G. 1 Himmelsberget

Karta Himmelsberget 1659

En geografisk karta över Billingen ritades 1659 och visar Norra och Södra Billingen, som huvudsakligen bestod av Allmänningen /Krono- parken Billingen. Parken var officiellt ännu inte instenad. En geografisk karta över Billingen ritades 1659 och visar Norra och Södra Billingen, som huvudsakligen bestod av Allmänningen /Krono- parken Billingen. Parken var officiellt ännu inte instenad.

En geografisk karta över Billingen ritades 1659 och visar Norra och Södra Billingen, som huvudsakligen bestod av Allmänningen/Kronoparken Billingen. Parken var officiellt ännu inte instenad som Kronopark, ändå var den tydligt i Kronans ägo.  Parken följer senare, efter insteningen 1692 och då minskningen av Kronoägan, i stort sett de diabasbranter som utritats på kartan för platåberget Billingen.

En plats kom tidigt att utmärka sig på alla tidiga kartor, förutom de stora gårdarna och byarna och det var Himmelsberg. Himmelsberget var tidigt ett kronans jaktområde - "Kronans Kungliga Jaktplats för Höjentorps kongagård" - och tidigt upptäckte man den källa i närheten som kom att kallas Himmelskällan efter den bredvidliggande 'kullens' namn.

Ortsnamnsregistret;
- del av Billingen - Himmels berg (1659 - se ovan!)
- berg i Norra Lundby - Cronoparken Himmelsberget (1760)
- före detta Torp på Ulunda - högt berg där med samma namn på gränsen till Norra Lundby
-  en skogslös höjd, Nr 1, Ulunda
-  skog på Billingen med Jägare Platsen Himmels Berget 1692
-  lägenhet i Norra Lundby - förr tillhörande Skarke/Varnhems socken. Vid bergets östra ände finnes
    Himmelskällan, hälso- och kurort i Skarke socken.
- lägenhet och skattejord, skogspark, mm - eget jordeboksnummer 1 i Lundby socken - högt beläget område
   öst om Lundby kyrka - skift från det stora Billingenområdet genom däld och terräng
- lägenhet, mm i Norra Lundby - höjden är större och högre än de andra kullarna i närheten, "himlahög",
  kanske kyrkan relativt nära invid har bidragit till namnet, väl också forngravsområde - Förr Konungens
  Jaktplats Nr:2
- "Västgötaberg" i Norra Lundby - hög i "himlastormande" höjd vid foten av Billingen o nära Lundby Kyrka
- Himmelsberget Nr 1 Norra Lundby - lantmäteristyrelsen - tidigare benämning "Himmelsberget med 
   Strömsborg Nr 1
"

Kartan finns på denna länk: http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=Sockenp%25E4rmar:70
Programmet Djvu krävs för att se kartan - kan laddas ner via länk på Riksarkivets hemsida.

Kartan publicerad efter tillstånd av Riksarkivet.

1692 var i ett första förslag Himmelsberget instenad som en del av Kronoparken Billingens yttre gräns - sedan Jaktplats

Karta avritad från 1690 års karta av Göthe Rosenbergs i hans studie av Kronoparken Billingen i Billingsbygden 1977. Karta avritad från 1690 års karta av Göthe Rosenbergs i hans studie av Kronoparken Billingen i Billingsbygden 1977.

I samband med att Carl XI startade reduktionen tillsattes även en skogskommission för att granska Kronans skogar och allmänningar.
Billingen förvandlades på så sätt från Kronoallmänning till Kronopark som instenades.
(Stig Karlsson, 2013, Västgötabygden)

Insteningskarta med bla 'krönta kronostenar'  - här avritad från 1690 års karta av Göthe Rosenbergs i hans studie av Kronoparken Billingen i Billingsbygden 1977.

Man kan av kartan utläsa att Himmelsberget i det första förslaget har sin egen gränssten littera G.

Längs den yttre streckade linjen hade Kronan sina intressen som man önskade hävda och där var  stenen vid Himmelsberget (G) en av gränsstenarna för den forna Kronoparken.

Den inre heldragna linjen blev den Kronparksgräns som Kronan till slut fastställde, efter stor klagan från inte minst bönder i trakten!

Samtliga Valle Härads åbor protesterade mot och ifrågasatt att hela Valle härad skulel anses vara Kronopark! (Stig Karlsson, 2013)
Gränsen fick därefter 38 insteningar - inte alla var krönta.

Valleböndernas protester mot stora delar av Kronoparken - ger ett särskilt instenat område runt Himmelsberget

Kartan från lantmäteristyrelsens register Kartan från lantmäteristyrelsens register

Karta från insteningn 1690 av Himmelsberget. Områdena för Himmelskällan beskrivs då som senare Ulunda ägor och mossen vid Getaryggen kallas Möra Kiärret. Man kan se att det är förhöjning av marken som gett platsen namnet Getaryggen. Den krönta sten som här sattes upp kallades följriktigt för Getaryggsstenen och blev senare namnad 'Jaktstenen vid Himmelskällan'.

Kartan från lantmäteristyrelsens register Kartan från lantmäteristyrelsens register
Texten nedan bygger nästan uteslutande på Stig Karlssons text i Västgötabygden, Nr 5, 2013;

Då Himmelsberget i så fall skulle ha hamnat utanför den nu fastställda insteningen 1692, gjorde man så  istället att Himmelsberget fick en egen avgräsning till Kronan som fredat Jaktområde med en ring av egna Krönta Kronostenar.

En av stenarna alldeles vid Hinnelskällan kom senare att kallas för "Jaktstenen" - se bilder nedan! Området hade sedan lång tid redan varit fredat som jaktområde för Kronan - Konungsgården Höjentorps jägarplats.

Gränsmarkeringarna bestod av 5-stenarör, det vill säga 4 stenar i fyrkant och en hög hjärtsten i mitten. Dessa hjärtstenar var var försedda med inskription: "Himmelsberget Conans Jägareplats 1690." Diametern på dessa stensättningar var i allmänhet 1,8 meter.

Stenarnas placering var som följer;
1.a röretGetakullen vid Lundby knektabygge - Getakullsröret.
2:a röretKårholmen vid en liten bäck och kallades Kårholmsröret.
3:e röret Getaryggen och fick namnet Gietaryggsröret.
4:e röret vid Storeflo och kallades Storeflodsröret.

"Med desse 4 röör och märken är Cronans Jägareplats Himmelsberget stoorlek och cirkumferente (omkrets) insluten."
Området överfördes år 1889 i kommunalt hänseende från Skarke till Norra Lundby kommun.
Av de fyra gränsstenarna fanns tre kvar välbevarade, medan av en av dem , Kårholmsröret, återstår endast rester.
Bild från gammalt vykort. Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: B145048 Bild från gammalt vykort. Jaktstenen Himmelskällan - en kronosten för instening av Jaktområdet kronoparken Himmelsberget 1690. Foto H. Eriksén. Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: B145048
Gietaryggsstenen blev genom sin närhet till Himmelskällan särskilt uppmärksammad och tidigt kallad "Jaktstenen".
Foto: S. Welin 1921. Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510 Foto: S. Welin 1921. Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40510

Krönt Sten vid Himmelsberget/Himmelskällan
Foto: S. Welin 1921.

Tre kronor (kröningen)
och under texten;
HIMMELSBERGET KRONANS JAKT PLATS 1690
 

Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015 Bild från Maria & Fernando's historiesamling, Himmelskällan, 2015

Stig från Himmelsberget med Jaktstenen i bakgrunden 1920-tal.

1761
Himmelsbergets jaktplats får Jägerie Hemman

Det ser ut som Kronomarken här avsätts i gränsen mot Ulunda ägor i öster och Lundbys utmarks ägor i söder. Norr är mer åt vänster på kartan. Det ser ut som Kronomarken här avsätts i gränsen mot Ulunda ägor i öster och Lundbys utmarks ägor i söder. Norr är mer åt vänster på kartan.
Texttolkning;
"Charta öfver Den Trackten på Konungens Jagtplats Himmelsberget, som till Jägerie Hemman föreslagen är, belägen uti Skaraborgs Höfdingedöme Walle Härad och Lundby Sockn, författad År 1761 af undertecknad

Ur karttexten;
År 1761 den 31 October, infant sig til ödmjukt följe af Landshöfdingens Högwällborne Grefve Herr Adam Otto Lagerbergs höggunstliga förordande under den 24 sistlidne Augusti undertecknad Landtmätare, på Konungens Jagtplats Himmelsberget, at afmäta och beskrifva den Åkerlycka, hwilcken Klockaren i Lundby hittills innehaft, jemte den tracten wid Pietaryggsröret *, som til Åkerlycka och Höslag för ständige upplysningsmannen härstädes föreslagne äro; Hwarvid woro närvarande Hejderidaren Wällbetrodde Herr Carl Fredrik Stoehl samt Krono Skogewagtaren Wälacktad Anders Lund.
Sedan ofwannämde på platsen församlade woro, företogs atmätningen, och befunnes desse lägenheter til innehåll och beskaffenhet som följer. --

1. Den åkerlycka, som Klåckaren i Lundby innehaft, är nu utlagd, består af mulljord med sandbotn - innehåller; 1 tunnland och 2 kappland. - se karta nedan!

2. Den tracten som wid Gietaryggsröret (Femstena rör med en Krönt Sten) til Åker föreslagen är, består af högländ march, mycket stenbunden om 1 tunnland 2 kappland

3. Den måssen, som till Höslag utnemd äro, är djup och sanch, med tufwor öfvwerväxt, samt med Alen och några Granbuskar i laggerna bewäxt, innehåller 2 tunnland 8 kappland.

Denna tracten, som til Åker och Höslagc utmärkt är, Kan wäl med möda och arbete upodlas, dock blifwer åkern ej särdeles bördig, emedan marken är ganska höländ och stenbunden; Men å måssen Kan blifwa någorlunda Höslag enär den blifwer afrögd och rothuggen.
De åkerlyckor, som Skogewagtaren Lund redan  fådt, äro belägna på Billingsfoten, samt tilförene afmätte och instenade.
Sålunda wara afmätt, befunnit och beskrefwit, intygar Ut Supra/ ////////////
Klockaren haft tillgång till en åkerlycka inom Kronoområdet, som nu tas tillbaka för att nyttjas av Skogvaktaren Anders Lund som inom ramen för ett  Jägeri Hemman - tillsammans med de åkerlyckor vid Billingsfoten som redan tilldelats, samt ägorna som nu avsätts ovan vid Gietaryggsröret. Markerna tycks beröra ett senare tillkomande Himmelskällans område och troligen bebyggs de nu för Jägeri Hemmanets räkning.

Tolkningshjälp - karta 1818- Skogvaktarbostället + Åkerlycka

Det ser ut som om Skogvaktarbostället har blivit flyttat - då det inte ligger nära någon av femstenarören! Det ser ut som om Skogvaktarbostället har blivit flyttat - då det inte ligger nära någon av femstenarören!
Charta Beskrifning:

Rågångsbeskrivning med gränsstensnummer på kartan;
No 1. Rågången emot Ulunda By; sgträcker sig från Nr 1 Ett femstenarör med krönt sten, efter gärdesgården och dess krökningar till
No 2. Ett femstenarör med krönt sten wrifrån widare efter Gärdesgården och dess krökningar till
No 3. Ett femstenarör med krönt sten, hwarefter Ulunda By's ägor sluta och Lundby By's ägor möta Rågången emot Lundby sträcker sig från femstenaröret Nr 3, efter gärdesgården och dess krökningar till
No 4. äfwen ett femstenarör med krönt sten, derifrån linea sträcka sig till Nr 1. som förr är beskrifvet

Ägobeteckningar (inte gränsstensnummer);
Nr 1. Skogvaktarebostället intagit utaf Krono Parcken innehåller; 4 tunnland, 9 kappland
Nr 2. En intaga Bewiljad såsom Planterhage till ovan varande Skogvaktaren innehåller; 9 1/2 kappland
Nr 3. 2nne Åkerlyckor - olofligt intagna af Lundby boarne; 16 kappland
Nr 4. En dito till Skogvaktarbostället; 21 kappland
Nr 5. En oloflig Inkräktning - 12 kappland
/          Krono Parcken, bewuxen med wacker Granskog; 24 tunnland 22 kappland /Summa; 30 tlnd 22 kpl

1795 storkifteskarta med Kronoparken Himmelsberget

Intressant nog kallas Himmelsberget här för Kronoparken Himmelsberget och man kan förstå att platsen haft direkt sammanhang med Kronoparken Billingen till höger på kartan.

I närbild visar sig en rad olika företeelser. En sjö/våtmark i Kronoparksområdet väster om landsvägen till Varnhem, som slutet på bäcken från berget genom Amundstorps by. Olika byggnader  finns också att granska.

Himmelsberget avmäts 1818 inklusive Skogvaktarbostället

Karttexttolkning;

År 1818 den 24 Juli infandt Sig undetecknad Andre Landtmätare vid Skogvaktare Bostället Himmels-berget, för att till följe af Konungens Höga Befallnings hafvandes förordnande af den 12 Junii sistförlidne År, afmäta och Besrkifva Krono Parcken Himmelsberget uti Skaraborgs Län Walle Härad och Warnhems socken, Hwarvid efter derom förut skedd Laglig Kungörelse sig instälde, till Bewakande af Kongl Majts och Kronans Höga Rätt Krono Länsmannen wälacktade Herr A. G. Gjötberg enligt Konungens Höga Befallningshafvares Order af den 11te i denna Månad, samt i egenskap af Jägeriet, loco Hejderidaren Herr A. P. Hagström; från angränsande Hemmanen i Lundby woro tillstädes JonasBengtsson i Doterbo, Anders Carlsson, samma ställe, Joas Erivsson i Trumpetaregården, Andreas carlsson i Djäknagården, Petter Larsson i Mellomgården, Anders Larsson i Eric Olofsgård, Johannes Jonsson i Skattegården, från hemmanet Ökull landt Jägmästaren Högacktad Herr J. P. Flack från Ulunda By Andreas Carlsson.

Sedan det till denna förrättning utfärdade förordnandet för vederbörnade blifwit upläst och inga hinder till förrättningens fortgång upgafs, så företogs deraf afmätningen och är Krono Parcken till utseende sådan den i deröfwer upprättade Charta utwisar och i öfrigt enlig med följande Charta Beskrifning:


Rågångsbeskrivning med gränsstensnummer på kartan;
No 1. Rågången emot Ulunda By; sgträcker sig från Nr 1 Ett femstenarör med krönt sten, efter gärdesgården och dess krökningar till
No 2. Ett femstenarör med krönt sten wrifrån widare efter Gärdesgården och dess krökningar till
No 3. Ett femstenarör med krönt sten, hwarefter Ulunda By's ägor sluta och Lundby By's ägor möta Rågången emot Lundby sträcker sig från femstenaröret Nr 3, efter gärdesgården och dess krökningar till
No 4. äfwen ett femstenarör med krönt sten, derifrån linea sträcka sig till Nr 1. som förr är beskrifvet

Ägobeteckningar (inte gränsstensnummer);
Nr 1. Skogvaktarebostället intagit utaf Krono Parcken innehåller; 4 tunnland, 9 kappland
Nr 2. En intaga Bewiljad såsom Planterhage till ovan varande Skogvaktaren innehåller; 9 1/2 kappland
Nr 3. 2nne Åkerlyckor - olofligt intagna af Lundby boarne; 16 kappland
Nr 4. En dito till Skogvaktarbostället; 21 kappland
Nr 5. En oloflig Inkräktning - 12 kappland
/          Krono Parcken, bewuxen med wacker Granskog; 24 tunnland 22 kappland /Summa; 30 tlnd 22 kpl

Lundby Laga skifte 1843 - Förre Kronoparken Himmelsberget

På kartan presenteras marken som gått till Ulunda by som Förre Kronoparken Himmelsberget.
X = på kartan Klockarebolet Nr 1 i Lundby efter Laga skiftet 1846 ägt av C. M. Berginsson som också fick ägan Ea. nedan sig tilldelad för sitt ägandes 1/8 mtl Nederstegården vid Amundstorps bys Laga skifte 1846.

Karta Himmelsberget 1846 - gräns mot Amundtorps by & Ea.

1846 i Laga skiftet blir Amundtorp Nederstegården 1/8 mtl, Littera Ea, 1/6 mantal förmedlat till 1/8 mantal Skatte Rusthåll, då ägd af Skolläraren och Klockaren C. M. Berginson. Han får 3 års rätt att bo kvar på sin förra boplats efter lagakraftbeslutet av skiftet innan han måste flytta byggnaderna som hört till hans tidigare område innan Laga skiftet. 1845 års karta visar att den nya ägan Ea. redan har ett antal byggnader före Laga skiftet.

1846 Ägaren till Ea är klockaren och läraren C. M. Berginson

Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 - möjligen är bilden tagen 1857 och av lektorn i Skara G V Hofling Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015 - möjligen är bilden tagen 1857 och av lektorn i Skara G V Hofling

Ett mycket tidigt foto från Amundstorps folkskolaTomtens mark för Varnhem och Lundbys skoldistrikt som startade 1847.  Fotot* är taget med en ung folkskollärare rekryterad från Växsjö framför det relativt nyuppförda första skolhuset byggt 1847.

* Kanske gjorde den gemensamma satsningen för Varnhem och Lundby socknar att samma fotograf som fotat Förbergs i Varnhem 1857, också tog vägen om Lundby för denna tidiga bild, troligen G V Hofling, lektor i Skara och fotograf mellan 1850 och 1890-tal! Bilder från denna tidiga tidsperiod är inte vanliga! Troligen finns någon av barnen i Förbergssläkten med på fotot, då det bevarats på Tomten åt eftervärlden i samma arkiv som de övriga Förbergsbilderna.

1846 i Laga skiftet blir Amundtorp Nederstegården Littera Ea, 1/6 mantal förmedlat till 1/8 mantal Skatte Rusthåll, ägs af Skolläraren och Klockaren C. M. Berginson han får 3 års rätt att bo kvar efter lagakraftbeslutet av skiftet innan han måste flytta byggnaderna som hört till hans tidigare område innan Laga skiftet.

Lundby  förste lärare var C. M. Bergenson från Växsjö - som först kom till Klockaretomten 1844 ( 23 år gammal ) gifte sig 1845 och tog dit hustrun Maria Gustafsdotter född i Rogberga 1826 den 24/10 och som ägare av Nederstegården 1/8 mtl flyttade familjen dit på det nya stället 1859.

Skolan, mitt emot på andra sidan landsvägen, byggs alltså 1846-47 och troligen var Bergenson en medveten rekrytering av socknarna.

Klockare C. M. Bergenson, född i Ljungarum (el. Byarum) i 'Wexiö' 1821 den 30/10, lämnar alltså Klockaretomten 1859 för att bosätta sig på sitt ägande Nederstegården 1/8 mtl  med familj. Då kommer han också väldigt nära sin skola. Han står här som skollärare i husförhörslängd 1867. 1872 flyttar han och makan Maria Gustafsdotter in i skolhuset där han står som lärare de sista åren i tjänst fram till 1877. Han pensioneras 1877 och står då som f.d. skollärare och indelningshafvare och återvänder till Klockaregården som också ägt hela tiden och under tiden hyrt ut.


Han efterträds 1880 av en nygift Carl Johan Nyberg, född i Velinge 1857 den 18/5 gift med hustrun Märtha Christina Jonsson, född i Lundby 1858 den 23/4
som till 1894 fått 8 barn i skolhuset. Se mer om famlijen Nyberg nedan!

Det har alltså bara funnits två lärare som tjänstgjort i den gamla Folkskolan i Amundstorp så länge skolan var aktiv!

Läs mer om Amundstorps skola - under rubriken; G 2. B Tomten - Amundstorps folkskola

Ulunda Laga skifte 1843 - gräns mot Amundtorp i söder

Lagaskifteskartan 1843 med Kronostenarna (hall) i väster och öster - motsvarande kartan 1794.

Klicka på bilden --> större! Klicka på bilden --> större!



På karta 1794 inför storskiftet av Kronoparken Billingen faststältt 1803, kan man se att Himmelsberget  var instenat med tvenne krönta stenar markerade på kartan - i själva vrket fanns det 4 sådana! Det finns också utmärkt en brunn!! Det går också att förstå att det fanns en byggnad öster om brunnen. 

 

Ulunda Laga skifte 1843 - gräns mot Himmelsberget -
F =Himmelskällan

1915 Himmelsberget ägodelas i tre delar - A, B och C

Kartan visar ägodelningen som nu genomförs. Himmelsberget delas mellan 3 tidigare sämjebrukande äagare,