G. Himmelskällan

Himmelskällans brunns- och badverksamhet under Ulunda
Himmelskällans Hotell & Restaurang i Amundstorp, Lundby

Denna sida bygger på projektmedarbetare Margareta Dahlins forskning och sammanställningar - Red. Kent Friman
Verna Anderssons artikel i Varnhemsbygden 1984 kring Himmelskällan har gett en gedigen utgångspunkt för sidan!
Tack alla som bidragit med foton & handlingar - inte minst Maria & Fernando - nuv. ägare av Himmelskällan (2016).
Läs gärna hela Vernas artikel i Varnhemsbygden 1984 genom att ladda ner PDF-filen nedan:

En okänd diktares visa om Himmelskällan börjar historien

Foto av Fenrando Montalban, 2016. Från tavla bakom glas i Himmelskällan 2015. Klicka på bilden för större text! Foto av Fenrando Montalban, 2016. Från tavla bakom glas i Himmelskällan 2015. Klicka på bilden för större text!

Texten, odaterad och signerad R.A. och vad gäller ljudfilen är melodin min egen och inspireras av ett par-tre traditionella spanska folksånger./Hälsar Fernando Montalban - ägare till Himmelskällan 2016

Klicka på spel-pilen här nedan och lyssna till ett Ode till Himmelskällan med Fernando!

Inledning

Den äldsta bilden av Källans byggnader på teckning 1830

Klosters kyrka, Himmelskällan och Billingen. 1830 En laverad tuschteckning, av Johan Gustaf Thun (1798-1843). som senare blev kommi-nister i Husaby. Platser han besökte avbildade han och samlade i en bok: ”För ro skull”, de flesta av de 51 teckningarna är från Västergötland.  Boken finns i förvar hos Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Bild tillhandahållen av Margareta Dahlin.
Klosters kyrka, Himmelskällan och Billingen. 1830 En laverad tuschteckning, av Johan Gustaf Thun (1798-1843). som senare blev kommi-nister i Husaby. Platser han besökte avbildade han och samlade i en bok: ”För ro skull”, de flesta av de 51 teckningarna är från Västergötland. Boken finns i förvar hos Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Bild tillhandahållen av Margareta Dahlin.

Vid Himmelskällan byggdes 1820 - 1822 följande; "Ett  brunnshus, en brunnsöverbyggnad och två afträdeshus"!
Till vänster i teckningen ser man en rund överbyggnad och brunnshuset med halmtak eller spåntak till höger!

Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bild- nummer: A40508. Foto S. Welin Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bild- nummer: A40508. Foto S. Welin

Det är lätt att föreställa sig att den lilla runda byggnaden till vänster på teckningen är detta runda hus, vars foto är taget ca 100 år senare.

'Källhuset' Himmelskällan 1921. Troligen det 'källhus' man uppförde över själva källan 1820 efter att den prästerligt hanterade kassan för brunnsdrickande återförts till Varnhem och lån utgetts till dess byggande - se nedan!

 

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällans gamla och nya område på 1960-talskartan

På 1960-talskartan finns fastigheten Himmelskällan 11 (röd markering) forfarande som den äga, då med brunn och gyttjebad, som började skapas som fastighet mellan 1840-1850 genom förhyrning,  förpantning och delköp av Apotekaren L M I Sture i Falköping. Då såld av Ulunda bys gemensamt ägandes bönder med vägrätt ner till landsvägen. Ägan skapdes som avstyckning av Ulunda Nr 1 o Nr 2.

Himmelskällans forna badområde består idag (2016) av en fastighet med beteckningen Skara Himmelskällan 1:1 med fastighetsadress: Varnhem Himmeslkällan 1. Tomten omfattar 2 800 kvadratmeter och har idag en ägare boende i Skövde. Den räknas som bebyggd småhusenhet med en bostadsyta om 28 kvadratmeter utan avlopp och byggår anges till 1929 - vilket bara skall ses som ett 'värdeår' efter alla ombyggnationer och delrivning av det forna Bad-/Brunnshuset. Används idag som sommarstuga.

Dagens Himmelskällan är det hus som från början var avsett till bostadshus och som byggdes utmed landsvägen (blå markering) 1900 av ägaren Postiljon Alfred Levander i Skara. Det hyrdes ut 1904 till arbetarefamilj. I fastighetsregistret kallad Källedal N:o 1 (1:10) avstyckad från 1/8 Nederstegården, Amundstorp. Huset kom 1907 att förvandlas till Himmelskällans Hotell & Restaurang.

Himmelskällans forna Hotell & Restaurang består idag (2016) av en fastighet med beteteckningen, Skara Amundtorp 1:10 med fastighetsadress: Norra Lundy Himmelskällan 1. Tomten omfattar 5 549 kvadratmeter med nuvarande ägare för bostad och café - Fernando Alvarez och Maria Svahn. Huset har en bostadsyta om 279 kvardratmeter med 72 kvadratmeter biutrymmen och har åsatt byggnadsår till 1900. Huset används idag som bostad och Café samt eventverksamhet av olika slag: www.himmelskällan.se


<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällans brunnsområde 1920-tal i Ulunda, Varnhem

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015
Framfartsvägen till Himmelskällans källområde både som avsöndrad lägenhet och badanstalt 1920-tal. Avsöndrad från Ulunda by's gemensamma äga i mitten av 1800-talet. Historien om platsen berättas nedan!
 

Nybyggt bostadshus 1900, Källedal, - uppförd på mark från 1/8 Nederstegården, Lundby - blir 1907 Hotell & Restaurang

Tidigt foto ur Roger Ljungbergs samling, Skövde, 2014 Tidigt foto ur Roger Ljungbergs samling, Skövde, 2014

Källedal byggt 1900 som bostad ägd av Alfred Levander, Skara, uthyrs till en arbetarfamilj 1904 - blir senare "Hotell och Restaurang Himmelskällan " vid landsvägen - hyrd och skapad 1907 av Badintendenten vid Himmelskällan Karl Gustaf Ekstedt. Historien om Hotellet & Restaurangen berättas nedan!

Carl Gustaf Ekstedt, född i Skövde 13/9 1870 - vars föräldrar ägde och brukade Gästgivare-gården/Björsgården 1/4 mtl mellan 1873 och 1889; Erik Wilhelm Ekstedt, född i Foxerna 14/3 1844

<-- Till sidans rubriker! 

1907 blir bostadshuset - Hotell & Restaurang Himmelskällan

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

1923 - häck och träd har växt upp och namnet Himmelskällans Hotell och Restaurang är målat på norrgaveln sedan 1907.

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällan vid landsvägen idag

Foto från sidan www.himmelskällan.se - bostad och Café

<-- Till sidans rubriker! 

Ägarförteckning över de två områdena - "Himmelskällan"

Karta 1751 med påskrift 1790!Då Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskifte påskrivet! Karta 1751 med påskrift 1790!Då Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskifte påskrivet!

ÄGARFÖRTECKNING

Enbart Himmelskällan 11 - brunnsverksamheten:
      --> 1850   Bönderna i Ulunda By - sämjebrukad mark - K på kartan ovan - socknen drev källan
1850 - 1857    Apotekare Sten Nils Ivar Sture, Falköping
1857 - 1866    Inspektor L G Ohlsson, Hårdaholm - 1860 Gästgivaregården, Varnhem (t.Stenstorp 1866)
1867 - 1870    Karin Wallin, Klostret (möjligen samma person som nedan!)
1870 - 1884    Anna Kajsa Wallin (in 1870 fr. piga Överbo Smedsgård/undantaget- 1:a som bor här)
1884 - 1901    Dorothea Lindqvist  (fastigheten flyttas till Varnhems husförhörslängd 1888)
1901 - 1921     Karl Ekstedt & Johanna (Köpebrev 1901; Himmelskällan Brunns- och Badinrättning)
1921 - 1925     Alfred och Hildur Lefvander, Skara - köpehandling i april 1921 (äger också Källedal)
1925 - 1945    Henning & Hulda Lindhe, f.d. sjökapten, ägare av Fiskaregården & ägor i Ulunda
1945 - 1950     B. G. Bohlin
1950 - 1955     Fru Wollin
1955 - 1970     Bo & Siri Sjöberg
- flyttar in  från Lindstorp, Ljungstorp - se deras historia där!

- 1970 Badanläggningen säljs och blir sommarstugetomt - 1970 säljer Stig Persson själva fastigheten Himmelskällan 1:1 för 200 kronor till Järnvägsexpeditör Curt Erik Arne Dahl, Stationsvägen 2 i Mölnlycke, och så skiljs de båda fastigheterna åt igen ägarmässigt.

Källedals och Himmelskällans fastigheter får samma brukare 1907 och bedrivs som en verksamhet - där Källedal Nr 1:1 är Hotell & Restaurang och Himmelskällan Nr 1:1 är badverksamhet & brunn - inte förrän 1921 blir de ägda av samma ägare - då paret Lefvander i Skara!

1900 byggs Källedal N:o 1 - fastighetsägare:
1900 - 1925      Alfred Lefvander, född 1878 4/11  i Skara, - Postiljon och fastighetsägare
1925 - 1945       Henning & Hulda Lindhe, f.d. sjökapten och ägare av Fiskaregården m fl ägor i Ulunda
1945 - 1950      B. G. Bohlin
1950 - 1955       Fru Rut Wollin

1955 - 1970       Bo & Siri Sjöberg köper och driver konvalescenthem
1970  - 2007     Laila och Stig Persson köper Himmelskällan - vävateljé
2007  - 2013     Paret Jacobsson - bostad
2013  -                 köps Himmelskällan Nr 1 i Lundby av Maria & Fernando - ny verksamhet

Källedals och Himmelskällans fastigheter får samma brukare 1907 och bedrivs som en verksamhet
- där Källedal är Hotell & Restaurang och Himmelskällan badverksamhet.

Källedal - Himmelskällans Hotell - och Restaurang - hyresgäster/arrendeinnehavare;
1904 - 1905   Arbetaren Klas Andersson Lagerstedt
med familj
1907 - 1921    Arrende Badintendenten vid Himmelskällan Karl Ekstedt med hustru Johanna
1921 - 1923   Arrende Köksmästaren Fredrik Anton Hallengren
(närmast från Annedal, Göteborg)
1923 - 1926   Arrende Handlanden/Målaren Karl Pontus Fredriksson (närmast från Tomtebo)
- därefter tar paret Lindhe över verksamheten i egen regi sedan köpet av byggnaden 1925.

<-- Till sidans rubriker! 

Den tidiga historien om Himmelskällan

Himmelskällan och Himmelsberget med början i 1600-tal

Karta Himmelsberg år 1659. Ser ut som en markerad sjö vid Himmelskällan. Klicka på kartan för större bild! Karta Himmelsberg år 1659. Ser ut som en markerad sjö vid Himmelskällan. Klicka på kartan för större bild!

I berättelser daterade från 1600-talet framkommer att Himmels- källan skulle botat en mäktig man med svår sjukdom. Mannen hade enligt sägen träffat en ”klok gubbe” i Värmland som berättat om källan i närheten av Varnhems kloster. Mannen uppsökte källan och blev botad från sin sjukdom. Av glädje över att ha blivit frisk skänkte mannen 300 riksdaler till källans iståndsättande.  (okänd grund)

En besökare vid Himmelskällan under Levanders tid som ägare, i början av 1920-talet, berättar att källan tros ha varit en offerkälla som så småningom togs i bruk av munkarna. Efter det föll den i glömska under ett antal år.  (okänd grund)

Att resa till hälsobrunnar blev på modet i slutet av 1600-talet mycket tack vare  Urban Hjärne* som propagerade för vattnets helande kraft.  Han inspirerade också kyrkan att öka sitt intresse för "folkhälsan" och kyrkan kom genom århundrandena som följer att ta ansvar för Brunnsverksamheten på lite olika sätt - se annons nedan för Himmelskällan! Hur  känd  Himmelskällan  var  utanför  bygden vid  den tiden är okänt, men den nyttjades säkert av många.

* Urban Hjärne, född 20 december 1641 i Nyen, Ingermanland, död 10 mars 1724, var en svensk läkare, författare och naturforskare. Efter Hjärnes insatser i hydroterapin vid Medevi var han en berömd man, och han lät anlägga fler kurorter, bland annat Sätra brunn. Hans upptäckter och behandlingsmetoder finns bevarade i flera skrifter, i vilka han visar stark påverkan av Paracelsus och alkemin. Hjärne blev i och med detta Sveriges första inhemske kemist, och anlitades av Bergskollegium som extra ordinarie assessor. (Wikipedia)

Se också 1600-talskartan nedan!


Ur ortsnamnsregistret;
- Hälsokälla, mark, hage och gärdesmark, mm på Ulunda, Skarke - jämför samma bebyggelsenamn, även
  Himmelsberget i Lundby - Offer och hälsokälla fordom, badanstalt mm där (1837)
- en källa (och en vattenkuranstalt) å Nr 1-2 Ulunda, Varnhem - belägen vid foten av Himmelsberget
- pensionat och brunnsort strax söder Varnhems kyrka, Valle (1904)

OBS! Området, Himmelsberget Nr 1,  överfördes år 1889 i kommunalt hänseende från Skarke till Norra Lundby kommun.

Karta från insteningen 1690 av Himmelsberget. Områdena för Himmelskällan beskrivs då som senare Ulunda ägor och mossen vid Getaryggen kallas Möra Kiärret. Man kan se att det är förhöjning av marken som gett platsen namnet Getaryggen. Den krönta sten som här sattes upp kallades följriktigt för Getaryggsstenen och blev senare namnad 'Jaktstenen vid Himmelskällan'.

Bild från gammalt vykort. Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: B145048 Bild från gammalt vykort. Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: B145048
Gietaryggsstenen blev genom sin närhet till Himmelskällan särskilt uppmärksammad och tidigt kallad "Jaktstenen" - se sidan om Himmelsberget.

Himmelskällan under 1700-talet

Ur brevet som tillskrivs Andreas Dahl, Post- och inrikes Tidningar 1777 Ur brevet som tillskrivs Andreas Dahl, Post- och inrikes Tidningar 1777

Texttolkning;
"Utdrag af et Bref ifrån Götheborg den 23 Januari (1777) ====
Under min nedderresa i förliden Juli Månad ifrån Stockholm till denna Staden, besökte jag, en eftermiddag, den nyligen upfundna Himmels-Källan, belägen 1 mil från Skara, i Warnhems Församling, wid roten af Billingen. Hwad i hastighet wid henne anmärktes, får jag nu berätta:
Läget är i ett ligtet kärr eller sank Dal, som är innesluten på en sida af Himmels-Berget, på 2:ne andra af små Backar, och på N. W. utgår kärret ungefärligen 700 alnar. --
Himmels - Källam är säkerligen intet annat än en Kall-källa, och werkar förnämligast som et kalt och rent Watn. Ganska lätt-druckigt är Wattnet, klart som Kristall, mycket rent och fritt från främmande partiklar.--
Gyttja är där också och upphemtas wid en liten Rännil, som är sjelfva draget från Källan. När den är nyligen uptagen, luktar hon som afbrändt krut, och kännes så smidig imellan fingrarna, som Såpa; hon är också till utseende nästan som Tjära. Troligt håller denn Gyttja alcaliskt Salt och en betydande andel Fetma. Gyttjan är intet annat, än multnad ...."

*****************************************************************************************************


Mycket har skrivits om Himmelskällan. Den finns beskriven i gamla ”turistguider” där trakten beskrivs av naturintresserade och många tidningsartiklar har skrivits om Himmelskällan, alltifrån den äldsta 1776 i Göteborgs Allehanda. Då artikeln publicerades besöktes källan av flera hundra personer årligen och säkerligen bidrog artikeln till en ökning av antalet besökare.

... hvars vatten ... sedan 1755 bekant som ett medel mot gikt, fluss och magsjukdom - skriver Philip Alfort - se nedan!

Även i lite mer vetenskaplig form blev källan undersökt och omskriven. I brevform av bygdens son Andreas Dahl 1777 - som här ovan - och av läkare och kemister.

Andreas (Anders) Dahl föddes den 17 mars 1751 i Varnhems socken i Västergötland. Han var son till dåvarande 3:e predikanten Christoffer Dahl och hans maka Johanna Helena Enegren. Han döptes troligen till Andreas men han kallades sannolikt för Anders. Han har som botaniker gett namn åt Dahlian! Den 3 januari 1777 publicerades i Inrikes Tidningar ett utdrag ur ett anonymt resebrev. Avsändaren hade under sin resa från Stockholm till Göteborg i juli 1776 besökt "Himmels-Källan" i Varnhem. Källans egenskaper beskrivs i brevet och 58 arter från kärret omkring källan finns förtecknade. Då Andreas Dahl ofta besökte Varnhem och vännen Jonas Odhner, är det mycket troligt att brevet kommer från honom.

(Text från: Naturhistoriska Riksmuseet: Louise Petrusson)


Ett våldsamt regnoväder midsommaraftonen 1774 drog fram över bygden och drog med sig, som det står i litteraturen, stockar, stickebackar och stugor nedför bergskanten. Dessa vattenmassor drog förmodligen även med sig en del av jordlagret varpå källan kom i dagen ...

I ”Försök till en korrt beskrifning Om Skara Stift” 1812-16, av P. E. Lindskog, berättas att året efter det stora regnovädret lär ”Kloke gossen” besökt sin morbror i gästgiveriet, Varnhem.

Samma berättelse återberättas också av F. A. Winborg i sin bok "Från Valle härad med Varnhems Kyrka och Kloster, Höjentorp, Axevalla Slott och andra märkliga platser inom bygden, 1927." (Verna Andersson, 1984)

Vilka kunskaper om källan denne gosse ägde är inte känt men vid besöket visade han befolkningen var de skulle gräva för att finna en källa som låg närmare än den så kallade Hare-källan* man annars besökte. Han sade, - I som kunnen få hjälp närmare, behöven  ej söka långväga hjälp. Här vid Himmelsberget i denna församling är en källa.

Han visade ut platsen och sade att – efter två till tre alnars grävande är en stark källådra, bättre än Harekällan *. Den botar mest alla sjukdomar, undantagandes Fallandesoten.

Berättelser säger vidare att då den återupptäckta källan grävdes ur hittades smycken och mynt från medeltiden. Detta återberättades frekvent av Kyrkovaktmästaren Olsson, född i Varnhem 1860 enligt: "Himmelskällan kallades förr en offerkälla. Där har hittats en hop mynt en gång när den rensades."

(Verna Andersson, 1984)


Många tidningsartiklar har skrivits om Himmelskällan, alltifrån den äldsta 1776 i Götheborgs Allhanda,  (no 63, 9 augusti) till våra dagar.

Artikeln 1776 är nog den som ligger till grund för det mesta av vad som senare skrivs om källans undergörande effekter under 1700- och tidigt 1800-tal. I artikeln redogörs för sjukdomar som botats under 1775 och 1776. T.ex. fick en som var lomhörd hörseln tillbaka efter att under fem dagar ”Twådde hufudet med wattnet som och ingöts i öron” – (anm; kanske släppte vaxpropparna!)


* Första gången man påträffar någon dokumentation om Haralds källa är i boken Geographie öfver Sverige år 1773 att "i Foutskäls socken finnes en hälsokälla å ‘Sörvilgs ägor ej långt från Haralds kulle." Av befolkningen även kallad Harakällan. I Marks härads dombok, hösttinget 1776, berättas om flerahanda förhållanden vid hälsokällan i Fotskäl. Man får bland annat veta att gyttjebad spelat en stor roll jämsides med brunnsdrickande. I domboken finns också beskrivet att källan besöktes av folk ur alla samhällsklasser. De kom från flera landskap, även någon utlänning har sökt bot här. Harekällans vatten skall ha liknat Loka hälso-brunns vatten, som var brunns- och badort i Hällefors, Västmanland. Haralds källa blev en kurort med början av 1776 och långt in på 1800-talet. Vid källan byggdes brunnshus och musikpaviljong. Det anställdes en läkare, Dr Vadström, som intendent. Det bildades ett brunnssällskap som stadgade om hur det hela skulle bedrivas.  (Text: Aina Bark, Marianne Carlqvist, Eva Rylander - Fotskäls byalag)

Folkskollärare Nyberg, Norra Lundby, 1921; "Det är än idag sed hos folk här i bygden att de Kristi Himmelsfärdsdag mycket allmänt besöka Varnhems Kyrka. Så var förhållandena i ännu högre grad under medeltiden. De vallfärdande brukade då rasta vid Himmelskällan. Namnet skulle kunna härleda sig av det myckna besöket just Himmelsfärdsdagen." (Verna Anderson, 1984)

Himmelskällan 1785:
”såsom hälsogifvande Himels källan i Varnhems sockn vid Himelsberget belägen i et kärr emellan 2:ne Backar, försedd med tilräckeliga Ådror och aflopp, balsamiskt Vattn, som visat åtskilliga lyckliga Curer för Gikt, Rosen och flere sjukdomar. Gytjan, som finnes i ymnighet här bredevid, skall i styrka och egenskaper närmast likna Gytjan vid Loka” - Citat av okänd präst i ”Beskrivning över Varnhems Församling omkring år 1785

<-- Till sidans rubriker! 

Urklipp ur Götheborgs Allehanda från 1776 finns bakom glas & ram i Himmelskällan

Texttolkning; Götheborgs Allehanda

"Förlidet år läste man i N:o 84 af Götheb. Allehanda, angående den då nyligen upfundna Hälso-brunnen i Klostrets Församling, Himmels-Bergs Källan kallad, i en fjerdedels mil härifrån belägen. Denna källa, ehuru hon ej tyckes äga något Mineraliskt, blef ej allenast förra året nog brukad, utan äfven denna Sommar af minst öfver 200 personer, af hwilka alla finner sig väl; åtminstone ingen hörts befinna sig illa, ehuru sjukdomen förr eller senare af wattnets kraft kunnat blifwa uprörd, men som dock sedan lagt sig. Wid källan finnes äfwen en gyttja, bestående af en gråaktig mylla, som befinnes seg, och wid handterandet lödrar sig som såpa, samt hafwer gjort åtskilliga goda werkningar, i synnerhet emot Gikt, Rosen och swag hörsel. Dess lukt liknar närmast et afbrändt krut. Här intil är ock felt bad inrätttadt, som skal öfwerenstämma med det vid Loka. Igenom åtskilliga förnäma Herrskapers rundeliga sammanstotter(?), som i Sommar nyttja detta watten är ock sådana anstalter midtagne till källans upprätthållande, som framtids beqvämlighet funnits erforderlige. Följande förteckning wisar några få exemple af de lyckliga curer, som denna källa så sist förlidne som närwarande Sommar förorsakat, och den jag bekommet af en hederlig man, som nästan under hela Brunnstiden waret tillstädes och noga underrättat sig <> Brunns-Gästernes sjukdomar, omständigheter och förändringar:   - se tabellerna för 1775 och 1776 i texten ovan!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällan tydligt utmärkt 1790 - på 1751 års på karta

Karta 1751 med påskrift 1790! Med Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskifte påskrivet! Karta 1751 med påskrift 1790! Med Himmelskällan utmärkt med namn, byggnad och en kraftigt markerad väg från landsvägen! Fyra åboer (boende) ger fyra delar av varje marktyp vid Storskifte påskrivet!

Kartan visar tydligt Himmelskällan påskrivet år 1790 (storskiftet) på karta från 1751, med byggnad alldeles ovan a i ordet och ordentligt markerad väg fram till verksamhetsområdet. Omvänt kan man säga att Himmelskällan inte var utmärkt på grundkartan från 1751! Vilket skulle kunna stödja tanken på att särskild organiserad verksamhet inte dyker upp här förrän mitten av 1750-talet.

Man ser också att ägan K. är markerad som bönderna i ULundas gemensamma sämjebrukade mark även efter Storskiftet 1790. Liksom Ulundabönderna vid den här tiden även brukar en del av marken inom Himmelsbergets instening - även här märkt med K. - "Kronoparcken Himmelsberget" är avdelat en rejäl bit söderut från den instenade gränslinjen.

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällan på 1794 års karta - två krönta stenar för jaktplatsen Himmelsbergets sidor samt utmärkt - en "Brunn"

På karta 1794 inför storskiftet av Kronoparken Billingen fastställd 1803, kan man se att Himmelsberget noga var in stenat med tvenne krönta stenar! Det finns också utmärkt en brunn!! Det betyder att brunnsdrickandet bevisligen fanns etablerat i slutet av 1700-talet. Det går också att förstå att det fanns en mindre byggnad öster om brunnen redan då. Troligen den byggnad man ser på kartan från 1790. 

<-- Till sidans rubriker! 

Foto: S. Welin 1921. Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510 Foto: S. Welin 1921. Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510

Krönt Sten vid Himmelsberget/ Himmelskällan

Foto: S. Welin 1921.


Stenens märkning:
Tre kronor (kröningen)
och under finns texten;
HIMMELSBERGET KRONANS JAKT PLATS 1690














 



<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällan under 1800-talet

Ett brunnshus + 2 andra hus utritade karta Himmelsberget 1818 - då namnad; Ulunda Bys Ägor; Himmels Kjällan

På kartan från 1818 - vid avmätning och fastställelse av Krono Parcken Himmelsberget kan man klart se tre byggnader utsatta på verksamhetsområdet;

- ett litet hus strax under ordet Ulunda
- ett ännu mindre mellan orden Himmels och Kjällan
- samt ett hus markerat med ordet "Brunshus"
(Vid förstoring ser man att de är avsiktligt ditritade som symboler för mindre byggnader.)

Från Skogvaktare Bostället (Nr 1.) går det också en 'körväg' mellan hus och ladugård samt snett över himmelsbergets nordöstra del bort mot "gyttjeområdet". Den vägen sträckte sig troligen ända ut till landsvägen över Amundstorps By's mark ner till höger.

Den Krönta stenen Nr 2 i gränsen till höger, har senare kommit att kallas "Jaktstenen".

<-- Till sidans rubriker! 

Socknen satsar vidare på källan och badverksamheten under 1800-talet med hjälp av Biskopens son i Skara, Lagerheim

27 maj 1829 annonserades om priser och start för Brunnsterminen. Lars Henden var präst i Varnhem. 27 maj 1829 annonserades om priser och start för Brunnsterminen. Lars Henden var präst i Varnhem.


Himmelskällan –”eger ett balsamiskt välsmakande vatten” skriver Lindskog* i sin skrift (”Försök till en korrt beskrifning Om Skara Stift” - 1812-16) och noterar att gyttjebädden som vattnet passerar är lika den vid Loka källa. Gyttjan som hämtades upp från två meters djup levererades även till Lundsbrunn.

*Peter Eriksson Lindskog. Texterna var vid utgivningen fördelade över fem häften som utkom åren 1812-1816, inalles 1.258 sidor. Lindskog föddes den 15 juni år 1766 i Väghult i Tvärreds församling i Västergötland, beläget knappa milen norr om Torpa stenhus. I tre generationer tjänade Lindskogarna som frälseinspektorer hos herrarna till Torpa, Hofsnäs (se nedan) och Fästered. Peter Lindskogs farmor hade därtill varit kammarjungfru hos grevinnan Beata Elisabeth Stenbock, gift med överamiralen, friherre Carl Georg Sjöblad till Torpa. Under sina tidiga år bodde Peter inne i Skara, men flyttade omkring 1809 till en av sina egendomar, Åkedal i Händene, och därifrån 1816 till en annan herrgård, Stubbesgården vid Händene kyrka.

Peter läste mycket och hade bl.a. en fil. magister från Uppsala. Han prästvigdes 1793 för Skara stift som huspredikant hos översten, greve C. E. Sparre på Torpa och slutade sin gärning som domkyrkosyssloman i Skara domkyrka, "med lektors namn, heder och värdighet". I det första häftet presenterade han sig själv som Filosofie Magister och Teologie Kandidat, Lektor, Domkyrko-Sysloman och Ledamot af Samfundet pro Fide & Christianismo. (Bengans Historiesidor)


Många av besökarna var bättre bemedlade och gav ”rundelige gåvor” till en brunnskassa för förbättringar och bekvämligheter vid källan. Denna kassa kom lite på avvägar, då den präst som skötte kassan, Olof Rödholm, flyttade från trakten och glömde lämna ifrån sig kassan.

När pastorn så småningom vågade erkänna misstaget och meddelade sig med folket i Varnhem mindes ingen något om kassan. Pengarna återbetalades med god ränta och samlades på hög under ett antal år. (Verna Andersson, 1984)

"Kristi Himmelsfärds dag for Lerdalaborna till Himmelskällan och offrade för att bli friska. Det var många som for dit. Många blev botade för sina krämpor och kunde lämna kvar sina kryckor vid källan. Kyrkoherde Smedmark i Varnhem hade samlat upp många sådana käppar som han förvarade i prästgården. Himmelskällan blev med tiden den kuranstalt där man också kunde bada och smörja in sig med den synnerligen välgörande gyttjan."             (Verna Andersson, 1984)
 
Prästerna var alltsedan Urban Hjärnes dagar "ansvariga" för folkhälsan och Brunnsverksamheten vid källan var då en seriös hälsofråga och knuten till sockenstämmans ansvar i Varnhem och därmed prästerna i Skarke/ Varnhem. Varnhem var ju prebende till biskopen i Skara ända från Jesper Swedberg till David Holmgren. Prästerna Rödholm och Hendén hade förordnande som "pastor loci" ("lokala präster" eller "präster på plats"). (Arne Sträng, 2016)

Brunnskassans bokföring lästes upp och skrevs under varje år vid den allmänna sockenstämman i Varnhem. Man kunde också låna ut pengar mot ränta ur den. År 1815 lånade man ut 20 riksdaler mot ränta till "Herr Secreter. Friman på Stenhammar" (Mönsterskrivare).

Verna Andersson berättar vidare i Varnhemsbygden 1984:
1820 den 10 mars erbjöds och mottog "Surbrunnskassan" (Himmelskällan) ett lån om 50 Rdr Banco av "Öfverstelieutnanten och Riddaren Wälborne Lars Magnus Lagerheim* att användas till en blifvande Brunnshusbyggnad". Redan månaden efter satte man igång. Man byggde ett Brunnshus och ett hus över källan och två stycken afträdeshus - allt klart juli 1822. Men då hade man varit tvungen att låna ytterligare 50 riksdaler från Lagerheim - se nedan!

Man utsåg t o m särskilda Brunnspräster. År 1828 var Herr Magister A. J. Flodén Brunnspräst och år 1829 kyrkoherde B Beronius.
(Verna Andersson, 1984)

Man byggde broar och grävde diken och lördagen den 2 maj 1821 annonserade man i Mariestads veckoblad: "Sedan nödige Byggnader blifvit upprättade vid den så kallade Himmels-källan i Warnhems Församling, får jag äran för de af Ortens repsektifve Herrskaper och Allmoge som önska Hälsowattnet derstädes begagna, sådant anmäla, med tillkännagifvande, att Brunnsterminen i år och framledes, såwida ej annorlunda annonceras, börja den 25 Junnii. Logie finnes tillräckligt i nära belägne Byar, och Brunnsafgiften blifver så lindrig att den föga kan nämnas. Den derstädes befintliga gyttjan gör Baden synnerligen gagnade. Warnhem den 2 Maj 1821/  L Andrén vice Pastor

Nu började man ta betalt av gästerna - 1 Riksdaler  Banco kostade det och fattiga betalade 16 eller 12 skilling. För barn var det gratis.

1826 reparerade man brunnshusen, på överstelöjtnant Lagerheims anmodan, och 1832 skaffade man ett nytt gungbräde och lagade "gungbockarne". Nu fanns 60 Rdr i kassan samt en fordran på Carl Pettersson, Himmelsberget, som lånat pengar mot ränta och nu uppgick till 27 Rdr, 44 skilling. Skulden till Lagerheim kvarstod. Antalet betalande badgäster var vid denna tid i genomsnitt 15 personer per säsong!

Det verkar som om socknens engagemang för källan avtar snabbt därefter och markägarna hyr ut marken 1840 till Apotekare Sten Nils Ivar Sture, Falköping, säljer den som förpantning 1850 och fullföljer ett köp av mark 1856. Redan 1857 säljs den vidare till Inspektor L G Olsson 1/2 ägare av  Hårdholmens Säteri, Suntak och som 1860 flyttar till  Gästgivaregården, Varnhem - för att lämna densamm 1866.

<-- Till sidans rubriker!

 

Adlige överstelöjtnanten Lars Magnus Lagerheim, biskopen i Skara's son - Himmelskällans tillskyndare och beskyddare

Vapensköld för Adliga släkten Lagerheim Nr 341 Vapensköld för Adliga släkten Lagerheim Nr 341

* L M Lagerheim blev senare, år 1844 den 18 dec, ordinarie landshövding i Gefleborgs län. Ur texten; "Till Landshöfdinge i Gefleborgs Län, tf Lands höfdingen i Jemtlands Län, Öfversten i Gen Staben 2 dre Majoren vid Svea Lif garde Riddare af Svenska Orden; LM Lagerheim." (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift: 1844)
Fadern var Thure Weidman (1744—1828), som blev prof i österländska språk i Lund 1776 och teologie professor 1779 samt biskop i Skara 1789 (tilltr 1791). Den sistnämndes barn i äktenskap med en dotter till lundabiskopen Olof Celsius d y adlades 1805 med namnet Lagerheim. Modern hette Inga Lovisa von Celse, född 1755-01-28, † på Brunsbo 1811-05-08, dotter av biskopen i Lund Olof von Celse och hans första hustru Catharina Charlotta Holmberg. Sonen Lars Magnus Lagerheim (1786—1858) blev magister i Lund 1805. Han deltog sedan i fälttåget mot Norge 1808 och finska kriget 1808—09, blev tillfångatagen i striden vid  Sävar 1809 och var även med på fält-
tåget  mot Norge  1814.  Befordrades  till  överste       Med fadern biskopen i Skara som hade Varnhems församling som sin pre-
1827,  tf  landshövding i Jämtlands län  1842 och       bendeförsamling, dvs att inkomster från Varnhems församling i första hand
var landshövding i Gävleborgs län 1843—53.               gick till attt försörja biskopatet, så var det inte kosntigt att han engagerade
                                                                                                sig i Brunnsdrickandet i Himmelskällan inom Varnhems församling.
Han hade en bror gift på Brunnsbo Biskopsgård.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Karta 1837 över Ulunda mark visar tydlig utmärkning av Himmelskällans gränser med utfartsväg

Kartan från 1837 inför storkiftet visar tydligt att man redan har avskiljt Himmels- källan från övrigt mark- område!

Området får egen littera; F

Tre byggnader kan märkas; vid Nr 487 finns Badhuset/ Brunnshuset och till vänster ser man överst över- byggnaden över källan och söder därom avträdet.

Marken var nu lätt att handla med - inritad inför skiftet.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Brunnens överbyggnad kvar i över 100 år!

Foto S. Welin 1921.  Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40511. Foto S. Welin 1921. Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40511.

Det lilla timrade brunnshuset med spåntak från 1820 fanns kvar en bit in på 1900-talet - bilden från 1921.
 

<-- Till sidans rubriker!

1840 den 19 juli - Apotekare Sten Nils Ivar Sture 'köper' mark för Himmelskällan av ägarna i Ulunda by - övre delen friköpt

Textolkning Gunnar Holmén (Red; KF);

"I ändamål att bereda Herr Apotekaren Sture att söka lagfart  å den i vidfogade kontrakt av den 19 juli 1840 avhandlade jord med dit hörande byggnader, med vederbörlig rättighet söka och erhålla behörig lagfart på ägan  och i den ordning kungl. Författningen under den 4 maj 1827 angående afsöndring av jord från hemman, förklara vi  samtliga undertecknade delägare inom Ulunda skifteslag, det vi härmed och i kraft av denna handling, med det i samma kontrakt nämnda penningbelopp, till ovanbemälde Herr Apotekaren försålt och till honom överlåtit ifrågakommande å Ulunda skifteskarta upptagna samt i kontraktet och i skiftesbeskrivningen upptagna till läge och omfång beskrivna jordområde, jämte tillhörige byggnader, och i  följd härav förfaller den i ovanbesagda kontrakt föreskrivna inskränkning för herr Apotekaren Sture i avseende på  dispositionsrätten till jorden ifråga samt förbindelsen för jordägarna att med  Lösen för jordlägenheten, blivande då ofrihet med denna förnyade handling endast av den anledning är nämnt att  möjliggöra Herr Apotekaren Sture av nödig lagfart å jordlägenheten, de öfrige i kontraktet av den 19 juli 1850 gjorda bestämmelserna är fortfarande gällande till framtida ömsesidig efterrättelse vilket allt i vittnes närvaro bekräftas.
Ulunda den 23 augusti 1856.                           Petter Andersson   ägare av ¾ mantal
                                                                                Nils Magnus Nilsson   ägare av 3/8 mantal
                                                                               Joh. Jonsson   ägare av 3/16 mantal "

<-- Till sidans rubriker! 

En handbok för badgäster 1842

Från Project Runeberg Från Project Runeberg


En handbok för brunnsgäster” av Philip Alfort 1842, som förutom att den innehåller sånger för brunnsgäster, även beskriver källan, visserligen var man lite osäker på var källan låg, Varnhem eller Öglunda, men förmodligen hittade man ändå dit. Han skriver ".... sedan 1755 bekant.."

Troligtvis besökte inte alla de här herrarna som beskrivit trakten och Himmelskällan, utan skrev av varandra för många uttryck återkommer i texterna, ”Utmärkt gyttja och lättdrucket balsamiskt vatten” är vanligt förekommande.

Gyttjan beskrivs som seg och grötaktig, löddrande som såpa och luktade avbränt krut.

 

<-- Till sidans rubriker! 

1850 Himmelskällan säljs som förpantning av mark på 49 år

Karta 1838 över Himmelskällan på Ulundas mark med utritad körväg (X) och kurplatsen utmärkt. F= Himmelskällan med bl a Ledsängen 299 och Ledsängsmossen 486. Karta 1838 över Himmelskällan på Ulundas mark med utritad körväg (X) och kurplatsen utmärkt. F= Himmelskällan med bl a Ledsängen 299 och Ledsängsmossen 486.
Undertecknade upplåter och försäljer härigenom till Apotekaren S N I Sture under förpantningsrätt* på 49 år, räknat från den 14 mars 1853, det undantag av Ulunda by i Varnhems församling och gemensamt ägd, Himmelskällan kallad, varav planen till storlek och omfång är i enlighet med vid 1838 års laga skifte uppgjorda kartan med därtill hörande inkörsväg från stora landsvägen, även i därå befintliga vatten och gyttjetillgångar, samt alla de å denna lägenhet uppförda hus och åbyggnader i det skick de nu befinnes såväl till det yttre som inre mot en köpesumma stor åttahundra- trettiotre / 833 / Riksdaler under följande villkor. (Avskrift Gunnar Holmén)

* Förpantning är en tidsbestämd nyttjanderätt av mark och byggnader som ägaren kan sälja vidare, vilken för att vara giltig skall införas i inteckningsregistret som en belastning för huvudfastigheten.

 

Förpantningsavtalets lydelse 1850 och detaljkarta 1838 Laga skiftet -  Himmelskällan under Ulunda by gemensamma ägor

Det tycks vara området inom den röda streckningen som avsätts som Littera F = Himmelskällan och som sedan säljs med körväg ut till landsvägen = X Det tycks vara området inom den röda streckningen som avsätts som Littera F = Himmelskällan och som sedan säljs med körväg ut till landsvägen = X

Textolkning Gunnar Holmén (Red; KF);
Förpantningsbrev
 

"Undertecknad upplåter och försäljer härigenom till Apotekaren S N I Sture under förpantningsrätt på 49 år räknat från den 14 mars 1853, det undantag av Ulunda by i Varnhems församling och av byn gemensamt ägd, Himmelskällan kallad, varav planen till storlek och omfång är i enlighet med vid 1838 års laga skifte uppgjorda kartan med därtill hörande inkörsväg från stora landsvägen (se ovan!), även i därå befintliga vatten och gyttjetillgångar, samt alla de å denna lägenhet uppförda hus och åbyggnader i det skick de nu befinnes såväl till det yttre som inre mot en köpesumma stor åttahundratrettiotre / 833 / Riksdaler under följande villkor.

1.  Köpeskillingen skall erläggas på så sätt att hälften betalas den 14 mars 1851 och återstoden  den 14 mars 1852 allt med ränta räknad från den 14 mars1851.
2.  Åbyggnaderna utgörs av brunnshus, det hus som är byggt över källan samt bekvämlighetshuset, undantages härifrån det  av arrendatorn uppfört under förpantningsperioden,  vilket är hans tillhörighet och tillerkänna vi köparen lösningsrätt och enligt kontrakt uppgjord lösen.
3.  Förbinda vi oss och vår rättsinnehavare att icke på våra ägor uppföra eller låta uppföra någon bad eller brunnsinrättning eller tillåta någon upptagning eller försäljning av gyttja vid äventyr att den av säljarna som häremot bryta blir skyldig ersätta köparen.
4.  Tillåtes köparen att i den händelse behovet påkallar, få uppta tjänlig gyttja å våra ägor där sådan finnes efter hans uppgift eller vår anvisning.
5.  Förbehålla vi oss att om vi eller våra rättsinnehavare så för gott finna efter förpantningstidens slut till bygemenskapen återtaga denna lägenhet, varemot vi förbinda oss att återgälda, i sådant fall, den uppgjorda köpesumman med därå upplupen ränta samt alla kostnader och förbättringar som därvid blivit gjorda såväl till byggnader som inredningar och inventarier m.m..
6.  Tillträde sker den 14 mars 1853, och om tillträde kan ske den 14 mars 1851 så ges sådan möjlighet. Den å de återstående tvenne åren betingar hyra med 16 riksdaler  Bancosedlar.
7.  Såsom skatt till gården förbinde köparen sig att årligen för gårdens folk bistå / 20 / tjugo Rdr Bco  samt för brukning vid Himmelskällan.
8.  Förbinder säljaren sig att den gyttja som upptages utom källans egna ägor, till försäljning utom badinrättningen, vi äga rätt till halva inkomsten av det sålda efter att  omkostnader för dess upptagning och förvaring blivit avdragen, vilken inkomst vi inom oss  av hemmanslotter sins emellan dela.
9.  Tvenne likalydande exemplar av detta kontrakt upprättade varav köparen innehar det ena och säljaren det andra.
Sålunda överenskommet och beslutat i Ulunda den 19 juli 1850
Som vi var för sin andel underskrivit med samma rätt vid detsamma innehava
Nils Magnus Nyström         Petter Andersson
Johannes Jonsson                Anders Carlsson

Med ovanstående kontrakt förklarar jag mig till alla delar nöjd och förbinder mig detsamma i alla avseenden uppfylla, som ovan
Sten Nils Ivar Sture
                                                                
Första köpeskilling samt därå upplupen ränta är kontant betald kvitteras Ulunda den 20 augusti 1851.
Petter Andersson
Min återstående köpeskilling med ränta haver jag denna dag bekommit, kvitteras Ulunda den 15 augusti 1854. Nils Magnus Nyström
Sista och återstående köpeskilling med ränta har jag denna dag bekommit, Ulunda den 25 augusti 1856.
Johannes Jonsson

År 1853 den 29 november vid allmänt ting med Walle härad i Skärf, blev denna handling uti inskrivningsprotokollet intagen, till vederbörandes säkerhet samt den kraft och verkan som lag förmår, dock bör inteckningen, för att fortfarande gälla, inom vart tionde år förnyas, betygar på häradsrättens vägnar   //////////////
 
År 1863 den 17 september vid allmänt ting med Walle härad i Skärf blev förestående kontrakt till häradsrätten ånyo ingivet och på begäran i inteckningsprotokollet ordagrant infört till vederbörandes fortfarande säkerhet samt den kraft och verkan lag förmår och bör denna inteckningsåtgärd inom vart tionde års slut ytterligare förnyas; betygar På häradsrättens vägnar //////////////////
År 1872 den 21 februari vid lagtima vintretinget med Walle härad blev förestående inteckning ytterligare förnyad, betygar å häradsrättens vägnar       ////////////////
År 1881 den 21 juni, vid lagtima sommarting med Walle härad, blev förestående inteckning ytterligare förnyad betygar på häradsrättens vägnar   Carl Lundegren
År 1891 den 28 april vid lagtima vintertinget med Walle härad i Skärf blev förestående inteckning förnyad, betygar    På häradsrättens vägnar    ////////////////
År 1901 den 16 januari vid lagtima vinterting med Valle härad blev förestående inteckning åter förnyad betygar     På häradsrättens vägnar    ///////////////
 
Förpantningen gällde på så sätt fram till 1902!

 

<-- Till sidans rubriker! 

1857 ägs Himmelskällan av Inspektor L G Olsson - säljer 1866

Karta för Himmelsberget 1915, där man ser vilken äga som nu är Himmelskällan med körväg rakt åt höger (öster) mot landsvägen. Äga Nr 20 - granne t. Himmelskäl- lan - är en mosse & a betecknar Torftäkt Karta för Himmelsberget 1915, där man ser vilken äga som nu är Himmelskällan med körväg rakt åt höger (öster) mot landsvägen. Äga Nr 20 - granne t. Himmelskäl- lan - är en mosse & a betecknar Torftäkt

Texttolkning Gunnar Holmén: (Red. KF)


Till Herr Inspektoren L G Olson på Hårdaholm* upplåter och försäljer jag S N I Sture min tillhöriga brunns och badlägenhet och inrättning Himmelskällan kallad belägen i Warnhems församling av Walle härad mot följande villkor:
1.
Lägenheten säljes sådan den nu befinnes så till jord som hus och med inventarier jämte alla öfriga mig tillkommande förmåner med samma rätt och samma kraft som jag dem innehafver enligt särskilt upptagna och specifiserade handlingar att tillträdas den 1 oktober detta år. Och som köpeskilling för ofvannämnde egendom är oss emellan överenskommet en summa af femtusensjuhundrafemtio /5750/ Riksdaler Riksmynt, hvilken summa denna dag dels kontant, dels genom utgifna reverser till fullo blifvit betald, och afhänder jag mig alltså ofvannämda egendom för köparen att för sig och sina rättsföreträdare såsom sin välfångna egendom nyttja och besätta.

Sålunda öfverenskommit och beslutat som skedde i Falköping den 26 augusti 1857
L G Olson                                            Sten Nils Ivar Sture
Köpare                                                 Säljare

Specifikation öfver de å andra sidan upptagna handlingar hvarpå köpet af Himmelskällan grundar sig:
1.   Förpantningsbref af den 19 juli 1850 på Himmelskällan
2.   Lagfartshandlingafhandling om köp på öfre delen af samma lägenhet, grundad på handlingar af den 4 maj 1827 angående afsöndring af jord från hemman, daterad den 23 augusti 1856.
3.    Förpantningsbref af den 19 juli 1850 å en jordlägenhet å Himmelsbergets ägor.
4.  Intekningsprotokoll af den 29 november 1853 vid Walle härads hösteting i Skerf angående Himmelskällan.

Falköping et supra
Sten Nils Ivar Sture
 

* Inspektor L G Olsson, född i Hova 1822 12/2, var ägare till 1/2 Hårdaholms Säteri 2 mantal, Flata Rote i Valstads församling. Enligt husförhörslängden flyttar familjen till Warnhem 1860 och har sålt sin del av Säteriet till en Brissman i Flata. Familjen med sex barn flyttar in som ägare av 1/4 mtl Gätsgifvaregården (Björsgården), som de lämnar för Stenstorp redan 1866.

<-- Till sidans rubriker! 

1867 - 1884 ägs & sköts Himmelskällan av en kvinna; Wallin

Här en karta för Ulunda gårds olika ägor runt Himmelskällan 1915. Man kan se hur Brunnshuset var placerat inom det område som blev en äga på 1830-talet och som sedan kunde säljas vidare efter hand.

1867 - 1870    ägare Karin Wallin, Klostret enligt husförhörslängden, (samma person som nedan!)
1870 - 1884    Anna Kajsa Wallin  - in 1870 fr. 'hyrande piga' Överbo Smedsgård/undantaget


Anna Kajsa Wallin, född i Skärv 1832 28/11 - in till Överbo som hyrande från Skara 13/11 1863 - vidare till Himmelskällan 1870. Anna Kajsa är den första som skrivs som boende fr o m 1870 på själva Källområdet.

På ett sätt en lite osannolik ägare av Badanstalten!
Anna Cajsa föds 1832 av föräldrarna Lars Wallin med hustrun Johanna Larsdotter, född i Wing 1806 28/6, då fadern var snickaregesäll i Skara och modern, och hon som nyfödd, finns skriven på Kammaren, Backstuga under Glasmästaregården, Skärv. De återförenas 1833 under Ökulls kvarn där finns nu fadern snickaren Lars Johan Månsson Wallin, född i Wing 1808 19/12. Han dör här 1840 - endast 32 år gammal!. Då har Anna Cajsa fått ett par bröder varav en dör, troligen av moderns hand i samband med makens död.  Modern tycks i alla fall 1844 bli dömd till bl a  3 års tukthus för 'barnamord' och 1851 lämnar Anna Cajsa hemmet 19 år gammal. Då bli modern skriven på socknen. Faderns död gav inget i arv - istället överskred skulderna tillgångarna och försatte modern i fattigt tillstånd.

Anna Cajsa jobbar sedan som piga först på Skattegården i Lundby och sedan till Skara 1858. Därifrån flyttar hon alltså in som 'hyrande piga' på undantaget Överbo Smedsgården 1/24 mtl i Klosters socken 1863 och slutligen köper hon Himmelskällan 1867 och flyttar dit 1870!

Anna Cajsa lämnar Himmelskällan för Bolum och gifter sig 21/12 1883 med maken Andreas (Anders) Sträng Varnhem. Makarna flyttar sedan till Skövde Käpplunda Lilla Mossegård 1899. Kajsa dör 1900-09-30. Anders 1903-07-26.

Något om Andreas Sträng;
Soldaten "vid gården Mellomgården i Överbo" - boende i soldattorp Nr 330 - Andreas Sträng köper den avsöndrade marken Carlsberg i Ljungstorp 1866. Han får lagfart på detta köp först 1879 på grund av lagfartsutredning. Han finns  här boende 1880 Karlsberg 1 som ägare den nu f.d soldaten  Andreas Sträng, född i Varnhem 1826 den 7/8. Hustrun Beata Johansdotter, född i Hvarf 1819 1/1 - dör på Carlsberg 1883  - efter att ha sålt Carlsberg 1883 flyttar Andreas till Bolum 21/10 1884.

<-- Till sidans rubriker! 

Balneologen Alfred Levertin som skriver om Himmelskällan 1883 - anger att källan 1862 hade 200 besökare

Alfred Levertin (1843–1919) - ur Nya Stockholm, 1890, sid 145. (Project Runeberg) Alfred Levertin (1843–1919) - ur Nya Stockholm, 1890, sid 145. (Project Runeberg)


Balneologen* Alfred Levertin skriver om Himmelskällan 1883 i "Svenska brunnar och bad. En vägvisare 1883."

Alfred Filip Levertin, född 29 juni 1843 i Stockholm, död där 31 december 1919, var en svensk läkare. Han tillhörde den judiska släkten Levertin och var kusin till författaren Oscar Levertin. Levertin blev student vid Uppsala universitet 1861, medicine kandidat där 1870, medicine licentiat i Stockholm 1874 samt blev medicine doktor 1877, sedan han utgivit avhandlingen Om Torpa källa. Han utnämndes 1893 till docent i balneologi vid Karolinska institutet och arbetade för balneologins och mekanoterapins utveckling i Sverige. Han arbetade som läkare vid flera badanstalter, bland annat i Varberg, och vid Mediko-mekaniska institutet på Östermalm i Stockholm.

 

* Balneologi (av latin balneum, bad, och grekiska logos, lära) är läran om  de olika slagen av bad och om deras medicinska betydelse.

Levertins ord i boken nämnd ovan!

<-- Till sidans rubriker! 

1884 - 1901 ägs Brunns - och badinrättningen Himmelskällan Nr 1:1 på tidigare Ulundas mark av Dorothea Lindqvist

Några som badade här under andra halvan av 1800-talet

Ur Varnhemsbygden 1984, artikel av Verna Andersson, Ljungstorp
Fru Friman från Stenhammar - se här!

<-- Till sidans rubriker! 

1889 beskrivs Himmelskällan som en obetydlig badort

Foto av Ludwig Ericson 1904 av Himmelskällan. Urklipp i Fernando & Marias historeisamling, 2015 Foto av Ludwig Ericson 1904 av Himmelskällan. Urklipp i Fernando & Marias historeisamling, 2015

1889 skriver N. G. Strömbom i "Vägvisare för resande till Kinnekulle, Valle Härad med Axvall och Varnhem samt Skara och Lidköping":

"Himmelskällan är en obetydlig badort i saknad av nödvändiga någorlunda passabla byggnader, men med utmärkt gyttja, riklig vattentillgång och briljant läge. I den s.k. societets-salongen serveras under badtiden läskedrycker samt sexor efter beställning. Himmelskällan besökes uteslutande av folk som önskar sköta sin hälsa! Särskild läkare är ej anställd!"

"Den så kallade Societetssalongen" i texten ovan måste avse det 'Schweizeri'* som låg på vänster sida om vägen fram till Himmelskällan och ganska rakt väster om den vid landsvägen senare placerade Hotell - och Restaurangen.


* Schweizeri kallades ett Café med servering av också alkoholhaltiga drycker.

<-- Till sidans rubriker! 

'Hälsodrickande' i Schweizeriet Himmelskällans badanstalt

Foto den kände fotografen Karl Fredrik Andersson från Skultorp - fotade utemiljöer runt berget redan 1890-tal! Foto den kände fotografen Karl Fredrik Andersson från Skultorp - fotade utemiljöer runt berget redan 1890-tal!

Runt bordet bland träden vid Schweizeriet före sekelskiftet och under Dorotea Lindqvists ägartid sitter ett gäng som skall förlusta sig på 'hälsosamma' drycker som troligtvis är de "läskedrycker" N. G. Strömbom skriver om ovan, om man vill tolka bilden så - i andra fall är det troligen öl i flaskor och glas - man hade även rätt att servera öl och sprit, vilket gjorde det till ett "riktigt" Schweizeri *.

Herrarna är fr v; Johan Jonsson, 'stenhuggaren' kallad, från Åsa, Lundby (1907 blev han Elsas (gift Främst) far), Frans Nilsson, Karl Gustavsson och Alfred Henriksson. Servitrisen uppges hete Beda.

* Schweizeri kallades ett Café med servering av också alkoholhaltiga drycker.

<-- Till sidans rubriker!  

Himmelskällan under 1900-talet

- 1901 - 1921 Karl Ekstedt med hustru Johanna bygger ut verksamheten under 20 år  
                         Badinrättningen moderniseras och Hotell & Restaurang i Källedal, Lundby

                            - 1907 blir Källedal Himmelskällans Hotell & Restaurang
                            - Inkvartering för besök till Himmelskällan vid bl.a. Tomten
- 1921 - 1925  Alfred Levander med hustru Hildur köper nu också Himmelskällans badanstalt
                           -  Levander arrenderar ut hotell- & restaurangverksamheten
                         
-  1922 utarbetas en broschyr om verksamheten
                           - Broschyren kan laddas ner  som PDF
- 1925 - 1945 Fd sjökapten Henning Lindhe & Hulda i Fiskaregården satsar
                            - Henning & Hulda Linde - Fiskaregården & Himmelskällan - foton
                            - Himmelskällans restaurang och veranda
                            - Lindhe bygger tillbyggnad för badanstalten & biljettbyggnad
                            - Annons i Svensk Lärartidning 1928
                            - Elsa Främst, född Jonsson i Åsa, Lundby 1907, arbetade här - foto
                            - Himmelskällans olika bad
                            - Inte bara badgäster - också barnaföderskor långväga ifrån
                            -  Välkända personer bland 60 inskrivna i juni 1937
                            - 1939 hade badanläggningen ca 3 000 bad per säsong!
                           - Många Varnhemsbor drog nytta av Himmelskällan!
- 1945 säljer paret Lindhe Himmelskällan till kapten Bertil Bohlin, Skövde
- Lindhes försäljning var början på slutet för badanläggningen!
- 1950 Köper en Fru Rut Wollin från Göteborg Himmelskällan och lägger ned badanstalten
- 1955 köper Axel och Siri Sjöberg - driver konvalescenthem
- 1970 Laila och Stig Persson köper Himmelskällan - vävateljé
- 1970 Badanläggningen säljs och blir sommarstugetomt
- Himmelskällan Lundby har nästan alltid varit publik

1901 - 1921
Karl Ekstedt med hustru Johanna äger och driver badverk- samheten och Hotell & Restaurang skapas i närbelägna Källedal, Lundby som de arrenderar fr o m 1907

Foto av Ludwig Ericson 1904 av Himmelskällan. Urklipp i Fernando & Marias historeisamling, 2015 Foto av Ludwig Ericson 1904 av Himmelskällan. Urklipp i Fernando & Marias historeisamling, 2015

Bild från 1904! Foto taget av Ludwig Ericson, Skövde. Himmelskällan med byggnad som speglar 1800-talets senare hälft på Himmelskällan badanstalt. En långsmal låg byggnad med något säckande takås.

Foto S. Welin 1923. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Foto S. Welin 1923. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Själva källans överbyggnad. På 1920-talet användes vattnet också till att tvätta anläggningens handdukar, förkläden och annat linne.

<-- Till sidans rubriker! 

1907 blir Källedal Himmelskällans Hotell & Restaurang

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

1923 - häck och träd har växt upp och namnet Himmelskällans Hotell och Restaurang är målat på norrgaveln sedan 1907, då familjen Ekstedt flyttade in som hyresgäster och drivare av Hotell och Restaurang. På så sätt flyttade man från byggnaderna på Himmelskällan i Varnhems församling till tomten Källedal i forna Amundtorp i Lundby församling.
 

<-- Till sidans rubriker!

Bild från Margareta Dahlin, Varnhem Bild från Margareta Dahlin, Varnhem

Exempel på annons. Lägg märke till att verksamheten drevs genom ett företag, Nord AB.

Inkvartering för besök till Himmelskällan vid bl.a. Tomten

Bild från Förbergs samling tillhandahållen av Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Bild från Förbergs samling tillhandahållen av Astrid Blomqvist, Tomten, 2015

Intressant att en bild på Tomten säljs som vykort kopplat till verksamheten vid Himmelskällan!

Bilden från 1904 visar 8 personer;
Med säkerhet Änkan Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840- stående i dörren
Troligen Dotter  Anna Kristina Wilhelmina, född i Lundby 1867 - som någon av de övriga damerna
De flesta andra är säkert besökare som sommargäster.

Det är lätt att föreställa sig Tomten som en del av sommarkulturen i området med Himmelskällan och gårdarna som har sommargäster och Tomten dessutom med egen servering i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet. Det finns bilder på sommarboende på både gården Ulunda gård och Öfverstegården från tidigt 1900-tal - se det Digitala Arkivet!

Bild från Förbergs samling tillhandahållen av Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 Bild från Förbergs samling tillhandahållen av Astrid Blomqvist, Tomten, 2015

Hemmanet Tomten, Amundstorps by; Ägaren Märta Christina Förberg med sommargäster - vilket var vanligt för gårdarna att hysa för extra inkomster. Granngården Ulunda gård hade ständigt också sommargäster, så gästerna umgicks säkerligen mellan gårdarna och ihop med Himmelskällans aktiviteter.
 

<-- Till sidans rubriker!

1921 - 1925
Alfred Lefvander och hans hustru Hildur köper också badet 1921 - de satsar på ombyggnad av badanstalt och Hotell & Restaurang

Fotograf: Ernst Julihn. Västergötlands Museum -Bildnummer: 	B145193:38 Fotograf: Ernst Julihn. Västergötlands Museum -Bildnummer: B145193:38

Här ser badhuset relativt nyordnat - troligen satsade Alfred Lefvander kapital 1921 - 1925, eftersom han sedan tidigare också hade byggt och ägde själva Hotell- och Restaurangbyggnaden. Han köpte Badanstalten 1921. Fotot torde vara från 1923 - 1925. Grusplanen verkar relativt nygjord. Buskar och träd borttagna i sidorna av planen. Möjligen återanvänt tegel på taket.

Bilden fångar in det 'nya' badhuset ombyggt av Lefvander med Himmelsberget i bakgrunden som ett helt skogsfritt område, samt den gamla brunnsöverbyggnaden över källan till höger.

Utsikt från nordväst där man ser Himmelskällans Hotell & Restaurang (Källedal) i bakgrunden.

Levander arrenderar ut hotell- & restaurangverksamheten

1921 - 1923 arrenderade Lefvander ut restaurangen till till Köksmästaren Fredrik Anton Hallengren (närmast från Annedal, Göteborg).
1923 - 1926 arrenderar Handlanden/Målaren Karl Pontus Fredriksson (närmast från Tomtebo).

Dokument från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Dokument från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015
Arrendatorer skrivna på Källedal

1921 - 1923  

Köksmästare Fredrik Anton Hallengren, född i Malmö 1881 17/9 - gift 8/11 1902 med Selma Andersson som finns i Malmö - kommer närmast från Annedal, Göteborg, 3/3 1921 - flyttar till Vasa församling Göteborg 5/11 1923

Här finns också den från Ölutköraren Johan Eklund frånskilda hustrun Erika Wilhelmina Eklund, född Holmberg i Gryt Södemanland 1876 26/5, som Husföreståndarinna under 1921 - 1923. Dessutom två hembiträden under något år.
 
1923 - 1926
Köksmästare/Målare Karl Pontus Fredriksson, född i Lindesberg 1867 - gift 15/9 1899 med Hustrun Jenny Hilma Elisabeth Sundberg, född i Synnerby 1873 7/4 - bor i Källedal med hela familjen inklusive 6 barn. De flyttar till Holm Älvsborg 19/1 1926.




 

1922 utarbetas en broschyr om verksamheten

<-- Till sidans rubriker!

     Broschyren kan laddas ner  som PDF - klicka bara på länken här nedan: 

1925 - 1945
Fd sjökapten Henning Lindhe & Hulda i Fiskaregården satsar

Detaljförstoring från bild nedan! Detaljförstoring från bild nedan!
F.d. sjökaptenen Henning Adolf Viktorius Pettersson Lindhe, född i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1876 26/2 - gift 18/5 1913 - köper Fiskaregården samma år och flyttar ner den 10/6 med sin hustru Hulda Maria, född Loberg i Åker Södermanland 1868 18/11.

Paret köper 1925 Himmelskällan Nr 1:1 Varnhem och Källedal Lundby av f.d. postiljonen Alfred Lefvander, född 1878 4/11  i Skara, fastighetsägare.


 

Henning & Hulda Linde - Fiskaregården & Himmelskällan

Henning och Hulda Linde i yngre a år (1911). Bilder från Anders Främsts album, Björktuna, Varnhem, 2015




En tid efter ombyggd veranda hade man kvar infart på den södra sidan och man målade först mörka fönstersnickerier.

1926 med herr Lindhe i kaptensmössan och fru Hulda Lindhe med husföreståndarinnan Erika Wilhelmina Eklund, född Holmberg i Gryt Södermanland 1876 26/5.

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

När f.d. sjökaptenen Henning Lindhe (på bilden) med hustru Hulda tar över Himmelskällans båda fastigheter 1925 satsar man efter hand på tillbyggnad och renovering av bostad, Hotell och Restaurang i Källedal. Här har man byggt ut verandan så att den når dagens dimensioner (2016), målat om huset och samtliga fönster.
 

Henning ansvarade huvudsakligen för Hotell & Restaurangdelen och Hulda för badinrättningen.

(Verna Andersson, 1984)

<-- Till sidans rubriker!
 

Himmelskällans restaurang och veranda

Dokument från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Dokument från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

En oifylld prislista visar vad som kunde serveras under 1920-talet!

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällans Hotell - 0ch Restaurangs veranda 1930-tal mot norr.

Bild frånMaria & Fernando, Himmelskällans Café, 2015 Bild frånMaria & Fernando, Himmelskällans Café, 2015

Jämförande bild med dagens Café-veranda mot norr på Himmelskällan 2015; www.himmelskällan.se  där det inte bara serveras kaffe - utan också t ex Paella och Tapas efter beställning!

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällans Hotell - 0ch Restaurangs veranda 1930-tal mot söder. Det ser ut som om taket haft någon form av klängande växtlighet som avsatt sina spår.

Ur broschyren 1922 Ur broschyren 1922
Foto F. Tesslund. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Foto F. Tesslund. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällans Hotell - 0ch Restaurangs serveringslokal 1925 mitt i huskroppen.
 

"Man hyrde under denna tid också ut restaurangen till föreningsfester, 50-årsdagar och liknande. Harald Persson berättar att man då eldade i "ankan", en plåtkamin som sattes utanpå kakelugnen som var i stora rummet där man dansade. Kosnum brukade ha sin medlemsfest här och Godtemplarna hade sin årliga utflykt till Planterhagen."

(Verna Andersson, 1984)

Himmelskällans Hotell & Resturang från sydväst mot Varnhems kyrka. I bakgrunden i mitten ser man Solhöjd byggas av Harald Främst 1932.
Fotograf: Albert Granqvist. Västergötlands Museum -Bildnummer: 	A42546 Fotograf: Albert Granqvist. Västergötlands Museum -Bildnummer: A42546

Broddetorpsvägen grusväg 1930 med telefonstolpar förbi; Himmelskällans Pensionat
- som det nu står i bildtexten på Västegöt- lands Museum.









 

<-- Till sidans rubriker! 

Lindhe bygger tillbyggnad för badanstalten & biljettbyggnad

Fotograf: Hilding Abrahamsson 1925. Västergötlands Museum - Bildnummer: 	A145156:420 Fotograf: Hilding Abrahamsson 1925. Västergötlands Museum - Bildnummer: A145156:420

Så här såg badanläggningen ut efter 1925 efter tillbyggnad av makarna Lindhe i Fiskaregården som nya ägare och brukare. En modernare och enklare tillbyggnad har skett  med ventilationsskorsten, där arbete fortfarande tycks pågå och pannan har fått ny och högre skorsten! Biljettbyggnaden tycks nybyggd och gårdsplanen nygrusad och nyanlagda planteringar.

Troligen Henning Lindhe i sin sjökaptensmössa i mitten av fotot - möjligen maskinist Andersson i Tomten vid biljettkuren. Han var smed vid Tomten i Varnhem och maskinist hos Linde  och sedan tog hans son vid och sedan Herman Larsson.


"Kapten Linde själv och hans syster sålde biljetter till badet. Man kunde köpa ett häfte för tjugo bad."

Linde berättar: "Allt vatten här i trakten är hårt, men Himmelskällans vatten är mjukt. Det hårda vattnet kommer från kalkstenslagret, som ligger överst. Men därunder ligger skifferlagret, som innehåller radium och Himmelskällans vatten härstammar tydligen från skifferlagret, som innehåller kolm, varur man får radium."

(Verna Andersson, 1984)

Ur broschyren 1922
Ur broschyren 1922

Annons i Svensk Lärartidning 1928

Annons i Svensk Lärartidning 1928.

<-- Till sidans rubriker! 

Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2015 Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2015

Matlag från Himmelskällan på väg på utflykt 1930-tal.

Ett senare foto. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Ett senare foto. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Allt blir slitet fort av väder och vind, särskilt när det inte är vinteruppvärmt!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Elsa Främst, född Jonsson i Åsa, Lundby 1907, arbetade här

Bild från Anders Främsts album, Björktuna, Varnhem, 2015 - bilden tagen i Elsas hem i Åsa med faderns fiol på väggen! Bild från Anders Främsts album, Björktuna, Varnhem, 2015 - bilden tagen i Elsas hem i Åsa med faderns fiol på väggen!

Elsa Främst, född Jonsson 1907 från Lövåsen, Åsa i Lundby (på bilden t h från hennes hem i Åsa - kanske 1920-tal), som både arbetade hos familjen Linde och som baderska på Himmelskällan under denna tid, intygar att det var många badgäster då.

En manlig badare och två kvinnliga baderskor var anställda. Förutom Gyttjebad kunde man nu också få tallbarrsbad och saltbad. Tallriset plockade man på Billingen i Fiskaregårdens skog. Det kokades i stora kar i maskinrummet. En 10-litershink gick det åt per bad. Maskinisten, Tomta-smén, skötte varm- vattnet, kokning av tallbarren och upptagning av gyttjan.

För att få gyttjan borrade man med ett drygt två meter långt borr i kärret. När man sedan drog upp borret fastande gyttjan utanpå i de stora spåren. Gyttjan var brun och "smul som såpa". Borret fanns kvar på Himmelskällan 1984. Baderskorna masserade in leran på sina patienter och ba-
dade dem sedan i ett kar.  Elsa Främst berät-
tar att hon fick 15 öre per bad plus eventuell
dricks.

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällans olika bad

Ur broschyren 1922
Ur broschyren 1922

Inte bara badgäster - också barnaföderskor långväga ifrån

Bild med tillstånd av www.arkivdigital.se Bild med tillstånd av www.arkivdigital.se

Här ser man några långväga barnaföderskor som blev skrivna hyrande på Himmelskällan under en period kring födseln av oäkta barn - en kvinna med tvillingar! Dessa båda kvinnor var från Växsjö och Ludvika varav den andra också var småskollärarinna!
 

<-- Till sidans rubriker! 

            Välkända personer bland 60 inskrivna i juni 1937!

1939 hade badanläggningen ca 3 000 bad per säsong!

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

År 1939 publicerades i Skaraborgs Läns Annonsblad (SLA) en intervju som författaren Johannes Edfelt gjort samma år med kapten Linde på Fiskaregården. Artikeln kallades "En sjöman på landbacken". Linde svarade där bl a på frågan om hur många gäster som söker sig till Himmelskällan under en badsäsong. Det var lite svårt att svara exakt på men han uppger att det är lätt att ange hur många betalda bad det är. "För närvarande serveras omkring 3 000 bad per säsong" Och det var ju som Edfelt noterar "en ganska imponerande siffra"!   (Verna Andersson, 1984)

Tidningsartikel okänd tidning. Tidningsartikel okänd tidning.

Många Varnhemsbor drog nytta av Himmelskällan!

Foto från Evald Frimans albun, via Kent Friman, 2016 Foto från Evald Frimans albun, via Kent Friman, 2016

Här en stolt taxiägare Samuel Friman i sin nya Buick 1934 års modell med sonen Egon i passagerarsätet. Parkerad som vanligt nära stationen i Varnhem utmed stationsvägen mitt emot hemmet, Dalhem - med Billingen i bakgrunden. Detta var en naturlig väntplats för att ta passagerare som kom med tåget för färd bl a till Himmelskällan!
 

"Gästerna stannade olika lång tid. En del stannade en vecka medan andra kunde vara där hela säsongen. Många bodde runt i olika hem i trakten, en del på Hotellet och några t o m på själva badanstalten. Gästerna fördrev tiden mellan baden med att promenera i omgivningarna. Ibland hyrde de bil (Anm; ofta Samuel Frimans taxi, Varnhem) och reste till Gudhem, Kinnekulle, Läckö eller någon annan sevärdhet och man gick ofta till kyrkan i Varnhem och även i Lundby. Många av gästerna återkom år efter år och många vänskapsband knöts med ortens befolkning."                                                                                                                      

(Verna Andersson, 1984)

Ur broschyren 1922
Ur broschyren 1922

Bilstationen det hänvisas till är  bilägaren och nämndemannen Frans Albin Jansson i Junkragården. Hans chaufför bodde då i Ulfsgården fr o m 1922 hos sina föräldrar och kom senare att överta bilfirman och bar namnet i folkmun  "Gunnar i Ulfsgården".

 

<-- Till sidans rubriker!

1945
säljer paret Lindhe Himmelskällan till Bertil Bohlin, Skövde

Tidningsklipp från okänd tidning. Tidningsklipp från okänd tidning.
Sveriges Statskalender 1942 ger en Kapten Bertil Bohlin, född 1894,  http://runeberg.org/statskal/1942/0302.html 
- se vidare utdrag ur Sveriges Befolkning 1950 nedan!
Denne Bertil Bohlin bor dessutom i Göteborg och har säkert där mött Rut Wollin i sin egenskap av köpman och ägare till Himmelskällan - blir vårt antagande.

Lindhes försäljning var början på slutet för badanläggningen!

Himmelskällans badhus. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Himmelskällans badhus. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

"När Linde sålde Himmelskällan var den egentliga bad- husperioden slut!"

Det var ett gammalt badhus, men inför Midsommar, även mot slutet, när allt var putsat och fint, var det väldigt trivsamt."

Husens virke användes efter hand och till slut stod bara ett maskinhus kvar i ensam majestät på platsen för badanstalten Himmelskällan Nr 1.

 

(Verna Andersson, 1984)

<-- Till sidans rubriker! 

1950 Köper en Fru Rut Wollin från Göteborg Himmelskällan och lägger ned badanstalten - bedriver Pensionat

Ur Svea Hovrätts Allmänna anmärkningar - i Riksarkivet hittade Margareta Dahlin ovanstående anmälan. Ur Svea Hovrätts Allmänna anmärkningar - i Riksarkivet hittade Margareta Dahlin ovanstående anmälan.

Elsa Främst har berättat för Verna 1984 och 2016 bekräftar sonen Kurt Främst att en Fru Wollin från Göteborg ägde Himmelskällan fr o m 1950 och var den som sålde vidare till Axel och Siri Sjöberg 1955. Hon lade också under sin ägarperiod ner bandanstalten.

Mantalskrivningsplats 1950 blev inte helt rätt med Hioselkällan, Varnhem. Men hon hette Wollin, född Nilsson, Ruth Emerentia i Stoby, Kristianstads län. Hon dog 1979 kyrkobokförd (1967) i Södra Åby, Trelleborgs kommun. Hon var dessutom frånskild sedan den 3/5 1935. Hennes yrke står som Pensionatsinnehavare. Närmast kom hon från 1:1 Slusskvarnen 8 - 9 i Göteborg - se nedan!

(Uppgifter från mantalskrivning 1950)

Troligen har hon dessutom fel födelsedata.
Enligt dopboken är hon född av en Tilda Nilsdotter, en arbetskvinna i (Nr 5 Röinge F II) Stoby 1894-03-03 och  hon hade 12 syskon!


Arbetskvinnan Tilda Nilsson födde 12 barn - alla oäkta:
Nils Martin (Mårten) Ragnar f. 1890-02-24, år 1900 bodde han i fosterhem i Stoby
Anna Frideborg f. 1892-04-22 d.1972-12-09
Ruth Emerentia född 1894-03-03 d. 1979-01-07
Herdis Adalia f. 1897-07-11 d.1977-11-20
Signe Adina f. 1898-12-31 d.1976-12-03
Erik Artur f.1 901-05-03 d.1901-10-05
Erika Alice f.1 901-05-03 d.1902-01-13
Alef Clarence f. 1904-06-04 d.1968-05-02
Doris Alvida f. 1903-10-25 d.1977-01-23
Malte Teofil f.1 905-01-03 d.1907-11-20
Elly Alice f. 1907-03-13
Elin Armida f. 1909-09-27 d.1990-07-26

Hon lämnar modern och de hemmavarande syskonen i Hässleholm för Malmö den 6/11 1911, S:t Petri, då 17 år gammal. Hon skrivs i Holmen VI, Rönngatan, som fosterdotter till Lotsen Bent Johan Henry Olsson och hans hustru adliga Selma Karolina Charlotta af Geijerstam - som dör 1916.  (Anteckning säger; oäkta dotter till Pigan Thilda Nilsson.) Hon flyttar till Vellinge redan 28/10 1912, nu 18 år gammal.

(Arkiv Digital; AID:v103993.b1500.s140)

Margareta Dahlin forskar vidare angående Rut;
1912 lämnade Rut fosterhemmet. Var hon befinner fram till febr. 1913 då hon finns i St. Petri är okänt.
27/11 1913 föder Rut tvillingar i St. Pauli församling, Sven Emil och Åke Ragnar. Sven Emil avlider 1 dag gammal. Rut titulerar sig kokerskebiträde.
13/7 1915 gifter hon sig borgerligt med Rörläggaren Emil Lorens Wollin. I samband vigseln noteras att E. L. Wollin erkänner sig vara far till tvillingarna. AID: v103655.b190.s15
1/12 1915 föds sonen Sven Emil, maken tituleras då Målare.
17/10 1917 föds sonen Kaj Gunnar
Maj 1933 flyttar Rut från maken, Eldaren Emil Wollin, skilsmässan är klar 7/11 1935
9/5 1937 dör sonen Sven Emil
13/11 1937 flyttar Rut till Nässjö dit samtidigt äldste sonen Åke Ragnar flyttar. Åke Wollin är kock och har flyttat runt till bl.a. Kristianstad, Borgholm och kom närmast från Eskilstuna. 
De bor på samma adress, Tomt 2 Kv. Råbocken och troligtvis har de startat något eget, Rut titulerar sig Kökschef.
1945 flyttar Rut från Nässjö till Örby.
1949 flyttar Åke Wollin till Frankrike.
1950 köper hon Himmelskällans och flyttar dit närmast från Göteborg.

Minnesruna efter lotsen Bents död 1939. Hans första adliga hustru då avliden sedan 1916.

Den religiösa fram- toningen hos foster- fadern kan ge en antydan om varför han med första hustrun, adliga Selma Karolina Charlotta af Geijerstam, tog sig an Ruth Emerantia Nilsson vid 17 års ålder.

Slusskvarnen mitt i bild i Göteborg som den såg ut på foto 1872!! - från denna fastighetsplats flyttade alltså Fru Wollin till Himmelskällan 1950 som Pensionatsägare.
Foto Stadsmuseet i Göteborg
 
1986 revs även husen i kvarteret Slusskvarnen. Storhotellet Sheraton ville ha ett centralt läge, och politikerna gav villigt tillstånd för att riva dessa unika, historiska Göteborgsmiljöer.
Ur GT 2008

1955 köper Axel och Siri Sjöberg - driver konvalescenthem

och då byggs byggnaden om - badanstaltsbyggnader rivs

Bild från Fernando & Marias historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Fernando & Marias historiesamling, Himmelskällan, 2015

1956. Vykort med reklam för Himmelskällans Vilo- och Konvalescenthem som Sjöberg kallade sin verksamhet.

Himmeskällans överbyggda källa.  Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Himmeskällans överbyggda källa. Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015



"1955 byggdes restaurangbyggnaden om till konvalescenthem och man tog då rivningsvirket från huset som var byggt över källan och delar av badhuset. Vattnet från källan pumpades ännu 1984 upp via ett långt rör och användes till dricksvatten i 'restauranghuset'."
 

(Verna Andersson, 1984)

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällan 1960-tal efter Sjöbergs ombyggnad till konvalescenthem, då rivningsvirke fortfarande användes från den gamla badplatsens byggnader.

Axel och Siri Sjöberg bor vid tiden före övertagandet i Lindstorp, Ljungstorp och flyttar till Källedal (Himmelskällans forna restaurang) 1955.

Historik kring Siri Sjöberg och kort om även hennes man Axel och i texten nedan även om hennes fader Alexander Mannegard


Hennes far var den då för tiden kände författaren Karl Vilhelm Alexander Mannegard, född 4/12 1869 i Lau på Gotland, död hos markarna Sjöberg 1/3 1944 i Lindstorp, Ljungstorp.
 
Avlade folkskollärare, dövstumslärare, organist- och kyrkosångareexamen, direktör vid Dövstumsinstitutet i Hjorted, rektor vid Katrineholms praktiska och tekniska skolor och vid Alingsås enskilda läroverk, ledamot av Katrineholms stads styrelse och direktör för Katrineholms fastighets AB, direktör för Västra Sveriges kreditkassa.
(Uppgifter ur Göteborgs och Bohusläns porträttgalleri.)














































 

<-- Till sidans rubriker! 

Laila och Stig Persson köper Himmelskällan 1970 - vävateljé

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällan, eller Källedal som fastigheten heter, under 1970-talet då Stig och Laila Persson bor här och Laila med framgång driver sin vävatelje.

Bror Antbäck, Varnhem, berättar;
En förutsättning för köpet var att Laila och Stig garanterade att de 4-5 konvalecentboende som då fanns kvar i huset fick bo kvar så länge de levde eller kunde bo kvar. Ett betungande åtagande i samband med ett fastighetsköp, som visserligen kompenserades av att de redan var mycket gamla vid försäljningen och åtagandet var överblickbart med anledning av att den medicinska vården måste skötas från annat håll.

 

<-- Till sidans rubriker! 

1970 Badanläggningen blir sommarstugetomt

Urklipp från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Urklipp från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

1970 säljs platsen för badanläggningen som sommarstugetomt till Järnvägsexpeditören Dahl från Mölnlycke. Dagens ägare (2016) bor i Skövde.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Himmelskällan Lundby har nästan alltid varit publik

SLA 9-12 1975. Urklipp från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 SLA 9-12 1975. Urklipp från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Himmelskällan 2000-talet

2007 säljer Stig Persson huset - nya ägare paret Jacobsson


Stig Persson säljer Norra Lundby Himmelskällan 1 år 2007 till paret Sven Anders och Pernilla Birgitta Cathrin Jacobsson, som sedan 2013 säljer vidare till dagens ägare (2016).

 


<-- Till sidans rubriker! 

2013 köps Himmelskällan i Lundby av Maria & Fernando

Bild från www.himmelskällan.se - där man också kan läsa om hur huset används idag!


<-- Till sidans rubriker! 

En okänd diktares visa om Himmelskällan avslutar historien

Foto av Fenrando Montalban, 2016. Från tavla bakom glas i Himmelskällan 2015. Klicka på bilden för större text! Foto av Fenrando Montalban, 2016. Från tavla bakom glas i Himmelskällan 2015. Klicka på bilden för större text!

Texten, odaterad och signerad R.A. och vad gäller ljudfilen är melodin min egen och inspireras av ett par-tre traditionella spanska folksånger./Hälsar Fernando Montalban - ägare till Himmelskällan 2016

Klicka på spel-pilen här nedan och lyssna till ett Ode till Himmelskällan med Fernando!