Skarke bys gårdars mangårdsbyggnaders placering 1795 utmärkta på dagens satellitkarta, med Mellangården C.

Följande gårdar finns utmärkta på kartan:

I en klunga för sig öster om Öglundavägen - öster om gammal väg från Prästgårdsvägen upp till Backa gård:

A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:

E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas *re*sling.

G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stam wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

* Skarke by hade sin bykyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo. Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde då Prästgården i byn Skarke.

<- Åter rubriker!

Följande gårdar finns utmärkta på kartan:

I en klunga för sig öster om Öglundavägen - öster om gammal väg från Prästgårdsvägen upp till Backa gård:

A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af  Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:

E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono Skogewaktaren Jonas *re*sling.

G. Kyrkebo* hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stam wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

* Skarke by hade sin bykyrka på ladugårdgårdsplanen på det som idag är Kyrkebo. Kyrkebo hette då Prestagårdhenn 1564 i jordaboken och utgjorde då Prästgården i byn Skarke.

<- Åter rubriker!

Skarke by (rödmarkerad) och Nohlängen vid laga skiftet. Karta 1795. Korsvägen som är tydligast på bilden utgörs av Öglundavägen och Eggbyvägen med fortsättning sydost i farvägen till Kyrkebo och Prästgården. Delar av Nolängen kom vid Laga skiftet 1841 att formellt föras till Skarke by och gav på så sätt en större yta att fördela till Skarke bys gårdar - se nedan!
 

Karttext; "Charta öfwer Skarcke By's Ägor och Nohlängen uti Skaraborgs Län WALLA Härad och Warnhems Klåsters sockn afmätte Åren 1788 och 1795. Åkerjorden Storskiftad År 1794 samt Gjärdeswallarna och Nohlängen År 1795 af Jonas Larurell". ("Warnhems Klåsters socken" är här lika med Skarke socken.)

Skarke by fick troligen redan under 1100-talet sin egen sockenkyrka tillsamamns med byarna runt Klostret, Klostrets och Överbo byar samt näraliggande Wäberga by. Skarke kyrka, var alltså sockenkyrka för även näraliggande Klosterägda Klosterbyn och Överbo by, vars gårdsfolk inte kunde använda det nybyggda klostrets kyrka som församlingskyrka te x för begravningar. Skarke kyrka har kvar sin grund delvis under nuvarande ladugårdsbyggnad för Kyrkebo.

Varnhem blev namnet på det kloster som byggdes på storgården 'Varnhema's mark' efter att fru Sigrid skänkt marken till cistensienserorden och dess munkar, som då också tagit över den gamla gårdskyrkan vid Kata gård. En plats runt vilken människor i bygden begravts enligt Kristen sed så tidigt som sent 800-tal.

Namnet Varnhem användes inte specifikt för själva samlingen av gårdar (ägda av klostret), som låg nära klosterområdet, förrän efter klostertiden 1540. Då blev Klostrets by eller Varnhems by (12 gårdar) namnet på gårdarna nedanför den första stigningen upp mot berget och de som låg här ovan kallades Överbo by (4 gårdar).

Professor Ivar Lundahl skriver;
"Varnhems socken, vars äldre namn är Skarke, lydde enligt prostarnas tionderäkenskaper 1546 (i KA) under det inom socknen belägna Varnhems kloster. Sockennamnet Varnhem är lånat från detta, vilket i sin tur lånat namnet från Varnhems by, se Klostrets by. Det äldre sockennamnet Skarke är lånat från byn Skarke (se denna). Klostret skrivs 1546 'Varnems klosther Skadrike socken'."

Skarke kyrka kom att bli sockenkyrka även för dem i kringområdet utanför byn, troligen redan under 1100-talet, då Varnhems Kloster med sin kyrka endast var till för munkarna och lekbröderna. Lekbröderna (av grekiskans laikos; "som tillhör folket") är en kristen beteckning på de, som skötte det praktiska arbetet i klostren och dess ägor. De var byggnadsarbetare, lantarbetare och hantverkare, mm.

Man får betänka att Klostret från början ägde alla de 12 gårdar som låg nära uppförandeplatsen för Klostret och som varit undergårdar till den storgård som skänktes till cictensierna och de kom också att äga de åtta gårdarna i Skarke. Gårdarnas befolkning i området fick då använda Skarke Kyrka som sin sockenkyrka. 1540 fanns ca 80 gårdar inom Valle härad som Klostret ägde och de fick vid reformationen i en övergångstid enligt avtal ha kvar avkastningen av de närmsta 20 gårdarna. Detta visar att Klostret hade en mycket stark roll för hela bygden både religiöst och för ägandet av gårdar redan från start 1150. Skarike (by) upptager åtta klosterhemman i jordeboken 1564, i jordeboken 1566 räknade som hela.

Varnhems eller Skarke socken bestod av byarna Skarke, Wäberga, Klostret, Överbo samt Ulunda. Klostrets by eller Varnhems by var under medeltiden störst och hade enligt jordeboken 1566 elva hemman medan Skarke hade åtta hemman. Skarke socken låg vid medeltidens slut under Varnhems kloster. Även Norra Lundby låg sedan 1467 under klostret. Eggby var annexförsamling till Skarke fram till år 1566 , då Eggby övertog rollen som moderförsamling, samtidigt som Skarke kyrka övergavs som församlingskyrka efter branden 1560 till förmån för klosterkyrkan.

Ordet Skarke kommer av Skades rike/Skaderike - ur den fornnordiska mytologin

Men det finns andra tolkningar för del av det ursprungligt skrivna namnet som professor Ivar Lundahl redogör för; Namnet Skarke hittas första gången 1270 i skepnad av sockennamn, 'parochia Scadrughä', där parochia betyder socken, och hela namnet kan komma från ett ursprungligt Skadhahargh(e) ('Skadaharge').

Namnet skulle som senare ledmed denna tolkning innehålla det från ortnamn kända fsv. hargher = 'hednisk helgedom', motsvarande fornvästnordiska horgr med denna betydelse. Tolkningen accepteras åtminstone vad senare leden beträffar av Sahlgren i NoB 1947, s. 122, som finner det »särdeles sannolikt» att ett *-harghe eller *-härghe (en dativform med palatalomljud) ingår i namnet."

Hittils varande forskning har tolkat första ledet av namnet som en härledning från gudinnan Skade i  fornnordiskan. Skade är enligt mytologin vildmarkens, jaktens, pilbågens och skidåkningens gudinna. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord och blir så gudinna. Ett passande gudinnenamn för trakten nedanför norrbillingens västsida som var vildmark och där jakt bedrivits med massor av fornminnen av bosättningar och gravar sedan många tusentals år.

Skarke socken skrivs Skaderiche Sokn i avskrift 1505 av ett föregående dokument, där benämnt Skatrikis sokn 1404. Alla kända skrivningar efter 1270 skrivs alltså som Skade Rike i någon form till slutnamnet blivit Ska rke.

Texttolkning;

"Har warit helt Hemman men År 1663 1/2 förmedlat i anledning Cavalleri augement Nr 99 af Södra Vadsbo Companie i Rote Nr 35 med 6 d^b41^d8 xx enligt Kongl Kammar Collegie skattebref den 18 October 1820."

Det är lite oklart när Mellangården köptes fri från Kronan. Klart är att en familj Olof Jonsson, född på platsen 1736, måste ha innehaft någon form av äganderätt (innehavsrätt?) sedan åtminstone början av 1700-talet. Familjen är sedan representerad på gården ända till försäljning sker 1835, då dottern säljer till Emanuel Jonsson från Björsgården.

Mellomgårdens hustomt utmärkt på karta 1839.

C. Mellangårdens äges af Emmanuel Jonsson 1/4 och Jonas Jonsson 1/4 innehafver enligt Storskiftet föjande ägor; - med nummer på kartan enligt text ovan!

På karta 1841 ser vi markerat med rött det område som tilldelades gården Skarke Mellomgården - littera C. Den togs i princip över vid den här tiden av Kyrkebo's ägare och kom, efter Laga skiftets genomförande, att inte bebyggas! De forna mangårdsbyggnaderna revs efter hand för att markerna skulle kunna nyttjas för åkerbruk för ny tilldelad fastighet - littera H. - Prästgården. Den siste arrendatorn som bodde i det gamla bostadshuset var Lars Johansson, som flyttade ut med sin familj 1858.

Området vid skiftet  av Billingeliderna från Kronoparken Billingen. 1794 års karta. Då fanns här inom området inritat Wästorps hemman eller Svedjan (senare Svea), Solberga Gård, de båda Mellomgårdarna i Wäberga by och Backa Gård. De två största gårdarna inom området var Solberga Gård (numera helt borta) och Wästorps hemman (Svea). Backa gård utgjorde ännu vid sekelskiftet 1800 bara ett 1/2 mantal.                                                                                               (Kartan vänd ett halvt varv för att få Norr mer rakt upp i bilden.)
 

Skiftena i nummerordning från norr;
Wäberga by
I.     Solberga 1 mantal
II.    Wäberga Nohlgården 1 mantal
III.   Wäberga Håkansgården eller Moragården 1 mantal
IV.   Backa 1/2 mantal (Väster om Tobakslyckan)
V.    Backa 1/2 mantal (Öster och väster om Fagerdamm och norr om bäcken)  
VI.   Wässtorp eller Svedjan 1/4 mantal (Mellan Brokjärret och No 129)

Skarke by:
VII.    Dunagården 1 mantal
VIII.   Skräddaregården 1 mantal
IX.     Mellomgården 1 mantal
X.      Ledsgården 1 mantal
XI.     Tomten 1 mantal
XII.    Tåbo  3/4 mantal  
XIII.    Kyrkebo 1/4 mantal (Kyrkebo och Tåbo räknas tillhopa)
XIV.    Prästegården  1 mantal
XV.     Ängerås  1 mantal
XVI.    Uppsala  1/4 mantal
XVII.   Nygård 1 mantal
...............................................,,
XVIII.  Ivarstorp 1/4 mantal
XIX.    Speckatorp 1/4 mantal

På Mellomgårdens skifte 1877, här markerat med extra rött, finns två torp tydligt utmärkta - ett i mitten (Axtorp) och ett i väster på ägan (Stentomten), samt en markering för Kristinefors öster om mittvägen. Det står 2 T på kartan för de båda torpen Skönhagen på Ledsgårdens skifte och Stentomten på Mellomgårdens skifte.  

Stentomten byggs 1835 (som ett undantag)
Stentomten är det första torpet som byggs på Mellomgårdens skifte i väster år 1835 som ett undantag vid försäljning  för ägaren till Skarke Millomgården Johannes Håkansson, född 1784 - gift med förra ägarens dotter Stina Olofsdotter, född på gården 1788. Stinas far, Olof Jonsson, dog på gården 1802.

Modern till Stina, Karin Andersdotter, född i Lundby 1749, bodde kvar på gården med sonen Jonas och dottern Stina, som gifte sig 1809 med Johannes Håkansson då de tog över gården. Brodern Jonas flyttade ut till Pickagården. Modern bodde kvar till sin död 1820.

Johannes och Stina säljer Mellomgården till sonen i Björgården Hospitalsgården, Klostrets by, Emmanuel Jonsson, född i Wing 1807 som flyttar in 1835 med sin hustru Maja Cajsa Svensdotter, född 1815 i Berg. I samband med försäljningen görs ett undantag och det blir skiftet i Billingeliderna, där man före 1835 bygger ett torp i väster som man kallar Stentomten. Ett år senare, 1836, dör Johannes och änkan Stina med dottern Maja Stina, född 1827 blir kvarboende på undantaget. Änkan Stina dör här 1848 och året innan flyttade dottern till Korsgården i Öglunda. Ny ägare 1849 blir Lars Andersson, född i Sköfde 1792 medfamilj och vars son tar över som nygift 1851.

Stentomten upphör genom indragning till gården 1900 och Axtorp har då sedan länge då brukat hela västra delen av skiftet.

Se mer om de boende på Stentomten nedan!

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Axtorp byggs 1850
Det andra torpet på ägan blir Axtorp som byggs av gratialisten f.d. soldaten Jonas Ax år 1850 - (se nedan!), torpet syns i mitten av skiftet på kartan ovan. Axtorp tar över brukandet av marken från Stentomten efter hand och blir enda torp för östra delen från sekelskiftet och slås 1910 samman med Kristinefors återigen till ett enda skifte, som vid försäljning 1919-1923 kallas Smedstorpet.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Nybygget Kristinefors byggs 1852
Kristinefors tillkommer som ett nybygge 1852 för torparen Pehr Johansson, född 1818 i Varnhem och hans hustru Maria Cathrina Larsdotter, född i Götene 1821 med barnen Johanna och Maja Stina.

1852 finns det alltså tre torp på skiftet

Axtorp slås ihop med Kristinefors och säljs under namnet Smedstorpet 1921, som då alltså består av hela det forna skiftet för Skarke Mellangården. Kristinefors byggnader blir 1946 Hälsokolonin och 1951 blir de till Feriehemmet Kosmos. Läs mer om skiftets utveckling på Skarke Mellomgårdens skifte!

1923 så fanns endast byggnader runt Kristinefors kvar - hela skiftet kallades av någon anledning Smedstorpet.

Varnhem AI:1 1779-1787 
Millomgården



Mannen Olof Jonsson, född på platsen 1736
Hustru Karin Andersdotter, född i Lundby 1749
Son Jonas, född på platsen 1776-12-21
Son Andreas, född på platsen 1782  - död 1786

Tjänstefolk;
Piga Anna Jonsdotter, född i Ledsgården 1762, in från Skärv 1778, ut till Nygården 1779
Dräng Olov Larsson, född i Synnerby 1763, in från Skärv 1779, ut till Nygården 1781, åter 1782
Gossen Lars Jonsson, född i Tobakslyckan 1764, ut till Tåbod 1782
Piga Bolla Jonsdotter, född i Härene 1764, in från Tomten 1782, ut till Sven Månsgården Sanstorp 1784

Jonas Olofsson, född i Ving 1714