlare Högberg, vilken ägde ett par sommarställen i Ljungstorp. Byggnaden blev efter hand en träffpunkt för bygdens ungdom och kallades av folkhumorn för "Lunsabingen". Smärre vandaliseringar och upprustningar avlöste varandra de sista åren före järnvägens nedläggning 1961." Foto Nils Lann (Text Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:6). Insatt av kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se! Klicka på bild för att se mindre bild!
A. 26 (1) Vid fototillfälle 1937 poserar sedan Karl Holmberg, Storekullen framför byggnaden som just det årtiondet hade förfallit en hel del. Karl Holmberg, Storekullen omkom i en el-olycka på Kyrkebo 1940. Bildtext ur arkivet: "Ljungstorps anhalt. "Väntsalen" vid Ljungstorps anhalt 1937. Byggnaden var ursprungligen tidningskiosk i Skövde kyrkpark och flyttades omkring 1914 (senast 1913 enl. tavlan) till Ljungstorp av disponent Grönvall och grosshandlare Högberg, vilken ägde ett par sommarställen i Ljungstorp. Byggnaden blev efter hand en träffpunkt för bygdens ungdom och kallades av folkhumorn för "Lunsabingen". Smärre vandaliseringar och upprustningar avlöste varandra de sista åren före järnvägens nedläggning 1961." Foto Nils Lann (Text Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:6). Insatt av kent Friman, 2014-02-24. Läs mer på www.saj-banan.se! Klicka på bild för att se mindre bild!

Himmelskällan  (11 bilder)

A. 28 (0) Endast digital bild! 1930-tal. Flygfoto från Himmelskällan med ustikt över Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (0) Endast digital bild! 1930-tal. Flygfoto från Himmelskällan med ustikt över Varnhem. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (1) Himmelskällans badanstalt runt sekelskiftet 1800/1900. Observera Himmelsberget därbakom som vid tiden är alldeles kalt! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (1) Himmelskällans badanstalt runt sekelskiftet 1800/1900. Observera Himmelsberget därbakom som vid tiden är alldeles kalt! Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (2) Himmelskällans bandanstalt runt sekelskiftet 1800/1900. Till vänster skymtar byggnaden som innehöll restaurant och gästrum. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (2) Himmelskällans bandanstalt runt sekelskiftet 1800/1900. Till vänster skymtar byggnaden som innehöll restaurant och gästrum. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (3) Endast digital bild! Himmelskällan brunnshuset. Foto S. Welin 1921. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer A40511. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (3) Endast digital bild! Himmelskällan brunnshuset. Foto S. Welin 1921. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer A40511. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (4) Endast digital bild! Brunnshuset Himmelskällan 1921. Foto S. Welin. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40508. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (4) Endast digital bild! Brunnshuset Himmelskällan 1921. Foto S. Welin. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40508. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
F. 1 Några gäster vid Himmelskällans"Schweizerie" vid sekelskiftet. Från vänster: Jonsson, "stenhuggaren" - far till Elsa Främst. Frans Nilsson, - far till Ruth Lilja, Karl Gustafsson i Laggaretorp och Henriksson. Servitrisen hette Beda i förnamn. *Schweizeri = serveringsplats för alkohol och mindre rätter. Insatt av Kent Friman, 2014-03-02. Klicka på bilden för att se den mindre!
F. 1 Några gäster vid Himmelskällans"Schweizerie" vid sekelskiftet. Från vänster: Jonsson, "stenhuggaren" - far till Elsa Främst. Frans Nilsson, - far till Ruth Lilja, Karl Gustafsson i Laggaretorp och Henriksson. Servitrisen hette Beda i förnamn. *Schweizeri = serveringsplats för alkohol och mindre rätter. Insatt av Kent Friman, 2014-03-02. Klicka på bilden för att se den mindre!
A. 28 (5) Endast digital bild! Himmelskällans badhus 1920-tal. Foto Ernst Juhlin. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145193:38. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (5) Endast digital bild! Himmelskällans badhus 1920-tal. Foto Ernst Juhlin. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145193:38. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (6) Endast digital bild! Himmelskällans restaurang från Himmelsberget, Foto den 29 juli 1921. Foto Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: A61541. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (6) Endast digital bild! Himmelskällans restaurang från Himmelsberget, Foto den 29 juli 1921. Foto Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: A61541. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (7) Endast digital bild! Himmelskällans restaurang. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (7) Endast digital bild! Himmelskällans restaurang. Insatt av Kent Friman, 2014-02-24.
A. 28 (8) Endast digital bild! Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Väöstergötlands Museum - bildrkviet/bildnummer: B145048:3480A. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14.
A. 28 (8) Endast digital bild! Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Väöstergötlands Museum - bildrkviet/bildnummer: B145048:3480A. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14.
A. 28 (9) Endast digital bild! Gränssten kronopark; "Himmelsberget Kronans Jägarplats 1690". Krönt sten uppsatt vid inkröningen av Kronoparken Billingen 1690. Foto S. Welin 1921. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14.
A. 28 (9) Endast digital bild! Gränssten kronopark; "Himmelsberget Kronans Jägarplats 1690". Krönt sten uppsatt vid inkröningen av Kronoparken Billingen 1690. Foto S. Welin 1921. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510. Insatt av Kent Friman, 2014-02-14.

Varnhemskarta 1804 - med alla gårdsnamn

Karta från Lanmäteriet Historiska Kartor Karta från Lanmäteriet Historiska Kartor

A = Pickagården - hustomten och täppor på 4 ställen
B = Sven Mikaelsgården eller Ryttaregården - hustomten med täppor på 2ne ställen
C = Erik Larsgården eller Ödegården - hustomten och täppor på 2ne ställen
D = Björsgården - hustomten mm på 2neställen
E = Gästgivaregården af Björsgården - hustomten mm på 3neställen
F = Junkragården - hustomten mm på 2ne ställen
G = Fogdegården - hustomten mm
H = Ulfsgården - hustomten mm på 2ne ställen
I  = Fiskaregården - hustomten
K = Simmesgården - hustomten
L = Borregården - hustomten mm på 2ne ställen
M = Trägården - hustomten mm
N = Klockarens Boställe

AnkareDet är lätt att förstå att det uppstod flera "gårdar" med samma namn efter att ha spridits ut på det här sättet i storskiftet i sina remsor av rättvisa.
T ex Björsgården, E, återfinns söder om vägen mot Axvall, liksom torpet som byggdes där finns kvar idag tillsammans med "modergården" Björsgården i korsvägen i Varnhem. Detta liksom Ulfsgården som finns väster om Broddetorpsvägen - H - där det sedan blev ett eget Ulfsgården, osv.

Laga skiftet 1853 befäster senare flera av gårdarnas flyttningar till lägen vi känner igen idag.

Varnhemskarta 1844

Karta från Lanmäteriet Historiska Kartor Karta från Lanmäteriet Historiska Kartor

Kartan visar gårdarnas hustomters placering. Borregården t ex hade nu uppfört sina mangårdsbyggander på den södra av de båda husplatserna från Ankare1804 års karta (lilafärgat L). Boningshuset ligger exakt på platsen för det som fr.o.m. i 1891 i husförhörslängderna blev Klosterdahl under Junkragården som 1853 tilldelades denna mark. Möjligen stod husen med uthus kvar från Borregårdstiden utan att flyttas till den nya platsen nor om Axvallsvägen ett gott stycke västerut från Varnhems dåvarande by. 1891 flyttar handlaren August Gustafsson in med familj och har affär i huset norra del.

<-- Till sidans rubriker!